Relationsteorin - Svenska Gnostiska Biblioteket

Tvingar vi våra barn, kommer de att protestera och är vi för släpphänta kommer de att testa
oss tills de vet var gränsen går.
Säg till en två-åring: "Du måste äta upp din gröt"! Och barnet kommer helt säkert att vägra.
Säg: "Stoppa inte det där i munnen"! Barnet kommer lika säkert att göra det.
Intala dig att inte vara nervös vid ett vid ett viktigt möte. Du kommer garanterat att vara det.
Men, om du bejakar din nervositet eller rädsla, vaknar motsatsen.
Inom homeopatin tänker man på ett liknande sätt för att bota sjukdomar. Man arbetar enligt
principen: "Lika botar lika". Det innebär vid sjukdomstillstånd, där kroppen överproducerar ett
ämne att man tillför lite av samma ämne för att uppnå en motreaktion i kroppen så att
balans uppnås. På motsvarande vis kommer kroppen att öka produktionen av ett ämne som
avlägsnas.
Vi kan alltså på medveten nivå ganska snabbt återställa obalanser genom att tillföra det vi
vill ha mindre utav och ta bort det vi vill ha mer utav.
Yttre påverkan leder alltid på något sätt till en reaktion. Den som hålls fast vill bli fri och den
som kastas ut i frihet vill tillbaks till den trygga bundenheten. Man kan se att människor som
levat under kraftigt förtryck och lyckats bli fria, ganska snart upptäcker att friheten inte riktigt
var vad man hade tänkt sig.
I naturen finns frihet och bundenhet i en ständig växelverkan. Det får inte bli för mycket eller
för litet av någotdera. Om det ändå skulle bli så, slår det snart över i sin motsats.
Ett typexempel på hur fel det kan bli när vi polariserar olika sidor, kan vi se i vår religiösa
historia. Genom olika lagar och regler för hur människan ska vara, har vi odlat det "goda" så
till den milda grad att viktiga egenskaper i våra personligheter har blivit förträngda.
Ett överdrivet odlande av det "goda" har lett till en pendelförskjutning åt dess motsats:
"Ondskan"!
Livet är förstås varken gott eller ont, det bara ÄR!
Det vi kallar "Ondska" kan vi inte göra oss av med genom att förtränga eller förbjuda den.
Den botas genom att bejaka dess rätta väsen och se den som en nödvändig energi.
I själva verket bottnar ondskan i sund egoism och aggressivitet, som hamnat i obalans och
blivit förnekad.
Inte förrän vi tar till oss det goda och onda som uttryck för naturkrafterna manligt och
kvinnligt och integrerar dem i oss själva, kan vi bli av med den farliga ondskan, men också
den överdrivna och faktiskt farliga godheten.