Ladda ner numret som PDF - Tidskriften MANA

DE HATADE. OM
RADIKALHÖGERNS
MÅLTAVLOR
MAGNUS LINTON
EUROPAS STÅLBAD.
KRISEN SOM SLUKAR
VÄLFÄRDEN OCH
SKAKAR EURON
Atlas BJÖRN ELMBRANDT
Atlas
,
56
MANA 1–2 2012
Ekonomiska
stålbad och
arbetslöshet
i EU:s ingen­
mansland
I
dén om att EU är förutsättningen för
att politiska processer inom enskilda
europeiska länder påverkar Europa i
stort är en del av den samhörighetspropaganda
som överstatlighetsprojektet
byggts kring. Ändå är det självklart att EU
innebär en tätare politisk gemenskap. Att
Ungern går mot en fascistisk utveckling
kommer att påverka EU; således påverkar
det också Sverige i högre grad än om EU
inte funnits. Samtidigt återspeglar denna
utveckling bara strömningar som redan
finns i alla Europas länder. Dessa strömningar
och gemenskaper utforskas i en mindre
bokflod, där svenska journalister och
forskare undersöker olika aspekter av politiska
utvecklingstendenser inom EU.
Den europeiska rasismens kontinuum
från Sverigedemokraterna till Breivik nystas
upp i Magnus Lintons De hatade. Om radikalhögerns
måltavlor, som rönt välförtjänt
positiv uppmärksamhet. En annan person
som nystar i de trådar som går mellan individer,
stater och globala rörelser är Björn
Elmbrant. Hans bok Europas stålbad. Krisen
som slukar välfärden och skakar euron drivs
av den demokratiska idén att begripliggöra
ekonomiska samband – både de på övergripande
politisk nivå och de som är effekten
av enskilda personers handlingar. Sambanden
mellan demokrati, valutapolitik, ekonomisk
politik och den senaste av kapitalismens
kriser utreds på ett klargör ande sätt.
Elmbrant synliggör sambanden mellan EUformen
för politikens utveckling – den i
princip odemokratiska, alltså – och det politiska
innehållet, det nyliberala.
Om konsekvenserna av dessa politiska
och ekonomiska samband och rörelser
handlar Rebecka Bohlins bok De osynliga.
Om Europas fattiga arbetarklass. Den utgör
ett viktigt reportage om dagens osynliggjorda
arbetarklass, den som förväntas arbeta i
EU, men åldras någon annanstans genom
det som kallas ”cirkulär migration”. Vissa
människor lever liv så nära katastrofens
rand att ett ord, ”prekariatet”, uppfunnits
för att beteckna dem. Bohlin visar hur kollektivavtalsenliga
löner idag kan innebära
fattigdom och en tillvaro som det som kommit
att kallas arbetande fattiga (working
poor). Boken diskuterar var och hur migrantarbetares
rättigheter kan göras gällande
(det kan de inte), hur papperslösa exploateras
på arbetsmarknaden av staten och kapitalet
i maskopi och hur utstationering av arbetskraft
hänger ihop med de svaga fackföreningarna
i Östeuropa. Bohlins bok visar
hur centralt det är att fackföreningsrörelsen
finner sätt att organisera servicesektorn, en
av de snabbast växande men sämst organiserade
branscherna i Europa.
En av bokens stora förtjänster är att den
väver ihop politiska och rättsliga processer
kring både arbete och migration. Det ena
kan inte begripas utan det andra. När man
läst färdigt tänker man att LO-facken inte
längre kan dröja med att arbeta fackligt för
de papperslösas rätt på arbetsmarknaden.
Legalistiskt tal om medborgarskap och att
det minsann är ”kriminellt” att arbeta utan
tillstånd väger så lätt i jämförelse med den
exploatering och förtryck som möter de
papperslösa i Sverige idag. Är detta verkligen
Sverige – fackföreningsrörelsens och
kollektivavtalets förlovade land?, undrar
Bohlin. Hennes fråga har sin motsvarighet i
den fråga som en papperslös arbetare ställer
sig efter att ha blivit varse de reguljära anställdas
rättigheter: Är jag en alien? Ja. Detta
är Sverige. Och här behandlas vissa som
aliens – de förvägras det människor anses
ha rätt till.
Lärdomen är att många idag arbetar under
villkor som påminner om dem som i
slutet av 1800-talet hatades så intensivt av
den spirande fackföreningsrörelsen och i
stor utsträckning avskaffades som ett resultat
av en hård kollektiv kamp. De papperslösa
arbetar i ett rättsligt ingenmansland
som är helt jämförbart med det som präglade
Sverige i slutet av 1800-talet: ingen föreningsrätt,
inga kollektivavtal, inga fackföreningar
och en aggressivt repressiv statsmakt.
I antologin Arbetslöshet, migrationspolitik
och nationalism. Hot mot Europas sammanhållning?
diskuteras teman som knyter an
till bland annat Bohlins bok. Antologins
diskussioner förs mot bakgrund av några
premisser: att EU är gott i sig, att EU och
dess konstitutionella uppbyggnad är goda i
sig, att EU:s migrationspolitik idag är god i
sig, kort sagt att i stort sett hela rasket befinner
sig bortom diskussion. Som tur är mot-
6
säger några av bokens kapitel dessa utgångspunkter.
Peo Hansens bidrag är särskilt intressant.
I en kritisk diskussion visar han
hur EU:s migrations- och arbetsrätt leder
till den verklighet Bohlin beskriver. Juristen
Andreas Inghammar skriver däremot om
papperslösa på ett sätt som står i kontrast
till sådan kritisk journalistik och forskning
som Bohlin och Hansens bidrag utgör exempel
på.
Han beskriver till exempel regularisering
av papperslösa som ”rättsligt inkonsekvent
eller rent av kontraproduktivt”. EU-regler
som på sin höjd kan ge de papperslösa en
avlägsen chans att få med sig innestående
lön när de utvisas beskrivs som ett slags embryo
till rättigheter för papperslösa arbetande.
Detta är cyniskt och missvisande. Ibland
blir det rent märkligt: ”Gränskontroller som
driver människor i döden eller arbetsförhållanden
på arbetsmarknadens skuggsida som
utsätter dem för allvarlig fara under usla och
osäkra förhållanden skadar inte bara dessa
människor utan även oss andra och kan i
förlängningen antas verka förråande på hela
samhället.” Visst är EU:s politik rå, men den
bedrivs för att vissa gynnas av den – intressemotsättningen
ska inte döljas under diskurser
om europeisk sammanhållning. Den
här boken utgår i hög grad från sådana antaganden,
som ger EU ett underligt och oförklarat
egenvärde.
Niklas Selberg,
jurist och forskare i arbetsrätt
DE OSYNLIGA:
OM EUROPAS FATTIGA
ARBETARKLASS
REBECKA BOHLIN
Atlas
ARBETSLÖSHET,
MIGRATIONSPOLITIK
OCH NATIONALISM
ANTONINA
BAKARDJIEVA ,
LARS OXELHEIM,
THOMAS PERSSON
Santréus förlag
57
MANA 1–2 2012