Skäggningsmaskinen går för fullt i smedjan i Virsbo ... - Dagens Arbete

More documents

Recommendations

Info

avdelningen som hade jobb. Vi slogs för att överhuvudtaget överleva. Och nu? Svårt att säga, men det ser rätt bra ut, säger han. När USA och Europa hackar drar i stället Sydamerika och Asien. Vi sitter i ett litet samhälle med femtonhundra invånare, mellan Västerås och Fagersta, och pratar om världen. Vad kan man göra om man vill hänga med? – Satsa på produktiviteten, svarar han. Att ständigt utveckla produktiviteten så att man är bland de bästa. Och då kan man också betala bra löner. Förra krisen – som en stor del av världen ännu inte tagit sig ut ur – förändrade en sak i Virsbo: anställningsformerna. Här har ord som varsel och uppsägning länge varit okända. Nu ökar bemanningen med i första hand inhyrda. – Bemanningsföretagen är en fördel för alla. De ger företaget ökad flexibilitet och förmåga att snabbt ställa om ifall efterfrågan hastigt skulle vika. Vid nedgångar slipper man varsla. – Då tror jag det är bättre för den enskilde att vara anställd i ett bemanningsföretag. Vi går åter ut i Virsbo, sätter oss i bilen, åker förbi herrgården och brukshotellet i sundet där Wirsbosjön möter Åmänningen. Detta nät av sjöfarleder som en gång för sekler sedan gav Virsbo en chans, placerat mellan Bergslagens järnmalmsgruvor och exporthamnarna i Mälaren. Nu kan man ana omvärlden i skenet från ett fullastat godståg om natten. Men man vet aldrig. Omvärlden kan släcka lyset när som helst. Det vet man i Virsbo. Vi åker vidare till Villy Bergström. Som pensionär har Villy Bergström bytt uppdraget som vice Riksbankschef mot att vara styrelseordförande i den lilla självständiga Norrbärke sparbank med säte i Smedjebacken. Även det ett känselspröt mot världsekonomin. Ännu har inga krissymptom nått bygden. – Men det är klart, skulle det bli en inbromsning på exportmarknaderna så kommer det att märkas även hos oss, säger Villy Berg- USA:s ambassad i Saigon. Foto: SCANPIX • 1971 slutar det som kallats ”det gyllene kvartsseklet”. President Nixon meddelar 1971 att dollarn lämnar Bretton Woods-systemet som nu rasar samman. En orolig tid tar vid. Köpare och ström. Det här är ju en klassisk industribygd. Och då är man beroende av vad som händer i omvärlden. – Visserligen har Sverige en välskött ekonomi och är bra rustat. Men säg att några länder i Sydeuropa ställer in sina betalningar. Då drabbas europeiska banker som lånat ut pengar till krisländerna. Och då kan tvärniten vara tillbaka, precis som hösten 2008. – Ja, i ett övergångsläge kan det bli totalstopp i kreditgivningen. De svenska affärsbankerna är beroende av utlandslån från andra banker för att kunna låna ut i sin tur. Grips bankerna av rädsla och slutar att låna mellan varandra, då kan det bli som 2008 efter Lehman Brothers fall i USA. Det är den ena risken. Den andra risken är vad som händer när krisländerna minskar sina utgifter för att få budgeten att gå ihop. – När de stramar åt då faller massor av efterfrågan bort. Det kommer att slå mot svensk export. Och mot tillväxt och sysselsättning även i Sverige. Krisländerna – dit vi skickar en stor del av vår export – tvingar hanka sig fram i tio, femton år med besparingar och låg tillväxt. – Men får man med befolkningen på hårda »Jag har svårt att se hur man ska klara upp det här. Verkligen.« besparingar i många år? Det är bara att se vad som händer på gatorna i Grekland och Spanien redan i dag. Ser han någon annan utväg? Kanske de starka euroländerna bryter sig ur till en egen valutaunion. Men det blir mycket komplicerat. Och svårt att överblicka följderna för de länder som hamnar utanför. – Jag har svårt att se hur man ska klara upp det här. Verkligen. Världsekonomin har hamnat i en riktig soppa. Euron var en omöjlig konstruktion, menar han. – Vi som var emot EMU sa att det går inte att ha en gemensam valuta för turism och vinodling i söder, verkstadsindustri mitt i säljare på valutamarknaden sätter nu priset på länders valuta. Att handla med valuta blir en allt viktigare finansiell verksamhet. • Politikerna börjar avveckla regler som sattes upp efter 30-talets depression. I USA tar avregleringarna fart med Reagan som president 1981. Storbritannien går samma väg under Thatcher. Den svällande finanssektorn ses som en motor i samhällsekonomin. Affärsbanker tillåts till exempel åter fungera som investmentbanker och ta stora risker. • 1987 föll världens börser dramatiskt för första gången sedan depressionen. Men det hindrar inte finansekonomins framfart. Från 1980 till 2005 stiger vinsterna i den amerikanska finanssektorn med 800 procent, mot 250 i resten av Virsbo omnämns först som Hwirtzboda på 1500-talet. Snart kom stålhanteringen till bygden. i dag är smedjan en stor leverantör av kugghjul till lastbilsindustrin. Gamla Wirsbo bruk är i dag tre företag, alla med finska ägare. Smedjan blev Componenta Wirsbo. Genom dörren från 20MH går man ut till stålgården. Terrordåd i USA. Panik på börsen i new York ekonomin. Nya ty- 1987. Foto: SCANPIX per av värdepapper med allt större risker tillåts. • Efter att IT-bubblan sprack år 2000 och terrorattacken året därpå stimuleras USA:s ekonomi med låga räntor. Det blir ännu billigare att låna. DAGENS ARBETE OKTOBER 2011 19
Europa och sedan verkstadsindustri och skogsbaserad industri i norra Europa. Man kan inte trycka in så olika ekonomier i ett enda valutaområde. – Men de ekonomiska argumenten fick ge vika för politikernas stormaktdrömmar. Och de obalanser som USA hade för tio år sedan blev bara värre med än större hål i statskassan. – USA är låsta i sin syn på skatter. De kan inte tänka sig att höja bensinpriserna mot europeisk nivå. Eller införa en federal moms. Med George W Bush kom de kostsamma krigen i Irak och Afghanistan och skattesänkningar för de rika. Hade man i stället börjat sanera redan då, försökt få fart på exporten och samtidigt stramat åt konsumtionen och det överdrivna bostadsbyggande – då hade läget varit annorlunda i dag. – Men de bara vräkte ju ut lån utan att kontrollera effekterna. – Jag tror att det har att göra med den fattigdom som har brett ut sig i medelklassen. Lönerna har ju stått still i 20–30 år. Lösningen från politikernas sida har varit att hjälpa folk att köpa bostäder och låna till husvagnar och allt vad det var. I bilradion hem sänds ett inslag om Las Vegas. Det berättas om hur femton procent går arbetslösa, alltså dubbelt mot i Sverige. Var tionde hus står övergivet. I åtta av tio hus bor människor som tjänar mindre än vad de kan betala i räntor och amorteringar. I glassiga Las Vegas. Försöker komma ihåg vad Villy Bergström sa om att det trots allt finns ljus i den mörka världsekonomin. Ljuset finns i Asien, Afrika och i länder som Argentina och Brasilien. Där växer ekonomin. Kanske var dit som det framrusande godståget strax utanför Virsbo var på väg, en höstkväll när mörkret just lagt sig. • Läs hela intervjun med Villy Bergström på Kina, Japan och oljeländerna lånar ut pengar till USA som sänker skatterna och startar två dyrbara krig. Utgifterna ökar, inkomsterna minskar och USA fortsätter att låna. • Bostadsbubblan i USA blir hela världens 20 DAGENS ARBETE OKTOBER 2011 . se Huspriserna rasade. Foto: SCANPIX en pinjong till en bakaxel på en lastbil tar form i hejarsmedjan. finanskris. Först steg huspriserna med 15 procent per år och många trodde sig kunna göra en bra affär med ett husköp tack vare riskfyllda lån med rörlig ränta. 2007 stiger räntorna, många kan inte betala sin lån. Huspriserna rasar. Husägarnas skulder hade av banker sålts vidare som värdepapper till andra banker världen över. • I september 2008 går proppen ur världsekonomin. Amerikanska banken Lehman Brothers går omkull. USA:s regering vägrar rädda. Tvärstopp i hela världsekonomin. Ingen vet vem som sitter med värdelösa värdepapper. Banker vågar inte låna ut till varandra. I Sverige försvinner 70 000 industrijobb på grund av finanskrisen. • För att rädda bankväsendet går regeringar in och tar över skulderna. Annars hade världen kas- Protester i Aten, 19 juli 2011. Foto: SCANPIX tats in i en djup depression. Staten fick ta över notan från finanskrisen. Många länders ekonomi var redan i dåligt skick med höga skulder. Nu väntar hårda besparingar, låg tillväxt, stigande arbetslöshet och social oro, som i Grekland.
Page 1 and 2: Skäggningsmaskinen går för fullt
Page 3: Andreas Gustafsson förlorade jobbe

Skäggningsmaskinen går för fullt i smedjan i Virsbo ... - Dagens Arbete

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?