Djurens Intelligens - Djurskyddet Sverige

– forsknIngen om djurs mentala
förmågor utmanar gängse föreställningar
om djuren och det luckrar upp
gränsen för vad som traditionellt setts
som typiskt mänskligt, säger Helena
Röcklinsberg, teologie doktor med inriktning
på djuretik.
Hon förklarar att enligt traditionellt
västerländskt synsätt har förnuftet varit
något som endast människan har haft.
En förespråkare var den tyske filosofen
Immanuel Kant som levde i slutet av
1700-talet. Hans resonemang går såhär:
En förnuftig person kan uttrycka och
använda sig av sin goda vilja och då kan
denne skapa moraliska regler som ska
gälla lika för alla. Det som är kriteriet
för att vi ska visa någon hänsyn är att
denne är förnuftig. Djur har inte förnuft
och behöver heller inte visas hänsyn för
sin egen skull. Däremot menade Kant
att man ändå inte skulle orsaka djuren
lidande eftersom det kunde förråa och
brutalisera oss människor.
– I det västerländska krIstna
synsättet har det varit viktigt att särskilja
människan från djuren eftersom människan
är skapad till Guds avbild och
därför har en särställning, säger Helena
Röcklinsberg.
Egentligen har det ända sedan Platon
funnits en vilja att separera djur och
människor menar hon.
– Djuren är något som står till människans
förfogande, de är underordnade
eftersom de inte ansetts rationella. Vi har
alltid varit rädda för det djuriska i människan.
En kontrollerad människa är
bättre än en okontrollerad och djuren är
okontrollerade. Man ska handla förnuftigt
och inte instinktmässigt. Detta är ett
tankegods som funnits med hos oss. Att
djur är smarta utmanar detta!
Men det har tack och lov funnits
krafter som verkat för djuren både inom
” man
kyrkan och inom filosofin, säger Helena
Röcklinsberg.
– Den engelska filosofen Jeremy
Bentham som också levde i slutet av
1700-talet argumenterade mot Kant.
Han menade att det viktiga inte är om
djuren kan tänka, det viktiga är att de
kan känna. Man ska visa djuren hänsyn
för deras egen skull.
Just därför borde vi visa djur lika
stor hänsyn oavsett vad forskning om
djurs intelligens visar, menar Helena
Röcklinsberg. Ingrid Redbo, docent i
etologi håller med och förtydligar.
– Djur som inte har så stor mental
kapacitet kan ändå ha en långtgående
förmåga att lida av dåliga förhållanden.
Hon tror att det finns en risk med att
säga att det skulle vara värre för de djur
som har stor mental kapacitet. Det är
mycket svårt att jämföra lidande.
– Men självklart måste vi förändra hur
vi håller djur utefter de nya kunskaper
vi får om deras mentala förmågor. Om
vi vet att djur har behov av intellektuell
stimulans, behov av att träffa sina artfränder
och behov av att nyfiket få undersöka,
då måste man såklart tillgodose
de behoven och anpassa deras miljöer
efter det, säger hon.
Samtidigt är hon skeptiskt över vilken
förändring denna forskning kan ge djuren.
Och hur ny kunskapen verkligen är.
– Vissa saker har man vetat hur länge
som helst, till exempel att kor behöver
äta under väldigt lång tid. Varför låter
”
Det viktiga är inte att djuren kan tänka,
det viktiga är att de kan känna.
filosofEN jErEMy BEnThAM
tema Djurs intelligens
Mycket kan man med sunt förnuft och
genom iakttagelser förstå. Jag tror till
exempel att många som har djur, länge
har vetat hur intelligenta de är.
ETolog IngrID rEDBo
dem då inte göra det? Därför att det
kostar för mycket och blir för komplicerat.
Resultaten av forskningen används
inte, utan politiska skäl stoppar.
forsknIngen är vIktIg men samtidigt
tycker hon att man inte ska behöva
vänta tills att allt är vetenskapligt belagt.
– Mycket kan man med sunt förnuft
och genom iakttagelser förstå. Jag tror
till exempel att många som har djur,
länge har vetat hur intelligenta de är.
Man måste kunna gå före och inte bara
ge den absoluta miniminivån hela tiden.
Både människor och djur kan överleva
och få barn under de mest vidriga förhållanden.
Men frågan är inte bara vad djuren
behöver för att överleva, vad behöver
de för att må bra? Forskning löser inte
allting, det måste även till empati.
Frågan är inte om de kan tänka säger
Bentham, frågan är om de kan känna.
Bara den som är förnuftig behöver visas
hänsyn säger Kant.
det moderna djurskyddstänkandet
i västvärlden är en slags kompromiss
mellan dessa synsätt. Det säger Dan
Egonsson professor i praktiskt filosofi
vid Lunds Universitet.
– Vi får använda oss av djuren men vi
får inte göra det på ett sätt som skadar
dem onödigt mycket. Lidande spelar roll
men det är inte så att vi måste avstå från
att använda oss av dem för de är trots
allt inte människor. De är en annan slags
varelser, därför tror vi att vi kan använda
dem på ett sätt som vi aldrig skulle
kunna tänka oss att använda människor
på, säger han.
Men, säger Dan Egonsson, ju mindre
skillnader det finns i djurs och människors
uppfattningsförmåga och förmåga
till rationellt tänkande desto mer problematiskt
blir vårt sätt att rättfärdiga vårt
nyttjande av djuren. c
13