Djurens Intelligens - Djurskyddet Sverige

More documents

Recommendations

Info

8 tema Djurs intelligens Kloka hönshjärnor Glöm det där om dumma hönshjärnor och får skallar om du någonsin har trott det. De senaste årens forskning visar på raka motsatsen. <strong>Djurskyddet</strong> har tittat närmare på forskningen som bevisar hur smarta våra husdjur är. grIsen hamlet vIsade sig vara en hejare på tv-spel. Med trynet på joysticken flyttade han markören dit den skulle och fick sin godisbelöning. Professor Stanley Curtis på Pennsylvania universitetet häpnade. Hamlet var ju duktigare än både hundar och schimpanser! De senaste årens forskning har förvånat forskarna, djuren har långt större tankeförmågor än man tidigare trott. Hönor lär sig äta ur rätt matskål genom att titta på en film. Får kan komma ihåg olika individer, både får och människor i flera år och är duk- TExT ELSA FrIZELL foTo ISToCKphoTo tiga på att läsa av olika känslouttryck. För att kunna säga att djur medvetet resonerar och tänker har forskare under sökt flera olika förmågor hos djur. Har de förmåga att förstå och lösa nya problem? Kan de göra mentala bilder av något även om det inte är närvarande? Kan de ha avancerade sociala relationer? Kan de sätta upp mål och sedan kunna fullfölja dem? Många djur har flera av dessa förmågor. Ändå tenderar vi att mäta saker som människan är bra på och inte det som är djurets specialitet. Eftersom vi mäter hur djur löser de problem som vi människor har formulerat åt dem. Vi har använt människan som måttstock på intelligens. Det säger Linda Keeling professor i djurskydd på Statens lantbruksuniversitet. – Djur är kloka i sin miljö. Många gånger är de mycket smartare än vad vi människor är, säger hon. För varje nytt forskningsresultat som visar hur smarta djur är blir vi så förvånade, säger hon. I själva verket har vi ju inte ställt frågorna förut. Det är bara de senaste tio åren som forskningen kommit igång inom detta område. Fram till slutet av 70-talet var det i stort sett tabu inom forskarvärlden att prata om djurs känslor och mentala upplevelser. Idag pågår forskning på flera djurslag men hur dessa resultat kommer att påverka hur vi behandlar djur vet man inte. c
fIskar är IntellIgenta, men kanske inte nödvändigtvis på samma sätt som vi människor. Det säger professor Felicity Huntingsford som forskar på fisk på Glasgows universitet. Hon har bland annat visat att fiskar har olika personligheter. Om karpar blir stressade av att till exempel få för lite hönor lär sIg snabbt samband mellan orsak och verkan, känner empati och har en form av kultur. Det hävdar professor John Webster på Universitetet i Bristol. I ett forskningsförsök gav han höns majs där vissa av kornen var färgade blå. De blå kornen var också doppade i ett ämne som gjorde att hönsen mådde illa. De lärde sig snabbt att undvika de blå kornen. När hönsen sedan fick kycklingar gjordes försöket om fast denna gång var även de blå kornen ätbara. Hönan kom då ” Fiskar är intelligenta men kanske inte nödvändigtvis på samma sätt som vi människor.” Finurliga fiskar mat reagerar vissa individer genom att bli aggressiva och slåss för maten medan andra undviker konflikten och istället blir mer taktiska för att få den. Hon forskar nu bland annat på varför dessa skillnader uppstår. Intresset för fisken har växt under senare år. Idag är forskare ganska ense om ihåg att de blå kornen fått dem att må illa och lärde sina kycklingar att undvika dem. John Webster menar att omsorgen om avkomman att äta den rätta maten och lära dem sina egna erfarenheter blir ett uttryck för kultur och empati. Forskning har också visat att höns har en förmåga att förutse framtiden och göra rationella val så att det blir så bra som möjligt för dem. I ett försök lärde sig hönsen att om de väntade längre tid på en belöning så blev belöningen större. Det visade sig då att hönsen valde att vänta på den större belöningen. Höns kan skilja olika individer åt och är duktiga på att lära genom att studera hur andra gör. I ett försök fick hönor titta på en video med andra hönor som åt ur en röd matskål. De filmtittande hönorna fick sedan välja mellan att äta ur en röd eller gul matskål. De valde då tema Djurs intelligens att fiskar har förmåga att känna smärta. Men om de har medvetenhet eller inte råder större oenighet om. Fiskar saknar den del av hjärnbarken som kallas neocortex. Hos människan är det där kognitiva förmågor sitter. Därför avfärdar somliga forskare helt tanken på att fiskar skulle ha förmåga till medvetenhet. Andra forskare bland annat Kristopher Paul Chandroo menar att mycket tyder på att fiskar är medvetna djur, de är bland annat mycket läraktiga och sociala. Och att fiskars hjärna inte ser ut som människans behöver inte betyda att de inte har samma kapacitet. Tvärtom, menar Chandroo har många hjärnstrukturer hos däggdjur motsvarigheter hos fiskar. Dessutom finns enligt Chandroo många exempel på djurarter som genom olika kroppsform och fysiologi har anpassat sig till väldigt skilda miljöer men som trots detta har väldigt lika förmågor. Delfiner till exempel, har intellektuella förmågor som endast återfinns hos människor och de stora aporna, trots att de anpassat sig till ett liv i havet. c Klyftiga kycklingar Smarta svin... ” Forskning har också visat att höns har en förmåga att förutse framtiden.” den röda. Att kunna lära genom att studera någon annan och inte behöva göra misstagen själv är ett typiskt exempel på kognitiv förmåga, enligt Per Jensen professor i etologi på Linköpings universitet. – Jag som jobbar med höns i min forskning är medveten om att deras kognitiva förmågor överstiger de som vi forskare oftast utgår ifrån, helt enkelt därför att de hela tiden lurar oss. Vi sätter upp försök men de har förmåga att genomskåda saker och se detaljer och samband som vi inte förutsett. Man har också sett så kallad åhörareffekt hos höns, säger Per Jensen. – Det har visat sig att sannolikheten att ge ifrån sig ett läte för att varna andra för faror är beroende på om hönan vet om det är någon som lyssnar eller inte. Detta tyder på en kognitiv uppfattning om varför hon skriker, att det inte är en ren reflex utan ett budskap som någon förväntas lyssna på. Om ingen lyssnar är det ingen idé att skrika. c 9
Page 1 and 2: 3tips Bekvämt för utekatten Mjuk
Page 3 and 4: Tema: Djurs intelligens Sidan 20 Si
Page 5 and 6: Testamentera till förmån för dju
Page 7: Ylva Lindgren ordförande i Djursky
Page 11 and 12: Foto: elsa FrIzell Kloka kor - kor
Page 13 and 14: - forsknIngen om djurs mentala för
Page 15 and 16: grisar vill undersöka och påverka
Page 17 and 18: utekatten! Belöna med godis, med b
Page 19 and 20: akom de nästan osynliga kommandona
Page 21 and 22: Hallå där Sven Stenson oRDfÖRAND
Page 23 and 24: färre kontroller KATT Antal djursk
Page 25 and 26: REPoRTAgE The Cove FILM TIPS Vill d
Page 27 and 28: Värva tre vänner till Djurskyddet
Page 29 and 30: Foto: jennY sVennÅs-gIllner Kolumn
Page 31 and 32: Foto: holger staFFansson Hjälp oss

Djurens Intelligens - Djurskyddet Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?