Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skogen som kolsänka<br />
DEBATT. Tanken på att betala för skogens<br />
klimatnytta blir minst sagt komplicerad. Det<br />
visar Sune Håkansson i det här debattinlägget.<br />
Möjligheterna att använda skogen<br />
som kolsänka har diskuterats<br />
flitigt i skogsmannakretsar.<br />
Därtill har det funnits förhoppningar<br />
om att skogsägarna<br />
skulle få betalt för att man lät<br />
skogen binda (mer) kol.<br />
STATEN FÖRSÖKER styra<br />
utsläppen av skadliga varor,<br />
och konsumtionen av skadliga<br />
varor. Ett sätt är att ha extra hög<br />
skatt på sådana varor. På motsvarande<br />
sätt subventionerar<br />
staten varor och tjänster, som<br />
man vill öka konsumtionen av.<br />
Teorin säger att skatten på ett<br />
kilo extra utsläpp av koldioxid<br />
skall vara lika stor som den<br />
skada, som det extra utsläppet<br />
gör. Någon sorts värdering<br />
måste därför göras. År 2008<br />
var denna skatt 101 kronor per<br />
kg koldioxid.<br />
Teorin säger också att skatten<br />
skall vara lika hög i alla branscher.<br />
Ett kilo koldioxid från<br />
biltrafi ken gör samma skada<br />
som ett kilo från oljepannan.<br />
Om man gör skada för 101<br />
kronor om man släpper ut ett<br />
kilo koldioxid, gör man rimligen<br />
nytta för 101 kronor om<br />
man tar bort ett kilo koldioxid<br />
från atmosfären. Det är här,<br />
som skogsbrukarna skulle kunna<br />
göra nytta, genom att förändra<br />
skogsbruket.<br />
ANTAG SÅ ATT MAN bestämmer<br />
sig för att skogens påverkan<br />
på koldioxidmängden i<br />
atmosfären skall värderas till<br />
101 kronor per kg koldioxid.<br />
När vi mäter virkesförrådet,<br />
anger vi detta i skogskubikmeter.<br />
Virkesförrådet mäts då<br />
bara som stamdelen ovanför<br />
stubbskäret.<br />
Tar vi hänsyn till grenar och<br />
rötter, måste vi multiplicera med<br />
ungefär 1,4. En ytterligare multiplikation<br />
med 0,4 ger torrsubstansen,<br />
mätt i ton. 49 procent<br />
av torrsubstansen är kol. Ett ton<br />
koldioxid motsvarar, i sin tur,<br />
0,27 ton kol. Därav följer att 1,01<br />
kronor per kg koldioxid motsvarar<br />
nästan exakt 1 000 kronor<br />
per skogskubikmeter.<br />
Om en skogskubikmeter ”extra”<br />
gör nytta för 1 000 kronor,<br />
medan en avverkad kubikmeter<br />
tar bort denna nytta, är en möjlighet<br />
att ge ett bidrag på 1 000<br />
kronor när virkesförrådet ökar<br />
med en kubikmeter, medan<br />
skogsägaren får betala 1 000<br />
kronor per kubikmeter vid avverkningen.<br />
De fl esta beräkningsmodellerna<br />
utgår från<br />
denna princip.<br />
Det ”skogliga” problemet är<br />
att om ett sådant system införs<br />
enbart i Sverige, skulle i princip<br />
alla avverkningar upphöra<br />
under några årtionden, såvida<br />
inte Vår Herre hjälper till.<br />
LIKVÄL ÄR TANKEN att<br />
skogen skall binda mer kol.<br />
Virkesförrådet måste höjas.<br />
Avverkningarna måste sänkas,<br />
till dess man nått det önskade,<br />
högre, virkesförrådet.<br />
Sannolikt är det så att det är<br />
lättast att höja virkesförrådet där<br />
det i dag är lågt. Många av våra<br />
hagmarker torde försvinna, såvida<br />
inga motåtgärder vidtas.<br />
Det fi nns en hel del skrivet<br />
om kolsänkor i skogen. Samtidigt<br />
är två delar av problemen<br />
vid ett eventuellt införande av<br />
ett bidrags- och avgiftssystem<br />
knappast berörda.<br />
Den ena delen gäller påverkan<br />
på virkesmarknaden. Troligen<br />
hamnar inte bidrag-avgifter på<br />
1 000 kronor per skogskubikmeter.<br />
Tanken är likväl att binda mer<br />
kol, och då måste avverkningarna<br />
minska. Vilka effekter ger<br />
detta på de lokala arbetsmarknaderna?<br />
Vilka bidrag-avgifter<br />
behövs för att nå det givna<br />
målet?<br />
Bli rik på din skog<br />
www.kraftsamlingskog.lrf.se<br />
ÄN MINDRE har systemets<br />
praktiska genomförande diskuterats.<br />
Tanken är att en extra<br />
kolbindning skall premieras.<br />
Extra mot vad? Skall det vara<br />
mot fastighetens virkesförråd<br />
vid införandet av det nya systemet,<br />
eller i förhållande till fastighetens<br />
normalbestånd? Om<br />
det är i förhållande till virkesförrådet<br />
vid införandet, så premieras<br />
avverkningar före införandet.<br />
Kalmark är det bästa,<br />
sett från skogsägarens sida...<br />
Med de här exemplen vill jag<br />
visa att ett system med avgifter<br />
och bidrag är synnerligen komplicerat.<br />
Men skogens roll betydande<br />
och angelägen.<br />
Min förhoppning är därför att<br />
de styrande verkligen börjar<br />
planera inför framtiden. Tanken<br />
om att binda mer kol i skogen<br />
är för intressant för att kastas i<br />
papperskorgen. Samtidigt gäller<br />
att det fi nns problem med att<br />
utforma ett fungerande system,<br />
som lockar skogsägarna till att<br />
vidta önskade åtgärder.<br />
Sune Håkansson<br />
Nationalekonom, Blekinge<br />
TRICO ®<br />
Trico är en ny produkt mot vilt-<br />
betning baserad på gamla erfarenheter.<br />
Den kan användas för<br />
behandling av de flesta träd, som<br />
barr, lärk och löv.<br />
Behandlingen kan ske under hela<br />
säsongen och träden behöver ej<br />
ha invintrat.<br />
Trico är en naturlig produkt där<br />
det aktiva ämnet är fårfett.<br />
Praktisk användning, försök och<br />
tester har visat att effekten är<br />
mycket god och långvarig.<br />
För mer information och<br />
beställning av vara, kontakta:<br />
Organox AB, info@organox.se<br />
telefon 070-5818230<br />
Skogsplantor<br />
för alla behov<br />
Höstplantering<br />
– ett bra alternativ!<br />
Vi har plantor för omgående leverans:<br />
Täckrot i augusti-september, barrot i oktober.<br />
Fördelar!<br />
<br />
vid försommartorka.<br />
<br />
Vi utför också markberedning<br />
och planteringsuppdrag samt<br />
vilt- och insektsbehandlingar.<br />
Hög kvalitet och personlig service<br />
SYDPLANTOR AB tel 0476-620 00<br />
info@sydplantor.se<br />
www.sydplantor.se<br />
- med mer än 20 års erfarenhet<br />
VI SKOGSÄGARE 4/09 41<br />
DEBATT
Change language