Du blir aldrig färdig och det är som det ska – en ... - Gestaltakademin
Du blir aldrig färdig och det är som det ska – en ... - Gestaltakademin
Du blir aldrig färdig och det är som det ska – en ... - Gestaltakademin
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Master of Sci<strong>en</strong>ce<br />
Gestalt Psychotherapy<br />
<strong>Du</strong> <strong>blir</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>f<strong>är</strong>dig</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>det</strong> <strong>är</strong> <strong>som</strong> <strong>det</strong> <strong>ska</strong><br />
En studie om vuxnas id<strong>en</strong>titet<br />
Maria Delmar<br />
Januari 2003<br />
Handledare<br />
Sari Scheinberg<br />
1
Innehåll<br />
1. Inledning <strong>och</strong> syfte 2<br />
2. Teori 5<br />
Männi<strong>ska</strong>ns utveckling fortgår livet ig<strong>en</strong>om 5<br />
Kvinnans id<strong>en</strong>titetsutveckling 6<br />
Självet <strong>som</strong> c<strong>en</strong>tralt begrepp 7<br />
Id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> <strong>en</strong> kör av sub-id<strong>en</strong>titeter 8<br />
Kontinuitet <strong>och</strong> sammanhang i individ<strong>en</strong>s utveckling 9<br />
M<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pande <strong>som</strong> c<strong>en</strong>tral kraft i utveckling 9<br />
Id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> <strong>en</strong> berättelse 10<br />
Gestaltterapins synsätt 10<br />
Olika synsätt på id<strong>en</strong>titet 11<br />
3. Forskningsfrågor 12<br />
4. Metod 13<br />
Filosofiskt angreppssätt 13<br />
Forskningsstrategi<br />
13<br />
Urval 14<br />
Intervjuer 15<br />
Analysmetod 16<br />
Tillförlitlighet 21<br />
G<strong>en</strong>eraliserbarhet 21<br />
Etik 22<br />
5. Analys <strong>och</strong> resultat<br />
Är berättelser <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper personer att undersöka <strong>och</strong><br />
beskriva sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras? 23<br />
Hur beskriver personerna sin id<strong>en</strong>titet? 24<br />
Upplever personer att deras id<strong>en</strong>titet ändras? 27<br />
Hur förändras självbilder <strong>en</strong>ligt person<strong>en</strong>as beskrivningar? 28<br />
Hur upplever personerna process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> förändras? 29<br />
Hur beskriver intervjupersonerna samspelet mellan sig själv<br />
<strong>och</strong> sitt sammanhang, n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> förändras? 31<br />
Vilka kvaliteter har viktiga relationer under förändring<strong>en</strong>? 34<br />
Svar på forskningsfrågor 36<br />
6. Avslutande diskussion 39<br />
Studi<strong>en</strong>s resultat <strong>och</strong> bidrag till teori 39<br />
Studi<strong>en</strong>s bidrag till praktik<strong>en</strong> 40<br />
Refer<strong>en</strong>ser 43<br />
Bilaga1 Intervjuguide<br />
Bilaga 2 <strong>–</strong>4 Utdrag ur analysmaterial<br />
2
1. Inledning <strong>och</strong> syfte<br />
Jag <strong>är</strong> intresserad av hur vuxna människor upplever <strong>och</strong> beskriver sin eg<strong>en</strong> personliga<br />
utveckling eller förändring under livet. Mer speciellt <strong>är</strong> jag intresserad av människors<br />
självbild eller id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> hur d<strong>en</strong> förändras i livets olika sked<strong>en</strong> <strong>och</strong> situationer. Vad<br />
påverkar id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong>? Hur går <strong>det</strong> till n<strong>är</strong> vuxna människors id<strong>en</strong>titet formas? Hur hänger<br />
männi<strong>ska</strong>ns id<strong>en</strong>titet samman med h<strong>en</strong>nes sammanhang, h<strong>en</strong>nes familj, arbete, samhälle? Det<br />
<strong>är</strong> många frågor <strong>och</strong> ett stort område <strong>som</strong> jag n<strong>är</strong>mar mig <strong>och</strong> jag <strong>ska</strong> avgränsa mig så<br />
småningom. M<strong>en</strong> låt mig börja med att ge några glimtar av tre personer <strong>som</strong> jag har mött.<br />
En god vän till mig kommer ursprunglig<strong>en</strong> från Danmark m<strong>en</strong> har bott i Sverige i 25 år. Hon<br />
<strong>är</strong> gift med <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk man <strong>och</strong> har barn <strong>som</strong> har vuxit upp i Sverige. Jag frågar h<strong>en</strong>ne; <strong>är</strong> du<br />
samma person n<strong>är</strong> du talar dan<strong>ska</strong> <strong>som</strong> n<strong>är</strong> du talar sv<strong>en</strong><strong>ska</strong>? Hon svarar; - ”nej, n<strong>är</strong> jag talar<br />
dan<strong>ska</strong> med dan<strong>ska</strong>r då <strong>är</strong> jag mycket mer livlig <strong>och</strong> aktiv. N<strong>är</strong> jag talar sv<strong>en</strong><strong>ska</strong> <strong>är</strong> jag mer<br />
eftertänksam <strong>och</strong> lugn. Och fortfarande - fortsätter hon - så <strong>är</strong> <strong>det</strong> <strong>som</strong> om <strong>det</strong> <strong>är</strong> <strong>en</strong> hinna<br />
mellan mig <strong>och</strong> <strong>det</strong> jag säger n<strong>är</strong> jag pratar om något viktigt på sv<strong>en</strong><strong>ska</strong>.”<br />
Jag lyssnar till <strong>en</strong> ung kvinna <strong>som</strong> berättar om sitt liv. Hon berättar att n<strong>är</strong> hon var i 18årsåldern<br />
så flyttade hon till <strong>en</strong> annan stad, tillsammans med sin mamma <strong>och</strong> syster. Hon gick<br />
i skolan i d<strong>en</strong> nya stad<strong>en</strong> <strong>och</strong> träffade nya kamrater. Själv upplevde hon att hon började<br />
blomma. Nya sidor hos h<strong>en</strong>ne kom till synes med de nya kamraterna. Hon beskrev <strong>det</strong> inte<br />
<strong>som</strong> att hon själv förändrades vid flyttning<strong>en</strong>, utan just att <strong>det</strong> <strong>som</strong> förut hade varit dolt nu<br />
kom fram.<br />
D<strong>en</strong> tredje person<strong>en</strong> jag vill berätta om <strong>är</strong> <strong>en</strong> man i sextioårsåldern. Han slutade arbeta några<br />
år tidigare än han räknat med. N<strong>är</strong> han ser tillbaka på år<strong>en</strong> <strong>som</strong> följer så beskriver han <strong>en</strong> lång<br />
omställningsprocess. N<strong>är</strong> han slutade arbeta förändrades hans självbild. Han blev av med sin<br />
position <strong>och</strong> <strong>en</strong> slags makt eller snarare kraft. Livet var ibland mödosamt att leva <strong>och</strong> han<br />
upplevde <strong>en</strong> känsla av m<strong>en</strong>ingslöshet. Efterhand hittade han vänner <strong>som</strong> inte var upptagna av<br />
arbete hela tid<strong>en</strong>. Familj <strong>och</strong> barnbarn var viktiga. D<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing han upplevde blev så<br />
småningom <strong>en</strong> annan än tidigare.<br />
För mig <strong>är</strong> beskrivningarna exempel på situationer d<strong>är</strong> människors självbild eller id<strong>en</strong>titet har<br />
förändrats på något sätt. Av exempl<strong>en</strong> kan jag se att språket har betydelse för id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong>. En<br />
persons relationer <strong>och</strong> i vilka sammanhang person<strong>en</strong> vistas <strong>är</strong> också viktiga. Dessutom har<br />
d<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing <strong>som</strong> person<strong>en</strong> upplever betydelse för självbild<strong>en</strong>. Detta vill jag utfor<strong>ska</strong> vidare.<br />
Hur går <strong>det</strong> till n<strong>är</strong> vuxna människors id<strong>en</strong>titet formas <strong>och</strong> förändras?<br />
Låt mig se frågan i flera delar:<br />
- Hur går <strong>det</strong> till? Jag <strong>är</strong> intresserad av vad <strong>som</strong> sker, hur process<strong>en</strong> kan upplevas <strong>och</strong><br />
beskrivas. Jag ser <strong>det</strong> så att vuxna människors id<strong>en</strong>titet inte <strong>är</strong> något oföränderligt utan att<br />
<strong>en</strong> männi<strong>ska</strong>s upplevelse av sig själv kan ändras på olika sätt under hela livet.<br />
- Vuxna människor. De flesta teorier inom utvecklingspsykologi handlar om barns <strong>och</strong><br />
ungdomars utveckling. Jag <strong>är</strong> intresserad av <strong>det</strong> <strong>som</strong> händer sedan.<br />
- Id<strong>en</strong>titet. Or<strong>det</strong> <strong>som</strong> beskriver <strong>det</strong> <strong>som</strong> <strong>är</strong> unikt, <strong>det</strong> <strong>som</strong> skiljer oss från andra, <strong>det</strong> betyder<br />
faktiskt lik eller liknande. Det för mina tankar till att både likheter med andra <strong>och</strong><br />
skillnader kan ha betydelse för id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong>. Vad kan vi då m<strong>en</strong>a med id<strong>en</strong>titet? Ett svar<br />
från <strong>en</strong> gestaltterapeut <strong>är</strong> Hostrup (1999) <strong>som</strong> beskriver id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> upplevels<strong>en</strong> av att<br />
3
vara <strong>en</strong> bestämd person. En <strong>en</strong>kel beskrivning <strong>som</strong> pekar på att id<strong>en</strong>titet <strong>är</strong> <strong>en</strong> subjektiv<br />
upplevelse. Inom gestalterapi <strong>är</strong> person<strong>en</strong>s kontakt med sin omv<strong>är</strong>ld grundläggande <strong>och</strong><br />
jag vill ha med <strong>det</strong>ta i <strong>en</strong> beskrivning av id<strong>en</strong>titet. Jag lägger till Frits Perls (1958)<br />
beskrivning av självet, <strong>som</strong> <strong>en</strong> process <strong>som</strong> kommer till synes i person<strong>en</strong>s kontakt med sin<br />
omv<strong>är</strong>ld.<br />
- Id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> formas <strong>och</strong> förändras. Jag <strong>är</strong> intresserad av id<strong>en</strong>titetsforman<strong>det</strong> <strong>som</strong><br />
process <strong>och</strong> då speciellt samspelet mellan individ<strong>en</strong> <strong>och</strong> h<strong>en</strong>nes sammanhang.<br />
- Min syn på id<strong>en</strong>titet har blivit tydligare för mig under arbetet med d<strong>en</strong>na studie. Jag ser<br />
id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> person<strong>en</strong>s upplevelse av sig själv, i relation till sin omv<strong>är</strong>ld. För mig <strong>är</strong><br />
id<strong>en</strong>titet något föränderligt <strong>och</strong> något <strong>som</strong> uppstår mellan människor.<br />
Vad förväntar jag mig då att finna g<strong>en</strong>om att undersöka <strong>det</strong>ta f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>? Någon slags sanning,<br />
kanske? Nej, jag vill börja med att teckna några stora linjer n<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller vilka frågor <strong>som</strong> har<br />
varit viktiga för människor att besvara.<br />
På 1600-talet skedde <strong>det</strong> ett skifte n<strong>är</strong> <strong>det</strong> gällde vilk<strong>en</strong> fråga <strong>som</strong> var viktig. Jag insåg <strong>det</strong>ta<br />
n<strong>är</strong> jag lyssnade på ett radioprogram om de goda häxorna, de kloka gummorna. Frågan<br />
tidigare hade varit om <strong>en</strong> företeelse var god eller ond, <strong>och</strong> <strong>det</strong> onda skulle bekämpas. Under<br />
1600-talet blev i stället d<strong>en</strong> viktiga frågan, <strong>är</strong> f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et verkligt eller overkligt? Är <strong>det</strong> sant<br />
eller falskt? Det overkliga eller fal<strong>ska</strong> skulle bekämpas <strong>och</strong> <strong>det</strong> gällde äv<strong>en</strong> de goda häxorna.<br />
Jag tror att <strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> samhällsvet<strong>en</strong><strong>ska</strong>pliga forskning<strong>en</strong> fortfarande försöker finna svaret<br />
på frågan sant eller falskt. M<strong>en</strong> Asplund (1970) ställer frågan på ett annat sätt. Han frågar, vad<br />
betyder företeels<strong>en</strong>? Hur kan vi begripa <strong>det</strong>ta? Han visar att <strong>det</strong> finns många aspekter.<br />
Konst<strong>en</strong> <strong>är</strong> att se poängrika aspekter, sådana <strong>som</strong> får oss att säga ”aha!”.<br />
Jag vill g<strong>är</strong>na beskriva många aspekter på f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et människors id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> hur d<strong>en</strong> formas<br />
<strong>och</strong> förändras. Samtidigt m<strong>en</strong>ar jag att de synsätt vi har n<strong>är</strong> vi n<strong>är</strong>mar oss <strong>en</strong> företeelse, styr<br />
vad vi möter <strong>och</strong> uppfattar. Jag kommer d<strong>är</strong>för att beskriva teorier <strong>och</strong> begrepp <strong>som</strong> jag tycker<br />
<strong>är</strong> intressanta för mina frågeställningar <strong>och</strong> då äv<strong>en</strong> säga några ord om upphovsmänn<strong>en</strong>s- <strong>och</strong><br />
kvinnornas övergripande synsätt.<br />
Varför <strong>är</strong> <strong>det</strong>ta f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> intressant för mig?<br />
Jag arbetar med ledare <strong>som</strong> vill utveckla sig <strong>och</strong> sitt ledar<strong>ska</strong>p. Mitt uppdrag <strong>är</strong> då att <strong>ska</strong>pa<br />
arbetsformer d<strong>är</strong> ledarna kan arbeta med frågor <strong>som</strong>; vem <strong>är</strong> jag <strong>och</strong> vad står jag för? Hur ser<br />
jag på mig själv <strong>och</strong> på andra? Hur vill jag leda <strong>och</strong> hur kan jag bidra till andra människors<br />
utveckling? Vad vill jag utveckla hos mig själv? Finns <strong>det</strong> något samband mellan mina<br />
personliga erfar<strong>en</strong>heter i livet <strong>och</strong> mitt förhållningssätt <strong>som</strong> ledare?<br />
Uppsats<strong>en</strong> <strong>är</strong> ett sätt för mig att formulera <strong>och</strong> precisera mina frågor <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter kring<br />
hur vuxna upplever sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> hur d<strong>en</strong> förändras i livet. Samtidigt fördjupar jag min<br />
teoreti<strong>ska</strong> förståelse inom områ<strong>det</strong>.<br />
De s<strong>en</strong>aste fem år<strong>en</strong> har jag arbetat med min eg<strong>en</strong> personliga utveckling i utbildning<strong>en</strong> till<br />
Gestaltterapeut. Vid flera tillfäll<strong>en</strong> har jag skrivit om min utveckling <strong>som</strong> ett led i<br />
utbildning<strong>en</strong>. Jag vill nu vidga mina perspektiv <strong>och</strong> undersöka hur andra ”skolor” inom<br />
psykologin n<strong>är</strong>mar sig <strong>och</strong> beskriver dessa f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>. Om Gestaltpsykoterapin <strong>är</strong> <strong>en</strong> ö i<br />
psykologins sk<strong>är</strong>gård <strong>–</strong> vilka <strong>är</strong> de andra öarna <strong>och</strong> hur <strong>är</strong> de förbundna med varandra g<strong>en</strong>om<br />
havsbott<strong>en</strong>? Jag vill läsa, undersöka <strong>och</strong> skriva för att upptäcka fler perspektiv.<br />
4
Jag har också <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> stark upplevelse av hur min id<strong>en</strong>titet påverkades n<strong>är</strong> jag bodde i ett<br />
annat land ett år n<strong>är</strong> jag var tjugo år. Jag bodde hos <strong>en</strong> familj med v<strong>är</strong>deringar <strong>som</strong> skilde sig<br />
från mina. Jag träffade inte så många jämnåriga utan arbetade <strong>och</strong> levde mest med äldre<br />
människor. Jag m<strong>är</strong>kte att jag anpassade mitt sätt att klä mig <strong>och</strong> uppträda till <strong>det</strong> <strong>som</strong> gällde i<br />
familj<strong>en</strong>. Jag ändrade nog <strong>en</strong> del av mina v<strong>är</strong>deringar m<strong>en</strong> höll ändå fast vid några viktiga<br />
v<strong>är</strong>d<strong>en</strong>, d<strong>är</strong> familj<strong>en</strong>s v<strong>är</strong>deringar skilde sig starkt från mina, till exempel n<strong>är</strong> <strong>det</strong> gällde syn<strong>en</strong><br />
på svarta människor. Jag m<strong>är</strong>kte att mitt självförtro<strong>en</strong>de vacklade <strong>och</strong> jag visste inte riktigt<br />
vem jag var. Det var underbart att komma hem till Sverige ig<strong>en</strong>. Det tog några månader att<br />
hitta tillbaka till mig själv, <strong>och</strong> <strong>det</strong> underlättades mycket av kontakt<strong>en</strong> med familj <strong>och</strong> gamla<br />
vänner. Jag har <strong>aldrig</strong> glömt d<strong>en</strong>na upplevelse utan funderat mycket på hur jag <strong>och</strong> andra<br />
påverkas av vår omgivning.<br />
5
2. Teori<br />
Föreställning<strong>en</strong> att vi människor <strong>är</strong> unika varelser, <strong>är</strong> ungef<strong>är</strong> 500 år gammal i Europa.<br />
Tank<strong>en</strong> om individ<strong>en</strong> föddes under r<strong>en</strong>ässans<strong>en</strong>. Föreställningar om individ <strong>och</strong> id<strong>en</strong>titet <strong>är</strong><br />
alltså kulturella företeelser <strong>och</strong> har behandlats i flera vet<strong>en</strong><strong>ska</strong>per. Jag kommer att hämta<br />
teorier främst från psykologin, m<strong>en</strong> ämnet behandlas också inom filosofin, antropologin <strong>och</strong><br />
sociologin med flera vet<strong>en</strong><strong>ska</strong>per.<br />
Jag kommer att göra <strong>en</strong> g<strong>en</strong>omgång av olika teorier <strong>och</strong> synsätt <strong>som</strong> kan ge olika<br />
infallsvinklar på f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et vuxnas id<strong>en</strong>titet. Jag <strong>är</strong> intresserad av vuxna <strong>och</strong> tar d<strong>är</strong>för inte<br />
med teorier <strong>som</strong> <strong>en</strong>bart handlar om barn. Jag <strong>är</strong> intresserad av <strong>det</strong> <strong>som</strong> sker i vanliga livet <strong>och</strong><br />
kommer d<strong>är</strong>för inte att ta upp teorier om hur id<strong>en</strong>titet kan förändras i terapi.<br />
Jag har inte någon avsikt att göra <strong>en</strong> historisk översikt av hur teorier bygger på varandra <strong>och</strong><br />
utvecklas. För de psykodynami<strong>ska</strong> teorierna finns <strong>en</strong> utm<strong>är</strong>kt sådan översikt hos Havnesköld<br />
<strong>och</strong> Risholm Mothander (1995).<br />
Männi<strong>ska</strong>ns utveckling fortgår livet ig<strong>en</strong>om<br />
Jag börjar min g<strong>en</strong>omgång med <strong>en</strong> teori <strong>som</strong> sätter fokus på kriser <strong>och</strong> utveckling under<br />
männi<strong>ska</strong>ns hela liv. I dagligt tal människor emellan pratar vi om 40-årskriser <strong>och</strong> 50årskriser.<br />
Erik H Eriksons (1982) teori om människors utveckling tar fasta på de mönster i<br />
kriser <strong>och</strong> utveckling <strong>som</strong> han ser under <strong>en</strong> männi<strong>ska</strong>s liv.<br />
Erik H Erikson var 80 år n<strong>är</strong> hans bok D<strong>en</strong> fullbordade livscykeln (1982) kom ut. Han ser<br />
tillbaka på sitt liv <strong>och</strong> äv<strong>en</strong> andras, utifrån människor <strong>som</strong> han mött, bland annat <strong>som</strong><br />
psykoanalytiker. Han har ett psykosocialt synsätt <strong>och</strong> börjar med antagan<strong>det</strong> att männi<strong>ska</strong>ns<br />
exist<strong>en</strong>s i varje ögonblick beror på tre organisationsprocesser <strong>som</strong> kompletterar varandra. Det<br />
<strong>är</strong> d<strong>en</strong> biologi<strong>ska</strong> process<strong>en</strong> (<strong>som</strong>a), d<strong>en</strong> psyki<strong>ska</strong> process<strong>en</strong> <strong>som</strong> organiserar individ<strong>en</strong>s<br />
upplevelse <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>het (psyke) <strong>och</strong> gem<strong>en</strong><strong>ska</strong>psprocess<strong>en</strong>, dvs d<strong>en</strong> kulturella<br />
organisation<strong>en</strong> av individernas ömsesidiga bero<strong>en</strong>de av varandra.<br />
Erikson beskriver männi<strong>ska</strong>ns utveckling från födelse till ålderdom g<strong>en</strong>om åtta stadier. I varje<br />
stadium måste <strong>en</strong> psykosocial kris lösas i förhållande till d<strong>en</strong> sociala omgivning<strong>en</strong>. Varje<br />
stadium kan leda till positiva eller negativa lösningar <strong>och</strong> dessa påverkar vår personlighet.<br />
Teman för de åtta stadierna, <strong>som</strong> börjar med spädbarnstid<strong>en</strong> <strong>och</strong> slutar med ålderdom<strong>en</strong>, <strong>är</strong>:<br />
1. Grundtillit eller misstro<br />
2. Autonomi eller <strong>ska</strong>m<br />
3. Initiativ eller skuld<br />
4. Verksamhet eller underlägs<strong>en</strong>het<br />
5. Id<strong>en</strong>titet eller id<strong>en</strong>titetsförvirring<br />
6. Intimitet eller isolering<br />
7. G<strong>en</strong>erativitet eller stagnation<br />
8. Integritet eller avsmak<br />
D<strong>en</strong> femte fas<strong>en</strong> handlar om id<strong>en</strong>titet eller id<strong>en</strong>titetsförvirring <strong>och</strong> <strong>det</strong> <strong>är</strong> d<strong>en</strong> dominerande<br />
kris<strong>en</strong> under tonår<strong>en</strong>. Jag beskriver d<strong>en</strong> litet n<strong>är</strong>mare för att ge <strong>en</strong> viss inblick i Eriksons teori.<br />
D<strong>en</strong> grundläggande styrka <strong>som</strong> kan mogna hos tonåring<strong>en</strong> <strong>är</strong> trohet, m<strong>en</strong>ar Erikson. Trohet<br />
handlar om <strong>en</strong> förnyelse på högre nivå av förmågan att lita på (<strong>och</strong> lita på sig själv), alltså<br />
6
tillit, <strong>som</strong> <strong>är</strong> temat för spädbarnsåldern. Trohet inneb<strong>är</strong> också anspråket att räknas <strong>som</strong> pålitlig<br />
<strong>och</strong> att kunna ge sin lojalitet åt någon ideologisk sak. Om trohet inte utvecklas så inträder<br />
istället d<strong>en</strong> negativa motpol<strong>en</strong> rollförkastande. Det <strong>är</strong> <strong>en</strong> strävan att skilja ut roller <strong>och</strong> v<strong>är</strong>d<strong>en</strong><br />
<strong>som</strong> man måste stå emot <strong>och</strong> bekämpa <strong>som</strong> främmande för sig själv. Rollförkastan<strong>det</strong><br />
uppträder <strong>som</strong> osäkerhet i förhållande till de id<strong>en</strong>titetsmöjligheter <strong>som</strong> finns eller tar sin<br />
skepnad <strong>som</strong> systematiskt trots.<br />
Jag tycker att <strong>det</strong> <strong>är</strong> intressant att Eriksson beskriver männi<strong>ska</strong>ns utveckling <strong>som</strong> ett samspel<br />
mellan männi<strong>ska</strong>ns biologi, psyke <strong>och</strong> d<strong>en</strong> sociala omgivning<strong>en</strong>. Jag tycker också <strong>det</strong> <strong>är</strong><br />
v<strong>är</strong>defullt att Ericson beskriver att männi<strong>ska</strong>ns utveckling fortsätter g<strong>en</strong>om hela livet ända in i<br />
ålderdom<strong>en</strong>.<br />
Jag <strong>är</strong> kritisk till att Ericson ser anpassning till samhället <strong>som</strong> utveckling. Att kris<strong>en</strong> i tonår<strong>en</strong><br />
kan resultera i rollförkastande ses <strong>en</strong>bart <strong>som</strong> trots <strong>och</strong> <strong>en</strong> negativ lösning <strong>och</strong> inte <strong>som</strong> <strong>en</strong><br />
möjlig utveckling för roller <strong>som</strong> kanske behöver förkastas.<br />
D<strong>en</strong> regelbundna utveckling<strong>en</strong> <strong>som</strong> Ericson beskriver verkar främmande för mig n<strong>är</strong> jag<br />
tänker på vårt samhälle med stora förändringar. Skulle invandrare från olika länder eller<br />
personer <strong>som</strong> <strong>blir</strong> arbetslösa känna ig<strong>en</strong> krisernas regelbund<strong>en</strong>het?<br />
Ericsons teori beskriver männi<strong>ska</strong>ns utveckling nästan i termer av naturlagar. Jag uppfattar att<br />
<strong>det</strong> speglar hans vet<strong>en</strong><strong>ska</strong>pssyn. Vet<strong>en</strong><strong>ska</strong>psmann<strong>en</strong> Ericson strävade efter objektivitet <strong>och</strong><br />
sökte efter regelbund<strong>en</strong>heter, lagbund<strong>en</strong>het <strong>och</strong> ordning.<br />
Kvinnans id<strong>en</strong>titetsutveckling<br />
Jag vill nu fortsätta med att beskriva d<strong>en</strong> feministi<strong>ska</strong> forskning<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> har ett annat<br />
perspektiv på kvinnans id<strong>en</strong>titetsutveckling, bland annat har d<strong>en</strong> <strong>en</strong> annan syn på betydels<strong>en</strong><br />
av autonomi än vad vi finner i Eriksons <strong>och</strong> äv<strong>en</strong> Freuds utvecklingsteorier.<br />
Fredelius, Klein Fritiof <strong>och</strong> Ursing (1994) stöder sig på de kvinnopsykologi<strong>ska</strong><br />
teoribildningar <strong>som</strong> kommit fram under de s<strong>en</strong>aste tjugo år<strong>en</strong> n<strong>är</strong> de beskriver kvinnors<br />
id<strong>en</strong>titetsutveckling. Några namn bland de for<strong>ska</strong>re <strong>som</strong> de stöder sig på <strong>är</strong>; Jean Baker Miller<br />
<strong>som</strong> lanserade begrepper ”själv-i-relation” (1980) <strong>och</strong> Harriet Goldhor Lerner <strong>som</strong> publicerat<br />
flera böcker på sv<strong>en</strong><strong>ska</strong> om kvinnors n<strong>är</strong>a relationer (1990) <strong>och</strong> kvinnors vrede (1987).<br />
Fredelius, Klein Fritiof <strong>och</strong> Ursing (1994) m<strong>en</strong>ar att manliga tankemodeller hittills har styrt<br />
vår syn på psykisk utveckling. Dessa modeller idealiserar <strong>det</strong> <strong>som</strong> uppfattas <strong>som</strong> manligt.<br />
Autonomi <strong>och</strong> självständighet ses <strong>som</strong> d<strong>en</strong> högsta form<strong>en</strong> av utveckling. Det har gjort att<br />
avskiljning <strong>och</strong> inre separation har överbetonats i teoribildning<strong>en</strong> kring barns utveckling.<br />
N<strong>är</strong>het <strong>och</strong> relaterande d<strong>är</strong>emot, <strong>som</strong> ju mer svarar mot d<strong>en</strong> kvinnliga väg<strong>en</strong>, har i stället<br />
beskrivits <strong>som</strong> barnsligt <strong>och</strong> outvecklat.<br />
De säger vidare att traditionella utvecklingsteorier missar något viktigt <strong>som</strong> gäller båda kön<strong>en</strong>,<br />
nämlig<strong>en</strong> utveckling<strong>en</strong> mot allt rikare <strong>och</strong> mer differ<strong>en</strong>tierat sätt att relatera.<br />
Ett exempel <strong>är</strong> <strong>det</strong> <strong>som</strong> i dagligt tal kallas barnets trotsålder. Det <strong>är</strong> d<strong>en</strong> fas <strong>som</strong> inträffar i 1 <strong>–</strong><br />
2 årsåldern, då barnet l<strong>är</strong> sig säga nej. Erikson m<strong>en</strong>ade att d<strong>en</strong> domineras av självständighetssträvan<br />
<strong>och</strong> fas<strong>en</strong> kallas numera allmänt separations - individuationsfas<strong>en</strong>. Kvinnopsykologin<br />
m<strong>en</strong>ar att separation<strong>en</strong> kanske inte <strong>en</strong>s <strong>är</strong> d<strong>en</strong> viktigaste aspekt<strong>en</strong>. Väljer man att betona<br />
relationsaspekt<strong>en</strong> kan man se att handling<strong>en</strong> att säga nej inneb<strong>är</strong> ett steg mot ett mer avancerat<br />
sätt att kommunicera. G<strong>en</strong>om att säga nej formar barnet <strong>en</strong> självuppfattning <strong>som</strong> inneb<strong>är</strong> ett<br />
nytt sätt att förhålla sig till andra, d<strong>är</strong> <strong>det</strong> egna jaget har <strong>en</strong> tydligare markering. Alltså får<br />
betoning<strong>en</strong> på relaterande i stället för på separation ett nytt <strong>och</strong> viktigt steg att framträda.<br />
7
Personlig<strong>en</strong> så säger jag aha! <strong>och</strong> tänker på Asplunds poängrika aspekt, n<strong>är</strong> jag inser att<br />
samma f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>, ”att säga nej” kan tolkas på två helt olika sätt. Två olika vägar för<br />
människors utveckling formuleras i de olika teorierna; att bli autonom respektive att bli<br />
tydligare inom <strong>en</strong> relation <strong>och</strong> att utveckla allt rikare sätt att relatera.<br />
Fridelius, Klein Fritiof <strong>och</strong> Ursing (1994) tar också upp kvinnors situation i samhället <strong>och</strong> vad<br />
d<strong>en</strong> kan betyda för flickors <strong>och</strong> kvinnors id<strong>en</strong>titetsutveckling. Kvinnor tillhör <strong>det</strong><br />
underordnade könet i samhället, skriver författarna. Kvinnlighet, så<strong>som</strong> vår kultur uppfattar<br />
d<strong>en</strong>, v<strong>är</strong>deras lägre än manlighet. Författarna m<strong>en</strong>ar att <strong>det</strong>ta får djupgå<strong>en</strong>de konsekv<strong>en</strong>ser för<br />
flickans utveckling till kvinna n<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller till exempel självuppfattning, kroppsbild <strong>och</strong><br />
självförtro<strong>en</strong>de. Både känslomässigt <strong>och</strong> intellektuellt får flickan ett behov att hitta <strong>en</strong> lösning<br />
på d<strong>en</strong>na konflikt mellan sin självkänsla <strong>och</strong> d<strong>en</strong> manliga dominans<strong>en</strong> hon ser omkring sig.<br />
M<strong>en</strong> konflikt<strong>en</strong> <strong>är</strong> för <strong>det</strong> mesta inte medvet<strong>en</strong> för flickan. Flickan kommer förmodlig<strong>en</strong> att<br />
fastna för <strong>en</strong> strategi <strong>som</strong> hon g<strong>en</strong>erellt tillämpar för att förstå v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong> <strong>och</strong> sin eg<strong>en</strong> plats i d<strong>en</strong>.<br />
Eva Ethelberg (1985) har formulerat tre strategier <strong>som</strong> hon tycker sig kunna urskilja att<br />
flickor tar till <strong>och</strong> <strong>som</strong> ligger till grund för d<strong>en</strong> fortsatta personlighetsutveckling<strong>en</strong>.<br />
1. ”Jag <strong>är</strong> bra nog <strong>och</strong> manlig dominans existerar inte”<br />
2. ”Manlig dominans existerar <strong>och</strong> jag <strong>är</strong> inte bra nog”<br />
3. ”Jag <strong>är</strong> bra nog <strong>och</strong> manlig dominans <strong>är</strong> <strong>en</strong> del av verklighet<strong>en</strong>”<br />
Dessa personlighetsstrategier <strong>är</strong> bara <strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> totala personlighet<strong>en</strong>. Då de vilar på <strong>en</strong><br />
samhällelig konflikt <strong>är</strong> de instabila <strong>och</strong> fordrar ett ständigt samspel med omgivning<strong>en</strong> för att<br />
vidmakthållas. Större livshändelser, till exempel att få barn, kan ändra på <strong>det</strong> grundläggande<br />
valet av strategi.<br />
Jag m<strong>en</strong>ar att g<strong>en</strong>usperspektiv på hur människor uppfattar sig själva <strong>och</strong> andra i samhället<br />
berikar, på så sätt att jag ser andra saker n<strong>är</strong> jag ser med g<strong>en</strong>usperspektiv, än utan <strong>det</strong>. Det<br />
samma antar jag gäller om jag ser id<strong>en</strong>titetsutveckling ur <strong>en</strong> minoritets eller majoritets<br />
synvinkel.<br />
Självet <strong>som</strong> c<strong>en</strong>tralt begrepp<br />
Det finns många sätt att se på individ<strong>en</strong>s utveckling. Vilk<strong>en</strong> term man väljer för att beskriva<br />
”vad <strong>som</strong> utvecklas” <strong>blir</strong> viktigt för att kunna precisera de olika perspektiv<strong>en</strong>. Havnesköld <strong>och</strong><br />
Risholm Mothander (1995) <strong>som</strong> har ett psykodynamiskt synsätt, väljer att använda begreppet<br />
själv <strong>som</strong> ett c<strong>en</strong>tralt begrepp. De m<strong>en</strong>ar att begreppet själv passar i utvecklingsmodeller d<strong>är</strong><br />
barnets eller d<strong>en</strong> vuxne männi<strong>ska</strong>ns upplevelse av sina relationer <strong>är</strong> tyngdpunkt<strong>en</strong>. Självet<br />
refererar till ett c<strong>en</strong>trum för handling, organisation <strong>och</strong> integration. Känsla av själv beskriver<br />
hur <strong>det</strong>ta upplevs.<br />
Heinz Kohut (1971) var d<strong>en</strong> förste att konsekv<strong>en</strong>t införa självet <strong>som</strong> c<strong>en</strong>tralt begrepp i <strong>en</strong><br />
psykoanalytisk modell. Kuhot var <strong>en</strong> österrikisk-amerikansk psykoanalytiker <strong>som</strong> grundade<br />
d<strong>en</strong> riktning <strong>som</strong> kallas ”självpsykologi” inom psykoanalys<strong>en</strong>. Han beskrev (1977) självet<br />
<strong>som</strong> ”c<strong>en</strong>trum för <strong>det</strong> psyki<strong>ska</strong> universumet”. Självet, m<strong>en</strong>ar Kohut, <strong>är</strong> <strong>en</strong> upplevelse av<br />
ägar<strong>ska</strong>p <strong>och</strong> sammanhang av egna känslor, tankar <strong>och</strong> handlingar. Självet <strong>är</strong> summan av<br />
individ<strong>en</strong>s självbilder. Han ersatte Freuds strukturella modell (<strong>det</strong>, jag, överjag) med<br />
begreppet själv.<br />
Kohut betonade männi<strong>ska</strong>ns behov av empatisk bekräftelse <strong>och</strong> förebilder att idealisera.<br />
Ett viktigt begrepp i hans teori <strong>är</strong> begreppet självobjekt. Självobjekt <strong>är</strong> <strong>en</strong> subjektiv upplevelse<br />
hos <strong>en</strong> männi<strong>ska</strong> av d<strong>en</strong> funktion <strong>och</strong> betydelse <strong>en</strong> annan männi<strong>ska</strong>, ett djur, <strong>en</strong> sak, <strong>en</strong><br />
kulturmanifestation eller <strong>en</strong> idé har, för upprätthållande av <strong>en</strong>s känsla av att vara ett<br />
8
sammanhängande <strong>och</strong> m<strong>en</strong>ingsfullt själv. Kuhut m<strong>en</strong>ade att ett känneteck<strong>en</strong> på psykisk hälsa<br />
<strong>är</strong> förmågan att kunna omge sig med n<strong>är</strong>ande självobjekt.<br />
Jag vill ta upp ytterligare <strong>en</strong> författare <strong>som</strong> använt or<strong>det</strong> själv, <strong>och</strong> då i <strong>en</strong> annan m<strong>en</strong>ing än<br />
Kohut. Winnicott var <strong>en</strong> av företrädarna för objektrelationsteorin i England.<br />
Objektrelationsteorin <strong>är</strong> <strong>en</strong> riktning inom psykoanalys<strong>en</strong> <strong>som</strong> betonar människors sätt att<br />
relatera till ”objekt”, dvs känslomässigt betydelsefulla personer. Teorin lägger stor vikt vid<br />
<strong>det</strong> tidiga samspelet mellan mor <strong>och</strong> barn <strong>och</strong> d<strong>en</strong> roll <strong>det</strong>ta spelar för <strong>ska</strong>pande av inre<br />
psyki<strong>ska</strong> strukturer (<strong>en</strong> inre v<strong>är</strong>ld av objektrelationer) <strong>som</strong> avgör individ<strong>en</strong>s sätt att relatera till<br />
betydelsefulla personer i framtid<strong>en</strong> (Egidius 1994).<br />
Winnicott (1960) använde begreppet själv, bland annat i betydels<strong>en</strong> ”sant” <strong>och</strong> ”falskt” själv.<br />
Med <strong>det</strong> sanna självet avsåg han <strong>det</strong> s<strong>är</strong>egna <strong>och</strong> unika hos barnet, dess pot<strong>en</strong>tial. Det fal<strong>ska</strong><br />
självet, m<strong>en</strong>ade Winnicott, <strong>är</strong> <strong>en</strong> produkt av barnets överanpassning till <strong>en</strong> familj eller miljö<br />
<strong>som</strong> inte tillräckligt väl kan svara mot barnets behov <strong>och</strong> d<strong>är</strong> integration<strong>en</strong> av motstridiga<br />
t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>ser inte fått tillräckligt spelrum.<br />
Jag tycker <strong>det</strong> <strong>är</strong> intressant att se skillnader i olika for<strong>ska</strong>res syn på samspelet mellan<br />
individ<strong>en</strong> <strong>och</strong> h<strong>en</strong>nes miljö. Erikson såg indivd<strong>en</strong>s anpassning till samhället <strong>som</strong> utveckling.<br />
De feministi<strong>ska</strong> for<strong>ska</strong>rna betonar betydels<strong>en</strong> av <strong>en</strong> manlig dominans i samhället för kvinnors<br />
id<strong>en</strong>titetsutveckling. Winnicott belyser att ett barn kan överanpassa sig om inte miljön<br />
tillräckligt väl kan svara på barnets behov.<br />
”Begreppet själv har <strong>en</strong> brokig historia <strong>och</strong> <strong>det</strong> kan ses <strong>som</strong> <strong>en</strong> spegling av <strong>det</strong> skiftande<br />
förhållan<strong>det</strong> mellan individ <strong>och</strong> samhälle under skilda perioder”, skriver Thielst, citerad i<br />
Illeris (1999). Illeris m<strong>en</strong>ar att föreställning<strong>en</strong> om <strong>det</strong> autonoma självet <strong>är</strong> <strong>en</strong> konstruktion<br />
<strong>som</strong> utvecklats i <strong>det</strong> moderna individualisti<strong>ska</strong> samhället. Han m<strong>en</strong>ar att <strong>det</strong> tjänar<br />
makthavarnas intress<strong>en</strong>, inte minst g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> disciplinering <strong>som</strong> sker i skolor <strong>och</strong> andra<br />
utbildningar med dess bortträngningar av känslomässiga <strong>och</strong> kroppsliga aspekter. Aha! tänker<br />
jag, syn<strong>en</strong> på männi<strong>ska</strong>ns själv <strong>och</strong> id<strong>en</strong>titet kan naturligtvis också ses i ett maktperspektiv.<br />
Id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> <strong>en</strong> kör av sub-id<strong>en</strong>titeter<br />
”Vi <strong>är</strong> inte bara <strong>en</strong> t<strong>en</strong>or eller sopran”, säger Mishler (1999), ”vi sjunger eller pratar om oss,<br />
alltså uttrycker vår id<strong>en</strong>tiet, med <strong>en</strong> kör av röster” (min översättning). Mishler väljer att se<br />
id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> ett dynamiskt organiserande av subid<strong>en</strong>titer <strong>som</strong> kan komma i konflikt med<br />
varandra. Han hänvisar till feministi<strong>ska</strong> for<strong>ska</strong>re <strong>som</strong> tidigare har föreslagit begrepp <strong>som</strong><br />
”multiple selves” (Josselson, 1996) <strong>och</strong> ”shifting social id<strong>en</strong>tities” (Lykes <strong>och</strong> Mallona,<br />
1996).<br />
Mishler studerar hur id<strong>en</strong>titet formas i relation mellan människor. Det kan vara i familj<strong>en</strong>, i<br />
sociala relationer eller i arbetsrelationer. Han intresserar sig speciellt för vändpunkter <strong>och</strong><br />
konflikter <strong>och</strong> ser till exempel på hur man löser eller inte löser konflikter mellan behov av<br />
självständighet <strong>och</strong> ansvar för andra eller konflikter mellan krav från arbete <strong>och</strong> krav från<br />
familj<strong>en</strong>.<br />
Mishler (1999) använder sig av berättelser, livshistorier i sin forskning. Han studerar<br />
berättels<strong>en</strong>s språk <strong>och</strong> struktur <strong>som</strong> <strong>en</strong> grund för sin tolkning av berättels<strong>en</strong>s psyki<strong>ska</strong>, sociala<br />
eller kulturella funktion. Hans arbete går ut på att beskriva hur vuxnas formande av id<strong>en</strong>titet<br />
kan gå till. Lika viktigt för honom <strong>är</strong> att utforma <strong>och</strong> beskriva <strong>en</strong> vet<strong>en</strong><strong>ska</strong>plig metod för<br />
forskning av <strong>det</strong>ta slag.<br />
9
Mishler <strong>är</strong> mycket tydlig n<strong>är</strong> han beskriver sitt synsätt <strong>och</strong> sin metod. Vad jag kan förstå <strong>är</strong><br />
han banbrytande i sitt sätt att bedriva forskning. Begränsning<strong>en</strong> <strong>som</strong> jag ser <strong>det</strong> <strong>är</strong> att Mishler<br />
hittills avgränsat sig till att <strong>en</strong>bart se på yrkesid<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> lämnat rest<strong>en</strong> av ”kör<strong>en</strong>” d<strong>är</strong>hän.<br />
Kontinuitet <strong>och</strong> sammanhang i individ<strong>en</strong>s utveckling<br />
Om Mishler betonar betydels<strong>en</strong> av vändpunkter, diskontinuitet <strong>och</strong> motsägelser i <strong>en</strong><br />
männi<strong>ska</strong>s livshistoria så använder L Havnesköld <strong>och</strong> P Risholm Mothander (1995) term<strong>en</strong><br />
livstema för att belysa kontinuitet <strong>och</strong> sammanhang i individ<strong>en</strong>s utveckling. Kontinuitet i <strong>en</strong><br />
männi<strong>ska</strong>ns utveckling kan illustreras av specifika teman <strong>som</strong> förekommer g<strong>en</strong>om hela livet.<br />
Ett livstema försvinner <strong>aldrig</strong>, m<strong>en</strong> <strong>det</strong> kan under vissa perioder vara i fokus <strong>och</strong> av avgörande<br />
betydelse för kraft<strong>en</strong> <strong>och</strong> inriktning<strong>en</strong> i d<strong>en</strong> individuella utveckling<strong>en</strong>, medan <strong>det</strong> under andra<br />
perioder kan finnas mer i skymundan, till förmån för något annat tema. Författarna nämner<br />
självreflektion, empati, kreativitet <strong>och</strong> moral <strong>som</strong> exempel på livsteman <strong>som</strong> många daglig<strong>en</strong><br />
kommer i beröring med. Livsteman kan ses <strong>som</strong> utvecklingsuppgifter <strong>som</strong> behöver bearbetas<br />
livet ig<strong>en</strong>om.<br />
Ett livstema kan sägas ha <strong>en</strong> viss utvecklingslinje g<strong>en</strong>om livet. Det <strong>är</strong> d<strong>en</strong> plats <strong>och</strong> form ett<br />
livstema får under uppväxt<strong>en</strong> <strong>och</strong> <strong>det</strong> sätt på vilket <strong>det</strong> påverkar individ<strong>en</strong>s utveckling. Det var<br />
Anna Freud (1965) <strong>som</strong> introducerade begreppet utvecklingslinje. Anna Freud var dotter till<br />
Sigmund Freud <strong>och</strong> var verksam <strong>som</strong> psykoanalytiker, for<strong>ska</strong>re <strong>och</strong> författare i Wi<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />
London. Hon använde term<strong>en</strong> för att beskriva kontinuitet<strong>en</strong> i utveckling<strong>en</strong> från barn till<br />
g<strong>en</strong>omsnittsvux<strong>en</strong>. Hon nämner <strong>som</strong> exempel utveckling<strong>en</strong> från infantilt bero<strong>en</strong>de till vux<strong>en</strong><br />
självtillit, utveckling<strong>en</strong> av försvarsmekanismerna <strong>och</strong> tänkan<strong>det</strong>s utveckling.<br />
Spädbarnsfor<strong>ska</strong>r<strong>en</strong> Daniel Stern (1991) har pres<strong>en</strong>terat <strong>en</strong> teori om <strong>en</strong> utvecklingslinje för<br />
känslan av själv. Stern beskriver självutveckling<strong>en</strong> <strong>som</strong> <strong>en</strong> process av ömsesidiga relationer<br />
<strong>och</strong> tar sin utgångspunkt i barnets subjektiva v<strong>är</strong>ld. Han beskriver fem kvalitativa språng i<br />
självets utveckling, språng <strong>som</strong> han kallar ett uppvaknande själv, ett k<strong>är</strong>nsjälv, ett subjektivt<br />
själv, ett verbalt själv <strong>och</strong> ett berättande själv. Dessa <strong>ska</strong> inte ses <strong>som</strong> faser i barnets<br />
utveckling utan <strong>som</strong> positioner <strong>som</strong> fortsätter finnas <strong>som</strong> tänkbara upplevelseområd<strong>en</strong> rest<strong>en</strong><br />
av livet.<br />
Jag kan se <strong>en</strong> männi<strong>ska</strong>s <strong>ska</strong>pande av sin id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> <strong>en</strong> utvecklingslinje livet ig<strong>en</strong>om. Jag<br />
tror att vändpunkter <strong>och</strong> förändringar i livet kan sätta igång förändringar i person<strong>en</strong>s id<strong>en</strong>titet.<br />
M<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pande <strong>som</strong> c<strong>en</strong>tral kraft i utveckling<br />
Psykolog<strong>en</strong> Robert Kegan <strong>är</strong> <strong>en</strong> amerikansk for<strong>ska</strong>re <strong>som</strong> har utvecklat <strong>en</strong> modell (1982) för<br />
självutveckling <strong>som</strong> grundar sig på individ<strong>en</strong>s sätt att <strong>ska</strong>pa m<strong>en</strong>ing <strong>som</strong> <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral<br />
utvecklingskraft. Kegan undersöker hur mycket vi kan förstå av <strong>en</strong> person g<strong>en</strong>om att förstå<br />
hur person<strong>en</strong> <strong>ska</strong>par m<strong>en</strong>ing ” understand his or her meaningsystem”. Han intresserar sig för<br />
hur m<strong>en</strong>ing <strong>ska</strong>pas, på <strong>det</strong> sätt <strong>som</strong> person<strong>en</strong> själv upplever <strong>det</strong>. Kegan ser självet <strong>som</strong> <strong>en</strong><br />
m<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pande process. Han m<strong>en</strong>ar att mänsklig exist<strong>en</strong>s framför allt inneb<strong>är</strong> att organisera<br />
erfar<strong>en</strong>het, <strong>och</strong> att m<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pande <strong>är</strong> d<strong>en</strong> grundläggande kraft<strong>en</strong> för all evolution.<br />
Kegan grundar sig på Piaget, <strong>som</strong> for<strong>ska</strong>de om hur begrepps- <strong>och</strong> tankemönster utvecklas hos<br />
barn. Kegan refererar också till Erikson, Winnicott <strong>och</strong> Kohut.<br />
Det allt överskuggande utvecklingsmotivet <strong>är</strong> för Kegan sammanhållning<strong>en</strong> av självet. Att<br />
utvecklas inneb<strong>är</strong> <strong>en</strong> rad kriser för barnet, <strong>som</strong> hela tid<strong>en</strong> måste organisera nya<br />
m<strong>en</strong>ingssammanhang för att behålla balans<strong>en</strong> mellan differ<strong>en</strong>tiering <strong>och</strong> integration. Kriser<br />
<strong>och</strong> frustrationer kan betraktas <strong>som</strong> <strong>en</strong> reaktion på d<strong>en</strong> ökade komplexitet <strong>som</strong> <strong>det</strong> nya självet<br />
möter. Att lösa <strong>en</strong> kris inneb<strong>är</strong> att hitta ett nytt sätt att vara i v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong>, m<strong>en</strong>ar Kegan. För Kegan<br />
<strong>är</strong> känslolivets källa själva upplevels<strong>en</strong> av utveckling <strong>–</strong> att försvara, upprätthålla <strong>och</strong><br />
10
ekonstruera ett c<strong>en</strong>trum. Vi förstår inte <strong>en</strong> annan männi<strong>ska</strong> n<strong>är</strong> vi vet vad <strong>som</strong> har hänt<br />
h<strong>en</strong>ne, utan n<strong>är</strong> vi vet vad erfar<strong>en</strong>het<strong>en</strong> betyder för h<strong>en</strong>ne, säger Kegan.<br />
Id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> <strong>en</strong> berättelse<br />
Kegan betonar individ<strong>en</strong>s m<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pande. Harl<strong>en</strong>e Anderson <strong>är</strong> <strong>en</strong> amerikansk<br />
familjeterapeut <strong>som</strong> i stället betonar kollektivets betydelse n<strong>är</strong> vi <strong>ska</strong>par m<strong>en</strong>ing. I sin bok<br />
Samtal, språk <strong>och</strong> möjligheter (2002) beskriver hon vad postmodern filosofi inneb<strong>är</strong> för<br />
h<strong>en</strong>nes terapeuti<strong>ska</strong> synsätt <strong>och</strong> praxis. Hon betonar språkets betydelse <strong>och</strong> undersöker vilka<br />
slags samtal <strong>som</strong> kan ge nya handlingsmöjligheter <strong>och</strong> ny m<strong>en</strong>ing.<br />
H<strong>en</strong>nes synsätt <strong>är</strong> att mänskligt liv <strong>och</strong> relationer <strong>ska</strong>pas <strong>och</strong> om<strong>ska</strong>pas i språket. Anderson<br />
ser självet <strong>som</strong> ett berättande själv. Självet <strong>blir</strong> till i samtal <strong>och</strong> konstrueras <strong>och</strong><br />
omkonstrueras g<strong>en</strong>om ständig interaktion i relationer. Hon ser id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> <strong>en</strong> pågå<strong>en</strong>de<br />
berättelse, d<strong>en</strong> <strong>är</strong> <strong>en</strong> version av många, <strong>och</strong> d<strong>en</strong> påverkas av berättarsituation<strong>en</strong>. I berättan<strong>det</strong>,<br />
m<strong>en</strong>ar hon, uppstår inte bara nya historier, utan männi<strong>ska</strong>n, <strong>det</strong> berättande självet, förändras.<br />
D<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing vi tillskriver händelser <strong>och</strong> upplevelser i våra liv, inklusive våra egna id<strong>en</strong>titeter,<br />
<strong>ska</strong>pas av individer i samtal <strong>och</strong> handling tillsammans.<br />
Anderson har ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Det inneb<strong>är</strong> att verklighet<strong>en</strong> konstrueras<br />
g<strong>en</strong>om kollektivt m<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pande. Det inneb<strong>är</strong> att till exempel idéer, kun<strong>ska</strong>p <strong>och</strong> id<strong>en</strong>titeter<br />
<strong>är</strong> resultat av mänskliga relationer. Till skillnad från konstruktivism<strong>en</strong>s synsätt, d<strong>är</strong><br />
tyngdpunkt<strong>en</strong> ligger på <strong>det</strong> individuella konstruerande sinnet <strong>och</strong> individ<strong>en</strong> <strong>som</strong><br />
m<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pare <strong>–</strong> så betonar d<strong>en</strong> sociala konstruktionism<strong>en</strong> d<strong>en</strong> interaktionella <strong>och</strong><br />
gem<strong>en</strong>samma kontext<strong>en</strong> <strong>som</strong> m<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pare.<br />
Jag tycker att spänningsfältet mellan individ<strong>en</strong> <strong>och</strong> <strong>det</strong> kollektiva <strong>som</strong> m<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pare <strong>är</strong><br />
intressant. Jag har själv synsättet att vi människor konstruerar vår sociala v<strong>är</strong>ld. Jag har ännu<br />
inte trängt in i <strong>det</strong> socialkonstruktivisti<strong>ska</strong> synsättet. M<strong>en</strong> jag kommer att pröva att använda<br />
<strong>det</strong> i lit<strong>en</strong> <strong>ska</strong>la i studi<strong>en</strong>s analysfas.<br />
Gestaltterapins synsätt<br />
Jag vill avsluta g<strong>en</strong>omgång<strong>en</strong> av teori med <strong>en</strong> beskrivning av gestaltterapins synsätt. Hostrup<br />
(1999) beskriver gestaltterapins stora drag i tre nivåer; <strong>en</strong> metateori, <strong>en</strong> psykologisk teori <strong>och</strong><br />
<strong>en</strong> terapeutisk metod. Filosofin eller metateorin repres<strong>en</strong>teras av d<strong>en</strong> exist<strong>en</strong>tiella livssyn<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> visar sig i terapeut<strong>en</strong>s fokus på frågor om liv <strong>och</strong> död, på betoning<strong>en</strong> av <strong>det</strong> personliga<br />
ansvaret <strong>och</strong> betydels<strong>en</strong> av egna val <strong>och</strong> m<strong>en</strong>ing.<br />
Hostrup beskriver vidare d<strong>en</strong> psykologi<strong>ska</strong> teorin <strong>som</strong> utgörs av gestaltpsykologin.<br />
Huvuddrag<strong>en</strong> <strong>är</strong> att vi människor har <strong>en</strong> t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>s att organisera våra sinnesintryck i helheter, i<br />
gestalter. Vi organiserar sinnesintryck<strong>en</strong> så att något <strong>blir</strong> förgrund <strong>och</strong> något annat bakgrund.<br />
Våra behov påverkar vad <strong>som</strong> <strong>blir</strong> förgrund. Gestaltpsykologins synsätt <strong>är</strong> att <strong>en</strong> männi<strong>ska</strong>s<br />
upplevelser <strong>är</strong> <strong>en</strong> funktion av <strong>en</strong> oavbrut<strong>en</strong> dialog mellan männi<strong>ska</strong>n <strong>och</strong> v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> terapeuti<strong>ska</strong> metod<strong>en</strong> utgörs av f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ologin. Terapeut<strong>en</strong> intresserar sig inte för <strong>det</strong><br />
<strong>som</strong> kan finnas dolt hos kli<strong>en</strong>t<strong>en</strong> utan hon hjälper kli<strong>en</strong>t<strong>en</strong> att undersöka sina förhållningssätt<br />
till exist<strong>en</strong>s<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att uppm<strong>är</strong>ksamma f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> <strong>som</strong> visar sig hos kli<strong>en</strong>t<strong>en</strong> eller i samspelet<br />
mellan kli<strong>en</strong>t <strong>och</strong> terapeut. Det <strong>är</strong> kli<strong>en</strong>t<strong>en</strong> <strong>som</strong> gör tolkningar av sin livsv<strong>är</strong>ld.<br />
Gestaltterapin betonar alltså individ<strong>en</strong>s samspel med sin omv<strong>är</strong>ld <strong>och</strong> möjligheterna för<br />
människor att bli mer medvetna om <strong>det</strong>ta samspel för att kunna ta ansvar för sin eg<strong>en</strong> del. En<br />
grundpelare <strong>är</strong> också att <strong>det</strong> <strong>är</strong> i <strong>det</strong> mänskliga mötet mellan ”jag <strong>och</strong> du” <strong>som</strong> vi människor<br />
<strong>blir</strong> vi till.<br />
11
Olika synsätt på id<strong>en</strong>titet<br />
Jag vill avsluta g<strong>en</strong>omgång<strong>en</strong> av olika teorier g<strong>en</strong>om att i punktform sammanfatta vilka<br />
skillnader <strong>som</strong> jag kan se mellan teoriernas olika synsätt.<br />
• Id<strong>en</strong>titet kan ses <strong>som</strong> ”<strong>en</strong> k<strong>är</strong>na” i människor <strong>–</strong> eller <strong>som</strong> något <strong>som</strong> uppstår mellan<br />
människor.<br />
• Det dolda i människor kan betonas, t ex <strong>det</strong> omedvetna <strong>–</strong> eller kan <strong>det</strong> synliga betonas,<br />
till exempel synliga f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> eller berättelser.<br />
• Teorierna kan sträva efter objektivitet <strong>–</strong> eller välja ett subjektivt perspektiv.<br />
• Teorier kan ha uppm<strong>är</strong>ksamhet<strong>en</strong> på <strong>det</strong> kontinuerliga i upplevelser av id<strong>en</strong>titet <strong>–</strong> eller på<br />
<strong>det</strong> föränderliga.<br />
• Individ<strong>en</strong> ses <strong>som</strong> något för sig <strong>–</strong> individ<strong>en</strong> ses i sitt sammanhang.<br />
Jag uppfattar att <strong>det</strong> också finns andra skillnader i några grundläggande synsätt.<br />
Det skiljer i syn på vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> verklighet <strong>och</strong> kun<strong>ska</strong>p.<br />
• Verklighet<strong>en</strong> kan ses <strong>som</strong> något <strong>som</strong> finns <strong>och</strong> kan speglas i språket <strong>–</strong> eller <strong>som</strong> något<br />
<strong>som</strong> vi människor konstruerar i språket.<br />
• Kun<strong>ska</strong>p kan ses <strong>som</strong> verklighet<strong>en</strong>s spegel <strong>–</strong> eller kan kun<strong>ska</strong>p ses <strong>som</strong> något <strong>som</strong><br />
<strong>ska</strong>pas i samtal <strong>och</strong> <strong>är</strong> bero<strong>en</strong>de av sammanhanget.<br />
Mitt synsätt i studi<strong>en</strong> finns i de högra delarna av m<strong>en</strong>ingspar<strong>en</strong>.<br />
12
Forskningsfrågor<br />
Syftet med min studie <strong>är</strong> att undersöka om, <strong>och</strong> i så fall hur, människor upplever att deras<br />
id<strong>en</strong>titet ändras i sked<strong>en</strong> eller situationer av förändring i livet. Jag <strong>är</strong> intresserad av hur<br />
människor beskriver sin självbild <strong>och</strong> sin upplevelse av process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> självbild<strong>en</strong> förändras.<br />
Jag har formulerat följande forskningsfrågor:<br />
Hur beskriver människor sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> de aspekter <strong>som</strong> ev<strong>en</strong>tuellt förändras?<br />
Upplever vuxna människor att deras id<strong>en</strong>titet ändras n<strong>är</strong> <strong>det</strong> sker förändringar i deras liv?<br />
Hur upplever i så fall människor process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> förändras?<br />
Hur beskriver människor samspelet mellan sig själva <strong>och</strong> sitt sammanhang, n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong><br />
förändras?<br />
Med id<strong>en</strong>titet m<strong>en</strong>ar jag d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilda männi<strong>ska</strong>ns upplevelse av sig själv. I studi<strong>en</strong> använder<br />
jag or<strong>det</strong> självbild, synonymt med id<strong>en</strong>titet. Jag m<strong>en</strong>ar att människor har många bilder av sig<br />
själva i olika sammanhang. Dessa självbilder bildar tillsammans upplevels<strong>en</strong> av id<strong>en</strong>titet.<br />
Huvudfokus i studi<strong>en</strong> <strong>är</strong> id<strong>en</strong>titetsforman<strong>det</strong> <strong>som</strong> <strong>en</strong> process. Det <strong>är</strong> människors upplevelser<br />
<strong>och</strong> beskrivningar jag <strong>är</strong> intresserad av. Hur upplever personerna process<strong>en</strong>? Hur beskriver de<br />
dynamik<strong>en</strong> i förändring<strong>en</strong>?<br />
Jag m<strong>en</strong>ar att de synsätt vi har n<strong>är</strong> vi n<strong>är</strong>mar oss <strong>en</strong> företeelse, styr vad vi möter <strong>och</strong> uppfattar.<br />
Mitt eget synsätt på id<strong>en</strong>titet har blivit tydligare under arbetet med studi<strong>en</strong>. Mitt synsätt <strong>är</strong> att<br />
jag tror att människors id<strong>en</strong>titet eller självbild formas <strong>och</strong> omformas hela livet. Det sker i ett<br />
dynamiskt samspel i relation till andra personer <strong>och</strong> grupper i samhället.<br />
Jag m<strong>en</strong>ar att olika slags förändringar i livet kan sätta igång förändringar av självbild<strong>en</strong>.<br />
Jag tror att upplevelse av m<strong>en</strong>ing eller m<strong>en</strong>ingslöshet, har stor betydelse för upplevels<strong>en</strong> av<br />
id<strong>en</strong>titet.<br />
Jag ser id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> något <strong>som</strong> formas i samspel med andra, id<strong>en</strong>titet <strong>är</strong> inte <strong>en</strong> ”k<strong>är</strong>na” i <strong>en</strong><br />
männi<strong>ska</strong>. Jag intresserar mig för <strong>det</strong> föränderliga hos självbilder, äv<strong>en</strong> om <strong>det</strong> finns delar<br />
<strong>som</strong> <strong>är</strong> kontinuerliga. Jag m<strong>en</strong>ar att männi<strong>ska</strong>n konstruerar sin självbild i samspel med andra<br />
<strong>och</strong> att samhället <strong>och</strong> <strong>det</strong> kollektiva påverkar d<strong>en</strong>na konstruktion.<br />
I studi<strong>en</strong> lyssnar jag till <strong>det</strong> sagda, <strong>det</strong> berättade. Ett övergripande syfte med studi<strong>en</strong> <strong>är</strong> att<br />
pröva om berättelser <strong>är</strong> <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper människor att undersöka <strong>och</strong> beskriva sin<br />
id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras.<br />
3.<br />
13
4. Metod<br />
I <strong>det</strong>ta avsnitt beskriver jag min uppläggning av studi<strong>en</strong> <strong>och</strong> vilk<strong>en</strong> filosofi d<strong>en</strong> grundar sig på.<br />
Jag beskriver min forskningsstrategi, vilket urval av intervjupersoner <strong>som</strong> jag har gjort <strong>och</strong><br />
hur jag g<strong>en</strong>omförde intervjuer. Jag beskriver hur jag gjorde analysarbetet. Jag avslutar<br />
avsnittet med att diskutera tillförlitlighet, g<strong>en</strong>eraliserbarhet <strong>och</strong> etik.<br />
Filosofiskt angreppssätt<br />
Jag har valt att göra <strong>en</strong> undersökning utifrån f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ologisk filosofi. F<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ologi studerar<br />
v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong> sådan d<strong>en</strong> ter sig för <strong>en</strong> <strong>som</strong> upplever <strong>och</strong> uppfattar d<strong>en</strong> (Egidius 1994). D<strong>en</strong> ”levda”<br />
erfar<strong>en</strong>het<strong>en</strong> <strong>är</strong> i fokus, varseblivningar <strong>som</strong> i regel <strong>är</strong> försedda med person<strong>en</strong>s tolkning i form<br />
av avsikter, v<strong>är</strong>deringar eller m<strong>en</strong>ing (Alvesson, Sköldberg 1994). En f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ologisk studie<br />
fokuserar ett f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> <strong>och</strong> undersöker vad erfar<strong>en</strong>het<strong>en</strong> betyder för några personer <strong>som</strong> har <strong>en</strong><br />
sådan erfar<strong>en</strong>het <strong>och</strong> <strong>som</strong> kan beskriva d<strong>en</strong> (Creswell 1998).<br />
Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer. En intervju <strong>är</strong> ett samspel mellan två personer.<br />
Intervjuar<strong>en</strong> <strong>och</strong> d<strong>en</strong> intervjuade reagerar på varandra <strong>och</strong> påverkar varandra. Kvale (1997)<br />
m<strong>en</strong>ar att snarare än att söka reducera vikt<strong>en</strong> av <strong>det</strong>ta samspel, så gäller <strong>det</strong> i d<strong>en</strong> kvalitativa<br />
intervjun att erkänna <strong>och</strong> utnyttja de insikter <strong>som</strong> <strong>det</strong> mellanmänskliga samspelet föder.<br />
Vid intervjuerna så berättar personerna om sina liv. Kvale (1997) skriver att <strong>det</strong> finns ett stort<br />
intresse i nutida tänkande för d<strong>en</strong> narrativa kun<strong>ska</strong>p<strong>en</strong>, alltså kun<strong>ska</strong>p<strong>en</strong> <strong>som</strong> berättelse.<br />
Berättelser <strong>är</strong> ett sätt för oss människor att göra <strong>en</strong> erfar<strong>en</strong>het begriplig eller m<strong>en</strong>ingsfull.<br />
Mishler (1999) ser berättelser <strong>som</strong> <strong>en</strong> social handling, ”in speaking, we perform our id<strong>en</strong>tity”,<br />
dvs. n<strong>är</strong> vi talar så framför vi vår id<strong>en</strong>titet. Detta synsätt hjälpte mig att lyssna efter alla de<br />
berättelser om id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> kom fram vid intervjuerna.<br />
Forskningsstrategi<br />
Syftet med studi<strong>en</strong> <strong>är</strong> att undersöka om, <strong>och</strong> i så fall hur, människor upplever att deras<br />
id<strong>en</strong>titet förändras i sked<strong>en</strong> eller situationer av förändring i livet. D<strong>en</strong> f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ologi<strong>ska</strong><br />
filosofin stämmer precis med de avsikter jag har med studi<strong>en</strong>. Jag <strong>är</strong> intresserad av<br />
människors beskrivningar av olika aspekter på id<strong>en</strong>titet. Jag vill förstå något om<br />
id<strong>en</strong>titetsformande <strong>som</strong> <strong>en</strong> process. Jag studerar dessa f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> utifrån <strong>en</strong>skilda personers<br />
beskrivningar av sina upplevelser. Jag analyserar olika aspekter på id<strong>en</strong>titet, hur dessa<br />
förändras <strong>och</strong> hur personer upplever att de samspelar med andra i d<strong>en</strong>na process.<br />
D<strong>en</strong> forskningsstudie, <strong>som</strong> har inspirerat mig mest <strong>är</strong> Mishlers (1999) Storylines. Mishler<br />
undersöker hur yrkesid<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> hos konsthantverkare formas. Han syn på id<strong>en</strong>titet <strong>är</strong> att d<strong>en</strong><br />
formas i relationer <strong>och</strong> han fokuserar diskontinuitet, spänningar <strong>och</strong> motsägelser i<br />
livsberättelser snarare än kontinuitet. Mishler använder <strong>en</strong> sociolingvistisk metod <strong>och</strong><br />
analyserar berättelsers språk <strong>och</strong> struktur <strong>som</strong> <strong>en</strong> grund för sin tolkning av berättels<strong>en</strong>s<br />
psyki<strong>ska</strong>, sociala eller kulturella funktion.<br />
Mishler analyserar alltså både innehåll <strong>och</strong> struktur i berättelserna. Min studie <strong>är</strong> mer<br />
begränsad, jag saknar kompet<strong>en</strong>s att analysera själva språket eller struktur<strong>en</strong>, utan jag<br />
analyserar <strong>det</strong> <strong>som</strong> sägs. Under intervjuerna var jag också uppm<strong>är</strong>ksam på hur något sades.<br />
Jag <strong>är</strong> <strong>som</strong> gesaltterapeut tränad i att registrera ansiktsuttryck, tonfall <strong>och</strong> gester. Detta<br />
påverkade framförallt mina följdfrågor under intervjuerna.<br />
Jag har funderat på om direkta observationer skulle kunna vara ett alternativt sätt att studera<br />
processer n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titeter formas <strong>och</strong> förändras. Jag tror att <strong>det</strong> skulle kunna vara möjligt <strong>och</strong><br />
14
intressant att t ex studera samspel i <strong>en</strong> familj, släkt, gäng eller annat socialt sammanhang <strong>och</strong><br />
undersöka hur samspelet kan påverka upplevelser av id<strong>en</strong>titet. I d<strong>en</strong>na studie <strong>är</strong> jag dock<br />
intresserad av människors tankar, föreställningar <strong>och</strong> känslor. Jag <strong>är</strong> intresserad av hur<br />
människor berättar om sig själva med <strong>en</strong> viss distans till <strong>en</strong> förändring. Jag fann att d<strong>en</strong><br />
strategi jag har valt stämmer väl med <strong>det</strong> syftet.<br />
Jag har ett uttalat synsätt n<strong>är</strong> jag gör studi<strong>en</strong>. Jag kallade <strong>det</strong> länge för <strong>en</strong> hypotes. M<strong>en</strong> jag<br />
tänker inte visa att min hypotes <strong>är</strong> rätt eller fel. Jag tror inte <strong>det</strong> <strong>är</strong> möjligt, min syn <strong>är</strong> att <strong>det</strong><br />
inte finns någon verklighet ”d<strong>är</strong>ute” <strong>som</strong> stämmer eller inte stämmer. Mitt synsätt <strong>är</strong> mina<br />
glasögon <strong>som</strong> påverkar vad jag ser <strong>och</strong> hör, hur jag ställer frågor <strong>och</strong> visar intresse under<br />
intervjuerna. Jag beskriver synsättet ovan, i avsnittet om forskningsfrågor.<br />
Jag <strong>är</strong> intresserad av d<strong>en</strong> berättelse <strong>som</strong> kommer till under intervjun. Jag <strong>är</strong> intresserad av <strong>det</strong><br />
<strong>som</strong> framträder, hur personerna beskriver sin id<strong>en</strong>titet eller förändringsprocess. Jag har ing<strong>en</strong><br />
tanke på ”hur <strong>det</strong> eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> <strong>är</strong>”. Det skulle förutsätta att <strong>det</strong> finns <strong>en</strong> verklighet ”d<strong>är</strong> ute”. Jag<br />
har <strong>en</strong> konstruktivistisk syn <strong>som</strong> inneb<strong>är</strong> att jag ser berättels<strong>en</strong> <strong>som</strong> <strong>en</strong> del i personernas<br />
konstruktion av sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> sin upplevda verklighet. Jag inser att berättels<strong>en</strong> <strong>en</strong> annan<br />
dag eller med <strong>en</strong> annan intervjuare skulle formas på ett något annorlunda sätt. Berättels<strong>en</strong> <strong>är</strong><br />
oupplösligt för<strong>en</strong>ad med <strong>det</strong> sammanhang <strong>som</strong> d<strong>en</strong> uppstår i.<br />
Urval<br />
Jag formulerade följande kriterier för de personer <strong>som</strong> skulle ingå i studi<strong>en</strong>.<br />
Personerna har varit med om <strong>en</strong> större förändring i livet. Det kan vara att ingå ett nytt<br />
parförhållande, skilja sig, flytta till ett annat land, börja eller sluta arbeta eller gå ig<strong>en</strong>om <strong>en</strong><br />
sjukdom. Personerna <strong>är</strong> inte mitt uppe i förändring<strong>en</strong> utan <strong>det</strong> har gått <strong>en</strong> viss tid, cirka 3 år.<br />
Både män <strong>och</strong> kvinnor <strong>ska</strong> ingå i studi<strong>en</strong> <strong>och</strong> med <strong>en</strong> ålder av 40 till 69 år.<br />
Jag gjorde flera övervägand<strong>en</strong>. Skulle förändring<strong>en</strong> <strong>som</strong> personerna varit med om vara av<br />
likartat slag eller inte? Jag funderade t ex på att intervjua invandrare m<strong>en</strong> jag valde att inte<br />
göra <strong>det</strong>. Jag befarade att själva problematik<strong>en</strong> med att byta land skulle kunna ta överhand<strong>en</strong>.<br />
Jag valde att ha <strong>en</strong> viss tid mellan förändring<strong>en</strong> <strong>och</strong> intervjutillfället. Det var inte upplevelser<br />
mitt i kris<strong>en</strong> jag var intresserad av utan snarare de levda <strong>och</strong> bearbetade erfar<strong>en</strong>heterna. Jag<br />
valde att ha med både män <strong>och</strong> kvinnor. Jag tänkte att dessa olikheter skulle kunna berika. Jag<br />
var intresserad av vuxna personer. Jag valde att inte ha med åldersintervallet 20-40. Det <strong>är</strong> <strong>en</strong><br />
int<strong>en</strong>siv period i livet för många, med familjebildning <strong>och</strong> karri<strong>är</strong>. Det skulle kunna<br />
undersökas i <strong>en</strong> annan studie. Jag var mer intresserad av ske<strong>det</strong> n<strong>är</strong> ev<strong>en</strong>tuella barn <strong>är</strong> stora<br />
<strong>och</strong> arbetslivet håller på att avslutas. Det beror kanske på att jag själv n<strong>är</strong>mar mig d<strong>en</strong> åldern.<br />
Åldersgrupp<strong>en</strong> från 70 år <strong>och</strong> uppåt kan jag också tro skulle vara mycket intressant grupp att<br />
intervjua, i <strong>en</strong> annan studie.<br />
Jag intervjuade fem personer. Creswell (1998) rekomm<strong>en</strong>derar ett urval på upp till tio<br />
personer. Mishler (1999) intervjuade fem personer i studi<strong>en</strong> <strong>som</strong> resulterade i bok<strong>en</strong><br />
Storylines. Jag bedömer att jag får tillräckligt underlag med fem intervjuer <strong>och</strong> att <strong>det</strong> <strong>är</strong> så<br />
mycket material <strong>som</strong> jag klarar att hantera.<br />
Jag fann personerna g<strong>en</strong>om att gå via mitt kontaktnät. För mig var <strong>det</strong> prakti<strong>ska</strong> skäl <strong>som</strong><br />
avgjorde att jag gick d<strong>en</strong> väg<strong>en</strong>. Det var ett sätt att gan<strong>ska</strong> snabbt kunna få tillgång till<br />
personer. Jag bedömde att tillvägagångssättet innebar att <strong>det</strong> skulle finnas <strong>en</strong> grund för tillit<br />
vid intervjun. Jag bedömde att risk<strong>en</strong> var lit<strong>en</strong> för att personerna inte skulle våga berätta öppet<br />
för mig äv<strong>en</strong> om jag hade anknytning i deras nätverk. Jag frågade alltså människor i mitt<br />
kontaktnät om de kände till personer <strong>som</strong> uppfyller kriterierna ovan. Jag fick förslag på 7<br />
15
personer <strong>som</strong> uppfyllde kriterierna. Av dessa valde jag att kontakta 5 personer. Alla<br />
personerna sa ja till att delta i studi<strong>en</strong>.<br />
Mitt sätt att göra urvalet inneb<strong>är</strong> att <strong>det</strong> <strong>är</strong> personer med någon form av kontaktnät <strong>som</strong> ingår i<br />
studi<strong>en</strong>.<br />
Några fakta om personerna:<br />
Antal<br />
Ålder<br />
Kvinnor Män<br />
40 <strong>–</strong> 49<br />
50 <strong>–</strong> 59<br />
1<br />
60 <strong>–</strong> 69 1<br />
De förändringar <strong>som</strong> personerna sammantaget har varit med om <strong>är</strong>:<br />
Utbrändhet, bytt yrke, stroke, skilsmässa, ny samborelation, doktorerat, tillfrisknat från<br />
livshotande sjukdom, slutat arbeta.<br />
Intervjuer<br />
Jag har använt halvstrukturerade intervjuer för att samla in information. En halvstrukturerad<br />
intervju <strong>är</strong> <strong>en</strong>ligt Kvale (1997) vark<strong>en</strong> ett öppet samtal eller följer ett strängt strukturerat<br />
frågeformul<strong>är</strong>. D<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omförs med hjälp av <strong>en</strong> intervjuguide <strong>som</strong> konc<strong>en</strong>trerar sig till vissa<br />
teman.<br />
N<strong>är</strong> jag valde d<strong>en</strong>na form funderade jag på om <strong>det</strong> fanns alternativa sätt att samla in data. En<br />
möjlighet skulle t ex kunna vara att studera berättelser om id<strong>en</strong>titet i skönlitteratur, teater eller<br />
film. D<strong>är</strong> finns berättelser om de f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> <strong>som</strong> jag <strong>är</strong> intresserad av. Jag avstod efter<strong>som</strong> jag<br />
ville få erfar<strong>en</strong>het att själv göra intervjuer, m<strong>en</strong> jag skulle med intresse läsa <strong>en</strong> sådan studie.<br />
Jag har också funderat över vilka nackdelar <strong>som</strong> finns med att använda metod<strong>en</strong> intervjuer.<br />
Om jag håller mig till metod<strong>en</strong> <strong>och</strong> inte går in på kritik <strong>som</strong> kan finnas mot kvalitativ<br />
forskning <strong>som</strong> sådan, så uppfattar jag att d<strong>en</strong> störta risk<strong>en</strong> <strong>är</strong> om intervjuar<strong>en</strong> saknar<br />
kompet<strong>en</strong>s. Själv gör jag intervjuerna för att öka min kompet<strong>en</strong>s <strong>och</strong> jag har stor respekt för<br />
uppgift<strong>en</strong>. Kvale (1997) betonar dock <strong>det</strong>ta, forskning med hjälp av intervjuer, kräver<br />
hantverksskicklighet.<br />
Jag valde halvstrukturerade intervjuer för att ge intervjupersonerna utrymme att berätta. En<br />
strukturerad intervju skulle ha formats mer utifrån min eller någon annan intervjukonstruktörs<br />
föreställningar. En viss struktur bidrar dock till att intervjun handlar om de frågor <strong>som</strong> jag <strong>är</strong><br />
intresserad av i studi<strong>en</strong>. Det <strong>är</strong> också <strong>en</strong> hjälp för de intervjuade att komma igång <strong>och</strong> berätta.<br />
Jag utformade intervjuguid<strong>en</strong> tillsammans med min handledare. Jag hade prövat i lit<strong>en</strong> <strong>ska</strong>la,<br />
att ställa forskningsfrågorna rakt av till några personer i min n<strong>är</strong>het. De hade svårt att svara på<br />
dem. I stället utformade jag frågor <strong>som</strong> skulle stimulera till berättelser. Jag trodde att<br />
personerna lättare skulle beskriva sina självbilder på <strong>det</strong> sättet.<br />
Jag träffade intervjupersonerna i deras hem. I ett fall skedde intervjun av prakti<strong>ska</strong> skäl, i mitt<br />
hem. D<strong>en</strong> första intervjun gjorde jag <strong>som</strong> ett test för att se om frågorna gick att svara på <strong>och</strong><br />
jag ville också pröva hur lång tid intervjun tog. Jag fann att frågorna fungerade <strong>som</strong> underlag<br />
för samtalet <strong>och</strong> ändrade inte uppläggning<strong>en</strong>. Jag spelade in intervjuerna på band. Intervjuerna<br />
tog cirka två timmar.<br />
16
En intervju gjorde vi om efter<strong>som</strong> samtalet d<strong>en</strong> första gång<strong>en</strong> inte registrerades på ban<strong>det</strong>. Vid<br />
<strong>det</strong> andra tillfället kände jag ig<strong>en</strong> många teman <strong>som</strong> kom upp. Jag m<strong>är</strong>kte att tyngdpunkt<strong>en</strong><br />
kunde vara annorlunda, vid <strong>det</strong> andra tillfället upplevde jag att person<strong>en</strong> pratade mer om sina<br />
söner än första gång<strong>en</strong>, till exempel.<br />
Jag inledde intervjuerna med att beskriva syftet med undersökning<strong>en</strong> <strong>och</strong> varför ämnet <strong>är</strong><br />
intressant för mig. Jag beskrev att jag hade några frågor <strong>och</strong> att jag var intresserad av deras<br />
berättelser, med deras ord. Jag beskrev också att intervjun <strong>är</strong> konfid<strong>en</strong>tiell, bara jag vet vilka<br />
jag intervjuar <strong>och</strong> bara jag ser utskrifterna. Jag började med att be personerna beskriva d<strong>en</strong><br />
förändring <strong>som</strong> de hade varit med om. Jag följde deras berättelse <strong>och</strong> ställde följdfrågor. Flera<br />
gånger kom personerna in på de frågor <strong>som</strong> jag ville ha svar på, av sig själva. Jag ställde mina<br />
frågor till intervjupersonerna m<strong>en</strong> de kom i olika ordning vid intervjuerna.<br />
Jag uppfattade att personerna var välvilligt inställda <strong>och</strong> öpp<strong>en</strong>hj<strong>är</strong>tliga. De visade stort<br />
intresse <strong>och</strong> <strong>en</strong>gagemang <strong>och</strong> jag uppfattade dem <strong>som</strong> uppriktiga. I något <strong>en</strong>staka fall blev vi<br />
avbrutna av telefon eller någon familjemedlem, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> mesta tid<strong>en</strong> var vi ostörda.<br />
Själv var jag litet spänd under de första intervjuerna medan jag kände mig avspänd under de<br />
s<strong>en</strong>are. Under intervjuerna blev jag känslomässigt <strong>en</strong>gagerad. Ett par gånger kom jag på mig<br />
själv med att fylla i m<strong>en</strong>ingar <strong>som</strong> intervjuperson<strong>en</strong> inte avslutat. Vid några tillfäll<strong>en</strong> berörde<br />
personerna frågor <strong>som</strong> också berör mig i mitt liv. Jag kunde känna <strong>en</strong> lust att börja <strong>en</strong> dialog<br />
om <strong>det</strong>, m<strong>en</strong> avstod. Vid ett par tillfäll<strong>en</strong> kändes <strong>det</strong> svårt att avsluta. Jag hade fått ta del av<br />
något v<strong>är</strong>defullt, jag avslutade intervjun <strong>–</strong> sedan hade jag själv behövt <strong>en</strong> stund att avsluta<br />
ytterligare, innan jag packade ihop bandspelar<strong>en</strong> <strong>och</strong> lämnade person<strong>en</strong>.<br />
Jag hade fyra huvudfrågor med några underfrågor <strong>som</strong> min intervjuguide. De handlade om:<br />
- D<strong>en</strong> eller de förändringar <strong>som</strong> person<strong>en</strong> har varit med om. Hur förändring<strong>en</strong> har påverkat<br />
person<strong>en</strong> <strong>och</strong> person<strong>en</strong>s syn på sig själv.<br />
- Person<strong>en</strong>s huvudsakliga relationer under förändring<strong>en</strong>. Hur relationerna påverkades av<br />
förändring<strong>en</strong> <strong>och</strong> hur person<strong>en</strong>s syn på sig själv påverkas av relation<strong>en</strong>.<br />
- Om person<strong>en</strong> ser någon m<strong>en</strong>ing med förändring<strong>en</strong>. Vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt <strong>och</strong> prioriteras, har<br />
<strong>det</strong> ändrat sig.<br />
Intervjuguid<strong>en</strong> i sin helhet finns med <strong>som</strong> bilaga 1.<br />
Analysmetod<br />
Jag beskriver h<strong>är</strong> hur jag har bearbetat materialet från intervjuerna, hur jag har gjort analys<strong>en</strong><br />
<strong>och</strong> reflekterat över mönster. Jag beskriver metod<strong>en</strong> <strong>och</strong> arbetet stegvis. Detta avsnitt handlar<br />
om hur jag har gjort, med exempel från analys<strong>en</strong>. En utförlig beskrivning av vad jag har<br />
undersökt <strong>och</strong> kommit fram till finns under avsnitt 5. ”Analys <strong>och</strong> resultat”.<br />
Jag använde ett tillvägagångssätt <strong>som</strong> <strong>är</strong> baserat på Colaizzimetod<strong>en</strong> (Creswell, 1998) för att<br />
ta hand om <strong>och</strong> analysera intervjumaterialet. Colaizzimetod<strong>en</strong> består av följande 8 steg.<br />
1. Utskrift av de bandade intervjuerna<br />
2. G<strong>en</strong>omläsning av intervjuerna<br />
3. Signifikanta uttaland<strong>en</strong> tas fram<br />
4. Formulera d<strong>en</strong> underliggande m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i respektive uttalande<br />
5. Dessa m<strong>en</strong>ingar/citat grupperas i olika teman<br />
6. Dessa teman integreras i mönster<br />
7. F<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et beskrivs<br />
17
8. Resultatet valideras g<strong>en</strong>om att de intervjuade tillfrågas om beskrivning<strong>en</strong> stämmer med<br />
deras upplevelse av f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et<br />
Min analys följer de 8 steg<strong>en</strong> <strong>och</strong> avviker i steg 4 <strong>och</strong> 8. I Colaizzimetod<strong>en</strong> formuleras d<strong>en</strong><br />
underliggande m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i respektive uttalande. Jag <strong>är</strong> inte intresserad av någon underliggande<br />
m<strong>en</strong>ing. Jag <strong>är</strong> intresserad av personernas berättelser så <strong>som</strong> de kommer till uttryck <strong>och</strong><br />
g<strong>en</strong>omför alltså inte steg 4. I Colaizzimetod<strong>en</strong> validers resultatet i steg 8. Jag tillfrågade<br />
intervjupersonerna i ett tidigare skede. N<strong>är</strong> jag hade tagit fram signifikanta uttaland<strong>en</strong> från<br />
varje intervju, utifrån de frågor <strong>som</strong> jag ställde till materialet, så skickade jag dessa till<br />
personerna <strong>och</strong> frågade om de kände ig<strong>en</strong> sina citat.<br />
Jag g<strong>en</strong>omförde analys<strong>en</strong> på följande sätt.<br />
1. Utskrift av intervjuer<br />
Jag skrev ut intervjuerna ordagrant. Jag kunde höra <strong>det</strong> <strong>som</strong> hade sagts, med ett fåtal<br />
undantag. De ord <strong>som</strong> jag inte kunde uppfatta, trots omlyssningar, markerade jag <strong>som</strong><br />
ohörbara i utskrift<strong>en</strong>.<br />
Så h<strong>är</strong> kan <strong>en</strong> del av <strong>en</strong> utskrift se ut:<br />
Sedan jag skilde mig så <strong>är</strong> jag ännu mer wow, nu får jag vara med om <strong>det</strong> h<strong>är</strong> också …<br />
allting jag får vara med om <strong>är</strong> ja så …oj! Jag njuter mycket mer i stund<strong>en</strong> än vad jag gjorde<br />
tidigare. Jag kan ge mig d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>. Innan … <strong>det</strong> gick i ett lik<strong>som</strong>, jag hann <strong>aldrig</strong> stanna upp<br />
<strong>och</strong> tänka till … nu har jag nästan inga förväntningar på saker <strong>och</strong> ting … <strong>det</strong> <strong>blir</strong> <strong>som</strong> <strong>det</strong><br />
<strong>blir</strong>. Och jag tycker <strong>det</strong> <strong>är</strong> jätteskönt. Jag vill ha <strong>det</strong> så. Det <strong>blir</strong> <strong>som</strong> <strong>det</strong> <strong>blir</strong>.<br />
2. G<strong>en</strong>omläsning av intervjuer<br />
Jag läste varje intervju intuitivt <strong>och</strong> skrev ned de intryck, reflektioner eller teman <strong>som</strong> jag<br />
kom att tänka på. N<strong>är</strong> jag i steg 6 integrerade teman i mönster hade jag nytta av dessa intuitiva<br />
reflektioner.<br />
Exempel på mina intryck <strong>är</strong>:<br />
Jag känner mig tacksam <strong>och</strong> berörd över de berättelser jag har fått lyssna till. Så svåra<br />
situationer <strong>som</strong> flera av personerna beskriver. De har på något sätt berikat dem. Ing<strong>en</strong> ville<br />
ha förändring<strong>en</strong> ogjord. Alla har förändrat sin syn på livet . Några tänker på d<strong>en</strong> egna<br />
död<strong>en</strong>. De beskriver sin livsfilosofi på väldigt tydliga sätt, olika livsfilosofier.<br />
3. Signifikanta uttalande tas fram <strong>och</strong> grupperas<br />
För att ta fram signifikanta uttaland<strong>en</strong> formulerade jag fyra frågor, utifrån mina<br />
forskningsfrågor. Sedan läste jag ig<strong>en</strong>om materialet för att hitta citat <strong>som</strong> hörde till respektive<br />
fråga. Jag markerade citat<strong>en</strong> med fyra olika f<strong>är</strong>ger för att sedan kunna ordna citat<strong>en</strong> under<br />
varje fråga, per intervjuperson<br />
H<strong>är</strong> följer de fyra frågorna. Jag ger ett exempel på ett signifikant uttalande till varje<br />
huvudfråga.<br />
I. Vilka berättelser <strong>och</strong> exempel beskriver aspekter av intervjupersonernas id<strong>en</strong>titet<br />
- hur beskriver de sig själva<br />
- hur har olika aspekter förändrats ( t ex före <strong>och</strong> efter)<br />
Det fanns lik<strong>som</strong> inte plats för mig. Utan min roll var … jo, jag tog nog plats, jag stod nog för<br />
trygghet i familj<strong>en</strong>. Det har många sagt till mig efteråt, <strong>det</strong> hade jag inte fattat själv. Jag stod<br />
för någon slags stabilitet. M<strong>en</strong> jag <strong>som</strong> person, fa<strong>en</strong>, jag var bara något mähä <strong>som</strong> följde med<br />
d<strong>är</strong> … Nu fick jag lik<strong>som</strong> komma fram på något sätt.<br />
II. Vilka berättelser <strong>och</strong> exempel beskriver hur intervjupersonerna upplever process<strong>en</strong> n<strong>är</strong><br />
aspekter av id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> förändras.<br />
18
De flesta beskrivningar av upplevelser rör både själva förändring<strong>en</strong> (sjukdom, separation osv)<br />
<strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> aspekter av id<strong>en</strong>titet ändras. Följande beskrivning rör just process<strong>en</strong> n<strong>är</strong><br />
självbild<strong>en</strong> ändrades, <strong>som</strong> jag uppfattar <strong>det</strong>.<br />
Det <strong>är</strong> ju <strong>en</strong> hemsk upplevelse, att komma i kontakt med så mycket olika känslor <strong>och</strong><br />
obehagliga … ja rädsla, sm<strong>är</strong>ta.<br />
Jag tappade litet grann fotfästet … jag kände inte ig<strong>en</strong> mig själv. Jag började känna mig<br />
annorlunda, känna annorlunda. D<strong>en</strong> h<strong>är</strong> grundkänslan blev annorlunda på något vis. Så <strong>det</strong><br />
kändes litet konstigt. Litet ovant <strong>och</strong> så.<br />
III. Relationer<br />
- vilka relationer <strong>är</strong> viktigast <strong>–</strong> <strong>och</strong> varför (vilk<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing)<br />
- vilk<strong>en</strong> kvalitet hade eller har relationerna<br />
- hur har relationerna ändrats<br />
Intervjuare: Vilka <strong>är</strong> dina viktigaste relationer?<br />
Det <strong>är</strong> mina barn, <strong>det</strong> <strong>är</strong> min fru, <strong>det</strong> <strong>är</strong> de tre vännerna.<br />
De förstår någonstans vad jag siktar efter på ett djupare plan.<br />
Och honom, <strong>det</strong> finns ing<strong>en</strong> <strong>som</strong> jag pratar så öppet med <strong>som</strong> honom, inte min fru, inte mina<br />
barn, än med honom.<br />
IV. M<strong>en</strong>ing <strong>och</strong> m<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pande<br />
- hur beskrivs m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> med förändring<strong>en</strong><br />
- hur har m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> i deras liv eller syn<strong>en</strong> på livet förändrats<br />
- ändrade prioriteringar<br />
Intervjuare: Har du kunnat upptäcka någon m<strong>en</strong>ing med <strong>det</strong>, med sjukdom<strong>en</strong>?<br />
Ja definitivt. Jag hade <strong>aldrig</strong> kunnat bearbeta mitt liv på <strong>det</strong> sättet utan <strong>det</strong>. Och <strong>det</strong> <strong>är</strong> jag<br />
djävligt glad för. Så <strong>det</strong> vete fan om jag skulle ta tillbaka … nej <strong>det</strong> skulle jag inte … nej.<br />
4. De intervjuade tillfrågas<br />
Jag skickade citat<strong>en</strong> till respektive intervjuperson <strong>och</strong> bad dem läsa citat<strong>en</strong> för att se om de<br />
kände ig<strong>en</strong> dem. Jag ringde s<strong>en</strong>are upp dem <strong>och</strong> frågade om de kände de ig<strong>en</strong> citat<strong>en</strong> nu n<strong>är</strong><br />
de var ordnade under fyra frågor/rubriker. Alla svarade att de kände ig<strong>en</strong> sina citat. Jag hade<br />
också tillfälle att berätta hur långt jag hade kommit i arbetet <strong>och</strong> hur jag skulle fortsätta.<br />
5. Urskiljande av teman<br />
Jag ordnade alla intervjupersonernas citat under respektive fråga/rubrik. Jag läste ig<strong>en</strong>om<br />
citat<strong>en</strong> <strong>och</strong> noterade vilka teman <strong>som</strong> jag kunde uppfatta att citat<strong>en</strong> handlade om. En del<br />
teman kom fram för att jag har visat intresse för dem vid intervjuerna, t ex frågan om<br />
personerna kan se någon m<strong>en</strong>ing med förändring<strong>en</strong>. Åter andra teman såg jag vid<br />
g<strong>en</strong>omläsning av citat<strong>en</strong>, t ex att självbilder <strong>är</strong> relationella, de hänvisar till andra. Andra<br />
teman, t ex förändringar av ackommodativ <strong>och</strong> assimilativ karakt<strong>är</strong>, hämtade jag från teori ( i<br />
<strong>det</strong>ta fall Piaget, 1970). Jag beskriver <strong>det</strong>ta steg mer ingå<strong>en</strong>de tillsammans med nästa steg <strong>som</strong><br />
handlar om hur teman grupperas.<br />
6. Teman grupperas<br />
I bilagorna 2 - 4 har jag gjort utdrag ur materialet <strong>som</strong> jag arbetade med under d<strong>en</strong>na fas. Jag<br />
arbetade med f<strong>är</strong>gmarkeringar av olika slag m<strong>en</strong> i bilagorna markerar jag med olika textstilar.<br />
Jag beskriver h<strong>är</strong> stegvis hur jag har gått tillväga. Jag använder samma ordning h<strong>är</strong> <strong>som</strong> i<br />
kommande avsnittet ”analys <strong>och</strong> resultat”, d<strong>är</strong> jag n<strong>är</strong>mare beskriver vad jag har undersökt<br />
<strong>och</strong> funnit.<br />
Aspekter av id<strong>en</strong>titet<br />
19
a. Jag samlade alla beskrivningar av självbilder <strong>som</strong> jag kunde se i text<strong>en</strong> <strong>och</strong> skev de teman<br />
jag såg i marginal<strong>en</strong>. (se bilaga 2)<br />
Teman var:<br />
- hur jag <strong>är</strong>, känner mig <strong>och</strong> agerar<br />
- hur jag ser på livet <strong>och</strong> död<strong>en</strong><br />
- hur jag väljer <strong>och</strong> prioriterar vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt i livet<br />
- hur jag ger m<strong>en</strong>ing till händelser <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter<br />
Jag markerade ord i citat<strong>en</strong> <strong>som</strong> hörde till teman.<br />
b. N<strong>är</strong> jag läste beskrivningarna i citat<strong>en</strong> av aspekt<strong>en</strong> ”hur jag <strong>är</strong> känner mig <strong>och</strong> agerar” så<br />
upptäckte jag att alla beskrivningarna var relationella, de hänvisade till andra människor,<br />
grupper osv. Jag markerade i marginal<strong>en</strong> till vilka sammanhang <strong>som</strong> person<strong>en</strong> refererade till.<br />
c. För övriga aspekter, dvs synsätt<strong>en</strong> på livet <strong>och</strong> död<strong>en</strong>, på val <strong>och</strong> prioriteringar <strong>och</strong><br />
m<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pande, markerade jag i citat<strong>en</strong> om person<strong>en</strong> beskrev vad synsättet inneb<strong>är</strong> för<br />
person<strong>en</strong>.<br />
Upplever personerna att självbilder ändras?<br />
d. Sedan läste jag citat<strong>en</strong> ig<strong>en</strong> för att se om de innehöll beskrivningar av självbilder <strong>som</strong><br />
förändras eller självbilder <strong>som</strong> <strong>är</strong> mer kontinuerliga. Jag gjorde bedömning<strong>en</strong> utifrån om<br />
språket, t ex ”jag har l<strong>är</strong>t mig”, ”jag <strong>är</strong> mer n<strong>är</strong>varande” eller sammanhanget d<strong>är</strong> jag gick<br />
tillbaka till utskrift<strong>en</strong> av hela intervjun för att se om person<strong>en</strong> beskrev <strong>en</strong> förändrad självbild<br />
eller inte. Jag noterade <strong>det</strong>ta i marginal<strong>en</strong>. (se bilaga 2)<br />
Hur förändras självbilder <strong>en</strong>ligt personernas beskrivningar?<br />
e. Jag undersökte om de beskrivna förändringarna av självbilder kunde betraktas <strong>som</strong><br />
assimilativa (tillägg till existerande psyki<strong>ska</strong> strukturer) eller ackommodativa (överskridande<br />
av existerande strukturer), <strong>en</strong>ligt Piaget (1970). N<strong>är</strong> jag gjorde bedömning<strong>en</strong> gick jag tillbaka<br />
till utskrift<strong>en</strong> av intervjuerna. Var <strong>det</strong> något för person<strong>en</strong> nytt i självbild<strong>en</strong> <strong>som</strong> beskrevs<br />
(ackommodativ förändring) eller var <strong>det</strong> <strong>en</strong> först<strong>är</strong>kning eller annan förändring av något <strong>som</strong><br />
funnits tidigare? (assimilativ förändring). Jag skev <strong>det</strong>ta i marginal<strong>en</strong> (se bilaga 2).<br />
Jag reflekterade över mönster <strong>och</strong> såg att självbilder kan ändras i riktning att ge tillgång till<br />
fler handlingsmöjligheter för person<strong>en</strong>, i båda typer av processer.<br />
Hur upplever personerna process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> ändras?<br />
f. Jag samlade alla citat <strong>som</strong> beskrev hur förändringar kändes <strong>och</strong> upplevdes.<br />
(se bilaga 3). Jag läste citat<strong>en</strong> <strong>och</strong> såg om de beskrev upplevelser av processer n<strong>är</strong> självbild<strong>en</strong><br />
ändras <strong>och</strong> samtidigt upplevels<strong>en</strong> av andra förändringar, t ex sjukdom <strong>och</strong> separation. Eller<br />
om citatet handlade bara om upplevels<strong>en</strong> av process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> självbild<strong>en</strong> ändras.<br />
Jag noterade vad upplevels<strong>en</strong> handlade om. Det var bara tre citat <strong>som</strong> jag kunde bedöma<br />
handlade just om upplevelse av förändrad självbild. Jag markerade i dessa citat hur person<strong>en</strong><br />
beskrev sina känslor.<br />
Jag reflekterade över mönster. Upplevelserna var mycket olika <strong>och</strong> jag fann teori <strong>som</strong><br />
speglade olikheterna. Jag funderade på om processerna hade några likartade drag, m<strong>en</strong> kunde<br />
inte finna några sådana.<br />
Hur beskriver personerna samspelet mellan sig själva <strong>och</strong> sitt sammanhang, n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong><br />
förändras?<br />
g. Jag samlade citat d<strong>är</strong> personerna beskrev sitt samspel med andra <strong>och</strong> dynamik<strong>en</strong>, dvs<br />
krafter i förändring<strong>en</strong>, n<strong>är</strong> självbilder förändras. (se bilaga 3). Jag läste citat<strong>en</strong> <strong>och</strong> noterade i<br />
marginal<strong>en</strong> vad person<strong>en</strong> beskriver <strong>som</strong> krafter i förändring<strong>en</strong>, t ex. skilsmässa, ny relation<br />
eller förändringar i eget synsätt. Jag markerade vilk<strong>en</strong> slags samspel med andra <strong>som</strong> person<strong>en</strong><br />
beskrev, t ex konfrontation, stöd, ställa sig utanför.<br />
20
Jag kopplade citat<strong>en</strong> till teori, Lewins fältteori (1951) <strong>och</strong> socialkonstruktivistisk teori, <strong>en</strong>ligt<br />
Gerg<strong>en</strong>, citerad i Illeris (2001). Jag såg på hur växelspel mellan personernas synsätt <strong>och</strong> deras<br />
sammanhang beskrevs. Jag listade alla sorter samspel <strong>som</strong> hade beskrivits <strong>och</strong> fann att de<br />
kunde sammanfattas i stöd <strong>–</strong> utmaning, skillnader - likheter respektive tillhörighet <strong>–</strong><br />
utanför<strong>ska</strong>p. Jag undersökte i tre citat, om jag kunde spåra påverkan från <strong>det</strong> kollektiva, från<br />
samhället. Jag fann sådan påverkan i alla tre citat<strong>en</strong>.<br />
Vilka kvaliteter har viktiga relationer?<br />
h. Jag samlade alla beskrivningar av relationer (se utdrag i bilaga 4). Det fanns beskrivningar<br />
av relationer <strong>som</strong> personerna upplevde <strong>som</strong> viktiga under förändring<strong>en</strong> <strong>som</strong> de hade varit med<br />
om. Bland dessa fanns beskrivningar av relationer till d<strong>en</strong> före <strong>det</strong>ta partnern, från de personer<br />
<strong>som</strong> gått ig<strong>en</strong>om separationer eller skilsmässa. Jag valde att avgränsa studi<strong>en</strong> <strong>och</strong> inte ta med<br />
de beskrivningarna. Mitt skäl var att inte göra studi<strong>en</strong> allt för omfattande. Det <strong>är</strong> dock <strong>en</strong><br />
intressant fråga <strong>som</strong> jag kan rekomm<strong>en</strong>dera till <strong>en</strong> annan studie. Hur påverkas id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> av<br />
relation<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> person (eller grupp) <strong>som</strong> individ<strong>en</strong> separerar från?<br />
För de övriga beskrivna relationerna utgick jag från Kanters teori (1972) om relationers<br />
kvalitet i tre nivåer, instrum<strong>en</strong>tell, affektiv <strong>och</strong> etisk nivå. Jag bedömde vilk<strong>en</strong> nivå de<br />
beskrivna relationerna hade. Jag fann att personernas viktigaste relationer <strong>är</strong> på affektiv <strong>och</strong><br />
etisk nivå <strong>och</strong> att alla personer beskrev <strong>en</strong> eller flera relationer på etisk nivå. De relationer på<br />
affektiv nivå, <strong>som</strong> beskrevs, fanns i personernas familjer.<br />
7. Teman sätts in begreppsmässiga sammanhang<br />
Jag valde några teorier <strong>och</strong> begrepp för att belysa de teman <strong>och</strong> mönster <strong>som</strong> jag uppfattade.<br />
De teorier <strong>som</strong> jag valde att referera till <strong>är</strong>;<br />
Begreppet positionering, Davies <strong>och</strong> Harrè, (1990)<br />
Teori om assimilativa <strong>och</strong> ackommodativa förändringar, Piaget, (1970)<br />
Gestaltterapeutisk teori, framför allt metateorin, d<strong>en</strong> exist<strong>en</strong>tiella livssyn<strong>en</strong>, Hostrup, (1999)<br />
Fältteorin, Kurt Lewin, (1951) Socialkonstruktivistisk teori, Gerg<strong>en</strong>, citerad i Illeris (2001)<br />
Kvaliteter i relationer, Kanter (1972).<br />
8. F<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et beskrivs<br />
Jag valde några citat för varje tema för att belysa de många nyanser <strong>som</strong> fanns i<br />
intervjupersonernas berättelser. Jag komm<strong>en</strong>terade citat<strong>en</strong> med hjälp av de teorier <strong>som</strong> jag<br />
hade valt. Jag beskrev vad jag har kommit fram till. Ett övergripande syfte med studi<strong>en</strong> har<br />
varit att pröva om berättelser <strong>är</strong> <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper människor att undersöka <strong>och</strong> beskriva sin<br />
id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras. Jag har funnit att n<strong>är</strong> personerna beskrev hur de<br />
hade påverkats av förändringar i sitt liv, så beskrev de också sina självbilder. Det jag fann i<br />
övrigt i studi<strong>en</strong> <strong>är</strong> utförligt beskrivet i avsnitt 5 ”Analys <strong>och</strong> resultat”, d<strong>är</strong> jag också besvarar<br />
forskningsfrågorna.<br />
Tillförlitlighet<br />
Frågan om tillförlitlighet handlar om jag har undersökt de f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> <strong>som</strong> jag hade för avsikt att<br />
undersöka. I <strong>det</strong>ta fall <strong>är</strong> frågan om jag har studerat hur människor upplever <strong>och</strong> beskriver<br />
sina självbilder <strong>och</strong> processer n<strong>är</strong> de ändras.<br />
Enlig Kvale (1997) påverkar alla steg<strong>en</strong> i <strong>en</strong> forskningsprocess frågan om tillförlitlighet, allt<br />
ifrån planering <strong>och</strong> g<strong>en</strong>omförande till slutlig rapport. Han m<strong>en</strong>ar att <strong>det</strong> <strong>är</strong> <strong>en</strong> fråga om<br />
hantverksskicklighet. För att ge underlag för bedömning av studi<strong>en</strong>s tillförlitlighet ställer jag<br />
h<strong>är</strong> några frågor, <strong>som</strong> jag också besvarar:<br />
21
I vilk<strong>en</strong> utsträckning har jag planerat studi<strong>en</strong> på ett kompet<strong>en</strong>t sätt?<br />
- Det <strong>är</strong> första gång<strong>en</strong> jag gör <strong>en</strong> sådan studie. Jag har läst litteratur om synsätt <strong>och</strong> metodik<br />
inom forskning. Jag har diskuterat planering<strong>en</strong> med min handledare. Jag kan konstatera att<br />
jag i slutet av studi<strong>en</strong> har l<strong>är</strong>t mig mycket om hur arbetet kan läggas upp. Jag har blivit<br />
mer kompet<strong>en</strong>t efter hand.<br />
I vilk<strong>en</strong> utsträckning har jag g<strong>en</strong>omfört intervjuerna på ett kompet<strong>en</strong>t sätt?<br />
- Jag <strong>är</strong> <strong>som</strong> psykoterapeut van att samtala <strong>och</strong> lyssna till människor. Jag lägger m<strong>är</strong>ke till<br />
samspelet mellan oss. Det <strong>är</strong> dock <strong>en</strong> skillnad att göra intervjuer d<strong>är</strong> jag styr med frågor.<br />
Jag m<strong>är</strong>kte vid utskrifterna att jag kunde ha ställt fler följdfrågor. Efter intervjuerna<br />
noterade jag mina intryck <strong>och</strong> reflektioner.<br />
I vilk<strong>en</strong> utsträckning återger utskrifterna <strong>det</strong> inspelade materialet?<br />
- Jag skrev själv ut intervjuerna, vilket jag tror bidrar till god kvalitet i utskrift<strong>en</strong>. Jag hade<br />
lätt att höra vad <strong>som</strong> sades. Intervjupersonerna har läst utdrag ur intervjuerna <strong>och</strong> alla<br />
kände ig<strong>en</strong> sina citat.<br />
Har jag varit medvet<strong>en</strong> om mitt eget perspektiv?<br />
- Det <strong>som</strong> kommer fram under intervjuerna <strong>är</strong> resultatet av ett samspel mellan<br />
intervjuperson<strong>en</strong> <strong>och</strong> mig. Min föreställningsv<strong>är</strong>ld möter intervjuperson<strong>en</strong>s<br />
föreställningsv<strong>är</strong>ld. Jag har strävat efter att vara medvet<strong>en</strong> om <strong>är</strong> min eg<strong>en</strong><br />
föreställningsv<strong>är</strong>ld, n<strong>är</strong> jag lyssnar till intervjuperson<strong>en</strong>s. Jag har varit uppm<strong>är</strong>ksam på<br />
samspelet oss emellan i intervjusituation<strong>en</strong>.<br />
- Jag <strong>är</strong> medvet<strong>en</strong> om att <strong>det</strong> faktum att jag <strong>är</strong> <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk, vit kvinna i 50-årsåldern med yrke<br />
<strong>som</strong> terapeut <strong>och</strong> konsult, påverkar intervjuerna.<br />
- Jag har arbetat med att förtydliga mitt perspektiv på ämnet för studi<strong>en</strong>. Efterhand <strong>som</strong> jag<br />
satte mig in i olika teorier <strong>och</strong> deras syn på id<strong>en</strong>titet, så blev jag mer medvet<strong>en</strong> om mitt<br />
eget synsätt. Jag har varit noga med att sätta mig in i olika metaperspektiv, dvs olika<br />
synsätt på kun<strong>ska</strong>p, vet<strong>en</strong><strong>ska</strong>p <strong>och</strong> verklighet. Jag har formulerat mitt synsätt på id<strong>en</strong>titet i<br />
samband med att jag formulerade forskningsfrågorna <strong>och</strong> jag har också återvänt <strong>och</strong><br />
förtydligat <strong>det</strong> ytterligare under arbetet.<br />
G<strong>en</strong>eraliserbarhet<br />
En viktig fråga <strong>är</strong>, kan resultatet från studi<strong>en</strong> g<strong>en</strong>eraliseras? Studi<strong>en</strong> baserar sig på intervjuer<br />
med fem personer. Personerna <strong>är</strong> sv<strong>en</strong><strong>ska</strong>, vita, välutbildade, i åldern 40 <strong>–</strong> 69 år med egna<br />
viktiga relationer <strong>och</strong> nätverk. De kommer från <strong>en</strong> kulturellt homog<strong>en</strong> grupp. Jag m<strong>en</strong>ar att<br />
studi<strong>en</strong> kan ses <strong>som</strong> <strong>en</strong> förstudie <strong>och</strong> att resultat<strong>en</strong> kan användas inom d<strong>en</strong>na kulturella grupp.<br />
Jag kan inte se att resultat<strong>en</strong> kan g<strong>en</strong>eraliseras utanför d<strong>en</strong> kulturella grupp<strong>en</strong>.<br />
Studi<strong>en</strong> har också haft <strong>som</strong> syfte att pröva om form<strong>en</strong> berättelser underlättar för människor att<br />
undersöka <strong>och</strong> beskriva sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras. Jag finner att så <strong>är</strong><br />
fallet <strong>och</strong> jag vågar påstå att metod<strong>en</strong> kan användas över kulturgränser.<br />
Etik<br />
D<strong>en</strong> viktigaste eti<strong>ska</strong> frågan i studi<strong>en</strong> <strong>är</strong>, <strong>som</strong> jag ser <strong>det</strong>, frågan om intervjupersonernas<br />
konfid<strong>en</strong>tialitet. Jag har bevakat frågan under flera faser i studi<strong>en</strong>. Under planering<strong>en</strong> fick jag<br />
förslag från mitt nätverk på tio personer <strong>som</strong> skulle kunna uppfylla kriterierna för studi<strong>en</strong>. Sju<br />
uppfyllde kriterierna <strong>och</strong> bara jag vet vilka fem personer <strong>som</strong> ingår i urvalet. Jag skrev själv ut<br />
intervjuerna, så jag <strong>är</strong> d<strong>en</strong> <strong>en</strong>da person<strong>en</strong> <strong>som</strong> har hört de inspelade intervjuerna <strong>och</strong> sett<br />
utskrifterna i sin helhet. Jag uppfattar att utskrift<strong>en</strong> <strong>är</strong> tillförlitlig. Jag kunde höra i stort sett<br />
allt <strong>som</strong> var inspelat <strong>och</strong> intervjupersonerna kunde känna ig<strong>en</strong> sina citat <strong>som</strong> jag skickade dem<br />
för g<strong>en</strong>omläsning. Jag har förvarat band <strong>och</strong> utskrifter på ett betryggande sätt. Jag har tagit<br />
bort namn <strong>och</strong> adresser, <strong>som</strong> kan visa vilka personerna <strong>är</strong>, ur citat<strong>en</strong>.<br />
22
Jag uppfattar att intervjupersonerna tyckte <strong>det</strong> var positivt att kunna läsa sina citat. Något kom<br />
tillbaka till dem innan uppsats<strong>en</strong> var <strong>f<strong>är</strong>dig</strong>. Det var <strong>en</strong> slags kvittering på vad jag hade<br />
uppfattat <strong>och</strong> personerna kände också ig<strong>en</strong> sig.<br />
N<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller personernas berättelser så håller jag mig till <strong>det</strong> <strong>som</strong> berättas. Jag gör inte egna<br />
tolkningar av deras berättelser. Det ligger i d<strong>en</strong> f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ologi<strong>ska</strong> filosofin <strong>och</strong> metod<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />
jag ser <strong>det</strong> <strong>som</strong> ett etiskt sätt att arbeta.<br />
23
5. Analys <strong>och</strong> resultat<br />
I <strong>det</strong>ta avsnitt beskriver jag vad jag har undersökt <strong>och</strong> funnit n<strong>är</strong> jag har bearbetat<br />
intervjupersonernas berättelser. Jag utgår från mina forskningsfrågor <strong>och</strong> preciserar vissa av<br />
dem ytterligare. Jag ger exempel på citat från intervjuerna <strong>och</strong> sätter in <strong>det</strong> beskrivna i ett<br />
begreppsmässigt sammanhang. Jag beskriver vad jag har funnit under varje rubrik. Jag<br />
avslutar med att besvara forskningsfrågorna.<br />
Mina forskningsfrågor <strong>är</strong>:<br />
Hur beskriver människor sin självbild <strong>och</strong> de aspekter <strong>som</strong> ev<strong>en</strong>tuellt förändras?<br />
Upplever vuxna människor att deras id<strong>en</strong>titet eller självbild ändras n<strong>är</strong> <strong>det</strong> sker förändringar i<br />
deras liv?<br />
Hur upplever i så fall människor process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> eller självbild<strong>en</strong> förändras?<br />
Hur beskriver människor samspelet mellan sig själva <strong>och</strong> sitt sammanhang, n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong><br />
eller självbild<strong>en</strong> förändras?<br />
Ett övergripande syfte med studi<strong>en</strong> <strong>är</strong> att pröva om berättelser <strong>är</strong> <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper<br />
människor att undersöka <strong>och</strong> beskriva sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras.<br />
Jag behandlar frågorna i följande ordning <strong>och</strong> delar i några fall upp dem i delfrågor.<br />
5.1 Är berättelser <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper personer att undersöka <strong>och</strong> beskriva sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong><br />
process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras?<br />
5.2 Hur beskriver personerna sin id<strong>en</strong>titet, vilka aspekter beskrivs?<br />
- hur jag <strong>är</strong>, känner mig <strong>och</strong> agerar i olika sammanhang.<br />
- egna synsätt<br />
5.3 Upplever personer att deras id<strong>en</strong>titet ändras n<strong>är</strong> <strong>det</strong> sker förändringar i livet?<br />
-<strong>är</strong> de beskrivna självbilderna föränderliga eller mer kontinuerliga?<br />
5.4 Hur förändras självbilder <strong>en</strong>ligt personernas beskrivningar?<br />
5.5 Hur upplever personerna process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> förändras?<br />
5.6 Hur beskriver personer samspelet mellan sig själv <strong>och</strong> sitt sammanhang, n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong><br />
förändras?<br />
-hur beskriver personerna dynamik<strong>en</strong> i förändring<strong>en</strong>?<br />
5. 7 Vilka kvaliteter har viktiga relationer under förändring<strong>en</strong>?<br />
5.8 Svar på forskningsfrågor<br />
5.1 Är berättelser <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper personer att undersöka <strong>och</strong> beskriva sin id<strong>en</strong>titet<br />
<strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras?<br />
Jag lade upp intervjuerna så att personerna skulle få möjlighet att berätta om sig själva. M<strong>en</strong><br />
jag prövade ändå att fråga direkt om personernas självbilder. Jag frågade till exempel; hur ser<br />
din självbild ut nu, efter förändring<strong>en</strong>? Det var mycket svårt för personerna att svara på<br />
sådana frågor, jag fick nästan inga svar alls. En person sa ”jag <strong>blir</strong> alldeles tom n<strong>är</strong> du frågar<br />
så”. Andra uttryckte att frågan var svår.<br />
Jag m<strong>är</strong>kte redan under de första intervjuerna att n<strong>är</strong> personerna berättade om förändringar i<br />
livet, så beskrev de också sig själva. N<strong>är</strong> jag läste de utskrivna intervjuerna blev <strong>det</strong> ännu<br />
tydligare, utskrifterna innehöll många beskrivningar av självbilder.<br />
Det jag fann var att n<strong>är</strong> personerna beskrev hur de hade påverkats av förändringar i sitt liv, så<br />
beskrev de också sina självbilder.<br />
24
Jag kan bekräfta att Mishlers (1999) synsätt, att se berättelser <strong>som</strong> <strong>en</strong> social handling,<br />
fungerar. Han säger; ”in speaking, we perform our id<strong>en</strong>tity”, dvs, n<strong>är</strong> vi talar så framför vi vår<br />
id<strong>en</strong>titet. Mishler avser, <strong>som</strong> jag uppfattar <strong>det</strong>, att <strong>det</strong>ta gör vi människor mest hela tid<strong>en</strong>.<br />
Jag har prövat att fråga personer om förändringar <strong>och</strong> på så sätt stimulera till berättelser, <strong>en</strong><br />
form <strong>som</strong> jag finner hjälper personerna att undersöka <strong>och</strong> beskriva sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong><br />
n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras.<br />
5.2 Hur beskriver personer sin id<strong>en</strong>titet, vilka aspekter beskrivs?<br />
Under intervjuerna berättade personerna om sin upplevelse av sig själva på olika sätt, dvs. de<br />
beskrev sina självbilder. De beskrev till exempel hur de upplever att de <strong>är</strong>, känner sig <strong>och</strong><br />
agerar i olika sammanhang. De beskrev också sina synsätt n<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller för dem, viktiga<br />
frågor i livet. N<strong>är</strong> jag undersöker vilka teman <strong>som</strong> dessa synsätt handlar om så finner jag att<br />
de handlar om hur personerna ser på livet <strong>och</strong> död<strong>en</strong>, hur de väljer <strong>och</strong> prioriterar vad <strong>som</strong> <strong>är</strong><br />
viktigt i livet <strong>och</strong> hur de ger m<strong>en</strong>ing till händelser <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter.<br />
Jag väljer att betrakta dessa synsätt <strong>som</strong> del av personernas id<strong>en</strong>titet. Jag grundar mig på flera<br />
författares beskrivningar av vad synsätt<strong>en</strong> betyder för upplevels<strong>en</strong> av sig själv. Sartre (1946)<br />
säger till exempel, ”du <strong>ska</strong>par dig själv g<strong>en</strong>om dina val”. Kegan (1982) beskriver aktivitet<strong>en</strong><br />
att <strong>ska</strong>pa m<strong>en</strong>ing ”meaning-making” <strong>som</strong> lika med att vara <strong>en</strong> person. D<strong>en</strong> exist<strong>en</strong>tialisti<strong>ska</strong><br />
filosofin handlar i stor utsträckning om hur vi människor kan förhålla oss till dessa<br />
grundläggande frågor.<br />
Jag finner alltså att personernas beskrivningar av sig själva kan rymmas i följande teman:<br />
a. hur jag <strong>är</strong>, känner mig <strong>och</strong> agerar i olika sammanhang<br />
b. egna synsätt:<br />
- hur jag ser på livet <strong>och</strong> död<strong>en</strong><br />
- hur jag väljer <strong>och</strong> prioriterar vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt i livet<br />
- hur jag ger m<strong>en</strong>ing till händelser <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter<br />
Jag säger inte att dessa teman <strong>är</strong> <strong>en</strong> g<strong>en</strong>erell beskrivning av id<strong>en</strong>titet. M<strong>en</strong> de rymmer de<br />
aspekter <strong>som</strong> kom fram vid intervjuerna i d<strong>en</strong>na studie.<br />
Vilka aspekter <strong>är</strong> <strong>det</strong> då <strong>som</strong> personerna beskriver inom dessa teman? Jag börjar med tema a.<br />
Tema a: hur jag <strong>är</strong>, känner mig <strong>och</strong> agerar i olika sammanhang.<br />
Mitt synsätt <strong>är</strong> att id<strong>en</strong>titet formas i relation till andra personer <strong>och</strong> grupper i samhället.<br />
Det jag finner n<strong>är</strong> jag undersöker intervjupersonernas beskrivningar, <strong>är</strong> att självbilderna <strong>är</strong><br />
relationella i sig. De innehåller alla någon slags hänvisning eller refer<strong>en</strong>s till andra människor<br />
eller till olika slags grupper eller sammanhang. Det kan handla om att jämföra sig, att beskriva<br />
sig i likhet med, eller till skillnad från andra - eller att uppleva sig tillhöra eller vara utanför ett<br />
sammanhang. M<strong>en</strong> <strong>det</strong> kan också handla om alla andra dim<strong>en</strong>sioner <strong>som</strong> relationer utgörs av.<br />
Jag vill h<strong>är</strong> ge några exempel <strong>–</strong> dels på vilka dim<strong>en</strong>sioner <strong>som</strong> intervjupersonerna berättar om,<br />
dels vilka människor eller grupper <strong>som</strong> de refererar till.<br />
Jag blev helt plötsligt äldst i släkt<strong>en</strong>. Jag <strong>är</strong> vux<strong>en</strong>, får inte vara barn i något läge längre.<br />
Person<strong>en</strong> refererar till <strong>en</strong> position i släkt<strong>en</strong>, i förhållande till g<strong>en</strong>erationer.<br />
Jag tog tag i mitt <strong>en</strong>gel<strong>ska</strong> påbrå … mitt <strong>en</strong>gel<strong>ska</strong> jag. N<strong>är</strong> jag satt på planet <strong>och</strong> såg d<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>gel<strong>ska</strong> mark<strong>en</strong> så började jag gråta … <strong>det</strong> har jag fått bejaka … ett tomrum <strong>som</strong> jag har<br />
fyllt.<br />
25
H<strong>är</strong> gäller <strong>det</strong> tillhörighet till ett folk eller <strong>en</strong> nation.<br />
Jag lever på något sätt ett liv för mig själv. Det kanske hänger ihop med att jag inte kan tala,<br />
jag måste konc<strong>en</strong>trera mig för att kunna uttrycka vad jag vill. Andra tycker att jag <strong>är</strong> med,<br />
m<strong>en</strong> själv upplever jag att jag finns <strong>en</strong> bit ifrån.<br />
Person<strong>en</strong> beskriver <strong>en</strong> upplevelse av avstånd till andra.<br />
Jag har alltid … tyckt att vi kvinnor <strong>är</strong> så djäkla bra. Vad jag har l<strong>är</strong>t mig …<strong>det</strong> <strong>är</strong> väl mer<br />
om män, om söner. Och n<strong>är</strong> jag ser på deras kvinnor, hur de <strong>är</strong> så tänker jag, fa<strong>en</strong> så<br />
djävliga vi kan vara, riktigt satani<strong>ska</strong>. Som jag också har varit, så klart. …Förringa kanske,<br />
trycka ned … skylla <strong>det</strong> på honom i stället för att titta på sig själv.<br />
Beskrivningar kan utgå från könstillhörighet, upplevels<strong>en</strong> av att vara kvinna eller man.<br />
Det <strong>är</strong> <strong>en</strong> plåga, <strong>det</strong>ta att ha dåligt självförtro<strong>en</strong>de … <strong>det</strong> finns ju ing<strong>en</strong> anledning, tycker jag<br />
för min fru att stanna kvar hos mig. Hon kan hitta någon <strong>som</strong> <strong>är</strong> bättre. I min tankev<strong>är</strong>ld så<br />
finns <strong>det</strong> hela tid<strong>en</strong>, på något sätt.<br />
Berättels<strong>en</strong> refererar till andra i familj<strong>en</strong>.<br />
Min roll var … jag stod för trygghet i familj<strong>en</strong> … för någon slags stabilitet. M<strong>en</strong> jag <strong>som</strong><br />
person, fa<strong>en</strong>, jag var bara något mähä <strong>som</strong> följde med.<br />
Äv<strong>en</strong> <strong>det</strong>ta citat refererar till familj<strong>en</strong>.<br />
Jag kände mig nog gan<strong>ska</strong> otillräcklig <strong>och</strong> tyckte <strong>det</strong> var hemskt att inte klara av <strong>det</strong> jag ville<br />
klara av … jag <strong>är</strong> ju gan<strong>ska</strong> <strong>en</strong>vis av mig så jag vägrar att ge upp, så <strong>det</strong> var inte s<strong>är</strong>skilt kul<br />
att ge upp. Jag gillade inte mig själv för att jag gjorde <strong>det</strong>.<br />
Beskrivning<strong>en</strong> ställs i relation till <strong>en</strong> uppgift.<br />
Jag id<strong>en</strong>tifierar mig kanske mycket med alternativa intress<strong>en</strong> … <strong>det</strong> kan vara hur medvetan<strong>det</strong><br />
fungerar hos människor … jag har nog haft <strong>som</strong> <strong>en</strong> drivkraft att ta reda på hur <strong>det</strong> eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong><br />
<strong>är</strong> eller hur <strong>det</strong> mer <strong>är</strong> än <strong>det</strong> <strong>som</strong> sägs mera allmänt i vanliga sammanhang.<br />
Självbild<strong>en</strong> kopplas till <strong>det</strong> <strong>som</strong> <strong>är</strong> alternativ till <strong>det</strong> gängse.<br />
N<strong>är</strong> jag har kompisar <strong>som</strong> hamnar i dilemmor så kan jag vara ett stöd … vi har så mycket<br />
kraft i oss, vi kan så mycket mer än vi tror.<br />
Beskrivning<strong>en</strong> handlar om vilk<strong>en</strong> funktion person<strong>en</strong> fyller för andra, t ex vänner.<br />
Jag uppfattar <strong>det</strong> <strong>som</strong> att intervjupersonerna uttrycker sin id<strong>en</strong>titet g<strong>en</strong>om att beskriva sin<br />
position till andra, i många olika dim<strong>en</strong>sioner. Jag vill knyta an till ett begrepp <strong>som</strong> har hjälpt<br />
mig att förtydliga <strong>det</strong>ta f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>. Davies <strong>och</strong> Harré (1990) använder or<strong>det</strong> positionering n<strong>är</strong><br />
de beskriver d<strong>en</strong> processartade, sköra <strong>och</strong> relationella karakt<strong>är</strong> <strong>som</strong> de m<strong>en</strong>ar att självet har.<br />
De säger att vi positionerar oss till varandra g<strong>en</strong>om vårt sätt att tilltala andra <strong>och</strong> framställa<br />
oss själva.<br />
Jag finner att intervjupersonerna beskriver <strong>och</strong> förtydligar sin id<strong>en</strong>titet g<strong>en</strong>om att positionera<br />
sig g<strong>en</strong>temot andra personer, grupper eller andra sammanhang. Det sker i många dim<strong>en</strong>sioner<br />
<strong>och</strong> jag föreställer mig att <strong>det</strong> kan ske i alla dim<strong>en</strong>sioner <strong>som</strong> över huvud taget kan<br />
förekomma i relationer.<br />
De vanligaste sammanhang<strong>en</strong> <strong>som</strong> personerna refererade till var familj <strong>och</strong> arbete. De<br />
förändringar <strong>som</strong> de berättade om rörde också fram för allt dessa områd<strong>en</strong>, så <strong>det</strong> var inte<br />
förvånande. Andra grupperingar <strong>som</strong> de refererade till var könstillhörighet, släkt, vänner,<br />
intress<strong>en</strong> eller kun<strong>ska</strong>p<strong>som</strong>råd<strong>en</strong>, religion <strong>och</strong> nation.<br />
26
Tema b. Egna synsätt<br />
Personernas beskrivningar av sig själva handlar äv<strong>en</strong> om deras synsätt på livet <strong>och</strong> död<strong>en</strong>, på<br />
val <strong>och</strong> prioriteringar av vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt i livet <strong>och</strong> hur person<strong>en</strong> ger m<strong>en</strong>ing till händelser<br />
<strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter. Jag ser alltså dessa synsätt <strong>som</strong> <strong>en</strong> del av id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong>.<br />
Personerna beskriver hur de förhåller sig i dessa grundläggande frågor. Om de gör <strong>en</strong><br />
jämförelse så <strong>är</strong> <strong>det</strong> ofta med sig själv, hur person<strong>en</strong> har sett på dessa frågor före <strong>och</strong> efter d<strong>en</strong><br />
förändring de varit med om.<br />
Jag vill h<strong>är</strong> belysa vad förändring i dessa förhållningssätt kan betyda för personer. Jag utgår<br />
från två citat <strong>som</strong> båda handlar om förhållningssätt till d<strong>en</strong> egna dödlighet<strong>en</strong>. Jag reflekterar<br />
sedan, med hjälp av tankar från d<strong>en</strong> exist<strong>en</strong>tiella filosofin, om vad <strong>det</strong>ta förhållningssätt kan<br />
betyda för person<strong>en</strong>.<br />
Ett första citat.<br />
För mig <strong>är</strong> … <strong>det</strong> låter konstigt m<strong>en</strong> livet <strong>är</strong> nästan slut. Jag <strong>är</strong> beredd att dö i morgon eller<br />
övermorgon. … Att få <strong>en</strong> stroke har definitivt haft <strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing för mig. Jag hade <strong>aldrig</strong> kunnat<br />
bearbeta mitt liv på <strong>det</strong> sättet utan <strong>det</strong>. Och <strong>det</strong> <strong>är</strong> jag djävligt glad för. Så <strong>det</strong> vete fa<strong>en</strong> om<br />
jag skulle ta tillbaka … nej <strong>det</strong> skulle jag inte … (välja bort att få stroke om jag hade<br />
kunnat).<br />
H<strong>är</strong> börjar <strong>det</strong> andra citatet.<br />
Jag tappade helt plötsligt, för ett, två år sedan min gudstro fullständigt … <strong>som</strong> eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> har<br />
inneburit något för allt jag tänker på. … Det har funnits <strong>en</strong> … grundläggande tro på att <strong>det</strong><br />
finns ett liv efter <strong>det</strong>ta. … Då gör <strong>det</strong> inte lika mycket att dö. M<strong>en</strong> <strong>det</strong> gör <strong>det</strong> nu. Nu kan jag<br />
alltså nästan få panik n<strong>är</strong> tankarna kommer upp att <strong>det</strong> <strong>är</strong> klart att jag dör <strong>en</strong> dag. Då finns<br />
ing<strong>en</strong>ting längre. … N<strong>är</strong> <strong>det</strong> har varit <strong>som</strong> v<strong>är</strong>st i livet … så har faktiskt självmor<strong>det</strong> …<br />
funnits <strong>som</strong> någon sorts alternativ. … Det alternativet finns ju inte längre. … Ett par gånger i<br />
veckan skulle jag nog påstå att <strong>det</strong> h<strong>är</strong> med död<strong>en</strong> dyker upp i någon sorts, litet panik.<br />
… Jag har svårt att sätta ord på <strong>det</strong> bero<strong>en</strong>de på att jag <strong>är</strong> inte klar med <strong>det</strong> själv… Det <strong>är</strong><br />
fortfarande något <strong>som</strong> jag måste gå <strong>och</strong> fundera på … jag har inte varit medvet<strong>en</strong> om hur<br />
mycket d<strong>en</strong> h<strong>är</strong> gudstron har betytt. …Något grundläggande, inte trygghet <strong>–</strong> m<strong>en</strong> ett lugn,<br />
finns inte längre.<br />
Det första citatet beskriver, <strong>som</strong> jag uppfattar <strong>det</strong>, att person<strong>en</strong> har förlikat sig med tank<strong>en</strong> på<br />
död<strong>en</strong> <strong>och</strong> att han ser <strong>en</strong> ny m<strong>en</strong>ing med sin stroke. Det andra citatet beskriver <strong>en</strong> plötslig<br />
förändring <strong>och</strong> <strong>en</strong> pågå<strong>en</strong>de process.<br />
Jag m<strong>en</strong>ar att <strong>en</strong> persons förhållningssätt till sin eg<strong>en</strong> dödlighet <strong>är</strong> <strong>en</strong> viktig aspekt av<br />
id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong>. Hostrup (1999) beskriver hur d<strong>en</strong> exist<strong>en</strong>tiella filosofin ser på betydels<strong>en</strong> av att<br />
erkänna att livet <strong>är</strong> begränsat. Hon refererar till författare <strong>som</strong> Sartre, Jaspers, Camus, Marcel<br />
<strong>och</strong> andra. De m<strong>en</strong>ar att vi människor förändras för alltid n<strong>är</strong> vi erkänner att vi själva <strong>ska</strong> dö.<br />
Då möter vi <strong>det</strong> olösliga dilemmat att vi både <strong>är</strong> helt <strong>en</strong>samma individer <strong>och</strong> samtidigt<br />
bero<strong>en</strong>de av v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong> <strong>och</strong> andra människor. De flesta börjar fundera på livets m<strong>en</strong>ing, n<strong>är</strong><br />
död<strong>en</strong> erkänns <strong>som</strong> ett villkor. Exist<strong>en</strong>tialisterna m<strong>en</strong>ar att <strong>det</strong> <strong>är</strong> g<strong>en</strong>om att brottas med dessa<br />
frågor <strong>som</strong> vi människor <strong>blir</strong> till. De skriver inte direkt om id<strong>en</strong>titet, m<strong>en</strong> n<strong>är</strong> de beskriver sin<br />
syn på hur vi <strong>blir</strong> till <strong>och</strong> <strong>ska</strong>par oss själva, så innefattar <strong>det</strong> upplevels<strong>en</strong> av id<strong>en</strong>titet, <strong>som</strong> jag<br />
ser <strong>det</strong>.<br />
Det jag finner <strong>är</strong> att alla personerna beskriver att deras sätt att leva har förändrats. De<br />
beskriver att deras syn på vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt i livet har blivit klarare, vilket inneb<strong>är</strong> att deras<br />
27
självbild i d<strong>en</strong>na aspekt har förändrats. De fyra äldsta personerna beskriver hur de ser på sin<br />
eg<strong>en</strong> dödlighet, tre av dessa beskriver att de har förändrat sitt förhållningssätt i d<strong>en</strong>na aspekt.<br />
Några personer beskriver också att de sett ny m<strong>en</strong>ing med d<strong>en</strong> förändring <strong>som</strong> de varit med<br />
om.<br />
5.3 Upplever personer att deras id<strong>en</strong>titet ändras n<strong>är</strong> <strong>det</strong> sker förändringar i livet?<br />
Jag svarar på d<strong>en</strong>na forskningsfråga g<strong>en</strong>om att undersöka de citat <strong>som</strong> beskriver självbilder.<br />
Är självbilderna beskrivna <strong>som</strong> föränderliga eller mer kontinuerliga?<br />
För några citat gör jag bedömning<strong>en</strong>, om de beskriver <strong>en</strong> förändring, utifrån språket; ”jag blev<br />
helt plötsligt äldst …, jag tog tag i mitt <strong>en</strong>gel<strong>ska</strong> påbrå …, jag har blivit tydligare…”. Andra<br />
citat sätter jag in i sitt sammanhang i intervjun. D<strong>är</strong> framgår <strong>det</strong> om person<strong>en</strong> beskriver <strong>en</strong><br />
förändring eller inte. Exempel på förändringar <strong>är</strong>; ”Efter sjukdom<strong>en</strong> … lever jag på något sätt<br />
ett liv för mig själv.” Eller …”jag var bara något mähä <strong>som</strong> följde med … nu har jag blivit<br />
tydligare för barn<strong>en</strong> <strong>som</strong> person.” Ett annat exempel; ”jag har kunnat odla mina alternativa<br />
intress<strong>en</strong> på ett sätt <strong>som</strong> jag har längtat efter tidigare m<strong>en</strong> inte orkat … nu känner jag mig på<br />
ett vis mer hel.”<br />
Det finns också citat <strong>som</strong> beskriver <strong>en</strong> mer kontinuerlig upplevelse. Jag gör bedömning<strong>en</strong><br />
g<strong>en</strong>om att sätta in citatet i sitt sammanhang, till exempel; ”jag har ju ett grundmurat dåligt<br />
självförtro<strong>en</strong>de, s<strong>en</strong> barnsb<strong>en</strong>. Och tack vare många samtal så vet jag ju varför, tror jag i alla<br />
fall. Och <strong>det</strong> har ju faktiskt inte förändrats ett dugg. Man hade ju kunnat tänka sig att n<strong>är</strong><br />
man kan skriva dessa magi<strong>ska</strong> bokstäverna Ph D efter sitt namn så kunde man ju känna sig<br />
litet mer säker på att <strong>det</strong>ta <strong>är</strong> någonting <strong>som</strong> jag kan. M<strong>en</strong> nej, d<strong>är</strong> slår självförtro<strong>en</strong><strong>det</strong><br />
tyv<strong>är</strong>r till ig<strong>en</strong>.”<br />
Det jag finner <strong>är</strong> att de flesta självbilder <strong>som</strong> intervjupersonerna berättar om, beskrivs <strong>som</strong><br />
föränderliga. I min sammanställning av signifikanta uttaland<strong>en</strong> finns 31 citat <strong>som</strong> beskriver<br />
aspekter av personernas id<strong>en</strong>titet. 29 av dem beskriver självbilder <strong>som</strong> <strong>är</strong> föränderliga. Vid<br />
intervjuerna ställde jag frågor om förändringar, vilket jag förmodar påverkar att andel<strong>en</strong><br />
uttaland<strong>en</strong> <strong>som</strong> beskriver förändringar <strong>är</strong> så stor.<br />
Mitt synsätt <strong>är</strong> att jag tror att människors id<strong>en</strong>titet formas <strong>och</strong> omformas hela livet. Detta<br />
synsätt har påverkat hur jag har lagt upp <strong>och</strong> g<strong>en</strong>omfört studi<strong>en</strong>. Synsättet <strong>är</strong> styrande <strong>och</strong> <strong>det</strong><br />
gör <strong>det</strong> möjligt att lägga m<strong>är</strong>ke till <strong>det</strong> föränderliga. Hade jag haft ett synsätt <strong>som</strong> mer betonar<br />
<strong>det</strong> kontinuerliga så hade jag lättare kunnat lägga m<strong>är</strong>ke till sådana aspekter.<br />
Av de teorier <strong>som</strong> jag har beskrivit tidigare i teoriavsnittet, så <strong>är</strong> <strong>det</strong> fram för allt tre författare<br />
<strong>som</strong> skriver om id<strong>en</strong>titet <strong>som</strong> något <strong>som</strong> ändras n<strong>är</strong> <strong>det</strong> sker förändringar i livet. Det <strong>är</strong><br />
Mishler, Kegan <strong>och</strong> Anderson. Mishler (1999) intresserar sig speciellt för vändpunkter <strong>och</strong><br />
konflikter i människors liv <strong>och</strong> hur id<strong>en</strong>titetsformande <strong>som</strong> process kan beskrivas. Kegan<br />
(1982) ser m<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pande <strong>som</strong> d<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala utvecklingskraft<strong>en</strong> hos människor. Han m<strong>en</strong>ar<br />
att sättet att lösa <strong>en</strong> kris <strong>är</strong> att hitta ett nytt sätt att vara i v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong>. Anderson (2002) betonar<br />
språkets betydelse <strong>och</strong> m<strong>en</strong>ar att id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> <strong>blir</strong> till i samtal <strong>och</strong> konstrueras <strong>och</strong><br />
omkonstrueras g<strong>en</strong>om ständig interaktion med andra.<br />
Min forskningsfråga lyder; upplever människor att deras självbild ändras, n<strong>är</strong> <strong>det</strong> sker<br />
förändringar i livet? D<strong>en</strong> frågan besvarar jag med JA.<br />
Jag vill nu undersöka något mer om hur självbilderna förändras. Vilka typer av förändringar<br />
handlar <strong>det</strong> om?<br />
28
5.4 Hur förändras självbilder <strong>en</strong>ligt personernas beskrivningar?<br />
För att undersöka vilka slags förändringar av självbilder <strong>som</strong> personerna beskrev, tar jag till<br />
hjälp Piagets teorier om hur begrepps- <strong>och</strong> tankemönster utvecklas. D<strong>en</strong> schweiziske<br />
psykolog<strong>en</strong> Piaget for<strong>ska</strong>de om hur barn l<strong>är</strong> sig. Han behandlade l<strong>är</strong>an<strong>det</strong>s innehåll <strong>och</strong><br />
be<strong>ska</strong>ff<strong>en</strong>het, alltså hur l<strong>är</strong>ande går till. Piaget (1970) ser l<strong>är</strong>ande <strong>som</strong> <strong>en</strong> jämviktprocess.<br />
Individ<strong>en</strong> anpassar sig till omgivning<strong>en</strong> <strong>och</strong> försöker anpassa omgivning<strong>en</strong> till sig. Piaget<br />
skiljer mellan assimilation <strong>och</strong> ackommodation.<br />
Assimilation inneb<strong>är</strong> att man införlivar intryck från omgivning<strong>en</strong> i de rådande psyki<strong>ska</strong><br />
strukturerna. De <strong>blir</strong> tillägg till eller utbyggnader av redan existerande kun<strong>ska</strong>psstrukturer.<br />
Ackomodation inneb<strong>är</strong> <strong>en</strong> förändring av de redan existerande psyki<strong>ska</strong> strukturerna så att de<br />
anpassas efter nya förhålland<strong>en</strong> i omgivning<strong>en</strong>. Ackommodation kan karakt<strong>är</strong>iseras <strong>som</strong><br />
överskridande l<strong>är</strong>ande <strong>och</strong> <strong>det</strong> <strong>är</strong> de egna strukturerna överskrids.<br />
Intervjupersonerna gav exempel på båda sorternas förändringar. H<strong>är</strong> följer ett exempel.<br />
Det jag brottas med, <strong>det</strong> <strong>är</strong> min negativa bild (av mig själv). Jag har djävligt negativa tankar.<br />
De har alltid funnits d<strong>är</strong>. De <strong>blir</strong> starkare nu. … Förr kunde jag göra något positivt, jag<br />
kunde handla, jag kunde bryta … nu … vill inte ha någon <strong>som</strong> kommer … vill dra mig undan.<br />
Och g<strong>är</strong>na sitta h<strong>är</strong> <strong>en</strong> vecka <strong>en</strong>sam.<br />
Förändring<strong>en</strong>, <strong>som</strong> handlar om negativa tankar om sig själv, betraktar jag <strong>som</strong> <strong>en</strong> utbyggnad<br />
av redan existerande tankestruktur. Grund<strong>en</strong> för min bedömning <strong>är</strong> person<strong>en</strong>s beskrivning<br />
med ord<strong>en</strong>; ”De har alltid funnits d<strong>är</strong>. De <strong>blir</strong> starkare nu.” Förändring<strong>en</strong> kan karakt<strong>är</strong>iseras<br />
<strong>som</strong> assimilation.<br />
Intervjupersonerna gav också flera exempel på förändringar <strong>som</strong> kan beskrivas <strong>som</strong><br />
ackommodation. Det följande <strong>är</strong> ett exempel.<br />
Jag hade de h<strong>är</strong> djupare liggande föreställningarna … <strong>som</strong> definitivt har legat i väg<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />
gjort att jag har anpassat mig efter omständigheter <strong>som</strong> jag eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> inte har gillat. … Det<br />
var föreställningar om att jag inte kunde få <strong>det</strong> jag ville ha, att jag inte kunde <strong>ska</strong>pa <strong>det</strong> jag<br />
ville ha eller jag såg inte möjligheter för mig själv. Eller kanske jag inte trodde jag var v<strong>är</strong>d<br />
de h<strong>är</strong> sakerna <strong>som</strong> jag ön<strong>ska</strong>de mig.… De d<strong>är</strong> har jag utfor<strong>ska</strong>t väldigt mycket <strong>och</strong> försökt<br />
montera ned … Nu tror jag att jag inte har längre de sakerna inom mig <strong>som</strong> gjorde att jag<br />
<strong>ska</strong>pade problem i mitt liv, <strong>som</strong> verklig<strong>en</strong> begränsade mig, riktigt rejält. … Jag kan ta bättre<br />
hand om mig själv.<br />
Person<strong>en</strong> beskriver <strong>en</strong> förändring <strong>som</strong> kan karakt<strong>är</strong>iseras <strong>som</strong> överskridande. Grund<strong>en</strong> för min<br />
bedömning <strong>är</strong> person<strong>en</strong>s beskrivning av de tidigare föreställningarna om sig själv <strong>och</strong> sina<br />
möjligheter <strong>som</strong> begränsande. G<strong>en</strong>om <strong>en</strong> omfattande bearbetning upplever person<strong>en</strong> att hon<br />
har förändrat sina föreställningar så att hon kan se möjligheter för sig själv. Förändring<strong>en</strong> kan<br />
alltså karakt<strong>är</strong>iseras <strong>som</strong> ackommodation.<br />
Jag har medvetet använt or<strong>det</strong> förändring av självbilder i studi<strong>en</strong>, <strong>och</strong> inte or<strong>det</strong> utveckling.<br />
Jag <strong>är</strong> intresserad av förändringar, oavsett om personerna upplever dem <strong>som</strong> utvecklande eller<br />
begränsande. M<strong>en</strong> jag <strong>ska</strong> göra ett undantag nu. Illeris (2001) beskriver de samband han ser<br />
mellan assimilativa respektive ackommodativa förändringar <strong>och</strong> personlig utveckling.<br />
Med personlig utveckling m<strong>en</strong>ar Illeris <strong>en</strong> förändrad självuppfatttning <strong>och</strong> självrelatering <strong>som</strong><br />
inneb<strong>är</strong> att nuvarande begränsningar överskrids <strong>och</strong> att individ<strong>en</strong> får tillgång till fler<br />
handlingsmöjligheter. Han m<strong>en</strong>ar att <strong>det</strong> <strong>är</strong> ackomodativa förändringar <strong>som</strong> förändrar<br />
29
självuppfattning<strong>en</strong> <strong>och</strong> självrelatering<strong>en</strong>. Han m<strong>en</strong>ar att personlighetsutveckling sker g<strong>en</strong>om<br />
ackomodationer.<br />
Det lät <strong>som</strong> <strong>en</strong> rimlig slutsats för mig, m<strong>en</strong> sedan började jag fundera över följande citat från<br />
<strong>en</strong> av intervjuerna.<br />
Jag <strong>är</strong> mer övertygad om nu att mitt sätt att se på livet har varit rätt för mig åtminstone … jag<br />
<strong>är</strong> tryggare nu att vara d<strong>en</strong> jag <strong>är</strong> … <strong>det</strong> bar, ja visst. Och b<strong>är</strong> <strong>det</strong> n<strong>är</strong> <strong>det</strong> <strong>är</strong> så stort så b<strong>är</strong><br />
<strong>det</strong> i <strong>det</strong> lilla också. Ibland har jag fått, känt kritik för att jag lik<strong>som</strong> inte … du bryr dig inte,<br />
hur kan du gå omkring <strong>och</strong> lik<strong>som</strong> inte bekymra dig … Det <strong>är</strong> inte lönt att bekymra sig, <strong>det</strong><br />
ordnar sig på något sätt. Att bekymra sig hjälper ju inte … <strong>det</strong> handlar mera om att titta<br />
framåt … Jag behöver inte säga <strong>det</strong> längre på samma sätt, jag behöver inte övertyga mig<br />
själv. Jag har fått bevis för att <strong>det</strong> stämmer. För ibland har jag tvivlat själv innan. … M<strong>en</strong> nu<br />
tvivlar jag inte, nu vet jag att <strong>det</strong> <strong>är</strong> så … För att under min sjukdom … n<strong>är</strong> jag fick beske<strong>det</strong><br />
så sa jag, <strong>det</strong> h<strong>är</strong> tänker jag ta mig ig<strong>en</strong>om. Då sa min läkare, <strong>det</strong> tror jag säkert, med din<br />
livsinställning. … Det handlar om att välja att anting<strong>en</strong> så klarar du dig eller så klarar du dig<br />
inte. Det <strong>är</strong> bara de val<strong>en</strong>. … Det handlar om att tro att <strong>det</strong> går bra.<br />
Person<strong>en</strong> berättar om <strong>en</strong> inställning till livet <strong>som</strong> har blivit prövad. Synsättet har funnits<br />
tidigare m<strong>en</strong> person<strong>en</strong> har tvivlat, han <strong>är</strong> nu trygg i sitt synsätt, han har fått bevis för att <strong>det</strong><br />
stämmer. Jag uppfattar att livssyn<strong>en</strong> handlar om att övervinna begränsningar. Att då först<strong>är</strong>ka<br />
eller bekräfta livssyn<strong>en</strong> uppfattar jag <strong>som</strong> att d<strong>en</strong> ger tillgång till fler handlingsmöjligheter.<br />
N<strong>är</strong> jag ser till själva förändring<strong>en</strong> så kan jag beskriva d<strong>en</strong> <strong>som</strong> tillägg eller utbyggnad av<br />
redan existerande kun<strong>ska</strong>psstrukturer. Förändring<strong>en</strong> kan karakt<strong>är</strong>iseras <strong>som</strong> assimilation <strong>och</strong><br />
d<strong>en</strong> ger person<strong>en</strong> tillgång till fler handlingsmöjligheter, <strong>som</strong> jag ser <strong>det</strong>.<br />
Min slutsats <strong>är</strong> att personers självbilder ändras i både assimilativa <strong>och</strong> ackommodativa<br />
processer. Till skillnad från Illeris (2001), så m<strong>en</strong>ar jag att förändringar <strong>som</strong> kan ge tillgång<br />
till fler handlingsmöjligheter, kan ske i processer av båda slag<strong>en</strong>.<br />
5.5 Hur upplever personer process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> förändras?<br />
En av mina forskningsfrågor handlar om hur människor upplever process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong><br />
eller självbild<strong>en</strong> förändras. N<strong>är</strong> jag funderar på d<strong>en</strong> frågan <strong>är</strong> inte längre Piagets teori (1970)<br />
till någon hjälp. Piaget skilde på strukturella <strong>och</strong> dynami<strong>ska</strong> aspekter. Hans teori handlar om<br />
förändring<strong>en</strong>s be<strong>ska</strong>ff<strong>en</strong>het <strong>och</strong> innehåll, de strukturella aspekterna. De dynami<strong>ska</strong><br />
aspekterna, <strong>som</strong> belyser hur <strong>en</strong> förändring känns <strong>och</strong> upplevs eller vad <strong>som</strong> driver <strong>en</strong><br />
förändring framåt, behandlar han inte.<br />
Jag börjar med de exempel på beskrivningar av upplevelser av id<strong>en</strong>titetsformande <strong>som</strong><br />
process, <strong>som</strong> jag kan finna bland intervjupersonernas berättelser. Jag redovisar sedan några<br />
teorier, speciellt från gesaltterapins område, <strong>som</strong> kan spegla <strong>och</strong> belysa personernas<br />
upplevelser.<br />
Personerna berättade både om hur de upplevde själva förändring<strong>en</strong> (sjukdom, separation osv.)<br />
<strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> deras självbild förändras. I de flesta fall <strong>är</strong> upplevelserna sammanvävda <strong>och</strong><br />
<strong>det</strong> <strong>är</strong> svårt att s<strong>är</strong>skilja vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> vad. M<strong>en</strong> <strong>det</strong> finns tre beskrivningar <strong>som</strong> jag uppfattar<br />
handlar bara om förändringar av självbilder <strong>och</strong> jag tar dem <strong>som</strong> exempel.<br />
En intervjupersons berättelse handlar om d<strong>en</strong> aspekt av självbild<strong>en</strong> <strong>som</strong> berör ändrat<br />
förhållningssätt n<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller att välja vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt i livet.<br />
N<strong>är</strong> jag nu väljer, gör de h<strong>är</strong> aktiva vux<strong>en</strong>val<strong>en</strong>, att inte satsar på karri<strong>är</strong><strong>en</strong> … så har jag<br />
hela tid<strong>en</strong> <strong>en</strong> rädsla för att bli arbetslös … <strong>en</strong> grundläggande exist<strong>en</strong>tiell rädsla för … så får<br />
30
man inte göra eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong>. Och d<strong>en</strong> rädslan hade jag nog inte på samma sätt innan … för då<br />
gjorde man ju hela tid<strong>en</strong> <strong>som</strong> folk förväntade sig, <strong>som</strong> man skulle göra.<br />
Person<strong>en</strong> nämner or<strong>det</strong> exist<strong>en</strong>tiell <strong>och</strong> d<strong>en</strong> exist<strong>en</strong>tiella filosofin har <strong>som</strong> <strong>en</strong> av sina<br />
huvudteser att männi<strong>ska</strong>n <strong>är</strong> fri att välja, <strong>och</strong> med d<strong>en</strong>na frihet följer ångest. Männi<strong>ska</strong>n kan<br />
välja både sin tolkning av <strong>det</strong> förflutna <strong>och</strong> sina möjligheter i framtid<strong>en</strong>. Och oupplösligt<br />
för<strong>en</strong>at med dessa val finns ångest<strong>en</strong>. Ångest<strong>en</strong> ses <strong>som</strong> <strong>en</strong> normal företeelse <strong>som</strong> kan sk<strong>är</strong>pa<br />
upplevels<strong>en</strong> av livet. Hostrup (1999) beskriver att priset för att undvika ångest<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att<br />
till exempel välja att leva i konformitet, ”<strong>som</strong> alla andra”, kan bli <strong>en</strong> känsla av främlings<strong>ska</strong>p<br />
<strong>och</strong> <strong>en</strong> upplevelse av att inte riktigt leva. Berättels<strong>en</strong> skildrar, <strong>som</strong> jag ser <strong>det</strong>, <strong>en</strong> rädsla <strong>som</strong> i<br />
d<strong>en</strong> exist<strong>en</strong>tiella livssyn<strong>en</strong>, <strong>som</strong> också <strong>är</strong> metateori inom gestaltterapin, betraktas <strong>som</strong><br />
oupplösligt för<strong>en</strong>ad med att välja i sitt liv.<br />
H<strong>är</strong> <strong>är</strong> ett annat exempel.<br />
Jag var väldigt sårbar samtidigt <strong>som</strong> jag var stark <strong>som</strong> <strong>en</strong> oxe. Jag fick <strong>en</strong> sådan kraft, jag<br />
fick <strong>en</strong> sådan djäkla kraft (efter separation<strong>en</strong>) … <strong>det</strong> hade varit destruktivt med min man <strong>och</strong><br />
jag hade kämpat med honom <strong>och</strong> nu slapp jag <strong>det</strong>. Och då kunde jag använda min eg<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>ergi. …Det var <strong>som</strong> d<strong>en</strong> d<strong>är</strong> mann<strong>en</strong> (statyn) i Lundagård, han <strong>som</strong> bara sliter sig ur<br />
klippan … Jag l<strong>är</strong>de mig ju att klara mig själv, alltså att hitta nya vägar, andra lösningar, se<br />
att <strong>det</strong> <strong>är</strong> inte så farligt. …H<strong>är</strong> står jag själv nu, nu <strong>är</strong> <strong>det</strong> jag. Jag blev jag, på något sätt.<br />
Person<strong>en</strong> beskriver sin upplevelse av kraft <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergi. Vad säger gestaltterapeutisk teori om<br />
<strong>det</strong>ta? Hostrup (1999) ger <strong>en</strong> belysande beskrivning av skillnader mellan europeisk <strong>och</strong><br />
amerikansk gestaltterapi. De europei<strong>ska</strong> företrädarna har ansett att ångest <strong>och</strong> tvivel hör till<br />
förutsättningarna för förändring <strong>och</strong> livfullhet. De amerikan<strong>ska</strong> gestaltterapeuterna har<br />
d<strong>är</strong>emot betonat just upplevels<strong>en</strong> av livfullhet <strong>och</strong> <strong>en</strong>gagemang <strong>som</strong> man också kan uppleva<br />
n<strong>är</strong> man upptäcker frihet<strong>en</strong> att välja riktning<strong>en</strong> i sitt eget liv. Hostrup visar på d<strong>en</strong> omgivande<br />
kultur<strong>en</strong>s betydelse för vad <strong>som</strong> betonas inom <strong>en</strong> teori. Viktigt för mig i <strong>det</strong>ta sammanhang <strong>är</strong><br />
att intervjupersonerna beskriver olika slags upplevelser <strong>och</strong> att jag finner att gestaltterapin<br />
rymmer beskrivningar <strong>som</strong> speglar de olika upplevelserna.<br />
H<strong>är</strong> följer ett citat <strong>som</strong> beskriver upplevels<strong>en</strong> av förändring av d<strong>en</strong> aspekt av självbild<strong>en</strong> <strong>som</strong><br />
handlar om hur person<strong>en</strong> <strong>är</strong>, känner sig <strong>och</strong> agerar.<br />
Det <strong>är</strong> ju <strong>en</strong> hemsk upplevelse, att komma i kontakt med så mycket olika känslor <strong>och</strong><br />
obehagliga … ja rädsla, sm<strong>är</strong>ta.<br />
Jag tappade litet grann fotfästet … jag kände inte ig<strong>en</strong> mig själv. Jag började känna mig<br />
annorlunda, känna annorlunda. D<strong>en</strong> h<strong>är</strong> grundkänslan blev annorlunda på något vis. Så <strong>det</strong><br />
kändes litet konstigt. Litet ovant <strong>och</strong> så.<br />
Jag har levt mig ig<strong>en</strong>om mycket svårt, så. Och har då ägnat väldigt mycket tid åt att bara<br />
vara i <strong>det</strong> <strong>och</strong> inte smita ifrån <strong>det</strong> på något vis. …M<strong>en</strong> <strong>det</strong> ligger ju <strong>en</strong> sorg i att möta <strong>det</strong> <strong>som</strong><br />
inte varit bra.<br />
Förändring<strong>en</strong> innebar att person<strong>en</strong> var i kontakt med sm<strong>är</strong>tsamma känslor. Person<strong>en</strong> säger<br />
också att hon har ägnat mycket tid åt att bara vara i <strong>det</strong> <strong>och</strong> inte smita. Det stämmer väl med<br />
<strong>en</strong> paradox <strong>som</strong> används inom gestaltterapin, <strong>en</strong> paradox <strong>som</strong> <strong>är</strong> <strong>en</strong> teori om förändring.<br />
Mannerstråle (1995) beskriver d<strong>en</strong> så h<strong>är</strong> ”förändring sker n<strong>är</strong> man vågar stanna i <strong>det</strong> <strong>som</strong> <strong>är</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>blir</strong> <strong>det</strong> man <strong>är</strong>, inte n<strong>är</strong> man försöker bli <strong>det</strong> man inte <strong>är</strong>.”<br />
Jag finner <strong>en</strong> beskrivning <strong>som</strong> i någon mån kan spegla person<strong>en</strong>s upplevelse, hos Carl Rogers<br />
(1969). Han var psykoterapeut inom d<strong>en</strong> humanisti<strong>ska</strong> psykologin <strong>och</strong> bland annat känd för<br />
sin kli<strong>en</strong>tc<strong>en</strong>trarade psykoterapi. Han beskriver hur ett l<strong>är</strong>ande <strong>som</strong> inneb<strong>är</strong> förändring av<br />
självuppfattning<strong>en</strong>, kan upplevas. Han kallar <strong>det</strong> signifikant l<strong>är</strong>ande. Han skriver ”<strong>det</strong><br />
31
signifikanta l<strong>är</strong>an<strong>det</strong> kan vara sm<strong>är</strong>tsamt, anting<strong>en</strong> i samband med själva l<strong>är</strong>an<strong>det</strong> eller n<strong>är</strong><br />
man <strong>ska</strong> överge <strong>det</strong> man tidigare l<strong>är</strong>t sig. L<strong>är</strong>an<strong>det</strong> <strong>som</strong> inneb<strong>är</strong> förändring av<br />
självuppfattning<strong>en</strong>, kan upplevas <strong>som</strong> något hotfullt …. Allt sådant l<strong>är</strong>ande <strong>är</strong> i viss mån<br />
sm<strong>är</strong>tsamt <strong>och</strong> <strong>ska</strong>par oro <strong>och</strong> störningar, både hos individ<strong>en</strong> <strong>och</strong> i systemet”.<br />
I personernas berättelser fann jag tre beskrivningar <strong>som</strong> mer r<strong>en</strong>odlat handlar om upplevelser<br />
n<strong>är</strong> självbilder ändras. Jag har redovisat några teorier <strong>som</strong> jag uppfattar speglar<br />
intervjupersonernas upplevelser.<br />
Jag har också jämfört med beskrivningar av andra slags processer. Ett exempel <strong>är</strong> Cullberg<br />
(2003) <strong>som</strong> beskriver ett gan<strong>ska</strong> <strong>en</strong>hetligt förlopp, i olika faser, vid psyki<strong>ska</strong> kriser. Något<br />
liknande förlopp kan jag inte beskriva utifrån personernas beskrivningar.<br />
Det jag kan säga <strong>är</strong> att de upplevelser av id<strong>en</strong>titetsformande <strong>som</strong> process <strong>som</strong> personerna<br />
beskriver, varierar. Process<strong>en</strong> kan kännetecknas av rädsla <strong>och</strong> sm<strong>är</strong>ta <strong>och</strong> d<strong>en</strong> kan<br />
kännetecknas av kraft <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergi. Jag kan inte se processer med ett <strong>en</strong>hetligt förlopp, utifrån<br />
de tre exempl<strong>en</strong>.<br />
5.6 Hur beskriver personer samspelet mellan sig själv <strong>och</strong> sitt sammanhang, n<strong>är</strong><br />
id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> förändras?<br />
Frågan i rubrik<strong>en</strong> <strong>är</strong> id<strong>en</strong>tisk med <strong>en</strong> av mina forskningsfrågor. Jag delar upp d<strong>en</strong> i två<br />
delfrågor. I <strong>det</strong>ta avsnitt undersöker jag hur intervjupersonerna beskriver sitt samspel med<br />
andra <strong>och</strong> dynamik<strong>en</strong> i förändring<strong>en</strong>. I nästa avsnitt undersöker jag vilka kvaliteter <strong>som</strong><br />
personerna beskriver att deras viktiga relationer har, under förändring<strong>en</strong>.<br />
Mitt synsätt <strong>är</strong> att människors id<strong>en</strong>titet formas <strong>och</strong> omformas hela livet, <strong>och</strong> att <strong>det</strong> sker i ett<br />
dynamiskt samspel i relation till andra personer <strong>och</strong> grupper i samhället. Jag undrar då, vilket<br />
samspel med andra berättade intervjupersonerna om? Hur beskrev de dynamik<strong>en</strong> i<br />
förändring<strong>en</strong>?<br />
Jag börjar med att redogöra för några teorier <strong>som</strong> jag kommer att använda för att n<strong>är</strong>ma mig<br />
frågorna. D<strong>är</strong>efter använder jag de teoreti<strong>ska</strong> glasögon<strong>en</strong> n<strong>är</strong> jag undersöker vad<br />
intervjupersonerna berättade i några citet.<br />
Kurt Lewin (1951), känd tysk-amerikansk psykolog <strong>och</strong> for<strong>ska</strong>re med gestalteoretisk <strong>och</strong><br />
f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ologisk inriktning, myntade begreppet individ<strong>en</strong>s ”psykologi<strong>ska</strong> fält”. Han m<strong>en</strong>ade<br />
att männi<strong>ska</strong>n <strong>aldrig</strong> <strong>är</strong> helt <strong>en</strong>sam, utan hon ingår i ett psykologiskt sammanhang, <strong>som</strong> hon<br />
intuitivt kan förnimma. Fältet kan beskrivas så <strong>som</strong> person<strong>en</strong> upplever <strong>det</strong>, vid <strong>en</strong> viss<br />
tidpunkt. Svedberg (2000) definierar ett fält, <strong>som</strong> ett sammanhang <strong>som</strong> består av f<strong>en</strong>om<strong>en</strong><br />
<strong>som</strong> <strong>är</strong> ömsesidigt bero<strong>en</strong>de. I Lewins fältteori <strong>är</strong> ett bete<strong>en</strong>de <strong>aldrig</strong> <strong>en</strong>kelt orsakat av<br />
individ<strong>en</strong> eller av faktorer i omgivning<strong>en</strong>. Det <strong>är</strong> alltid ett resultat av dynamik<strong>en</strong> mellan dessa<br />
båda.<br />
Lewin <strong>och</strong> äv<strong>en</strong> Piaget <strong>är</strong> företrädare för ett konstuktivistiskt synsätt. De m<strong>en</strong>ar att männi<strong>ska</strong>n<br />
konstruerar verklighet<strong>en</strong> så <strong>som</strong> hon upplever d<strong>en</strong>. Verklighet<strong>en</strong> finns inte obero<strong>en</strong>de ”d<strong>är</strong><br />
ute”, utan individ<strong>en</strong> konstruerar sin verklighet utifrån mötet <strong>och</strong> samspelet med omv<strong>är</strong>ld<strong>en</strong>.<br />
Företrädare för socialkonstruktivism, till exempel d<strong>en</strong> amerikanske psykolog<strong>en</strong> K Gerg<strong>en</strong>, går<br />
ett steg längre i att betona samspelets betydelse (Illeris 2001). Han m<strong>en</strong>ar att relationer utgör<br />
källan till mänskliga handlingar. Han lägger stor tonvikt vid kollektivets betydelse för<br />
32
individuella funktioner. Verklighet<strong>en</strong> existerar inte heller för honom ”d<strong>är</strong> ute” utan<br />
konstrueras g<strong>en</strong>om kollektivt m<strong>en</strong>ings<strong>ska</strong>pande.<br />
Jag <strong>är</strong> intresserad av hur intervjupersonerna beskriver sitt fält n<strong>är</strong> självbilderna förändras. Vad<br />
påverkar förändring<strong>en</strong>, vilket samspel mellan person<strong>en</strong> <strong>och</strong> andra beskrivs?<br />
Jag kommer inte att beskriva <strong>en</strong> persons hela psykologi<strong>ska</strong> fält vid <strong>en</strong> viss tidpunkt. M<strong>en</strong> jag<br />
vill undersöka dynamik<strong>en</strong> så <strong>som</strong> d<strong>en</strong> beskrivs i några citat. Det kan kanske kan liknas vid<br />
några p<strong>en</strong>seldrag, i d<strong>en</strong> tavla <strong>som</strong> kan föreställa ett fält. Jag prövar också att använda ett<br />
socialkonstruktivistiskt perspektiv n<strong>är</strong> jag läser citat<strong>en</strong> nedan. Jag vill se om jag kan m<strong>är</strong>ka<br />
några spår av påverkan från <strong>det</strong> kollektiva, från samhället, i personernas beskrivningar.<br />
H<strong>är</strong> <strong>är</strong> ett första citat.<br />
Det nya livet, innebar väldigt många val … vi har valt <strong>en</strong> väldigt <strong>en</strong>kel livsstil, <strong>det</strong> <strong>som</strong> heter<br />
downsizing nu för tid<strong>en</strong>, gan<strong>ska</strong> tydligt <strong>och</strong> medvetet. … <strong>det</strong> blev ett val av ett annat sätt att<br />
leva. … V<strong>är</strong>deringarna har nog funnits d<strong>är</strong> m<strong>en</strong> jag har inte haft kraft<strong>en</strong> att välja dem eller<br />
fått möjlighet att välja dem … (tidigare, nu har jag) stöd i <strong>det</strong> också från min fru.<br />
Det privata sammanhanget förändras g<strong>en</strong>om skilsmässa <strong>och</strong> <strong>en</strong> ny relation <strong>och</strong> <strong>det</strong> <strong>är</strong> <strong>det</strong>ta<br />
<strong>som</strong> person<strong>en</strong> beskriver <strong>som</strong> kraft<strong>en</strong> i förändring<strong>en</strong>. Samspelet beskrivs <strong>som</strong> stöd <strong>och</strong><br />
gem<strong>en</strong>samma val. Person<strong>en</strong> beskriver att v<strong>är</strong>deringarna nog har funnits d<strong>är</strong> tidigare, de egna<br />
synsätt<strong>en</strong> har inte förändrat sig mycket, m<strong>en</strong> ageran<strong>det</strong> har förändrat sig. Det finns <strong>en</strong> refer<strong>en</strong>s<br />
till <strong>en</strong> livsstil i samhället, ”downsizing”. Med socialkonstruktivisti<strong>ska</strong> ögon uppfattar jag <strong>en</strong><br />
livsstil <strong>som</strong> formats <strong>och</strong> namngetts i kollektivet, i samhället. Man skulle kunna säga att vi<br />
väljer <strong>som</strong> individer vår livsstil, m<strong>en</strong> från ett antal livsstilar <strong>som</strong> har konstruerats kollektivt.<br />
Jag fortsätter med ett annat exempel.<br />
Om <strong>det</strong> h<strong>är</strong> (utbrändhet) inte hade hänt så hade jag <strong>aldrig</strong> någonsin kunnat klura ut vad <strong>det</strong><br />
var <strong>som</strong> gjorde att jag inte mådde bra … de h<strong>är</strong> händelserna … <strong>som</strong> har varit jobbiga, jag<br />
har <strong>ska</strong>pat dem utifrån <strong>en</strong> föreställning eller upplevd verklighet … … tillsammans med h<strong>en</strong>ne<br />
(<strong>en</strong> vän) har jag utfor<strong>ska</strong>t dem, de h<strong>är</strong> upplevelserna…utfor<strong>ska</strong>t <strong>och</strong> försökt montera ned. …<br />
Det var inga roliga saker. … Väg<strong>en</strong> till att bli sjuk, då har jag på något vis stått ut med saker<br />
<strong>som</strong> inte har varit så bra. M<strong>en</strong> väg<strong>en</strong> tillbaka så har jag tränat min styrka … <strong>och</strong> fattat <strong>en</strong><br />
väldig massa obekväma beslut om att välja bort saker <strong>som</strong> inte varit bra.<br />
Person<strong>en</strong> ger uttryck för <strong>en</strong> konstruktivistisk syn, hon beskriver att hon har <strong>ska</strong>pat händelser<br />
utifrån <strong>en</strong> föreställning eller upplevd verklighet. Upplevels<strong>en</strong> av utbrändhet sätter igång<br />
förändring<strong>en</strong>. Sedan beskriver person<strong>en</strong> att <strong>det</strong> <strong>är</strong> förändringar av de egna föreställningarna<br />
<strong>som</strong> <strong>är</strong> d<strong>en</strong> största drivkraft<strong>en</strong>. De gör <strong>det</strong> möjligt för h<strong>en</strong>ne att fatta de obekväma beslut<strong>en</strong>.<br />
Självbild<strong>en</strong> förändras <strong>och</strong> person<strong>en</strong> kan göra förändringar i sitt sammanhang <strong>och</strong> i sin livsstil.<br />
Det samspel <strong>som</strong> beskrivs h<strong>är</strong> <strong>är</strong> fram för allt stöd <strong>och</strong> utmaning från <strong>en</strong> vän, ”vi utvecklade<br />
väl <strong>en</strong> metod för att utfor<strong>ska</strong> dessa djupare liggande föreställningar”.<br />
N<strong>är</strong> jag använder ett socialkonstruktivistiskt perspektiv så lägger jag m<strong>är</strong>ke till uttrycket<br />
”djupare liggande föreställningar”. Beskrivning<strong>en</strong> att vi människor har ett djup eller ett inre,<br />
<strong>är</strong> <strong>en</strong> kulturell företeelse <strong>som</strong> jag uppfattar <strong>det</strong>. För ett par hundra år sedan hade vi inte<br />
beskrivit oss så. Det finns flera psykologi<strong>ska</strong> teorier <strong>som</strong> beskriver just <strong>det</strong>ta. Jag ser <strong>en</strong><br />
påverkan från <strong>det</strong> kollektiva i d<strong>en</strong>na beskrivning <strong>och</strong> upplevelse.<br />
Jag fortsätter med ytterligare ett exempel.<br />
D<strong>en</strong> litteratur <strong>som</strong> jag då läste blev ju ett möte med <strong>det</strong> h<strong>är</strong> med social konstruktivism … <strong>det</strong><br />
vill säga att <strong>det</strong> <strong>är</strong> vi människor <strong>som</strong> konstruerar <strong>det</strong> <strong>som</strong> finns omkring oss, snarare än att<br />
33
<strong>det</strong> faktiskt finns. … Tidigare hade jag levt i <strong>en</strong> gan<strong>ska</strong> <strong>en</strong>kel v<strong>är</strong>ld … Och att då leva, alltså<br />
<strong>det</strong> svåra <strong>är</strong> då att om jag förändras i d<strong>en</strong> v<strong>är</strong>ld jag lever med … jag umgås ju fortfarande<br />
mest med IT-människor…, så d<strong>en</strong> <strong>är</strong> väldigt traditionell, positivistisk om jag använder <strong>det</strong><br />
or<strong>det</strong>. Och d<strong>är</strong> jag inte riktigt passar in längre…ofta … känner jag mig <strong>en</strong>sam.<br />
Person<strong>en</strong> beskriver <strong>en</strong> förändring av sitt synsätt i mötet med litteratur<strong>en</strong>. Sammanhanget<br />
förändras inte. Samspelet med <strong>det</strong> beskrivna sammanhanget <strong>är</strong> ”till skillnad från”. Med<br />
socialkonstruktivisti<strong>ska</strong> ögon ser jag inverkan från <strong>det</strong> kollektiva både i person<strong>en</strong>s nya synsätt<br />
<strong>och</strong> i <strong>det</strong> <strong>som</strong> kännetecknar IT-v<strong>är</strong>ld<strong>en</strong>.<br />
Person<strong>en</strong> fortsätter beskriva förändringar så h<strong>är</strong>:<br />
Grundtron har funnits … <strong>och</strong> d<strong>en</strong> försvann då helt plötsligt n<strong>är</strong> jag läste bok<strong>en</strong> av K G<br />
Hammar … hans biskopsbrev… Och <strong>det</strong> gick helt plötsligt inte ihop längre. Det blev lik<strong>som</strong><br />
”the point of no return”. Anting<strong>en</strong> så tror jag då på Gud <strong>och</strong> då måste jag nästan förneka d<strong>en</strong><br />
sociala kontruktion<strong>en</strong> <strong>som</strong> idé eller tv<strong>är</strong>tom … så då fanns <strong>det</strong> bara ett alternativ <strong>och</strong> <strong>det</strong> var<br />
att släppa gudstron. Och <strong>det</strong> var väldigt påtagligt, <strong>det</strong> <strong>är</strong> nästan så att jag kan säga vilk<strong>en</strong><br />
timme <strong>och</strong> dag <strong>det</strong>ta hände … Då rasade alltihop, hela tron …jag kan ibland känna någon<br />
slags … sorg … jag har umgåtts mycket i kristna kretsar. Det kommer ju inte tillbaka nu.<br />
Dynamik<strong>en</strong> <strong>som</strong> person<strong>en</strong> beskriver <strong>är</strong> mellan två synsätt eller trossystem <strong>som</strong> person<strong>en</strong> har.<br />
Person<strong>en</strong> sätter trossystem<strong>en</strong> mot varandra <strong>och</strong> <strong>det</strong> går inte ihop, varpå person<strong>en</strong> förändrar sin<br />
tro. Det samspel med andra <strong>som</strong> beskrivs i <strong>det</strong>ta läge <strong>är</strong> fram för allt samspelet med biskop<strong>en</strong>s<br />
skrift. Samspelet med kristna kretsar förändras till att person<strong>en</strong> ställer sig utanför. Som jag ser<br />
<strong>det</strong> utifrån socialkonstruktivistiskt perspektiv så <strong>är</strong> religion <strong>och</strong> äv<strong>en</strong> synsättet på sociala<br />
konstruktioner, företeelser <strong>som</strong> har uppstått kollektivt, i samhället <strong>och</strong> <strong>som</strong> har stor betydelse<br />
för person<strong>en</strong>s val av livssyn.<br />
Det jag finner <strong>är</strong> att personerna beskriver ett växelspel mellan förändringar i egna<br />
föreställningar eller synsätt <strong>och</strong> förändringar i <strong>det</strong> egna sammanhanget, i samband med att<br />
självbilder förändras. De beskriver att förändringarna kan börja eller drivas av anting<strong>en</strong> ändrat<br />
synsätt eller förändringar i sammanhanget. Det kan också handla om ett växelspel mellan <strong>en</strong><br />
persons olika synsätt. Samspelet med andra beskrivs i termer av stöd, utmaning, vara utanför<br />
eller till skillnad från.<br />
N<strong>är</strong> jag går ig<strong>en</strong>om samtliga citat från intervjuerna <strong>som</strong> berör samspel med andra i samband<br />
med att självbilder förändras, så finner jag att personerna beskriver samspel av följande slag:<br />
- stöd, inklusive samtal - <strong>och</strong> utmaning, inklusive konfrontationer<br />
- upplevelse av skillnader <strong>och</strong> likheter med andra<br />
- upplevelse av tillhörighet eller utanför<strong>ska</strong>p i förhållande till ett sammanhang<br />
Samspelet <strong>är</strong> med människor <strong>och</strong> med litteratur <strong>och</strong> skrifter.<br />
Det borde finnas teorier <strong>som</strong> beskriver vilket samspel med andra <strong>som</strong> har betydelse för<br />
människors id<strong>en</strong>titet, tänker jag n<strong>är</strong> jag ser vad jag har funnit. Jag finner två teorier beskrivna<br />
av Walbom Schneede (1999) <strong>som</strong> berör <strong>det</strong>ta. Turner <strong>och</strong> Oakes (1989) skiljer mellan<br />
personlig <strong>och</strong> social id<strong>en</strong>titet. Personlig id<strong>en</strong>titet <strong>ska</strong>pas g<strong>en</strong>om kategoriseringar <strong>som</strong><br />
definierar person<strong>en</strong> <strong>som</strong> unik i förhållande till andra människor. Social id<strong>en</strong>titet har sin<br />
utgångspunkt i likheter <strong>och</strong> olikheter med andra grupper av människor.<br />
D<strong>en</strong> andra teorin <strong>är</strong> formulerad av Cheek, refererad i Banaji <strong>och</strong> Pretice (1994). Han m<strong>en</strong>ar att<br />
social id<strong>en</strong>titet formas via bekräftelse <strong>och</strong> respons från omgivning<strong>en</strong>.<br />
Teorierna beskriver tillsammans de olika slags samspel <strong>som</strong> jag fann i studi<strong>en</strong>. Jag väljer dock<br />
att inte skilja mellan personlig <strong>och</strong> social id<strong>en</strong>titet. Jag grundar mig på hur <strong>en</strong> intervjuperson<br />
34
eskrev betydels<strong>en</strong> av att ta tag i sitt <strong>en</strong>gel<strong>ska</strong> påbrå. Det hade <strong>en</strong> djupt personlig innebörd <strong>och</strong><br />
jag skulle säga att <strong>det</strong> var <strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> personliga id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong>, samtidigt <strong>som</strong> <strong>det</strong> förstås <strong>är</strong> <strong>en</strong><br />
social tillhörighet med ett folk eller <strong>en</strong> nation.<br />
Jag vill h<strong>är</strong> också påminna om begreppet positionering, <strong>en</strong>ligt Davies <strong>och</strong> Harré (1990) <strong>som</strong><br />
jag beskrev ovan i avsnitt 5.2. Det <strong>är</strong> också ett sätt att beskriva hur vi människor <strong>ska</strong>par vår<br />
id<strong>en</strong>titet g<strong>en</strong>om vårt sätt att tilltala andra <strong>och</strong> framställa oss själva. Jag föreställer mig att <strong>det</strong><br />
kan ske i alla dim<strong>en</strong>sioner <strong>som</strong> kan förekomma i relationer.<br />
N<strong>är</strong> jag gran<strong>ska</strong>de citat<strong>en</strong> ovan så fann jag, att jag kunde spåra någon slags inverkan från <strong>det</strong><br />
kollektiva i alla tre citat<strong>en</strong>. För mig var <strong>det</strong> <strong>en</strong> överraskning <strong>och</strong> jag säger aha! Detta inneb<strong>är</strong><br />
att jag förändrar mitt eget synsätt i socialkonstruktivistisk riktning.<br />
Jag kan bekräfta att Lewins fältteori kan tillämpas i studier av process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> självbilder<br />
förändras. Det socialkonstruktivistiskt perspektivet kompletterar bild<strong>en</strong> <strong>och</strong> visar på fler<br />
samband.<br />
5.7 Vilka kvaliteter har viktiga relationer?<br />
Vid intervjuerna bad jag personerna beskriva sina viktigaste relationer. Min utgångspunkt <strong>är</strong><br />
att de viktigaste relationerna förmodlig<strong>en</strong> har stor betydelse n<strong>är</strong> personernas självbilder<br />
förändras, äv<strong>en</strong> om person<strong>en</strong>s hela psykologi<strong>ska</strong> fält inverkar på process<strong>en</strong>. Jag börjar med att<br />
beskriva några relationer med intervjupersonernas ord <strong>och</strong> komm<strong>en</strong>terar de kvaliteter <strong>som</strong> jag<br />
uppfattar person<strong>en</strong> beskriver. D<strong>är</strong>efter använder jag <strong>en</strong> teori <strong>som</strong> behandlar olika kvaliteter i<br />
relationer.<br />
Ett första citat.<br />
Jag har <strong>en</strong> väninna … vi har känt varandra gan<strong>ska</strong> länge … vi har väl utvecklat <strong>en</strong> metod för<br />
att utfor<strong>ska</strong> de h<strong>är</strong> djupare föreställningarna. …föreställningar om att saker <strong>och</strong> ting har<br />
varit omöjliga för mig. … Hon har funnits <strong>som</strong> ett stöd, jag har kunnat ringa till h<strong>en</strong>ne n<strong>är</strong><br />
någonting har dykt upp … <strong>och</strong> om <strong>det</strong> har känts jobbigt eller om jag har haft någon idé <strong>som</strong><br />
jag har behövt v<strong>en</strong>tilera. … ger <strong>en</strong> annan typ av bekräftelse eller feed-back, <strong>som</strong> … träffar<br />
mera mitt i prick, utifrån att man känner varandra.<br />
Person<strong>en</strong> beskriver ett terapeutiskt samarbete, <strong>som</strong> jag uppfattar <strong>det</strong>. Det innehåller stöd, feedback<br />
<strong>och</strong> hjälp att utfor<strong>ska</strong> djupare liggande föreställningar. De har känt varandra gan<strong>ska</strong><br />
länge, de har utvecklat sin metod <strong>och</strong> person<strong>en</strong> kan ringa n<strong>är</strong> <strong>det</strong> behövs. S<strong>en</strong>are under<br />
intervjun beskriver person<strong>en</strong> att <strong>det</strong>ta stadium nu <strong>är</strong> passerat <strong>och</strong> att relation<strong>en</strong> nu återgått till<br />
<strong>en</strong> jämställd vän<strong>ska</strong>p, från att väninnan under <strong>en</strong> tid haft <strong>en</strong> hjälparroll.<br />
H<strong>är</strong> följer <strong>en</strong> annan beskrivning på relation.<br />
Min barndomsvän…jag har känt h<strong>en</strong>ne sedan jag var 7 år … <strong>och</strong> <strong>en</strong> annan kompis … vi har<br />
träffats regelbun<strong>det</strong> i 18 år. Och gått ig<strong>en</strong>om skilsmässor <strong>och</strong> … med dem öste jag ur mig<br />
väldigt mycket innan jag skilde mig. Till dem vågade jag ge ut <strong>en</strong> massa skit … <strong>det</strong> var hemskt<br />
… <strong>det</strong> var bra för mig. … Jag hade sådana h<strong>är</strong> kontakter innan jag skilde mig <strong>och</strong> <strong>det</strong> har<br />
varit min räddning.<br />
Äv<strong>en</strong> <strong>det</strong>ta <strong>är</strong>, <strong>som</strong> jag uppfattar <strong>det</strong>, ett sammanhang <strong>som</strong> fyller <strong>en</strong> terapeutisk funktion. Det<br />
<strong>är</strong> ett sammanhang <strong>som</strong> har utvecklats under lång tid. Det finns tillit, person<strong>en</strong> vågar ”ösa ur<br />
sig”. Jag uppfattar att personerna, så att säga, följer varandra under livets olika skift<strong>en</strong>.<br />
35
H<strong>är</strong> följer <strong>en</strong> beskrivning av <strong>en</strong> relation <strong>som</strong> <strong>är</strong> både professionell <strong>och</strong> personlig.<br />
Hon har hela tid<strong>en</strong> varit ett både personligt <strong>och</strong> professionellt, ett <strong>en</strong>ormt stöd … hon <strong>är</strong><br />
väldigt kritisk … <strong>en</strong> sådan d<strong>är</strong> sanningssägare på <strong>det</strong> positiva sättet … hon <strong>är</strong> mycket yngre<br />
… med andra v<strong>är</strong>deringar <strong>och</strong> v<strong>är</strong>ldsbilder <strong>och</strong> samtidigt ett personligt stöd. … Det finns <strong>en</strong><br />
trygghet i relation<strong>en</strong>, jag kan lita på <strong>det</strong> hon säger.<br />
Ett personligt stöd kombineras med ett professionellt. Samtalet kan röra olika v<strong>är</strong>deringar <strong>och</strong><br />
v<strong>är</strong>ldsbilder. Det finns kritik <strong>och</strong> utmaning. Person<strong>en</strong> beskriver <strong>en</strong> trygghet <strong>och</strong> tillit i<br />
relation<strong>en</strong>.<br />
Ett sista citat.<br />
De viktigaste <strong>är</strong> de tre … <strong>det</strong> <strong>är</strong> för att de har samma inriktning. De förstår någonstans vad<br />
jag siktar efter, på ett djupare plan. … Och så <strong>är</strong> <strong>det</strong> han … till honom känner jag fullständig<br />
tillit … <strong>det</strong> finns ing<strong>en</strong> <strong>som</strong> jag pratar så öppet med <strong>som</strong> honom … <strong>det</strong> finns någon <strong>som</strong> tror<br />
på mig, någon <strong>som</strong> ser … <strong>och</strong> jag kände mig så djädra fri … just för att han var med. … Det<br />
knyter ihop mycket i mitt liv.<br />
Person<strong>en</strong> beskriver relationer <strong>som</strong> har med djupare inriktning, kanske m<strong>en</strong>ing att göra <strong>och</strong><br />
vad <strong>som</strong> kan knyta ihop livet. Det finns öpp<strong>en</strong>het <strong>och</strong> fullständig tillit beskriv<strong>en</strong> <strong>och</strong> att <strong>det</strong><br />
kan leda till <strong>en</strong> känsla av att vara fri.<br />
Kanter (1972) har skrivit om relationers kvalitet. Hon beskriver relationers kvaliteter i tre<br />
nivåer; instrum<strong>en</strong>tell, affektiv <strong>och</strong> etisk nivå. Instrum<strong>en</strong>tella relationer fokuserar <strong>en</strong>bart på<br />
gem<strong>en</strong>samma uppgifter. I affektiva relationer så kan personerna också uttrycka vad de tycker<br />
om eller inte tycker om <strong>och</strong> de tar in fler dim<strong>en</strong>sioner av sig själva i relation<strong>en</strong>. I etiskt<br />
baserade relationer uttrycks v<strong>är</strong>deringar, vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> rätt eller fel, gott eller ont. Personerna<br />
kan inkludera ytterligare dim<strong>en</strong>sioner av sig själva, till exempel prata om vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigast<br />
för dem i livet eller vad de brinner för.<br />
N<strong>är</strong> jag bad personerna beskriva sina viktigaste relationer, så beskrev de relationer på affektiv<br />
<strong>och</strong> etisk nivå. Två personer beskrev <strong>en</strong>bart relationer på etisk nivå. Tre personer beskrev<br />
relationer på både affektiv <strong>och</strong> etisk nivå. I dessa fall fanns de affektiva relationerna i<br />
familj<strong>en</strong>, <strong>det</strong> var make/maka eller barn. De beskrevs <strong>som</strong> känslomässigt viktiga relationer<br />
m<strong>en</strong> inte relationer d<strong>är</strong> person<strong>en</strong> samtalar om vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigast i livet för dem.<br />
De relationer <strong>som</strong> beskrivs i citat<strong>en</strong> ovan, bedömer jag <strong>som</strong> relationer på etisk nivå.<br />
Det jag finner <strong>är</strong> att personerna beskriver att deras viktigaste relationer har haft stor betydelse<br />
under process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> självbilder ändras. Deras viktigaste relationer <strong>är</strong> på affektiv <strong>och</strong> etisk<br />
nivå. Alla personerna beskrev <strong>en</strong> eller flera relationer på etisk nivå. De relationer på affektiv<br />
nivå <strong>som</strong> beskrevs, fanns i personernas familjer.<br />
5.8 Svar på forskningsfrågor<br />
Jag sammanfattar h<strong>är</strong> resultatet av studi<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att svara på forskningsfrågorna.<br />
De forskningsfrågor <strong>som</strong> jag har formulerat <strong>är</strong>:<br />
1. Hur beskriver människor sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> de aspekter <strong>som</strong> ev<strong>en</strong>tuellt förändras?<br />
2. Upplever vuxna människor att deras id<strong>en</strong>titet ändras n<strong>är</strong> <strong>det</strong> sker<br />
förändringar i deras liv?<br />
3. Hur upplever människor process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> förändras?<br />
4. Hur beskriver människor samspelet mellan sig själva <strong>och</strong> sitt sammanhang, n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong><br />
förändras?<br />
36
Ett övergripande syfte med studi<strong>en</strong> <strong>är</strong> att pröva om berättelser <strong>är</strong> <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper<br />
människor att undersöka <strong>och</strong> beskriva sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras.<br />
Övergripande syfte. Är berättelser <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper människor att undersöka <strong>och</strong><br />
beskriva sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras?<br />
Jag finner att n<strong>är</strong> människor berättar om sig själva så beskriver de också sina självbilder. N<strong>är</strong><br />
de berättar om hur de har påverkats av förändringar i sitt liv, så beskriver de sina självbilder<br />
<strong>och</strong> hur dessa ändras. Min slutsats <strong>är</strong> att berättelser <strong>är</strong> <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper människor<br />
att undersöka <strong>och</strong> beskriva sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras.<br />
Forskningsfråga 1. Hur beskriver människor sin id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> de aspekter <strong>som</strong> ev<strong>en</strong>tuellt<br />
förändras?<br />
Jag finner att de beskrivningar av självbilder <strong>som</strong> personerna i d<strong>en</strong>na studie berättar<br />
om, kan rymmas i följande teman:<br />
a. hur jag <strong>är</strong>, känner mig <strong>och</strong> agerar i olika sammanhang<br />
b. egna synsätt<br />
- hur jag ser på livet <strong>och</strong> död<strong>en</strong><br />
- hur jag väljer <strong>och</strong> prioriterar vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt i livet<br />
- hur jag ger m<strong>en</strong>ing till händelser <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter<br />
Det <strong>är</strong> inte <strong>en</strong> g<strong>en</strong>erell beskrivning av id<strong>en</strong>titet m<strong>en</strong> täcker beskrivningarna i d<strong>en</strong>na studie.<br />
Jag fann att de självbilder <strong>som</strong> handlar om hur person<strong>en</strong> <strong>är</strong>, känner sig <strong>och</strong> agerar, <strong>är</strong><br />
relationella i sig. De innehåller alla någon slags hänvisning till andra människor, grupper eller<br />
andra sammanhang. Jag använder begreppet positionering (Davies <strong>och</strong> Harré, 1990) <strong>som</strong><br />
beskriver hur vi anger vår position till andra g<strong>en</strong>om vårt sätt att tilltala andra <strong>och</strong> framställa<br />
oss själva.<br />
Jag drar slutsats<strong>en</strong> att människor beskriver <strong>och</strong> förtydligar sin id<strong>en</strong>titet g<strong>en</strong>om att<br />
positionera sig g<strong>en</strong>temot andra personer, grupper eller andra sammanhang <strong>och</strong> att <strong>det</strong><br />
sker i alla dim<strong>en</strong>sioner <strong>som</strong> kan förekomma i relationer.<br />
Jag m<strong>en</strong>ar att människor också beskriver sin id<strong>en</strong>titet n<strong>är</strong> de berättar om sitt<br />
förhållningssätt till livet <strong>och</strong> död<strong>en</strong>, till vad de väljer <strong>och</strong> prioriterar <strong>som</strong> viktigt i livet<br />
<strong>och</strong> hur de ger m<strong>en</strong>ing till händelser <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter. Jag fann att personer i d<strong>en</strong>na studie<br />
hade förändrat sina självbilder g<strong>en</strong>om att deras syn på vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt i livet hade blivit<br />
klarare. Några hade förändrat sin syn på sin eg<strong>en</strong> dödlighet <strong>och</strong> några hade sett ny m<strong>en</strong>ing<br />
med d<strong>en</strong> förändring <strong>som</strong> de varit med om.<br />
Jag har också undersökt hur självbilder förändras, <strong>en</strong>ligt personernas beskrivningar. En<br />
förändring kan karakt<strong>är</strong>iseras <strong>som</strong> assimilativ (Piaget, 1970) om person<strong>en</strong> införlivar intryck<br />
från omgivning<strong>en</strong> i rådande psyki<strong>ska</strong> strukturer <strong>och</strong> ackommodativ om de psyki<strong>ska</strong><br />
strukturerna förändras <strong>och</strong> överskrids.<br />
Jag drar slutsats<strong>en</strong> att människors id<strong>en</strong>titet ändras i förändringar av både assimilativ<br />
<strong>och</strong> ackommodativ karakt<strong>är</strong>. Till skillnad från Illeris (2001) så m<strong>en</strong>ar jag att<br />
förändringar <strong>som</strong> kan ge tillgång till fler handlingsmöjligheter, kan ske i processer av<br />
båda slag<strong>en</strong>.<br />
Forskningsfråga 2. Upplever vuxna människor att deras id<strong>en</strong>titet ändras n<strong>är</strong> <strong>det</strong> sker<br />
förändringar i livet?<br />
Jag finner att n<strong>är</strong> personer berättar om förändringar i sitt liv, så beskriver de också självbilder<br />
<strong>som</strong> förändras. Min slutsats <strong>är</strong> att vuxna människor upplever att deras id<strong>en</strong>titet ändras<br />
n<strong>är</strong> <strong>det</strong> sker förändringar i livet.<br />
37
Forskningsfråga 3. Hur upplever människor process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> förändras?<br />
Jag fann tre beskrivningar <strong>som</strong> <strong>en</strong>bart handlar om hur personerna upplever process<strong>en</strong> n<strong>är</strong><br />
id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> förändras. Det jag kan säga utifrån dessa tre beskrivningar <strong>är</strong> att upplevelser<br />
av id<strong>en</strong>titetsformande <strong>som</strong> process, varierar. Process<strong>en</strong> kan kännetecknas av rädsla <strong>och</strong><br />
sm<strong>är</strong>ta <strong>och</strong> d<strong>en</strong> kan kännetecknas av kraft <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergi. Jag kan inte se processer med ett<br />
<strong>en</strong>hetligt förlopp, utifrån dessa tre exempel.<br />
Forskningsfråga 4. Hur beskriver människor samspelet mellan sig själv <strong>och</strong> sitt<br />
sammanhang, n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> förändras?<br />
Jag finner att människor beskriver ett växelspel mellan förändringar i egna<br />
föreställningar eller synsätt <strong>och</strong> förändringar i <strong>det</strong> egna sammanhanget, i samband med<br />
att självbilder förändras.<br />
Jag finner också att människor beskriver samspel av följande slag:<br />
- stöd, inklusive samtal <strong>–</strong> <strong>och</strong> utmaning, inklusive konfrontationer<br />
- upplevelser av skillnader <strong>och</strong> likheter med andra<br />
- upplevelser av tillhörighet eller utanför<strong>ska</strong>p i förhållande till ett sammanhang<br />
Samspelet <strong>är</strong> direkt med människor <strong>och</strong> indirekt, t ex med litteratur <strong>och</strong> skrifter.<br />
N<strong>är</strong> jag gran<strong>ska</strong>de tre citat ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv så fann jag att <strong>det</strong> också<br />
finns <strong>en</strong> inverkan från <strong>det</strong> kollektiva, från samhället, <strong>som</strong> gick att spåra i berättelser om<br />
självbilder <strong>som</strong> förändras.<br />
Jag drar slutsats<strong>en</strong> att <strong>det</strong> också går att se <strong>en</strong> inverkan från <strong>det</strong> kollektiva n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<br />
förändras.<br />
Personer i studi<strong>en</strong> beskrev sina viktigaste relationer. Alla intervjupersonerna hade egna<br />
viktiga relationer. Jag använder Kanters (1972) indelning av relationers kvaliteter i tre nivåer.<br />
Instrum<strong>en</strong>tella realtioner fokuserar <strong>en</strong>bart på gem<strong>en</strong>samma uppgifter. I affektiva relationer så<br />
kan personerna också uttrycka vad de tycker om eller inte tycker om <strong>och</strong> de tar in fler<br />
dim<strong>en</strong>sioner av sig själva i relation<strong>en</strong>. I etiskt baserade relationer uttrycks v<strong>är</strong>deringar, vad<br />
<strong>som</strong> <strong>är</strong> rätt eller fel, gott eller ont. Personerna kan inkludera ytterligare dim<strong>en</strong>sioner av sig<br />
själva, till exempel prata om vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigast för dem i livet eller vad de brinner för.<br />
Jag finner att personerna beskriver att deras viktigaste relationer har haft stor<br />
betydelser under processer n<strong>är</strong> självbilder ändras. Deras viktigaste relationer <strong>är</strong> på<br />
affektiv <strong>och</strong> etisk nivå. Alla personer i studi<strong>en</strong> beskrev <strong>en</strong> eller flera relationer på etisk<br />
nivå. De relationer på affektiv nivå <strong>som</strong> beskrevs, fanns i personernas familjer.<br />
Min slutsats <strong>är</strong> att om människor har egna viktiga relationer så <strong>är</strong> relationer på affektiv<br />
<strong>och</strong> etisk nivå de viktigaste, under processer n<strong>är</strong> självbilder ändras.<br />
38
6. Avslutande diskussion<br />
Jag avslutar uppsats<strong>en</strong> med att sammanfatta resultat<strong>en</strong> från studi<strong>en</strong> <strong>och</strong> relatera dem till<br />
existerande teorier. Frågan <strong>är</strong> vad min studie kan bidra med. Jag diskuterar begränsningar i<br />
studi<strong>en</strong> <strong>och</strong> möjligheter att g<strong>en</strong>eralisera resultat<strong>en</strong>. Jag vill ge någon idé om fortsatt forskning<br />
till andra for<strong>ska</strong>re <strong>och</strong> studerande.<br />
En andra fråga <strong>är</strong> om studi<strong>en</strong> kan vara till nytta för någon annan. Jag beskriver hur resultat<strong>en</strong><br />
kan vara användbara för några olika grupper av människor. Jag själv har haft ov<strong>är</strong>derlig glädje<br />
<strong>och</strong> nytta av att göra studi<strong>en</strong> <strong>och</strong> <strong>det</strong> vill jag också säga några ord om.<br />
Studi<strong>en</strong> har haft <strong>som</strong> syfte att undersöka om, <strong>och</strong> i så fall hur, människor upplever att deras<br />
id<strong>en</strong>titet ändras i sked<strong>en</strong> eller situationer av förändring i livet. Ett övergripande syfte har varit<br />
att pröva om berättelser <strong>är</strong> <strong>en</strong> form <strong>som</strong> hjälper människor att undersöka <strong>och</strong> beskriva sin<br />
id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> förändras.<br />
Med id<strong>en</strong>titet m<strong>en</strong>ar jag d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilda männi<strong>ska</strong>ns upplevelse av sig själv <strong>och</strong> jag använder<br />
or<strong>det</strong> självbild, synonymt med id<strong>en</strong>titet i studi<strong>en</strong>. Mitt synsätt <strong>är</strong> att jag tror att människors<br />
id<strong>en</strong>titet formas <strong>och</strong> omformas hela livet. Det sker i ett dynamiskt samspel i relation med<br />
andra personer <strong>och</strong> grupper i samhället.<br />
Studi<strong>en</strong>s resultat <strong>och</strong> bidrag till teori<br />
I studi<strong>en</strong> kommer jag fram till att n<strong>är</strong> människor berättar om sitt liv, så beskriver de också sina<br />
självbilder. Jag har frågat personer hur de har påverkats av förändringar <strong>som</strong> de har varit med<br />
om. De har berättat hur de har påverkats <strong>och</strong> samtidigt beskrivit sina självbilder på många<br />
olika sätt. Det handlar om att lyssna efter dem. Jag vågar påstå att metod<strong>en</strong> kan användas över<br />
kulturgränser, berättelser finns överallt.<br />
Min studie <strong>är</strong> <strong>en</strong> begränsad variant av Mishlers (1999) tillvägagångssätt. Mishler analyserar<br />
både struktur <strong>och</strong> innehåll i berättelser medan jag bara analyserar innehållet.<br />
Mitt bidrag <strong>är</strong> att jag har undersökt självbilder i fler bem<strong>är</strong>kelser än Mishler, <strong>som</strong> avgränsade<br />
sig till yrkesid<strong>en</strong>titet. Jag fann att de beskrivningar av självbilder <strong>som</strong> personerna i studi<strong>en</strong><br />
berättar om kan rymmas i följande teman.<br />
- hur jag <strong>är</strong>, känner mig <strong>och</strong> agerar i olika sammanhang<br />
- egna synsätt :<br />
* hur jag ser på livet <strong>och</strong> död<strong>en</strong><br />
* hur jag väljer <strong>och</strong> prioriterar vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt i livet<br />
* hur jag ger m<strong>en</strong>ing till händelser <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter<br />
Det <strong>är</strong> inte <strong>en</strong> g<strong>en</strong>erell beskrivning av id<strong>en</strong>titet m<strong>en</strong> dessa teman täcker beskrivningarna i<br />
studi<strong>en</strong>.<br />
Jag fann att n<strong>är</strong> personerna beskrev hur de <strong>är</strong>, känner sig <strong>och</strong> agerar, så var beskrivningarna<br />
relationella i sig. De hänvisade till någon eller något. Jag använder begreppet positionering för<br />
att förtydliga <strong>det</strong>ta f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>. Begreppet hämtar jag från Davies <strong>och</strong> Harré (1990) <strong>och</strong> <strong>det</strong><br />
inneb<strong>är</strong> att ange sin position till andra g<strong>en</strong>om sitt sätt att tilltala andra <strong>och</strong> framställa sig själv.<br />
Jag m<strong>en</strong>ar att <strong>det</strong> kan ske i alla de dim<strong>en</strong>sioner <strong>som</strong> kan förekomma i relationer. Min studie<br />
bekräftar Davies <strong>och</strong> Harrés (1990). Jag ser begreppet både <strong>som</strong> ett synsätt <strong>och</strong> <strong>som</strong> ett<br />
verktyg. Med begreppet positionering går <strong>det</strong> att undersöka id<strong>en</strong>titeter <strong>och</strong> hur de formas i alla<br />
möjliga sammanhang, t ex familjer, ungdomsgäng eller grupper i arbetslivet.<br />
39
Ett komplem<strong>en</strong>t vid sådana studier kan vara insikt<strong>en</strong> att följande samspel med andra påverkar<br />
id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong>. Personerna i studi<strong>en</strong> beskrev sitt samspel med andra n<strong>är</strong> självbilder ändras, på<br />
följande sätt:<br />
- stöd, inklusive samtal <strong>–</strong> <strong>och</strong> utmaning, inklusive konfrontationer<br />
- upplevelser av skillnader <strong>och</strong> likheter med andra<br />
- upplevelser av tillhörighet eller utanför<strong>ska</strong>p i förhållande till ett sammanhang<br />
Det finns teorier <strong>som</strong> har kommit fram till liknande slutsatser. Turneer <strong>och</strong> Oakes (1989) drar<br />
slutsat<strong>en</strong> att social id<strong>en</strong>titet har sin utgångspunkt i likheter <strong>och</strong> olikheter med andra. Cheek,<br />
refererad i Banaji <strong>och</strong> Pretice (1994) m<strong>en</strong>ar att social id<strong>en</strong>titet formas via bekräftelse <strong>och</strong><br />
respons från omgivning<strong>en</strong>.<br />
Jag fann att n<strong>är</strong> människor beskriver förändringar i sina liv så beskriver de också självbilder<br />
<strong>som</strong> förändras. Min slutsats <strong>är</strong> att vuxna människors upplevelse av sin id<strong>en</strong>titet förändras n<strong>är</strong><br />
<strong>det</strong> sker förändringar i livet.<br />
Jag fann att personerna i studi<strong>en</strong> hade förändrat sina självbilder på många sätt. N<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller<br />
synsätt så hade deras syn på vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt i livet blivit klarare. Några hade förändrat sin<br />
syn på sin eg<strong>en</strong> dödlighet <strong>och</strong> några hade sett ny m<strong>en</strong>ing med d<strong>en</strong> förändring <strong>som</strong> de varit<br />
med om. Detta över<strong>en</strong>sstämmer med d<strong>en</strong> exist<strong>en</strong>tialisti<strong>ska</strong> filosofin, <strong>som</strong> också kan beskrivas<br />
<strong>som</strong> metateori inom gestaltterapin (Hostrup 1999).<br />
Personerna i studi<strong>en</strong> hade egna viktiga relationer <strong>som</strong> de beskrev <strong>som</strong> väs<strong>en</strong>tliga i process<strong>en</strong><br />
n<strong>är</strong> självbilder ändras. Jag använde Kanters (1972) teori för att beskriva kvalitet<strong>en</strong> i<br />
relationerna. Det var relationer på affektiv <strong>och</strong> etisk nivå <strong>som</strong> personerna beskrev <strong>som</strong><br />
viktigast.<br />
I studi<strong>en</strong> undersöker jag hur självbilder förändras, <strong>en</strong>ligt personernas beskrivningar. Jag har<br />
använt Piagets (1970) begrepp; förändring av assimilativ <strong>och</strong> ackommodativ karakt<strong>är</strong>. Jag<br />
drar slutsats<strong>en</strong> att människors id<strong>en</strong>titet förändras i processer av båda slag<strong>en</strong>. Jag fann, till<br />
skillnad från Illeris (2001), att förändringar <strong>som</strong> kan ge tillgång till fler handlingsmöjligheter,<br />
kan ske i processer av båda slag<strong>en</strong>. Ärligt talat, så kan jag inte se någon nytta med d<strong>en</strong>na<br />
upptäckt. Det jag själv l<strong>är</strong>de mig var, att n<strong>är</strong> jag ser något <strong>som</strong> inte stämmer med ett förväntat<br />
mönster, då finns <strong>en</strong> ny möjlig upptäckt i faggorna.<br />
Sammanfattningsvis så uppfattar jag att undersökningsmetod<strong>en</strong> <strong>är</strong> g<strong>en</strong>erellt tillämpbar. N<strong>är</strong><br />
<strong>det</strong> gäller övriga resultat så <strong>är</strong> g<strong>en</strong>eraliserbarhet<strong>en</strong> begränsad. Studi<strong>en</strong> baserade sig på<br />
intervjuer med fem personer. De <strong>är</strong> sv<strong>en</strong><strong>ska</strong>, vita, välutbildade personer i åldern 40 <strong>–</strong> 69 år,<br />
med egna viktiga relationer <strong>och</strong> nätverk. De kommer från <strong>en</strong> kulturellt homog<strong>en</strong> grupp. Jag<br />
m<strong>en</strong>ar att studi<strong>en</strong> kan ses <strong>som</strong> <strong>en</strong> förstudie med hänsyn till <strong>det</strong> begränsade antalet intervjuer,<br />
<strong>och</strong> att resultatet kan användas inom d<strong>en</strong> kulturella grupp <strong>som</strong> intervjupersonerna tillhör, m<strong>en</strong><br />
inte utanför d<strong>en</strong>.<br />
Jag har h<strong>är</strong> tillfälle att ge tips om framtida forskning till andra. Jag tar tillfället att peka på ett<br />
aktuellt område, nämlig<strong>en</strong> integration mellan olika folkgrupper <strong>som</strong> bor i samma område. Jag<br />
tror att id<strong>en</strong>titetsfrågor kan ses <strong>som</strong> c<strong>en</strong>trala på individ-, grupp- <strong>och</strong> samhällsnivå <strong>och</strong> jag ser<br />
fram emot att läsa sådana studier.<br />
Studi<strong>en</strong>s bidrag till praktik<strong>en</strong><br />
Jag kan se att följande grupper av människor kan ha nytta av resultat<strong>en</strong> från studi<strong>en</strong>.<br />
- Personer <strong>som</strong> går ig<strong>en</strong>om förändringar i sitt liv.<br />
40
Min rekomm<strong>en</strong>dation <strong>är</strong>: berätta om förändring<strong>en</strong> <strong>och</strong> hur d<strong>en</strong> påverkar dig för någon eller<br />
några personer <strong>som</strong> du har förtro<strong>en</strong>de för. Berätta flera gånger <strong>och</strong> be dem lyssna <strong>och</strong><br />
ställa frågor. Berättelserna <strong>är</strong> ett sätt att utfor<strong>ska</strong> vad förändring<strong>en</strong> betyder för dig. G<strong>en</strong>om<br />
att berätta om förändring<strong>en</strong> kan du undersöka dina olika bilder av dig själv <strong>och</strong> hur de<br />
förändras.<br />
Familjemedlemmar <strong>och</strong> vänner till personer <strong>som</strong> går ig<strong>en</strong>om förändringar i livet.<br />
Det jag vill säga <strong>är</strong>: ställ frågor till personer för att stimulera dem till att berätta, <strong>och</strong> var<br />
beredd att lyssna. Fråga ig<strong>en</strong> om förändringarna <strong>och</strong> hur de påverkar person<strong>en</strong> - <strong>och</strong><br />
lyssna. Lyssna efter de beskrivningar av självbilder <strong>och</strong> föränderlighet <strong>som</strong> finns i<br />
berättelserna.<br />
Terapeuter <strong>som</strong> möter personer <strong>som</strong> går ig<strong>en</strong>om förändringar i sitt liv.<br />
Resultat<strong>en</strong> från studi<strong>en</strong> visar att vuxna människor upplever att deras självbilder ändras n<strong>är</strong><br />
<strong>det</strong> sker förändringar i livet. Jag vill rekomm<strong>en</strong>dera; ställ frågor <strong>som</strong> stimulerar till<br />
berättelser. I berättelser finns beskrivningar av hur personer upplever sig själv. Berättelser<br />
<strong>är</strong> ett sätt att undersöka de aspekter <strong>som</strong> förändras.<br />
Några teman <strong>som</strong> kan finnas i människors berättelser om sig själva <strong>är</strong>:<br />
• hur jag <strong>är</strong>, känner mig <strong>och</strong> agerar i olika sammanhang<br />
• egna synsätt :<br />
* hur jag ser på livet <strong>och</strong> död<strong>en</strong><br />
* hur jag väljer <strong>och</strong> prioriterar vad <strong>som</strong> <strong>är</strong> viktigt i livet<br />
* hur jag ger m<strong>en</strong>ing till händelser <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>heter<br />
Studi<strong>en</strong> visar att beskrivningar av hur personer <strong>är</strong>, känner sig <strong>och</strong> agerar <strong>–</strong> dessa<br />
beskrivningar <strong>är</strong> relationella. De innehåller ofta <strong>en</strong> hänvisning till någon eller något.<br />
Begreppet positionering (Davies <strong>och</strong> Harré, 1990) kan användas för att klargöra hur<br />
person<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att tilltala andra <strong>och</strong> framställa sig själv, konstruerar sin id<strong>en</strong>titet. Jag<br />
m<strong>en</strong>ar att positionering kan ske i alla dim<strong>en</strong>sioner <strong>som</strong> kan finnas i relationer.<br />
Synsättet inneb<strong>är</strong> att person<strong>en</strong> inte ses isolerad, utan i sitt sammanhang. Berättelser <strong>är</strong> ett<br />
sätt att undersöka sig själv i olika sammanhang.<br />
En kompletterande insikt <strong>är</strong> att studi<strong>en</strong> visar att personer beskriver sitt samspel med andra<br />
n<strong>är</strong> självbilder förändras, på följande sätt:<br />
- stöd, inklusive samtal <strong>–</strong> <strong>och</strong> utmaning, inklusive konfrontationer<br />
- upplevelser av skillnader <strong>och</strong> likheter med andra<br />
- upplevelser av tillhörighet eller utanför<strong>ska</strong>p i förhållande till ett sammanhang<br />
Med andra ord så ger berättelser personer möjlighet att undersöka sitt psykologi<strong>ska</strong> fält<br />
(Lewin, 1942) <strong>och</strong> hur <strong>det</strong> förändras. H<strong>är</strong> går <strong>det</strong> ibland att spåra också inverkan från <strong>det</strong><br />
kollektiva, från samhället.<br />
L<strong>är</strong>are <strong>och</strong> andra professionella personer <strong>som</strong> har långvariga kontakter med människor<br />
<strong>som</strong> går ig<strong>en</strong>om förändringar i livet.<br />
Mitt bud<strong>ska</strong>p <strong>är</strong> förstås samma, ställ frågor <strong>och</strong> lyssna till berättelser. I berättelserna<br />
kommer beskrivningar av olika slags självbilder. Upplevelser av sig själv <strong>är</strong> ofta olika i<br />
olika sammanhang. Upplevels<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> egna id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> kan vara olika i skolan <strong>och</strong> i<br />
familj<strong>en</strong>, till exempel. Aspekter i självbilderna kan vara motsägelsefulla <strong>och</strong> föränderliga.<br />
Berättelser kan hjälpa personer att undersöka <strong>och</strong> ge uttryck för dessa upplevelser av sig<br />
själv i förändring.<br />
V<strong>är</strong><strong>det</strong> av studi<strong>en</strong> för mig.<br />
41
För mig har studi<strong>en</strong> varit ov<strong>är</strong>derlig. Jag har fördjupat min förståelse av hur människor<br />
upplever <strong>och</strong> beskriver sin id<strong>en</strong>titet, speciellt n<strong>är</strong> <strong>det</strong> sker förändringar i livet. Jag har passat<br />
på att bilda mig n<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller olika vet<strong>en</strong><strong>ska</strong>pssyner <strong>och</strong> teorier. Det inneb<strong>är</strong> att mina egna<br />
synsätt har blivit tydligare för mig. Jag har arbetat så mycket med de teorier <strong>som</strong> jag hänvisar<br />
till ovan, att de har blivit något jag äger <strong>och</strong> kan använda <strong>som</strong> verktyg i mitt arbete.<br />
Rekomm<strong>en</strong>dationerna till terapeuter ovan, <strong>är</strong> mina egna insikter <strong>som</strong> terapeut.<br />
Som konsult arbetar jag med processer på arbetsplatser. Det inneb<strong>är</strong> att jag ofta arbetar<br />
processinriktat <strong>och</strong> uppm<strong>är</strong>ksammar <strong>det</strong> <strong>som</strong> sker i stund<strong>en</strong>. Frågor om id<strong>en</strong>titet <strong>är</strong> ett<br />
användbart perspektiv, också på grupp- <strong>och</strong> organisationsnivå. Teorier <strong>som</strong> handlar om<br />
id<strong>en</strong>titet hos personer <strong>och</strong> organisationer har ofta utvecklats parallellt. Jag har nytta av d<strong>en</strong><br />
teoreti<strong>ska</strong> g<strong>en</strong>omgång<strong>en</strong> i uppsats<strong>en</strong>, äv<strong>en</strong> n<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller organisationer.<br />
Jag har klargjort <strong>och</strong> förändrat mina synsätt. Trog<strong>en</strong> min definition i uppsats<strong>en</strong> så kan jag säga<br />
att jag har förändrat min självbild. Jag <strong>är</strong> förvånad över hur mycket jag har påverkats. Jag var<br />
inte ointresserad av berättelser innan studi<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> att berättelser kan ge så mycket, både i<br />
forskning <strong>och</strong> <strong>som</strong> hjälp till personer att undersöka sin id<strong>en</strong>titet <strong>–</strong> <strong>det</strong> hade jag inte kunnat<br />
föreställa mig. Jag blev också förvånad n<strong>är</strong> jag gran<strong>ska</strong>de tre citat från intervjuerna ur ett<br />
socialkonstruktionistiskt perspektiv <strong>och</strong> fann att <strong>det</strong> gick att spåra <strong>en</strong> inverkan från <strong>det</strong><br />
kollektiva, från samhället, i alla tre citat<strong>en</strong>. Jag kunde inte stava till socialkonstruktionism<br />
innan studi<strong>en</strong> <strong>och</strong> nu finner jag att jag börjar tänka i de banorna.<br />
Jag har gjort flera, för mig nya saker. Inte minst så har jag avslutat uppsats<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att bara<br />
tänka <strong>och</strong> skriva i <strong>en</strong> hel månad. Det har varit <strong>en</strong> fascinerande upplevelse, att ta mig<br />
möjlighet<strong>en</strong> att konc<strong>en</strong>trera mig på bara <strong>en</strong> uppgift. Nu <strong>är</strong> jag glad att bli klar, livet öppnar<br />
sig, vem vet vart <strong>det</strong> leder?<br />
42
Refer<strong>en</strong>ser<br />
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning <strong>och</strong> reflektion. Lund: Stud<strong>en</strong>tlitteratur.<br />
Anderson, H. (2002). Samtal, språk <strong>och</strong> möjligheter. Stockholm: Mareld.<br />
Asplund, J. (1970). Om undran inför samhället. Lund: Argos.<br />
Banaji, M.R. & Pr<strong>en</strong>tice, D.A. (1994). The Self in social Contexts. Annual Review of<br />
Psychology, 45, (pp 297-332).<br />
Bruner, J. (1990). Acts of Meaning. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.<br />
Creswell, J. W. (1998). Qualitative inquiry and research design. London: Sage Publications.<br />
Cullberg, J. (2003). Kris <strong>och</strong> utveckling. Stockholm: Natur <strong>och</strong> Kultur.<br />
Davies, B. & Harreé, R. (1990). Positioning: the discursive production of selves. Journal for<br />
the theory of Social Behavior. 20, 1, 43 <strong>–</strong> 63.<br />
Egidius, H. (1977). Riktningar i modern psykologi. Stockholm: Natur <strong>och</strong> Kultur.<br />
Egidius, H. (1994). Psykologilexikon. Stockholm: Natur <strong>och</strong> Kultur.<br />
Erikson, E. H. (1982). D<strong>en</strong> fullbordade livscykeln. Stockholm: Natur <strong>och</strong> Kultur.<br />
Ethelberg, E. (1985). Självkänsla kontra realitet. Kvinnovet<strong>en</strong><strong>ska</strong>plig tidskrift 1:4-16.<br />
Fredelius, G., Klein Fritiof, P. & Ursing, I. (1994). Kvinnoid<strong>en</strong>titet. Stockholm: Natur <strong>och</strong><br />
Kultur.<br />
Freud, A. (1965). Barnets psyki<strong>ska</strong> hälsa. Stockholm: Prisma.<br />
Havnesköld, L & Risholm Mothander, P. (1995). Utvecklingspsykologi. Stockholm:Liber.<br />
Hostrup, H. (1999). Gestaltterapi. Köp<strong>en</strong>hamn: Hans Reitzels Forlag.<br />
Illeris, K. (2001). L<strong>är</strong>ande i mötet mellan Piaget, Freud <strong>och</strong> Marx. Lund: Stud<strong>en</strong>tlitteratur.<br />
Kanter, R.(1972). Commitm<strong>en</strong>t and Community. Cambridge, Massachusets: Harvard<br />
University Press.<br />
Karterud, S. & Mons<strong>en</strong>, J. (red). (1997). Selvpsykologi. Oslo: Ad Notam Gyld<strong>en</strong>dal.<br />
Kegan, R. (1982). The Evolving Self. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.<br />
Kohut, H. (1971). The Analysis of the Self. New York: International University Press.<br />
Kohut, H. (1977). The restoration of the Self. New York: International University Press.<br />
Kvale, S. (1997). D<strong>en</strong> kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Stud<strong>en</strong>tlitteratur.<br />
Lerner, H.G. (1987). Kvinnors vrede. Stockholm: Forum.<br />
Lerner, H.G. (1990). Kvinnors n<strong>är</strong>a relationer. Stockholm: Forum.<br />
Lewin, K. (1942). Field Theory in Social Sci<strong>en</strong>ce. New York: Harper & Bros.<br />
Mannerstråle, I. (Red.) (1995). Gestaltterapi på sv<strong>en</strong><strong>ska</strong>. Stockholm: Wahlström &<br />
Widstrand.<br />
Mazzarella, M (2002). Linjer mellan stj<strong>är</strong>nor, Om id<strong>en</strong>titet. Stockholm: Forum.<br />
Miller, J.B. (1980). En ny kvinnopsykologi. Liber Förlag, Stockholm.<br />
Mishler, E. (1999). Storylines. Harvard University Press. Cambridge, Massachusetts.<br />
Perls, F., Hefferline, R., Goodman, P. (1958) Gestaltterapi. Stockholm: KF:s bokförlag.<br />
Piaget, J. (1970). Barnets själsliga utveckling. Lund: Gleerups.<br />
Rogers, C. (1961). On Becoming a Person. Boston: Houghton-Mifflin.<br />
Rogers, C. (1969). Freedom to Learn. Columbus, Ohio:Charles E. Merrill.<br />
Stern, D.N. (1991). Spädbarnets interpersonella v<strong>är</strong>ld. Natur <strong>och</strong> Kultur, Stockholm.<br />
Svedberg, L. (2000). Gruppsykologi. Lund: Stud<strong>en</strong>tlitteratur.<br />
Turner, J.C. & Oakes, P.J. (1989).Self-Categorization Theory and Social Influ<strong>en</strong>ce. In P.B.<br />
Paulus,(Ed.), Psychology of Group Influ<strong>en</strong>ce (pp 233-275).New Yersey:Hillsdale, L Erlbaum.<br />
Walbom Schneede, T.M. (1999). Fra JEG og DE til VI. Lund: Psykologexam<strong>en</strong>uppsats Vol<br />
XIII:15, Institution<strong>en</strong> för tillämpad psykologi, Lunds Universitet.<br />
Winnicott, D.W. (1960). Ego distortion in terms of the true and false self. Hogarth Press,<br />
London.<br />
43
Intervjuguide<br />
1. Introduktion<br />
a. Uppsats i masters program<br />
b. Syftet med undersökning<strong>en</strong><br />
c. Varför <strong>det</strong>ta <strong>är</strong> intressant för mig<br />
d. Hoppas <strong>det</strong> kommer att vara intressant för dig<br />
- att fundera <strong>och</strong> prata om din eg<strong>en</strong> process<br />
e. Jag har förberett några frågor<br />
f. Jag <strong>är</strong> intresserad av dina erfar<strong>en</strong>heter <strong>och</strong> beskrivningar<br />
g. Intervjun <strong>är</strong> konfid<strong>en</strong>tiell<br />
- jag intervjuar 5 personer<br />
- ing<strong>en</strong> annan vet vem<br />
- bara jag ser intervjuerna<br />
- jag skickar de citat jag använder till dig så du kan korrigera<br />
h. Intervjun tar ca 2 timmar<br />
i. Fråga g<strong>är</strong>na, OK att inte ha <strong>f<strong>är</strong>dig</strong>a svar osv<br />
j. OK?? Är du beredd att börja?<br />
2. Frågor<br />
a. Som jag uppfattar <strong>det</strong> så har du ………… vill du beskriva d<strong>en</strong>na händelse över tid<strong>en</strong><br />
b. Hur har d<strong>en</strong> påverkat dig?<br />
c. Hur tror du att din syn på dig själv har påverkats av händels<strong>en</strong>?<br />
i. roll<br />
ii. självbild<br />
iii. exist<strong>en</strong>tiellt<br />
iv. omprioriteringar<br />
d Nu, tänk på de huvudsakliga relationer <strong>som</strong> du hade vid d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> (upp till 4-5)<br />
v. hur påverkades relation<strong>en</strong> av händels<strong>en</strong><br />
vi. hur påverkades din syn på dig själv (din id<strong>en</strong>titet) i d<strong>en</strong>na relation<br />
känslor <strong>och</strong> v<strong>är</strong>deringar runt din id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> dig själv<br />
e Har du kunnat upptäcka någon m<strong>en</strong>ing <strong>som</strong> d<strong>en</strong>na händelse har haft för dig<br />
över tid<strong>en</strong> (fanns <strong>det</strong> någon process n<strong>är</strong> m<strong>en</strong>ing utvecklades eller fanns <strong>det</strong><br />
inte <strong>det</strong>)<br />
i. vad <strong>är</strong> klarare - v<strong>är</strong>deras mer<br />
ii. vad <strong>är</strong> viktigt <strong>–</strong> <strong>och</strong> <strong>är</strong> <strong>det</strong> <strong>en</strong> skillnad mot innan<br />
iii. hur har prioriteringar ändrat sig<br />
f. Hur känns <strong>det</strong> för dig att prata <strong>och</strong> reflektera över <strong>det</strong>ta<br />
g. Är <strong>det</strong> något <strong>som</strong> du kan ta med dig från d<strong>en</strong>na erfar<strong>en</strong>het <strong>–</strong> någon insikt?<br />
3. Avslutning<br />
a. påminn om konfid<strong>en</strong>tialitet<br />
b. påminn om att du kommer att få utdrag ur intervjun att läsa<br />
c. tidplanering <strong>och</strong> d.tacka ig<strong>en</strong><br />
Bilaga 2<br />
44
Analys: aspekter av personernas id<strong>en</strong>titet <strong>och</strong> om de förändras<br />
Person A:<br />
Hur jag såg på mig själv då, ja, alltså, jag kände mig nog gan<strong>ska</strong><br />
otillräcklig <strong>och</strong> jag tyckte <strong>det</strong> var hemskt att inte klara av <strong>det</strong> jag ville<br />
klara av….mmm ja, jag kände mig nog gan<strong>ska</strong> hjälplös (gråter). Jag <strong>är</strong> ju<br />
gan<strong>ska</strong> <strong>en</strong>vis av mig, så att jag vägrar att ge upp, så <strong>det</strong> var inte s<strong>är</strong>skilt<br />
kul att ge upp. Jag gillade inte mig själv för att jag gjorde <strong>det</strong>, eller var<br />
tvung<strong>en</strong> att göra <strong>det</strong>. M<strong>en</strong> jag insåg ju så småningom att <strong>det</strong> h<strong>är</strong>, att min<br />
extrema <strong>en</strong>vishet blev mitt fall, att jag vägrade att ge upp. Väldigt<br />
hårdnackat. Jag tror att ju mera <strong>en</strong>vis man <strong>är</strong> ju v<strong>är</strong>re <strong>blir</strong> <strong>det</strong>.<br />
Jag <strong>är</strong> mer i kontakt med mig själv, jag <strong>är</strong> nog mera sann <strong>och</strong> <strong>är</strong>lig mot<br />
mig själv <strong>och</strong> mot andra. Att jag har l<strong>är</strong>t mig att inte överskrida mina<br />
gränser, på samma sätt <strong>som</strong> jag för <strong>det</strong> mesta gjorde väldigt mycket<br />
tidigare.<br />
Det <strong>är</strong> <strong>som</strong> att jag har sorterat bort <strong>en</strong> massa saker <strong>som</strong> jag kanske<br />
eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> inte trivdes så himla bra med. Och r<strong>en</strong>odlat <strong>det</strong> <strong>som</strong> jag gillar.<br />
vem blev jag? Ja, jag vet inte riktigt hur jag <strong>ska</strong> svara m<strong>en</strong> jag m<strong>är</strong>kte att<br />
jag hade väldigt lätt för att anpassa mig. Och för att ta på mig ansvaret för<br />
ifall saker <strong>och</strong> ting fungerade bra eller inte <strong>och</strong> att … ja jag var mer<br />
inriktad på att uppfylla min partners behov än mina egna. Han var kanske<br />
inte så inriktad på mina behov.<br />
Ja, jag <strong>är</strong> nog betydligt mer n<strong>är</strong>varande <strong>och</strong> inte fångad i <strong>det</strong> h<strong>är</strong><br />
snurrande ekorrhjulet. Så jag <strong>är</strong> nog betydligt mer n<strong>är</strong>varande, lugnare, ja<br />
jag tror att många upplever <strong>det</strong> <strong>som</strong> mer behagligt att vara i min n<strong>är</strong>het än<br />
tidigare. Så jag <strong>är</strong> nog litet trevligare att umgås med. (skrattar).<br />
Självbild<br />
Hur jag <strong>är</strong>, känner<br />
mig o agerar<br />
I förhållande till min<br />
uppgift<br />
Förändras<br />
ackommodativt<br />
Självbild<br />
Hur jag väljer <strong>och</strong><br />
prioriterar <strong>det</strong> <strong>som</strong> <strong>är</strong><br />
viktigt<br />
Självbild<br />
Hur jag <strong>är</strong>, känner<br />
mig o agerar<br />
I relation till partner<br />
Förändras<br />
ackommodativt<br />
Självbild<br />
Hur jag <strong>är</strong>, känner<br />
mig o agerar<br />
I relation till andra<br />
Person B:<br />
Jag behöver inte säga <strong>det</strong> längre på samma sätt, jag behöver inte Assimilativ<br />
övertyga mig själv. Jag har fått bevis för att <strong>det</strong> stämmer. För ibland har förändring<br />
jag tvivlat själv innan. M<strong>en</strong> nu tvivlar jag inte … nu vet jag att <strong>det</strong> <strong>är</strong> Självbild<br />
så … för att under min sjukdom, så var <strong>det</strong> bland <strong>det</strong> första mina läkare sa Hur jag ser på livet<br />
till mig, n<strong>är</strong> jag sa, <strong>det</strong> h<strong>är</strong> tänker jag ta mig ig<strong>en</strong>om. Då sa min läkare, <strong>det</strong><br />
tror jag säkert, med din livsinställning. Jag var inte beredd att ge upp. Det<br />
var bara <strong>en</strong> tidsfråga innan jag var frisk.<br />
Person C:<br />
Självbild<br />
För mig <strong>är</strong> … <strong>det</strong> låter konstigt m<strong>en</strong> livet <strong>är</strong> nästan slut. Jag <strong>är</strong> beredd att Hur jag ser på livet<br />
dö i morgon eller övermorgon. … Att få <strong>en</strong> stroke har definitivt haft <strong>en</strong> <strong>och</strong> död<strong>en</strong><br />
m<strong>en</strong>ing för mig. Jag hade <strong>aldrig</strong> kunnat bearbeta mitt liv på <strong>det</strong> sättet utan Hur jag ger m<strong>en</strong>ing<br />
<strong>det</strong>. Och <strong>det</strong> <strong>är</strong> jag djävligt glad för. Så <strong>det</strong> vete fa<strong>en</strong> om jag skulle ta<br />
tillbaka … nej <strong>det</strong> skulle jag inte<br />
45
Analys: hur upplever personerna process<strong>en</strong> n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> ändras?<br />
Det gav mig tillfälle att … runda av min operation i företaget. Och n<strong>är</strong> jag<br />
har gjort <strong>det</strong>, ja nu <strong>är</strong> <strong>det</strong> <strong>f<strong>är</strong>dig</strong>t, nu <strong>är</strong> <strong>det</strong> <strong>f<strong>är</strong>dig</strong>t. Ja <strong>och</strong> <strong>det</strong> har känts Hur <strong>det</strong> känns:<br />
djävligt bra. Nu står jag d<strong>är</strong> … <strong>och</strong> har avslutat … <strong>och</strong> <strong>det</strong> måste jag säga, att avsluta i företaget<br />
<strong>det</strong> skulle jag inte ha gjort bättre för tre år sedan.<br />
<strong>det</strong> har skett under så kort tid <strong>och</strong> samtidigt. Att både starta sin<br />
skilsmässoprocess, <strong>en</strong> process <strong>som</strong> dessutom ju blev väldigt traumatisk …Hur<br />
<strong>det</strong> känns:<br />
ett nytt k<strong>är</strong>leksförhållande <strong>och</strong> doktorera , få tillbaka sin stora son <strong>och</strong> bli många förändringar i<br />
farfar <strong>och</strong> morfar under <strong>en</strong> fyraårs period <strong>–</strong> <strong>det</strong> <strong>är</strong> litet för mycket. …jag livet<br />
kan ju bara känna att jag känslomässigt gick i någon form av vägg, blev<br />
utbränd … så blev jag så fruktansv<strong>är</strong>t trött. Jag var fullständigt håglös.<br />
…Någonstans så var batterierna fullständigt slut. Och <strong>det</strong> gjorde att jag<br />
under <strong>en</strong> period hade väldigt kort ork … Jag kunde känna <strong>och</strong> kan<br />
fortfarande känna att jag klarar inte mycket stress längre.<br />
Det <strong>är</strong> ju <strong>en</strong> hemsk upplevelse, att komma i kontakt med så mycket olika<br />
känslor <strong>och</strong> obehagliga … ja rädsla, sm<strong>är</strong>ta.<br />
Jag tappade litet grann fotfästet … jag kände inte ig<strong>en</strong> mig själv. Jag<br />
började känna mig annorlunda, känna annorlunda. D<strong>en</strong> h<strong>är</strong> grundkänslan<br />
blev annorlunda på något vis. Så <strong>det</strong> kändes litet konstigt. Litet ovant <strong>och</strong><br />
så. Jag har levt mig ig<strong>en</strong>om mycket svårt, så. Och har då ägnat väldigt<br />
mycket tid åt att bara vara i <strong>det</strong> <strong>och</strong> inte smita ifrån <strong>det</strong> på något vis.<br />
…M<strong>en</strong> <strong>det</strong> ligger ju <strong>en</strong> sorg i att möta <strong>det</strong> <strong>som</strong> inte varit bra.<br />
Analys: Hur beskriver personer samspelet mellan sig själv <strong>och</strong><br />
sammanhanget n<strong>är</strong> id<strong>en</strong>titet<strong>en</strong> förändras?<br />
Så jag bröt upp <strong>och</strong> sedan flyttade jag hem till min mamma. Och … <strong>det</strong><br />
var väldigt nyttigt. På så vis att jag fick uppleva <strong>som</strong> vux<strong>en</strong> hur <strong>det</strong> var att<br />
umgås med h<strong>en</strong>ne <strong>och</strong> l<strong>är</strong>a känna h<strong>en</strong>ne på ett annat sätt än <strong>som</strong> barn. Och<br />
då, <strong>det</strong> h<strong>är</strong> året blev <strong>en</strong>, både positivt, m<strong>en</strong> <strong>det</strong> blev ännu jobbigare än att<br />
bo tillsammans med min före <strong>det</strong>ta då. D<strong>är</strong>för att <strong>det</strong> var så mycket saker<br />
<strong>som</strong>, ja insikter <strong>och</strong> konfrontationer med h<strong>en</strong>ne <strong>och</strong> h<strong>en</strong>nes sätt att tänka<br />
<strong>och</strong> agera <strong>och</strong> så d<strong>är</strong>, <strong>som</strong> jag ju känner ig<strong>en</strong> sedan långt tillbaka. Och då<br />
började <strong>det</strong> trilla ned <strong>en</strong> hel del poletter om … hur <strong>ska</strong> jag säga, att jag<br />
var van vid, jag ansåg att <strong>det</strong> var normalt <strong>en</strong> hel del saker <strong>som</strong> eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong><br />
alls var bra. Att jag på något vis hade nöjt mig med eller accepterat<br />
bete<strong>en</strong>d<strong>en</strong> <strong>som</strong> eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> var så bra. Och stått ut med saker <strong>som</strong> jag<br />
eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> inte mådde bra av.<br />
Det nya livet, innebar väldigt många val … vi har valt <strong>en</strong> väldigt <strong>en</strong>kel<br />
livsstil, <strong>det</strong> <strong>som</strong> heter downsizing nu för tid<strong>en</strong>, gan<strong>ska</strong> tydligt <strong>och</strong><br />
medvetet. … <strong>det</strong> blev ett val av ett annat sätt att leva. … V<strong>är</strong>deringarna<br />
har nog funnits d<strong>är</strong> m<strong>en</strong> jag har inte haft kraft<strong>en</strong> att välja dem eller fått<br />
möjlighet att välja dem … (tidigare, nu har jag) stöd i <strong>det</strong> också från min<br />
fru.<br />
Analys: vilka kvaliteter har viktiga relationer?<br />
Bilaga 3<br />
Hur <strong>det</strong> känns:<br />
Process n<strong>är</strong> självbild<br />
ändras<br />
Förändring:<br />
Flytta till mamma<br />
Poletter trillar ned<br />
(växelspel)<br />
Samspel:<br />
konfrontationer<br />
Förändring:<br />
ny relation<br />
eget synsätt har<br />
funnits tidigare<br />
nu nytt agerande<br />
Samspel:<br />
Stöd, gem<strong>en</strong>samma<br />
val<br />
Bilaga 4<br />
Relation på etisk 46<br />
Jag har <strong>en</strong> väninna … vi har känt varandra gan<strong>ska</strong> länge … vi har väl nivå<br />
utvecklat <strong>en</strong> metod för att utfor<strong>ska</strong> de h<strong>är</strong> djupare föreställningarna.<br />
…föreställningar om att saker <strong>och</strong> ting har varit omöjliga för mig. … Hon