Forskningsområde - VTI

More documents

Recommendations

Info

edogöra för bullrets egenskaper beroende på trafikslag och hur detta påverkar individers störningsgrad, olika metoder att skatta samhällskostnaden av bullerexponering samt resultat och lärdomar från värderingsstudier. I avsnitt 3 redogör vi för de värden och antaganden som våra beräkningar baseras på samt presenterar våra modeller för kalylvärden för väg- och järnvägsbuller. Rapporten avslutas med en diskussion och slutsatser. 8 <strong>VTI</strong> notat 30-2008
2 Buller - egenskaper och samhällskostnad 2.1 Akustiska egenskaper och störning Som indikator för bullernivå används ofta den ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivån under ett dygn, som brukar betecknas LAEq,24h. Den är en slags medelnivå och korrelerar väl med den allmänna störningen av buller på en plats. För sömnstörning är maximalnivån tillsammans med antalet händelser ett mer relevant mått (LAFmax). Olika källor har olika bullerprofil över dygnet. Tågtrafiken har ibland hög andel godstågspassager på natten. Det förekommer till och med att den ekvivalenta nivån under natten (23-07) är högre än under dagen (07-19). Vägtrafiken har sina toppar på morgon och eftermiddag, men kan ibland ha hög andel tung trafik på natten. Flygtrafiken liknar ofta vägtrafiken i fördelningen men med färre och bullrigare händelser per dygn. I det kortare tidsperspektivet (variationer över minuter) skiljer sig också källorna. Tågoch flygtrafik har typiskt hög maxnivå jämfört med ekvivalentnivån, dvs de enskilda passagerna är skilda från varandra med tysta perioder däremellan. Vägtrafik tenderar att ha en mer jämn nivå, dvs mindre skillnad mellan maximal och ekvivalent nivå. Notera dock att det finns undantag, t.ex. vid lågtrafikerade vägar med hög andel tunga fordon kan bullerprofilen mer likna tågtrafik. I princip kan man säga att tågtrafiken har det goda med sig att det blir tysta perioder emellan passagerna, och vägtrafikens goda sida är att det är lägre toppar. Om både tåg- och vägtrafik påverkar en plats så förstör de varandras goda sidor, med andra ord försvinner de tysta perioderna och det tillkommer höga toppar. Det har också visat sig att samtidig exponering för två källor ger större effekt än bara summan av störningarna (Öhrström et al., 2005). Den EU-gemensamma bullerindikatorn LDEN är ett försök att väga samman effekterna av dygnsfördelning av trafiken. Den är i princip en viktad ekvivalentnivå där passager på kvällen och natten räknas som 5 dB respektive 10 dB bullrigare än vad de i själva verket är. På liknande sätt fungerar flygbullernivån FBN. Utvärdering av störning av trafikbuller via enkäter utförs oftast med en femgradig skala enligt ISO/TS 15666 (ISO, 2003). Man kan också förutsäga antalet personer vid de olika störningsnivåerna enligt European Communities (2002), som är baserat på en metaanalys av många studier (Miedema och Oudshoorn, 2001). Notera att bullerindikatorn som används är LDEN, varför man måste känna till trafikfördelningen över dygnet för att kunna räkna om till den svenska ekvivalentnivån LAEq,24h. Miedema och Oudshoorn (2001) visar tydligt att andelen som är störda vid samma ljudnivå (LDEN) är störst för flygtrafik och lägst för tågtrafik, med vägtrafiken däremellan. 2.2 Samhällskostnad Buller orsakar inga direkta miljöskador men innebär kostnader för samhället i form av störningar för individen (sömn, samtal, rekreation, osv), försämrad hälsa och produktionsbortfall. Det senare kan både bero på att den försämrade hälsan leder till frånvaro från arbetsplatsen eller nedsatt arbetsförmåga, men även vara en följd av att t.ex. en försämrad nattsömn leder till att den störde inte kan vara lika produktiv. Samhällskostnaderna till följd av bullerexponering kan delas in i tre grupper (Metroeconomica, 2001): 1. Resurskostnader i form av läkar- och sjukvård. Inkluderar både kostnader som finansieras via skatter och direkta betalningar av individen själv. <strong>VTI</strong> notat 30-2008 9
Page 1 and 2: VTI notat 30-2008 Utgivningsår 200
Page 3 and 4: Förord I denna rapport redovisas b
Page 5 and 6: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 7 and 8: Bulleravgift för järnvägsoperat
Page 9: 1 Bakgrund Buller är ett betydande
Page 13 and 14: (CVM) (Navrud, 2004), med vilken re
Page 15 and 16: helger, både på vardag som helgda
Page 17 and 18: 3 Beräkning av bullerkostnad 3.1 V
Page 19 and 20: Figur 3.1 Effekt av att inkludera h
Page 21 and 22: för åldersgruppen 20 år och öve
Page 23 and 24: 4 Diskussion och slutsatser Vi har
Page 25 and 26: Referenser Andersson, H., L. Jonsso
Page 27 and 28: Kihlman, T.: 2005, ‘Developments
Page 30: VTI är ett oberoende och internati

Forskningsområde - VTI

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?