Årsberättelse 2011 - Cancerfonden

”Nu vill jag hjälpa 

andra att besegra 

sin cancer” 

Årsberättelse 2011

Omslaget 

När Tobias Welander, 26 år, fick diagnosen hjärntumör var 

det början på en intensiv behandling med operation, cytostatika 

och strålning. Allt gick bra, hösten 2011 avslutades 

behandlingen. Det ville han fira och på samma gång hjälpa 

andra att besegra sin cancer. 

Tobias kläckte den kreativa idén att som privatperson 

både starta en insamling på cancerfonden.se och anordna en 

egen cancergala på en restaurang. Galan kallades ”Tumören 

och jag – en liten cancergala” som han marknadsförde 

bland annat via en blogg med samma namn. Galan och insamlingen 

gav hela 67 000 kronor till Cancerfonden. Ett imponerande 

och viktigt initiativ. 

Varje år är Cancerfonden förmånstagare till flera hundra 

insamlingsaktiviteter, vilka genomförs av engagerade människor 

som i de flesta fall har en nära koppling till cancer. 

Att starta en egen insamling på cancerfonden.se är enkelt. 

Du får en egen insamlingssida där du kan tipsa dina vänner 

om insamlingen och din insamlingsaktivitet. 

Namn: Tobias Welander 

Gåvoform: Insamlingsaktivitet med Cancerfonden som 

förmånstagare (cancergala) 

Familj: Mamma, pappa, tre syskon och ett syskonbarn 

Bor: Danderyd 

Yrke: Pressfotograf 

Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2011 

Thord Norberg, Cancerfonden 

Projektledare Anne Lindgren, Cancerfonden 

Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB 

Foto Karl Gabor sid 2, 5, 20, Melker Dahlstrand omslag, 4, 5, 10, 11, 12, 13, 16, 19, 20, 25, 29, Jan Lindmark sid 14, 

Roger Schederin sid 15, Göran Billeson sid 17, Bertil Strandell sid 24, Mattias Edwall sid 26, Magnus Gotander sid 28, 

Berit Abrahamsson sid 30 

Illustrationer IK Stockholm sid 6, 8–9, Pool sid 27 

Form och produktion Curt Lundberg 

Korrektur Birgitta Hessulf 

Tryck Elanders

Det här är Cancerfonden 

• Cancerfondens vision är att besegra cancer. 

• Det övergripande målet är att färre ska drabbas och fler överleva. 

• Överlevnaden i cancer har fördubblats sedan Cancerfonden bildades 

1951, från 30 procent till 60 procent år 2011. 

• Cancerfonden är en fristående ideell insamlingsorganisation med fokus på 

forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning. 

• 2011 samlade Cancerfonden in 443 miljoner kronor. 392 miljoner kronor 

avsattes till svensk cancerforskning och 40 miljoner till opinionsbildning 

och kunskapsspridning. 

• 17,9 procent av insamlade medel gick 2011 till kostnader för insamling 

och administration (SI-tal). 

Fakta om cancer i Sverige 

De tio vanligaste cancersjukdomarna 2010 

Prostatacancer 

Antal fall 

9 697 

Bröstcancer 7 950 

Hudcancer exklusive malignt melanom 5 025 

Tjocktarmscancer 4 123 

Lungcancer inklusive cancer i luftstrupe, bronker, lungsäck 3 697 

Malignt melanom i huden 2 817 

Urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar 2 528 

Malignt lymfom 2 289 

Ändtarmscancer 1 961 

Hjärntumör och cancer i övriga nervsystemet 1 372 

• Var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. 

• Varje år diagnostiseras cirka 55 000 nya cancerfall i Sverige. 

• I dag lever cirka 410 000 personer som har eller har haft en cancersjukdom. 

• 60 procent av dem som får en cancerdiagnos lever 10 år eller längre 

efter diagnos. 

• Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken med drygt 21 000 dödsfall om 

året. 

Innehåll 

Generalsekreteraren har ordet 

Med vår energi ska vi lyckas 2 


Besegra cancer! 4 

Cancerfondens organisation 7 

Från insamling till forskningsresultat 8 

Forskningsfinansiering 

Den främsta cancerforskningen 10 

Fyra forskare berättar: 

– Positiva rön om bukspottkörtelcancer 14 

– Ökad livskvalitet för patienter 15 

– Skräddarsydd behandling vid leukemi 16 

– ”Vi vill bidra till ett bättre solskydd” 17 

Opinionsbildning 

Vi driver cancerfrågan 18 

Kunskapsspridning 

Kunskap ger trygghet 21 

Insamling 

Insamling räddar liv 23 

– ”Det finns så mycket man kan göra!” 28 

– ”Mina minnesgåvor gör skillnad” 29 

– Testamenten viktiga för forskningen 30 

– Fondsparare bidrar 30 

Årsredovisning 2011 

Cancerfondens styrelse 32 

Förvaltningsberättelse 34 

Resultaträkning 38 

Balansräkning 39 

Kassaflödesanalys 40 

Fem år i sammandrag 41 

Redovisningsprinciper 42 

Noter 44 

Revisionsberättelse 49 

Bilagor 

1. Värdepapper 50 

2. Forskning och vårdutveckling 53 

3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 55 

4. Tjänster, planeringsgrupper, 

stipendier med mera 60 

5. Anslag från NCU 2011 63 

6. Styrande organ med mera i Cancerfonden 64 

7. Cancerfondens kodrapport 67

2 Cancerfondens årsberättelse 2011 

Generalsekreteraren har ordet 

Med vår 

Hösten 2011 började jag mitt arbete som 

Cancerfondens generalsekreterare. Organisationens 

vision är att besegra cancer 

och jag och mina medarbetare är övertygade om 

att den är möjlig att uppnå. Vår drivkraft är att vi 

varje dag, varje vecka, varje år kommer ännu lite 

närmare. 

Min första tid på Cancerfonden har jag ägnat 

åt att vidareutveckla och stärka organisationen på 

flera sätt. För att hitta kärnan i vår verksamhet har 

vi under 2011 gjort djupdykningar i Cancerfondens 

historia, våra värderingar och vårt uppdrag. 

Allt för att vi ska ha en stabil grund att stå på och 

tydliga riktlinjer inför framtiden. 

Resultatet av detta arbete kommer ni att möta 

på flera ställen i årsberättelsen. Till exempel lyser 

vår nya strategiska plan igenom när vi på sidorna 

4–5 beskriver vilka vi är och vad vi vill. I avsnittet 

om vårt påverkansarbete på sidorna 18–22 

beskrivs hur vi nu gör en kraftsamling kring det 

cancerpreventiva arbetet. 

Överlevnaden i cancer har fördubblats 

Cancerfonden föddes ur ett samhällsbehov, som 

en reaktion på den brist på cancerforskning som 

fanns i Sverige på 1950-talet. Staten bidrog inte 

med de medel som cancerforskarna behövde för 

att kunna forska så framgångsrikt som möjligt. 

Två privatpersoner – Ebba Andersson och Morri 

Nidén – tog därför ansvar för cancerforskningens 

finansiering genom att ta initiativ till Cancerfondens 

grundande. 

Sedan 50-talet har överlevnaden i cancer fördubblats; 

i dag överlever cirka 60 procent av dem 

som insjuknar. Det betyder att Ebbas och Morris 

arbete har bidragit till att rädda livet på många tusen 

människor. Och ännu fler har sluppit uppleva

energi ska vi lyckas 

”Lika viktigt som det är att forskningen gör 

framsteg är det att cancervården är så bra 

som möjligt, och att alla erbjuds en god vård 

oavsett bostadsort eller social ställning” 

det lidande och den sorg det innebär att förlora en 

älskad person. 

Men fortfarande avlider drygt 21 000 personer 

i Sverige varje år till följd av cancer. För dem och 

deras närstående är den statistiska jämförelsen en 

klen tröst. 

Vi vill nå ännu längre 

I dag, likväl som på 50-talet, orsakar cancer stora 

personliga tragedier och kostar samhället enorma 

summor pengar. Även om forskningen och vården 

är betydligt mer utvecklad i dag är grundproblemen 

fortfarande de samma. Behovet av mer 

cancerforskning och bättre cancervård finns kvar, 

samtidigt som samhällets resurser är begränsade. 

Det är detta glapp – mellan allas vår önskan 

att slippa cancer och samhällets bristande resurser 

– som Cancerfonden kan fylla. Och det tänker 

vi göra. Genom kunskap, engagemang, uthållighet 

och nytänkande ska vi nå vår vision att besegra 

cancer. Men vi kan inte lyckas på egen hand. Vi 

behöver stöd från generösa och regelbundna givare, 

men också från insiktsfulla och förändringsbenägna 

politiker. 

Lika viktigt som det är att forskningen gör 

framsteg är det att cancervården är så bra som 

möjligt, och att alla erbjuds en god vård oavsett 

bostadsort eller social ställning. För att öka jämlikheten 

inom svensk cancervård arbetar Cancer- 

Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. 

fonden för att påverka utvecklingen Vi är därför helt beroende i av testamenten rätt och gåvor från privatpersoner rikt- 

och företag. 

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. 

ning. 

Varje år finansierar vi cirka 400 forskningsprojekt. 

Det räcker dock inte med att vården och dess 

organisation utvecklas och förbättras för att vi ska 

besegra cancer. Vi måste också, så långt det är möj- 

Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59 

Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se 

ligt, förhindra att sjukdomen uppstår. Vi vet i dag 

att minst en tredjedel av alla cancerfall skulle kunna 

förhindras om det preventiva arbetet lyckades 

fullt ut. Med den kunskapen är det oacceptabelt 

att till exempel preventionsarbetet mot rökning 

går på sparlåga. Där har våra politiker och beslutsfattare 

ett stort ansvar att axla. 

2011 var på många sätt ett framgångsrikt år för 

Cancerfonden. Vi kunde dela ut 392 miljoner kronor 

till svensk cancerforskning och vårt viktiga 

påverkansarbete nådde stor spridning. Trots det 

är vi som arbetar på Cancerfonden inte nöjda. 2012 

vill vi nå ännu längre. Den energi som vi känner, 

och den kompetens som mina medarbetare besitter, 

gör att jag tror att vi kommer att lyckas. 

Stefan Bergh 

Generalsekreterare Cancerfonden 

Cancerfondsrapporten 2012 

Statistik Trender och förändringar Forskning Satsning på 

klinisk forskning Opinion Socioekonomiska skillnader påverkar 

cancerrisken Diagnos Snabb ökning av antalet hudcancerfall 

Prevention Få framsteg i kampen mot tobaksrökning i Sverige 

Cancervården i Sverige Ett år med nationell cancerstrategi 

och otillräckligt vaccinationsprogram mot HPV 

Cancerfonds 

rapporten 

2012 

Läs mer om cancerforskning 

och cancervård i 

Cancerfondsrapporten. 

Där granskar och lyfter 

vi viktiga frågor inom 

cancerområdet: cancerfonden.se/cancerfondsrapporten 

Cancerfondens årsberättelse 2011 3


Cancerfonden är en fristående ideell insamlingsorganisation 

med visionen att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas 

och fler överleva. För att nå dit arbetar organisationen med 

forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning. 

Besegra cancer! 


Forskningen är långsiktig; resultaten kommer 

främst våra barn och barnbarn att dra nytta av. 

Men människor drabbas redan i dag. Varje år 

får cirka 50 000 personer cancer i Sverige. För att 

ge dem bättre villkor – och öka deras chanser att 

överleva – väcker Cancerfonden opinion i viktiga 

frågor och sprider kunskap om cancer och cancerforskningens 

resultat. 

Arbetet koncentreras kring fyra viktiga områden: 

Forskning räddar liv 

Cancerfonden finansierar endast den främsta cancerforskningen. 

Det långsiktiga målet är att avsätta 

500 miljoner kronor per år till all högkvalitativ 

forskning. 

1/3 av all cancer kan förebyggas 

Risken att drabbas av cancer kan minskas genom 

hälsosamma vanor när det gäller rökning, alkohol, 

sol, kost och motion. 

Tidig upptäckt är livsviktig 

All cancer ska diagnostiseras så tidigt att den kan 

behandlas framgångsrikt. 

Jämlik cancervård 

Alla i Sverige ska få den bästa vården utifrån sina 

förutsättningar. 

Är Cancerfonden framgångsrik inom dessa fyra 

områden ökar möjligheten att nå visionen att besegra 

cancer. För att lyckas är det viktigt att or- 

ganisationens arbete bedrivs effektivt och att det 

genomsyras av kvalitetstänkande och ständiga 

förbättringar. För det interna arbetet har Cancerfonden 

identifierat tre viktiga framgångsfaktorer: 

• Effektiv insamling 

• Ekonomi i balans 

• Medarbetare som trivs och utvecklas 

Mål och utfall 2011 

Målet för verksamhetens intäkter under året var 

445 miljoner kronor, utfallet blev 450 miljoner 

kronor. Såväl år 2011 som 2010 var Cancerfonden 

förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Av 

lotteriets utdelning till välgörenhetsorganisationer 

under året intäktsfördes 0 miljoner till Cancerfonden. 

Efter räkenskapsårets utgång mottog 

Cancerfonden en gåva på 31 miljoner kronor för 

2011 från PostkodLotteriet. Denna gåva kommer 

dock att intäktsföras 2012, vilket är i enlighet med 

PostkodLotteriets riktlinjer och hur övrig ideell 

sektor, som mottager gåvor från PostkodLotteriet, 

redovisar intäkten. Om PostkodLotteriets gåva 

för 2011 inkluderas, ökade verksamhetsintäkterna 

med 9 procent. 

2011 avsatte Cancerfonden 392 miljoner kronor 

till svensk cancerforskning. Det är 7 miljoner mer 

än året innan. Cancerfonden avsatte också 40 miljoner 

kronor till opinionsbildning och kunskapsspridning. 

Totalt avsatte Cancerfonden därmed 

432 miljoner kronor till organisationens ändamål. 

Ett viktigt mål är att Cancerfonden 2015 endast 

ska använda 15 procent av sina insamlade medel 

till att bekosta insamlingsaktiviteter och administ-





ration. 2011 uppgick dessa kostnader till 17,9 procent. 

Justerat för PostkodLotteriets gåva för 2011, 

på 31 miljoner kronor, var denna siffra 16,8 procent 

(SI-tal). Ju lägre SI-tal, desto större del av en 

gåva går till Cancerfondens ändamål. 

Intern och extern kontroll 

Cancerfonden övervakas av Svensk Insamlingskontroll 

som bevakar givarnas intressen. En av deras 

uppgifter är att granska ideella föreningar, stiftelser 

och trossamfund och sedan avgöra vilka som 

får inneha ett 90-konto hos Plusgirot eller Bankgirot. 

Ett 90-konto är för givarna en bekräftelse på 

att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och 

att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. 

Svensk Insamlingskontroll godkänner upp 

till 25 procent i insamlings- och administrationskostnader 

för att dela ut 90-konton. Med 17,9 procent 

ligger Cancerfonden alltså med god marginal 

under SIs procentgräns, vilket gör oss till en av 

Sveriges mest effektiva insamlingsorganisationer. 

Cancerfonden är också medlem i FRII, Frivilligorganisationernas 

insamlingsråd, som arbetar 

för etisk och professionell insamling bland allmänheten. 

Det innebär bland annat att de bekämpar 

oseriösa insamlingar. Rådets nyckelord är respekt, 

öppenhet, trovärdighet och kvalitet. En av 

FRIIs uppgifter är att utbilda landets insamlare 

och höja kvaliteten i insamlingsarbetet. 2009 införde 

FRII en kvalitetskod för sina medlemmar i 

syfte att öka transparens och öppenhet. I dag redovisar 

alla medlemmar sina resultat i en kodrapport. 

Cancerfondens rapport finns i bilaga 7. 

Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt 

ISO 9001:2000, som är en internationell kvalitetsstämpel 

för företag och organisationer. Certifieringen 

innebär att en oberoende part årligen 

granskar Cancerfondens arbetsprocesser och därefter 

intygar att verksamheten motsvarar standardens 

krav. 

Cancerfondens organisation genomsyras av ett 

naturligt kvalitetsmedvetande så som man kan 

förvänta sig av den enskilt största finansiären av 

svensk cancerforskning. Varje år granskar Cancerfondens 

auktoriserade revisorer bokslut, årsredovisning 

och den interna kontrollen, det vill säga 

förvaltning och löpande redovisning. 

Cancerfonden genomför också årligen en internrevision 

där organisationen bland annat kontrollerar 

att processer, policys och riktlinjer är aktuella 

och efterlevs. 

Varje tertial gör Cancerfondens ledning en 

större uppföljning av verksamheten. Det innebär 

bland annat att ledningen tar upp eventuella avvikelser 

från verksamhetsplanen, går igenom rapporter 

från projekt samt gör en riskanalys inför 

framtiden. Ledningen gör också en genomgång 

av leverantörer för att säkerställa att de interna leverantörsreglerna 

följs. 

Cancerfonden har rutiner för hur inköp och 

upphandlingar ska göras för att minimera risken 

för oegentligheter, till exempel jäv. Organisationen 

har också flera steg i attestordningen för godkännande 

av fakturor och andra betalningar.

Finansnämnd 

ordförande 

Thomas Halvorsen 

Cancerfondens organisation 

Huvudmannamöte 

Styrelse 

ordförande 

Bengt Holgersson 

Kansli 

generalsekreterare 

Stefan Bergh 

Bakom Cancerfonden står 28 huvudmän som representerar 

stora delar av organisations-Sverige. En gång om 

året hålls ett huvudmannamöte där en valberedning 

lämnar förslag för beslut om tillsättning av styrelseordförande, 

styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt revisorer. 

Styrelsen utser en generalsekreterare som ansvarar 

och leder arbetet inom kansliet, som har cirka 50 

anställda. 

Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag till 

institutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Arbetet 

leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekretariat. 

Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur Cancerfondens 

ekonomiska medel ska förvaltas. Finansnämnden 

arbetar efter en placeringspolicy som årligen 

fastställs av styrelsen. 


Forskningsnämnd 

ordförande 

Bengt Westermark 

Huvudmannaorganisationer 

Barncancerfonden 

Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO 

Cancerföreningen i Stockholm 

Centerkvinnorna 

Fredrika-Bremer-Förbundet 

ICA AB 

Konung Gustaf V:s Jubileumsfond 

Kooperativa Förbundet, KF 

Liberala Kvinnor 

Landsorganisationen i Sverige, LO 

Moderatkvinnorna 

Mun- & Halscancerförbundet 

Pensionärernas Riksorganisation, PRO 

Prostatacancerförbundet, PCF 

Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade, ILCO 

Riksförbundet VISIR 

Riksidrottsförbundet, RF 

Sveriges Pensionärsförbund, SPF 

Svensk Handel 

Svenska Lottakåren 

Svenska Läkaresällskapet 

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL 

Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN 

Sveriges läkarförbund 

Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund 

Sveriges Tandläkarförbund 

Tjänstemännens Centralorganisation, TCO 

Vårdförbundet 



8 Cancerfondens årsberättelse 2011




Forskare och vårdpersonal kan ansöka om forskningsanslag eller stipendier 

från Cancerfonden. Som den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning 

strävar Cancerfonden efter att på ett etiskt, ojävigt och ansvarsfullt sätt fördela 

medel till forskning och vårdutveckling, så att de leder till största möjliga 

framgång i kampen mot cancer. Cancerfonden finansierar endast den främsta 

cancerforskningen. 

Den främsta 

cancerforskningen 

Cancerfondens forskningsnämnd har som huvudstrategi 

att finansiera högkvalitativa forskningsprojekt, 

oavsett inriktning, som initierats av 

individuella forskare eller forskargrupper. Forskningsnämnden 

anser att de bästa resultaten kommer 

genom att tillvarata den kreativa och innovativa 

kraft som finns i forskargrupperna och hos 

enskilda forskare. 

De kategorier som kan sökas är forskningsprojekt, 

forskarmånader, anslag för en planeringsgrupp 

och forskartjänster på olika nivåer. Dessutom 

finns möjlighet att söka resebidrag och anslag 

för att arrangera kongresser. Vårdpersonal 

kan söka anslag till vårdutvecklingsprojekt, stipendium 

för praktik i annan verksamhet samt bidrag 

för att delta i kurser och konferenser. 

Omsorgsfull ansökningsprocess 

Ansökningsprocessen består av individuell rapportering 

och bedömning av varje ansökan i en 

prioriteringskommitté eller en så kallad sakkunniggrupp 

(vid bedömning av tjänster). Under 2011 

fanns nio prioriteringskommittéer med olika ämnesprofiler 

och fem sakkunniggrupper, vilka utsetts 

av Cancerfondens forskningsnämnd efter 

förslag från bland annat de medicinska fakulteterna. 

I forskningsnämnden, prioriteringskommittéer 

och sakkunniggrupper ingår framstående 

forskare inom cancerområdet från Sverige och 

i vissa fall även från andra nordiska länder. De 

är utvalda för att i första hand täcka olika kompetensområden. 

Hänsyn tas också till geografisk 

spridning och i viss mån till kön. 

Prioriteringskommittéerna består av sju till nio 

ledamöter och sakkunniggrupperna består av tre 


En av Cancerfondens prioriteringskommittéer har bedömningmöte. Arbetet 

leds av ordförande professor Mef Nilbert, Lunds universitet. Nedan vetenskapliga 

sekreteraren Anna Karlsson, Cancerfonden.

ledamöter. Stipendiekommittén hanterar ansökningar 

om stipendier för vårdpersonal och består 

av ledamöter från hela Sverige med olika kompetens 

och med stor erfarenhet från cancervården. I 

samtliga bedömningsgrupper utses ledamöter för 

en treårsperiod med möjlighet till förlängning i 

ytterligare tre år. 

Bedömningsgrupperna lämnar förslag om anslagsfördelning 

till forskningsnämndens arbetsutskott 

som ytterligare granskar och prioriterar projekten 

så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer 

med styrelsens budget. Forskningsnämnden 

beslutar därefter om fördelning av medel från 

Cancerfonden. 

De projekt som Cancerfonden stödjer spänner 

över områden såsom behandling, diagnostik, förekomst, 

prevention, vård och grundläggande mekanismer 

för hur cancer uppkommer. 

De främsta projekten tilldelas anslag 

Under 2011 tog Cancerfonden emot 924 ansökningar 

om anslag för forsknings- och vårdutvecklingsprojekt, 

tjänster, resor, kongresser, planeringsgrupper 

och stipendier för vårdpersonal. 

Den största kategorin var ansökningar om bidrag 

till forskningsprojekt (431) av vilka 39 procent beviljades. 

Motsvarande siffra för tjänster var nästan 

9 procent. Totalt finansieras cirka 400 forskningsprojekt 

årligen, varav cirka en tredjedel är 

nya projekt. De andra projekten löper sedan tidigare 

år. Som regel finansieras forskningsprojekt i 

tre år och efter ny ansökan finns möjlighet till ytterligare 

finansiering. 

Cancerfondens styrelse avsatte för år 2011 drygt 

390 miljoner kronor för stöd till forskningsnämn- 

Fördelning av forskningsprojekt 2011 

Vårdforskning 

4 % (4) 

Translationell 

forskning 

21 % (8) 

Epidemiologisk 

forskning 7 % (7) 

Klinisk 

forskning 

15 % (19) 

dens anslagskategorier. Huvuddelen av summan 

gick till projektstöd inom olika forskningsområden. 

Cancerfonden har också finansierat tidsbegränsade 

tjänster för forskare och medel till planeringsgrupper, 

kongresser och resor. Inom ovanstående 

anslagsram har organisationen satsat två miljoner 

kronor på vårdutveckling och stipendier för 

vårdpersonal. 

I enlighet med forskningsnämndens strategi 

har medel fördelats till forskning som spänner 

över flera vetenskapsområden: grundforskning, 

klinisk forskning, epidemiologisk forskning, 

translationell forskning, vårdforskning och 

preventionsforskning. 


Grundforskning 

53 % (62) 



Cancerfondens vetenskapliga sekretariat. Från vänster Yvonne Brandberg, 

Lars Wieslander, Anna Karlsson, Jan Zedenius och Bengt Westermark. 

Ansökningskategorier 

Forskningsprojekt 

Som regel finansieras forskningsprojekt i tre år och efter ny ansökan 

finns möjlighet till ytterligare finansiering. 

Forskarmånader för kliniskt verksamma 

Ger kliniker möjlighet till forskningstid. Kan beviljas för tre månader 

under tre år med möjlighet till förlängning. 

Planeringsgrupp 

Anslag ges för att enskilda forskare eller grupper av forskare inom ett 

område ska kunna mötas, dela erfarenheter, bygga upp nätverk och 

samarbeten mellan olika institutioner. 

Forskartjänster 

Cancerforskartjänst/Young Investigator Award, klinisk cancerforskartjänst 

50 %, postdoktortjänst, högre cancerforskartjänst/Senior Investigator 

Award och professur. 

Resebidrag 

Forskare som arbetar inom ett Cancerfondsstött projekt kan ges bidrag 

till deltagande i kongress med mera. 

Kongressanslag 

Bidrag till arrangör av kongress avseende cancerforskning. 

Vårdutvecklingsprojekt 

Ekonomiskt stöd till vårdpersonal för att förbättra eller utvärdera vården 

för patienter/närstående. 

Stipendium 

Ekonomiskt stöd till vårdpersonal inom cancerområdet, för deltagande 

i kurser och konferenser. 


Stipendier för vårdpersonal 

Cancerfondens stipendier vänder sig i första hand 

till personal med medellång vårdutbildning. Även 

läkare kan söka stipendium, förutsatt att programmet 

har psykosocial/palliativ inriktning. Stipendiekommittén 

hade ett möte 2011. Ansökningar 

bedömdes dessutom av ordförande och sakkunniga 

vid nio tillfällen. Man bedömde 228 ansökningar, 

varav 132 beviljades (58 procent) till en summa 

av 1 011 800 kronor. 

Arbetsgrupper och utredningar 

Forskningsnämndens arbetsgrupper har under 

året granskat ansökningar om postdoktortjänst, 

klinisk cancerforskartjänst 50 % och Young Investigator 

Award. 

Forskningsnämndens verksamhetsår 

Forskningsnämnden hade två sammanträden under 

2011, ett i mars och ett i november. Arbetsutskottet 

har sammanträtt vid tre tillfällen och de nio 

prioriteringskommittéerna har haft var sitt heldagssammanträde 

för bedömning och prioritering 

av ansökningar. Cirka 70 cancerforskare har varit 

verksamma som sakkunniga i bedömningsarbetet.

Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens 

forskningsnämnd, föreläser vid Cancerfondens 

jubileumslunch. 

Fokusområden 

I februari 2011 genomfördes ett möte arrangerat 

av forskningsnämnden om hur Cancerfonden ska 

kunna stärka vårdforskning inom cancerområdet 

i Sverige. Mötet ledde till en extra tilldelning av 

forskningsmedel till vårdforskning som kommer 

att utlysas under våren 2012. Satsningen avser onkologisk 

vårdforskning för studier av problem relaterade 

till vård och hälsoarbete för människor 

med cancersjukdom. Utlysningen gäller ett eller 

flera femårsanslag för forskning inom ett viktigt 

vårdrelaterat problem av betydelse för patienter 

eller närstående. 

Under året planerades också för ett möte i 

forskningsnämndens regi 2012 angående klinisk 

forskning. Problemen med den kliniska forskningen 

har tidigare belysts i flera olika sammanhang. 

De problem som identifierats har direkt 

bäring på den kliniska cancerforskningen. Mötet 

2012 syftar till att ta fram konkreta förslag där 

Cancerfonden kan göra en insats för att stärka den 

kliniska forskningen i Sverige. 


Anslag per cancerform i miljoner kronor 

Anslag per cancerform i miljoner kronor 

Bröstcancer 53,4 Äggstockscancer 3,7 

Leukemi 34,1 Njurcancer 3,7 

Tjocktarmscancer 28,8 Urinblåsecancer 3,6 

Prostatacancer 26,3 Cancer utan känd primärtumör 3,3 

Hjärntumörer 21,8 Ändtarmscancer 1,6 

Lymfom 13,0 Matstrupscancer 1,5 

Hudcancer 11,2 Bukspottkörtelcancer 1,5 

Lungcancer 11,2 Myelom 1,5 

Endokrina tumörer 10,2 Myelodysplastiskt syndrom 1,5 

Livmoderhalscancer 7,9 Gallvägscancer 1,3 

Neuroblastom 6,1 Wilms’ tumör 0,6 

Huvud- och halscancer 6,1 Testikelcancer 0,5 

Magsäckscancer 5,1 Cancer i vagina 0,4 

Sarkom 4,6 Övrig cancer, ej diagnosspecifik 63,7 

Levercancer 4,1 

Läs om de olika forskningsprojekt som Cancerfonden 

stödjer: 

cancerfonden.se/projekt Annie Rydvall, Cancerfonden, deltar i vårdforskningsmötet. 



Cancerfonden finansierar cirka 400 forskningsprojekt. Här berättar fyra forskare 

om spännande framsteg inom sina områden – bukspottkörtelcancer, matstrupscancer, 

akut leukemi samt grundforskning kring cancercellers uppkomst. 

Positiva rön om bukspottkörtelcancer 

Docent Malin Sund, Norrlands 

Universitetssjukhus, Kirurgcentrum 

Vad handlar din forskning om? 

– Min forskargrupp studerar bukspottkörtelcancer. 

Patienternas prognos är dålig och den har 

knappt förbättrats under de senaste 30–40 åren. 

– Bot förutsätter operation i ett tidigt skede, 

men hela 70 procent av patienterna får diagnosen 

så sent att operation inte hjälper. Då återstår bara 

cytostatika. Men det kan endast förlänga överlevnaden 

fem till åtta månader, säger Malin Sund. 

Vilka möjligheter finns? 

– Förr trodde man att bukspottkörtelcancer utvecklas 

så snabbt att det är ytterst svårt att hinna 

upptäcka den innan det är för sent. Men ny forskning 

visar att det finns en lång utvecklingsfas, upp 

till 15 år. 

– Vi försöker därför hitta ämnen i blodet som 

markerar tidig bukspottkörtelcancer långt innan 

den kan hittas med andra metoder. Till vår hjälp 

har vi i Västerbotten en bank med drygt 200 000 

blodprover som samlats i befolkningen i samband 

med hälsokontroller av personer från 40 års ålder 

och uppåt. Vissa av dessa individer drabbas senare 

av bukspottkörtelcancer och därmed kan proverna 

användas för att hitta nya markörer för sjukdomen. 

Vi har tidigare hittat några lovande nya tumörmarkörer 

som frigörs från tumörernas bindväv, 

och studerar nu om halten av dem stiger före 

diagnos. En annan metod är metabolomics, delvis 

utvecklad här i Umeå. Den innebär att vi studerar 

ämnesomsättningssubstanser som har en särskild 

profil hos cancerpatienter. Vi hoppas även kunna 

utvärdera effekten av cancerbehandlingen med 

hjälp av dessa profiler och på så sätt hitta nya tumörmarkörer. 

Vad är slutmålet? 

– Genom att använda en av dessa metoder, eller 

kombinera dem, hoppas vi kunna hitta ett mönster 

hos cancerpatienterna. Målet är att inom tre 

till fem år kunna förse sjukhusen med en panel av 


markörer som de kan testa, till exempel på patienter 

med oklara buk- eller ryggsmärtor, vilket ska 

leda till så tidig diagnos av bukspottkörtelcancer 

att operation är möjlig. 

Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens 

givare? 

– Att forskning ger resultat. Se bara på bröstcancer 

där intensiv forskning kraftigt har ökat överlevnaden. 

Därför är jag glad att få möjlighet att 

arbeta med en så aggressiv och ovanlig form som 

bukspottkörtelcancer, så att prognos och överlevnad 

kan öka även där, avslutar docent Malin Sund. 

Docent Malin Sund 

hoppas att hennes 

forskning ska leda till 

tidigare diagnos av 

bukspottkörtelcancer. 

Till sin hjälp har hon 

bland annat en blodbank 

i Västerbotten.

Professor Pernilla 

Lagergren fick 

stöd till ett vårdforskningsprojekt 

som handlar 

om livskvalitet 

hos patienter som 

drabbats av matstrupscancer. 

Professor Pernilla Lagergren, 

Karolinska Institutet 


– Min grupp forskar kring livskvaliteten hos patienter 

som har drabbats av matstrupscancer. Och 

i förlängningen hur de ska få bästa möjliga liv före 

och efter behandlingen, säger Pernilla Lagergren. 

Hur genomförs projektet? 

– Vi samlar in, sammanställer och analyserar information 

som är relevant för patienternas livskvalitet. 

Det innefattar dels fakta i form av journal- 

och registerdata, dels frågar vi patienterna vid 

tidsintervall om deras sinnestämning, aptit och 

specifika symptom. 

– För att få en så kompetent och omfattande 

belysning av situationen som möjligt deltar en rad 

olika specialister i projektet, bland andra psykolog, 

läkare, dietist, epidemiologer, biostatistiker 

och jag som är sjuksköterska. 

Vilka resultat hoppas du på? 

– Vi hoppas få större möjlighet att identifiera och 

förebygga sådant som negativt påverkar livskva- 


Ökad livskvalitet för patienter 

liteten hos patientgruppen, till exempel viktnedgång, 

ätsvårigheter och diarré – komplikationer 

som inte fått den uppmärksamhet de borde. Dessutom 

önskar jag att vi kan finna faktorer i samband 

med behandlingen som kan optimeras och 

därmed öka patienternas chanser att återgå till ett 

så normalt liv som möjligt. 

Den internationellt ledande cancertidningen 

”Journal of Clinical of Oncology” har nyligen accepterat 

ännu en av våra studier, vilket är ett gott 

kvalitetsbevis på vårt arbete. 


givare? 

– Matstrupscancer är en sällsynt aggressiv sjukdom 

som kräver en mycket påfrestande och komplikationsfylld 

behandling, och trots lyckad operation 

är långtidsprognosen dålig. Sjukvården 

behöver mer kunskap om hur den på bästa sätt 

kan hjälpa patienterna att förbättra sin livssituation. 

Därför är det otroligt värdefullt om Cancerfonden 

får in medel så att den här typen av 

forskning kan fortsätta och utvecklas vidare, poängterar 

Pernilla Lagergren. 



Skräddarsydd behandling vid leukemi 

Överläkare Sören Lehmann, 

Karolinska Universitetssjukhuset 


– Vi studerar den vanligaste formen av akut leukemi 

hos vuxna kallad AML (akut myeloisk leukemi). 

Sjukdomen har hög dödlighet och den 

behandling som finns i dag ger mycket uttalade 

biverkningar som många, särskilt äldre, patienter 

inte klarar av. Därför finns ett stort behov av mer 

kunskap och bättre behandlingsalternativ, säger 

Sören Lehmann. 

Hur går ni till väga? 

– Ett av våra projekt handlar om epigenetik, som 

är ett relativt nytt forskningsområde. Vi studerar 

hur leukemiska blodceller ser ut jämfört med friska 

blodceller, det vill säga hur den epigenetiska 

koden förändras i AML-cellen i förhållande till 

friska celler. Vi har redan gjort en hel del viktiga 

fynd och förhoppningsvis ska vi kunna klarlägga 

vilken roll epigenetiska förändringar har för uppkomst 

och prognos vid AML. 


Kan det leda till bättre behandlingar? 

– Ja, i dag får alla AML-patienter samma behandling 

och den är ofta för stark för vissa och för svag 

för andra, men vi vet inte vilka. Vi hoppas därför 

på att kunna klassificera AML i nya undergrupper 

av sjukdomen och att man då kan skräddarsy 

behandlingen för de enskilda patienterna, vilket 

skulle förbättra möjligheterna till överlevnad. 

– Dessutom hoppas vi kunna bidra till att få 

fram effektivare behandlingar som slår mer specifikt 

mot de sjuka cellerna och skonar de friska. 


givare? 

– Jag vill återigen poängtera att epigenetik är ett 

nytt forskningsområde som kan hjälpa oss att hitta 

nya ledtrådar och svar på varför leukemi uppstår, 

och även ligga till grund för nya behandlingar 

som annars inte varit möjliga. Det är fantastiskt 

glädjande att forskningspengar går till denna typ 

av projekt och jag vill rikta ett stort, varmt tack till 

alla givare, avslutar Sören Lehmann. 

Genom att jämföra friska 

blodceller med leukemiska 

blodceller hoppas 

överläkare Sören 

Lehmann kunna klarlägga 

vilken roll förändringarna 

har för uppkomst 

och prognos vid 

akut leukemi (AML).


”Vi vill bidra till ett bättre solskydd” 

Professor Karin Öllinger, 

Linköpings universitet 


– Det är grundforskning om hur celler reglerar 

sin egen död. Slitna eller skadade celler är normalt 

förprogrammerade att dö för att bytas ut mot 

nya friska, men ibland förlorar cellerna förmågan 

till självmord och då förvandlas de till cancerceller. 

Vi behöver veta mer om det för att bli bättre på 

att förebygga och behandla cancer, förklarar Karin 

Öllinger. 

Hur går ni till väga? 

– De övergripande mekanismerna för celldöd är 

redan kända men inte detaljerna, så vår forskning 

är på detaljnivå. Vi studerar en specifik del av cellen 

som heter lysosom och dess roll vid celldöd. Vår 

forskning har visat att lysosomen släpper ut nedbrytande 

proteiner, cathepsiner, som deltar i celldödsprocessen. 

Vi har funnit att cancerceller är dåliga 

på att släppa ut cathepsiner och då förhindras 

celldöd. Målet är att få kunskap om hur man kan 

gå omvägar för att starta celldöd genom att påverka 

cancercellernas lysosomer med läkemedel. 

Kan det vara till hjälp vid behandling av alla 

cancerformer? 

– Ja, men det här projektet som Cancerfonden 

stödjer gäller specifikt UV-strålning och melanin, 

det vill säga ämnet i huden som gör oss bruna. Vi 

söker svaret på varför UV-strålning ger hudcancer. 

Vår förhoppning är att forskningen dels ska 

leda fram till bättre solskyddsmedel, dels ska hjälpa 

till att hämma metastasering, spridning av cancern 

när den har uppstått. 


givare? 

– Jag vill säga att vi anstränger oss för att de pengar 

de så generöst skänker ska resultera i att de på 

ett säkrare sätt än i dag ska kunna njuta av solen 

och skydda sina barn. Vi arbetar med grundforskning, 

så det kommer att dröja ett antal år innan 

det finns färdiga krämer och behandlingar, men 

vi är på god väg, avslutar Karin Öllinger. 

Professor Karin 

Öllinger forskar om 

varför slitna eller skadade 

celler inte begår 

självmord som de 

är programmerade att 

göra. Bättre solskydd 

kan bli en del av resultatet. 



Inom området opinionsbildning fokuserar Cancerfonden på livsstilens betydelse 

för uppkomst av cancer, tidig upptäckt av cancersjukdom och en jämlik cancervård. 

Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som lyfter fram viktiga frågor 

inom forskning och cancervård. 

Vi driver 

cancerfrågan 

1/3 av all cancer kan förebyggas 

Primärprevention kallas de åtgärder som kan förhindra 

att en sjukdom uppkommer hos dem som 

inte har sjukdomen. Det har länge varit känt att 

primärprevention är det enskilt viktigaste och 

mest långsiktiga sättet att minska insjuknandet 

och dödligheten i cancer. Det handlar främst om 

rökning, sol, alkohol, kost och motion. Hälsosamma 

vanor när det gäller dessa livsstilsfaktorer kan 

sänka dödligheten i cancer med 30 procent i Sverige. 

Kunskapen om primärpreventionens stora betydelse 

finns alltså. Trots det har frågan inte lyfts 

till den dimension som vore befogat. Cancerfonden 

vill ändra på det. Den närmaste treårsperioden 

kommer primärprevention vara ett prioriterat 

område för Cancerfondens opinionsarbete. 

En av utmaningarna är att alla i Sverige inte känner 

till livsstilsfaktorernas betydelse för uppkomsten 

av cancer. Liksom att många som känner till 

livstidsfaktorernas betydelse ändå inte följer rekommendationerna. 

Det är också ett problem att 

samhället inte tar sitt ansvar när det gäller att förebygga 

cancer. 

Cancerfonden arbetar för att 

• öka kunskapen om att rökning, sol, alkohol, 

kost och motion påverkar risken för cancer 

• ansvariga samhällsinstanser satsar på livsstilsförändringar 

• vaccination mot HPV-virus implementeras 


Tidig upptäckt är livsviktig 

De insatser som görs för att hitta en sjukdom så 

tidigt som möjligt kallas sekundärprevention och 

är en viktig åtgärd för att minska dödligheten i 

cancer. Att en cancersjukdom upptäcks tidigt, 

innan den har spridit sig till något annat organ i 

kroppen, är avgörande för att patienten ska kunna 

botas. I cancersammanhang innebär sekundärprevention 

främst screening, det vill säga medicinska 

undersökningar av många människor i ett 

samhälle som görs för att hitta en viss sjukdom. 

Mammografi är ett exempel på screening. 

För att hitta cancer så tidigt som möjligt är det 

viktigt att personer med symtom på cancer söker 

läkarvård och att forskningen får resurser 

att utveckla bättre metoder för att ställa diagnos. 

Eftersom sekundärprevention är ett viktigt vapen 

i kampen mot cancer är även detta ämne prioriterat 

för Cancerfonden de närmaste tre åren. Ett dilemma 

är att alla inte deltar vid screening när de 

blir kallade. Alla landsting utför inte heller screening 

på ett optimalt sätt. En viktig fråga är också 

att många inte vet vilka symtom som kan vara 

cancer; medan andra, som känner till symtomen, 

väntar med att söka läkarhjälp. 


• alla som blir kallade deltar i screeningprogrammen 

• den screening som finns genomförs på bästa 

sätt, från kallelse till provsvar 

• öka kunskapen om vikten av att söka läkare 

vid symtom som varar längre än två veckor





Jämlik cancervård 

Sverige har – i internationell jämförelse – en cancervård 

som fungerar bra. Samtidigt är det uppenbart 

att det finns områden som måste förbättras. 

Ett sådant är de stora och ibland svårförklarliga 

regionala och socioekonomiska skillnader som 

finns när det gäller överlevnad, behandling och 

rehabilitering vid cancer. Denna orättvisa betyder 

att alla i dagens Sverige inte får den bästa vården 

utifrån sin diagnos och sina förutsättningar. Denna 

viktiga fråga står högt på Cancerfondens agenda 

de närmaste tre åren. 


• ansvariga i samhället tar sitt ansvar för att 

minska regionala och socioekonomiska skillnader 

vid cancer 

• den nationella cancerstrategin implementeras 

så som planerat 

• patienter och närstående ska få den information 

och det stöd de behöver 

Under 2011 har Cancerfonden: 

• Givit ut Cancerfondsrapporten för sjätte gången. 

2011 års upplaga tog bland annat upp behovet 

av att koncentrera resurser och kompetens till ett 

fåtal sjukhus vid behandling av mindre vanliga 

cancerformer, en del av den så kallade nivåstruktureringen. 

Rapporten tog också upp vikten av att 

snabbt föra ut ny medicinsk kunskap i vårdked- 

jan, behovet av att höja kvaliteten på vårdforskningen 

samt behovet av bättre diagnosmetoder 

och effektivare behandling när det gäller bukspottkörtelcancer. 

• Belyst behovet av mer klinisk forskning inom 

prostatacancerområdet samt påtalat att prostatacancerpatienter 

i allt för liten omfattning informeras 

om olika botande behandlingsmetoder och 

möjlighet till second opinion. 

• Genomfört en undersökning som visar att väntetiden 

från bröstcancerdiagnos till behandlingsstart 

varierar stort mellan olika landsting i Sverige. 

Situationen är så allvarlig att patienter riskerar 

stora psykiska påfrestningar. 

• Varit medarrangör av seminarier där det debatterats 

hur vi får en jämlik och rättvis vård samt 

vad patienten kräver av cancervården. 

• Varit medarrangör till ett kunskapsseminarium 

om HPV-vaccination med temat ”Vad vet vi i dag 

och hur ser framtiden ut?” 

• Träffat beslutsfattare och politiker på nationell 

och regional nivå för att lyfta fram förbättringsområden 

för cancerpatienter.

Inom området kunskapsspridning arbetar Cancerfonden med flera olika kanaler 

för att sprida kunskap om cancersjukdomar, behandlingar, forskning och livsstilens 

betydelse för uppkomst av cancer. Den digitala närvaron blir en allt viktigare 

kanal för att möta givare, patienter, närstående, organisationer och företag. 

Information och stöd 

Cancerfonden erbjuder sedan 1994 information 

och stöd till patienter och närstående genom Cancerfondens 

informations- och stödlinje. Verksamheten 

bemannas av legitimerad personal med 

lång erfarenhet av cancervård samt specialistutbildning. 

Den största gruppen som både ringde 

och mejlade under 2011 var närstående till en person 

med cancersjukdom. Andra som kontaktade 

Informations- och stödlinjen var patienter och 

personer som oroade sig för cancersjukdom. De 

flesta efterfrågade information om sjukdom och 

behandling, men många ville också berätta om sin 

situation och få känslomässigt stöd. Många söker 

också information på webbplatsen cancerfonden. 

se. Nästan 40 procent av alla besök till webbplatsen 

inleds på någon av informationssidorna om 

cancersjukdomar. Under 2011 fanns dessutom 19 

texter även i broschyrform. Under året distribuerades 

cirka 140 000 broschyrer till patienter och 

närstående. 

Publikationer 

Cancerfondens tidning Rädda Livet ges ut fyra 

gånger per år och distribueras till Cancerfondens 

stödmedlemmar och till sjukvårdsinrättningar. 

Tidningen vänder sig i första hand till personer 

med cancer och deras närstående. Syftet med tidningen 

är främst att sprida kunskap om cancer 

och cancerforskningens resultat. 

Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som 

granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forskning 

och cancervård. Rapporten sprids i huvudsak 

till beslutsfattare och sjukvården. Cancerfondsrapporten 

2011 var den sjätte i ordningen och fokuserade 

bland annat på behovet av att koncentrera resurser 

och kompetens till ett fåtal sjukhus vid behandling 

av mindre vanliga cancerformer, en del 

av den så kallade nivåstruktureringen, samt behovet 

av bättre diagnosmetoder och effektivare behandling 

när det gäller bukspottkörtelcancer. Rapporten 

tog också upp vikten av att snabbt föra ut ny 

medicinsk kunskap i vårdkedjan samt behovet av 

att höja kvaliteten på vårdforskningen. 

Sociala medier 

Cancerfondens digitala närvaro är en viktig del 

av insamlingsarbetet och för arbetet med att bygga 

relationer med givare, patienter, organisationer 

och företag. Webbplatsen cancerfonden.se är en 

kanal för att driva insamling och sprida kunskap, 

men också en plats där människor kan mötas och 

utbyta erfarenheter. Här kan besökarna starta en 

egen insamling, ge en gåva eller bli månadsgivare 

till Cancerfonden. För den som söker mer kunskap 

om cancer finns en mängd texter, artiklar, 

reportage och filmer. I ett diskussionsforum kan 

patienter och närstående mötas och ta del av varandras 

berättelser. På webbplatsen finns också 

möjlighet att starta en egen blogg. 


Kunskap ger trygghet 



Under 2011 har Cancerfondens närvaro i sociala 

medier ökat och blivit en allt viktigare del av 

den digitala närvaron. Cancerfondens Facebooksida 

är en varm mötesplats där människor kan 

träffas och prata med varandra om sin relation till 

cancer. Sidan har i dag 20 000 följare som kommenterar, 

gillar, delar och sprider material. Den 

största gruppen är kvinnor mellan 25 och 44 år 

som har en relation till cancer och som delar med 

sig av sina historier. Cancerfonden blev också aktivt 

på Twitter i början av 2011 och har i dag 500 

följare. Twitter är framför allt ett forum där Cancerfonden 

kan driva opinions- och sakfrågor samt 

komma ut med nyheter och ge snabb återkoppling 

till följarna. Cancerfondens blogg är Cancerfondens 

nyhetskanal. Nya, intressanta inlägg kring 

cancerfrågan publiceras dagligen på blogg.cancerfonden.se. 

Utöver egna kanaler satsar Cancerfonden 

på att dagligen bygga relationer på nätet med 

bloggare, företag och organisationer som delar engagemanget 

i cancerfrågan. 


Press och PR 

Arbetet med press och PR är centralt för Cancerfonden. 

Dels har organisationen en skyldighet 

mot givarna att berätta vad insamlade pengar 

används till, dels är publiciteten en viktig nyckel 

för att åstadkomma positiva förändringar i svensk 

cancervård. Positiv uppmärksamhet bidrar även 

till en ökad insamling. Cancerfonden ska närvara 

på de platser där cancerfrågan diskuteras. Med 

ökade satsningar på digitala medier, inte minst i 

bloggen samt på Facebook, ökade Cancerfonden 

sin aktivitet på ”nätet”. Närvaron i sociala medier 

har inte minskat ansträngningarna att synas i 

traditionella medier. Under 2011 har organisationen 

uppmärksammats såväl i etermedia som i 

tryckta medier. I Mustaschkampen och Rosa Bandet-kampanjen 

var publiciteten omfattande. Genom 

att synas såväl som på debattsidor, tv-soffor, 

kvällspress och i regional press nådde Cancerfonden 

framgångsrikt fram till sina målgrupper. 

Cancerfonden använder 

traditionella såväl 

som sociala medier 

för att nå ut med viktiga 

budskap om cancer, 

till exempel att det 

finns stora regionala 

skillnader i hur snabbt 

en behandling kan påbörjas 

efter en bröstcancerdiagnos.

Tack vare givarnas generositet och engagemang samlade Cancerfonden in 

443 miljoner kronor 2011. Den största delen av dessa pengar är gåvor från 

privatpersoner och företag, testamenten utgör en betydande del. Givarna 

kan välja mellan ett tiotal sätt att stödja Cancerfonden i kampen mot cancer. 

Det finns gåvoformer anpassade för både privatpersoner och företag. 

Alla gåvor, stora som små, är lika välkomna och viktiga. 

Insamling räddar liv 

Regelbunden givare/månadsgivare 

Ett regelbundet stöd via autogiro, betalkort eller 

sms är ett effektivt sätt att stödja cancerforskningen. 

Det bidrar till att hålla kostnaderna för insamlingsarbetet 

på en låg nivå. Ett regelbundet givande 

gör det också möjligt att planera stödet till 

forskningen på lång sikt, något som är betydelsefullt 

eftersom forskningsprojekt ofta pågår under 

flera år och är beroende av ett jämnt stöd över tid. 

År 2011 hade Cancerfonden drygt 30 000 regelbundna 

givare som tillsammans bidrog med drygt 

27 miljoner kronor. Cancerfondens mål är att öka 

antalet regelbundna givare. 

Minnesgåva 

Ett sätt att hedra minnet av en avliden vän eller 

släkting är att ge en minnesgåva till Cancerfonden. 

Närstående får då en personlig hälsning i 

form av ett minnesblad i samband med begravningen. 

På cancerfonden.se finns även möjlighet 

att starta en minnesinsamling. Under 2011 skänktes 

57 miljoner kronor i form av minnesgåvor. 

Gratulationsgåva 

En gratulationsgåva till Cancerfonden är ett sätt 

att uppvakta släkt och vänner vid födelsedagar eller 

andra tillfällen värda att fira. Ett gratulationskort 

med en personlig hälsning skickas till jubilaren. 

2011 skänktes gratulationsgåvor till Cancerfonden 

för 400 000 kronor. 

Testamenten 

Att dela med sig till Cancerfonden är en gåva för 

livet. Lika väl som att testamentera pengar till enskilda 

människor väljer många i dag att testamentera 

sina tillgångar, eller delar av dem, till välgörande 

ändamål. Testamenterade medel står för en 

betydande del av bidragen till Cancerfonden och 

är en viktig ekonomisk grund för cancerforskningen. 

Cancerfonden är befriat från kapitalvinstskatt, 

vilket innebär att hela värdet av exempelvis 

fastigheter och värdepapper går till organisationen. 

Totalt inkom under året 325 ärenden där 

Cancerfonden var testamentstagare. Intäkterna 

från testamenten uppgick till 198 miljoner kronor. 

Insamling 


Insamling 

Cancerfonden har tagit 

emot drygt 76 miljoner 

kronor från Svenska 

PostkodLotteriet sedan 

2008, varav 31 miljoner 

kronor i februari 

2012. 


Cancerfondens Rikslotteri 

Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där 

hela överskottet går till Cancerfonden. Samtidigt 

finns chansen att vinna upp till en miljon kronor. 

Lotteriet står under Lotteriinspektionens kontroll 

och inbringade 35 miljoner kronor med ett resultat 

om 14 miljoner kronor under 2011. En lott kostar 

100 kronor. 

Svenska PostkodLotteriet 

Cancerfonden är förmånstagare till Svenska PostkodLotteriet 

och har sedan 2008 fått ta emot drygt 

76 miljoner kronor, varav 31 miljoner kronor i februari 

2012. Pengarna genererades under 2011, 

och det är Cancerfonden som avgör hur pengarna 

ska användas. PostkodLotteriet gör uppföljningar 

av vad pengarna gått till, dels genom löpande dialog 

med Cancerfonden, dels genom en årlig rapportering. 

2012 delade Lotteriet ut 945 miljoner 

kronor till 40 förmånstagare, pengar som genererades 

från 2011 års lottförsäljning. 

Svenska PostkodLotteriet har sedan starten 

2005 delat ut 2,8 miljarder kronor till ideell verksamhet. 

PostkodLotteriet är tillsammans med systerlotterierna 

i Holland och Storbritannien världens 

tredje största privata givare till ideell verksamhet. 

Insamlingsaktiviteter till förmån 

för Cancerfonden 

Varje år är Cancerfonden förmånstagare till flera 

hundra insamlingsaktiviteter som genomförs av 

engagerade människor som i de flesta fall har en 

nära koppling till cancer. Insamlingsaktiviteterna 

kan variera både när det gäller insamlingsresultat 

och omfattning. Insamlingarna redovisas via 

egna webbinsamlingar på cancerfonden.se. Där 

kan allmänheten både ta del av insamlingsresultatet 

och även fortsätta ge bidrag via webben, betalkort, 

internetbank eller sms. 

Företagssamarbeten och sponsring 

Viljan från företag att samarbeta och stödja Cancerfondens 

verksamhet var fortsatt positiv under 

2011. Allt fler företag arbetar strategiskt med att 

utveckla sina relationer med sina intressenter, exempelvis 

kunder. Intressenterna ställer i sin tur 

allt större krav på företagen, inte bara på produkter 

och tjänster, utan även på företagets värderingar 

och engagemang i samhället. 

Cancerfonden hade många samarbeten med 

företag under 2011 och de bidrog med cirka 35 

miljoner kronor. Cirka 1 700 företag var engagerade 

som Företagsvänner. Rosa Bandet-kampanjen 

hade ett 30-tal sponsorer som via försäljning av 

rosa band och andra produkter bidrog starkt till 

kampanjens intäkter på 46 miljoner kronor.

H.M. Konung Carl XVI Gustaf är Cancerfondens högste beskyddare 

och var inbjuden till ett lunchseminarium i samband med firandet 

av Cancerfondens 60-årsjubileum. 

Kronprincessan Victoria 

och Stefan Bergh 

besökte Radiumhemmets 

bröstmottagning 

vid Rosa Bandet-kampanjens 

start. 

Stora donationer 

Cancerfonden har initierat ett program för privatpersoner 

och företag att via större donationer 

vara med och långsiktigt finansiera cancerforskningen 

i Sverige. Programmet ska tillgodose det 

ökade samhällsengagemanget och intresset för filantropi. 

Företeelsen är väl etablerad i framför allt 

USA och delar av Europa, där större donationer 

utgör en viktig och naturlig del av insamlingsarbetet. 

För att stödja verksamhetsområdet Stora 

donationer har Cancerfonden ett Advisory Board 

vars uppgift är att bidra med idéer, inspiration och 

kontaktskapande aktiviteter. Under 2011 var intäkterna 

cirka 500 000 kronor. 

Inom ramen för stora donationer arrangerades 

i november ett lunchseminarium i närvaro 

av H.M. Konung Carl XVI Gustaf. Jubileumsåret 

2011 var ett utmärkt tillfälle att bjuda in kungen 

som är Cancerfondens högste beskyddare och 

samtidigt berätta om cancerforskningens utveckling 

under 60 år. Under ett par timmar fick gästerna 

en guidning i cancerforskningens utmaning- 

Insamling 

Stora donationers Advisory Board, från vänster Åke Bonnier, 

Elisabeth Tarras-Wahlberg (ordförande), Mikael Kamras, 

Anna Bromberg Sehlberg och Camilla Modéer. 

ar och möjligheter av forskningsnämndens ordförande 

Bengt Westermark. 

Varumärket Cancerfonden 

Cancerfonden har ett starkt varumärke. Ett resultat 

av att Cancerfonden under 60 års tid uthålligt 

har fyllt varumärket med engagemang, kunskap 

och mod att tänka nytt. Cancerfonden arbetar för 

att besegra cancer. Det är löftet till omvärlden, det 

organisationen varje dag arbetar för att på lång 

sikt uppnå. Omvärldens bild av Cancerfonden 

präglas främst av rollen som forskningsfinansiär, 

men Cancerfonden uppfattas också som en naturlig 

och trovärdig källa för information om cancer. 

Cancerfonden arbetar aktivt med att stärka, 

vårda och utveckla varumärket. Som en del i det 

har organisationen under 2011 uppdaterat sin varumärkesplattform 

som tydliggör och utvecklar 

varumärket. Plattformen bidrar till att underlätta 

och effektivisera verksamheten och ger på så sätt 

ännu bättre förutsättningar för organisationen att 

besegra cancer. I varumärkesarbetet ingår också 


Insamling 

Per Holknekt och Lena Philipsson designade 2011 

års rosa band som var en kollektion av sex olika 

band. Ett av banden ses i en av kampanjens annonser. 

att kontinuerligt följa hur varumärket uppfattas. 

Det görs genom regelbundna mätningar av specifika 

nyckeltal som till exempel kännedom och givarvilja. 

Kampanjer når många 

Kampanjerna skapar många kontaktytor och genom 

dem kan Cancerfonden föra ut sina viktiga 

budskap. 2011 års kampanjer samlade tillsammans 

in 72 miljoner kronor. 

I Rosa Bandet-kampanjen och Mustaschkampen 

har Cancerfonden valt att fokusera på kvinnans 

respektive mannens vanligaste cancersjukdom, 

bröstcancer och prostatacancer. 

Rosa Bandet-kampanjen 

I oktober 2011 genomförde Cancerfonden Rosa 

Bandet-kampanjen för nionde gången. Insamlingsresultatet 

blev 46 miljoner kronor. Årets rosa 

band, en minikollektion med sex band i olika 


Omöjligt 

mönster, designades av äkta paret Per Holknekt 

och Lena Philipsson. De lät bandets korsande ändar 

bli till två armar som håller om någon, en gest 

av värme och omtanke. Kronprinsessan Victoria 

var kampanjens officiella beskyddare. Den 1 oktober 

uppmärksammades kampanjstarten på centralstationen 

i Stockholm samt via ett antal ljusmanifestationer 

runt om i landet. Ett framgångsrikt 

opinionsarbete resulterade både i att vi blev inbjudna 

till SVT:s morgonsoffa och i en debattartikel 

i Dagens Nyheter med ett stort antal lokala 

uppföljare. Frågan som lyftes var att väntetiden 

för behandling efter diagnosbeskedet i vissa landsting 

är oacceptabelt lång. Finalen, Rosa Bandetgalan, 

sändes i TV3 den 26 oktober direkt från 

Louis De Geer Konsert & Kongress i Norrköping. 

Mustaschkampen 

För femte året i rad genomförde Cancerfonden 

Mustaschkampen under maj månad. Årets hu- 

Prins Carl Philip engagerade 

sig i Mustaschkampen 

2011.

vudbudskap, att prostatacancer är Sveriges vanligaste 

cancerform, nådde ut väl. En fråga som 

väcktes var behovet av bättre diagnosmetoder 

för att kunna skilja de aggressiva tumörerna från 

de mindre aggressiva. Precis som förra året var 

H.K.H. Prins Carl Philip beskyddare av Mustaschkampen. 

Den tidigare tv-närvaron ersattes 

med ett webb-tv-program i fem avsnitt på aftonbladet.se 

med Robert Aschberg som programledare. 

Fokus i programmet var att sprida kunskap 

kring prostatacancer. Programmets innehåll överfördes 

även till den tryckta tidningen. Artiklarna 

innehöll även faktarutor om prostatacancer och 

Mustaschkampen. 

Närmare sju miljoner kronor samlades in under 

månaden. En stor del kom via den webbaserade 

tävlingsdelen. Efter att ha bedrivit fem framgångsrika 

Mustaschkampen-kampanjer väljer 

Cancerfonden att nu fokusera på den mest kostnadseffektiva 

gåvoformen: regelbundet givande. 

Ett slag för Cancerfonden 

Cancerfonden bjuder varje år in svenska golfklubbar 

att arrangera en golftävling kallad ”Ett slag 

för Cancerfonden”. Tävlingen är riksomfattande 

och sanktionerad av Svenska Golfförbundet. Sammanlagt 

skänkte 60 klubbar drygt 1,4 miljoner 

kronor till Cancerfonden. Tävlingen var den 22:a 

i ordningen och totalt har tävlingen samlat in närmare 

34 miljoner kronor till svensk cancerforskning. 

Julkampanjen 

Julkampanjen 2011 riktade sig till både privatpersoner 

och företag. Genom att skänka en gåva eller 

köpa Cancerfondens Rikslotter bidrog givarna 

till budskapet, Tillsammans kan vi ge alla ett gott 

nytt år. Varje år. Kampanjen samlade in 17,5 miljoner 

kronor. 

Insamling 


Insamling 

Det är många personer över hela Sverige som vill hjälpa oss att besegra cancer. 

Lisa Backby Moberg och Cissi Silvstam är två av dem. Här är deras berättelser. 

Dessutom berättar Jessica Malmfors om fondsparande och Gunnar Wilsson om 

testamenten. 

”Det finns så mycket man kan göra!” 

Det enklaste sättet att skänka 

pengar till Cancerfonden är att 

bli regelbunden givare. 30 000 

personer har valt det, däribland 

Lise Backby Moberg. Läs om hur 

hon fann styrka ur väninnans 

sjukdom och förändrade sitt liv. 

Lise Backby Moberg drabbades av förstadium 

till cancer i livmodertappen 

2004. Kort därefter blev hon opererad 

och några månader senare togs livmodern 

bort för att säkerställa att cancern 

inte skulle återkomma. Sedan dess är 

hon frisk. 

Tyvärr gick det sämre för Lises bästa 

väninna Lotte, som 2011 avled av en annan 

cancerform, lymfom. 

– Vi stod varandra mycket nära och jag 

saknar henne enormt. Hon gav så mycket 

av sig själv och hon gav mig dessutom 

handlingskraft. Jag och många andra ville 

göra något för henne och medan hon 

ännu levde startade jag en insamling till 

Cancerfonden i Lottes namn. Den spreds 

via Facebook och samlade in över 12 000 

kronor och många gåvor kom från personer 

som aldrig träffat Lotte. Hon trodde 

på forskning och blev peppad av insamlingen 

och ville kämpa vidare, säger 

Lise Backby Moberg. 

När väninnan avled förvandlade hennes 

man Björn, hennes son Robin och 

Lise insamlingen till en minnesfond hos 

Cancerfonden – Charlotte Raus Carlsson 

minnesfond – som fortfarande är öppen 

för insättning av gåvor. Fonden är 

nu uppe i imponerande 30 000 kronor. 

På Lottes begravning skänktes ytterligare 

över 41 000 kronor i stället för blommor. 

Dessutom har Lise själv varit regelbunden 

givare till Cancerfonden sedan 

sin egen sjukdom 2004. 


I somras startade Lottes arbetsplats, 

Tullhuset i Västerås, en insamling till 

Cancerfonden. Den fick många i staden 

att skänkta tio procent av sin dagsinkomst. 

Det går inte att ta miste på 

Lises entusiasm för vad man faktiskt kan 

åstadkomma bara man bestämmer sig. 

Hon poängterar också att det är ett fantastiskt 

sätt att bearbeta sorg och ilska 

när någon nära blir svårt sjuk. Hon kände 

att hon var viktig för Lotte och hennes 

familj. 

– Det finns så mycket man kan göra 

förutom att själv skänka pengar. Efter 

min egen och Lottes sjukdom förstod jag 

hur liten och utsatt man kan känna sig i 

vårdapparaten. Det borde finnas någon 

koordinator som ger patienten information 

och hjälper till. Jag skrev en insändare 

om det behovet som GöteborgsPosten 

tog in och jag har även skrivit till statsministern 

i samma ärende. Lotte sa alltid att 

hon hade tur som hade sin man som all- 

Namn: Lise Backby 

Moberg 

Gåvoform: Regelbunden 

givare 

Familj: Gift och en son 

på 18 år 

Bor: Göteborg 

Yrke: Konsult inom 

rese-, turism- och 

mötesindustrin i eget 

företag, Lises AB 

tid ställde upp och sonen som fanns där. 

Hon led med dem som inte hade samma 

stöd som hon hade, fortsätter Lise Backby 

Moberg. 

Dagen efter Lottes begravning kände 

Lise olust inför att gå till jobbet. Hennes 

man stöttade henne och föreslog helt sonika 

att hon skulle säga upp sig. Sagt och 

gjort. 

– Efter några veckor fick jag förfrågningar 

som ledde till att jag startade ett 

eget företag. Det har börjat fantastiskt 

bra och är jättekul. Jag har jobbat inom 

besöksnäringen i 20 år och erbjuder nu 

mina kunder försäljning och projektledning 

vid mässor och konferenser. Lotte 

gav mig inspiration till allt detta. Hon sa 

ofta att man ska försöka ägna sin tid åt 

det som ger energi, inte det som tar energi, 

avslutar en positiv Lise Backby Moberg.

”Mina minnesgåvor gör skillnad” 

Många mister en vän eller släkting 

i cancer. Genom att ge en 

minnesgåva till Cancerfonden 

kan de hedra minnet av den som 

gått bort och samtidigt göra en 

aktiv och viktig insats för att fler 

ska överleva. På Cancerfondens 

webbplats finns mer information. 

Cissi Silvstams mamma gick bort i cancer 

för några år sedan. Inför begravningen 

tvekade hon inte över vilket budskapet 

i annonsen skulle vara. 

– Nej, jag hade gett minnesgåvor själv 

ett par gånger när anhöriga och kolleger 

gått bort och vi uppmanade i vår egen annons 

för mamma att ge minnesgåvor till 

Cancerfonden. De flesta hörsammade 

vår önskan, säger Cissi Silvstam. 

Även företaget som Cissi arbetar på ger 

gåvor till Cancerfonden till minne av 

medarbetarnas anhöriga. Företaget har 

också valt att stödja Cancerfonden genom 

att vara Företagsvän. 

– Vi var nog bland de första företagen 

som slutade att skicka julkort och 

julklappar till kunder. Vi ville att pengarna 

skulle göra mer nytta och skänker 

dem i stället till insamlingsorganisationer, 

och det har kunderna inget emot – 

snarare tvärtom. Vi valde att stödja Cancerfonden 

av två skäl. Dels kände företagets 

ägare flera personer som drabbats 

av cancer, dels är Cancerfonden en seriös 

insamlingsorganisation som vi har fullt 

förtroende för och som arbetar för en 

mycket viktig sak, anser Cissi Silvstam. 

Det har gått några år sedan hennes mamma 

dog och hon kan nu prata om det vilket 

hon inte kunde göra tidigare. Även 

när en av hennes medarbetare dog i cancer 

berördes hon starkt. 

– Det gick så snabbt. Jag tyckte det var 

jättejobbigt. Det som hänt i min närhet 

har gjort att jag nu bryr mig ännu mer 

om människor omkring mig. 

Cissi ger inte bara minnesgåvor, hon 

skänker pengar till Cancerfonden även 

på andra sätt, till exempel vid Rosa Ban- 

det-galor genom att lyfta luren och ringa 

in ett bidrag. 

– Det är lätt att tänka att en liten gåva 

är meningslös och därför avstår man 

från att ge. Men så är det inte alls. Några 

hundralappar per person gör faktiskt 

stor skillnad, om vi är många som ger. Ju 

mer pengar som skänks, desto fler människor 

kan vi hjälpa och till sist besegra 

cancer, avslutar Cissi Silvstam. 

Insamling 

Namn: Cissi Silvstam 

Gåvoform: Minnesgåva 

Familj: Gift och tre bonusbarn 

Bor: Norrköping 

Yrke: Konsultchef, grundare av bemanningsföretaget 

serveOffice ab 


Insamling 

Testamenten viktiga för forskningen 

Över en tredjedel av Cancerfondens 

insamlade medel kommer 

från människor som valt 

att testamentera tillgångar till 

organisationen. Testamenten är 

med andra ord viktiga för svensk 

cancerforskning. 

Ett testamente till Cancerfonden kan 

omfatta kontanter, värdeföremål, aktier, 

fondandelar, fastigheter med mera. Hela 

värdet kommer Cancerfonden tillgodo 

eftersom organisationen inte behöver 

betala skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar 

och kapitalvinster. 

Gunnar Wilsson driver Wilssons 

Bokföringsbyrå i Skara och förutom 

bokslut, deklarationer, arv- och generationsskiften 

hjälper han även kunder att 

upprätta testamenten. 

– Senaste året har jag hjälpt till med 

ovanligt många testamenten, vilket jag 

inte tror är någon tillfällighet. De blir 

allt vanligare. Jag har även hjälpt kunder 

att skänka pengar omgående, mest 

Fondsparare bidrar 

Skandia Fonder bidrar årligen med miljonbelopp 

till svensk cancerforskning. 2011 bidrog de tusentals 

sparare som valt fondalternativet Skandia 

Cancerfonden med nära 7,3 miljoner kronor. 

Fonderna ingår i dag i Skandia Fonders portfölj, men startades 

av finansmannen Björn Carlsson redan 1988. Varje år tillfaller 

två procent av fondens kapital Cancerfonden. Totalt har den 

genererat hela 75 miljoner kronor till svensk cancerforskning. 

Betydelsen av Skandia Fonders mångmiljonbelopp till 

svensk cancerforskning kan inte nog betonas. Samtidigt poängterar 

Jessica Malmfors, vd för Skandia Fonder, att det inte är 

Skandia Fonder utan spararna som gör den stora insatsen. 

– Vi bara förvaltar, konstaterar hon. 

Jessica Malmfors ser goda möjligheter att utveckla samarbetet 

mellan Cancerfonden och Skandia Fonder. 

– Samarbetet med Cancerfonden passar väl in i vårt sociala 

ansvar. Vi har en bred kundbas med vilka vi för en ständig 

dialog. Ett ämne att informera mer om är exempelvis hur man 

minskar risken för cancer. 

Att investera i Skandia Cancerfonden innebär att man säger 

ja till Skandias och Cancerfondens investeringskriterier. Fon- 


Gunnar Wilsson hjälper bland annat till 

med att upprätta testamenten till förmån 

för Cancerfonden. 

till de stora insamlingsorganisationerna 

som stödjer forskning. De som väljer 

Cancerfonden har oftast en anhörig som 

gått bort i cancer, säger Gunnar Wilsson. 

Främst är det personer utan barn och 

barnbarn som skriver testamente eftersom 

tillgångarna annars tillfaller Allmänna 

arvsfonden. Dessa personer föredrar 

i stället att själva bestämma vart arvet 

ska gå, exempelvis till insamlingsorganisationer 

som Cancerfonden. 

Det kostar normalt inte mycket att ta 

hjälp av en expert, men du kan även skriva 

testamentet på egen hand om du vill. 

Tänk då på att din namnteckning ska bevittnas 

av två personer som är närvarande 

när du skriver under testamentet. På 

Cancerfondens webbplats finns mer information. 

– Egentligen tycker jag att alla borde 

skriva testamente, även de som har barn. 

Då förebygger man osämja mellan barnen 

när arvet ska fördelas mellan dem. 

Och vill man att arvet ska vara barnets 

enskilda egendom måste man skriva in 

det i testamentet. Annars blir arvet en del 

av giftorättsgodset och delas mellan makarna 

vid en eventuell skilsmässa, poängterar 

Gunnar Wilsson. 

Cancerfondens förra generalsekreterare Ursula Tengelin tog 

emot en check av Jessica Malmfors, vd för Skandia Fonder. 

den säger bland annat nej till tobaks- och vapenindustrin. 

– Våra sparare blir alltmer medvetna, inte bara kring frågor 

om avkastning utan också kring hur och var vi investerar deras 

pengar, säger Jessica Malmfors. 

Hur gör man då om man via sitt sparande vill bidra till 

svensk cancerforskning? 

– Det är enkelt. Vill du börja spara i fonden går du in på 

www.skandia.se och vidare under fliken Placera. Alternativt 

ringer du vår kundtjänst på telefon 0771 55 55 00, avslutar Jessica 

Malmfors.

Årsredovisning 2011

Cancerfondens styrelse 

Per 

Rosengren 

Teddy 

Falkenek 

Lina 

Nordquist 


Bengt 

Holgersson 

Cancerfondens styrelse från och med 5 maj 2011 

Ledamöter 

Bengt Holgersson, ordförande, f d landshövding (6/6) 

Birgitta Lindholm, vice ordförande, biolog, 

klinisk projektledare (2/3)* 

Göran Edbom, verksamhetschef, läkare (6/6) 

Ulf Edström, f d internationell chef LO (2/3)* 

Tor Ekman, docent, överläkare (6/6) 

Ingemar Ericson, docent (4/6) 

Elisabeth Falkemo, jur kand, f d rikslottachef (4/6) 

Teddy Falkenek, varumärkesdirektör (6/6) 

Lars Kylberg, direktör (5/6) 

Lena Lageson, avdelningschef (1/3)* 

Lina Nordquist, docent, forskare (2/3)* 

Elisabeth 

Falkemo 

Lars 

Kylberg 

Suppleanter 

Evert Karlsson, direktör 

Elisabet Lidbrink, överläkare 

Åke Näslund, ledamot ILCO 

Per Rosengren, direktör KF 

Rune Toftgård, professor 

Göran 

Edbom 

Elisabet 

Lidbrink 

Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet fem sammanträden under 2011. Närvaro redovisas inom parentes 

för de ordinarie ledamötena. Ledamöter som markerats med * är nya från och med huvudmannamötet 5 maj 2011. 

Ledamöter utan rösträtt 

– forskningsnämndens och finansnämndens ordförande 

Bengt Westermark, professor 

Thomas Halvorsen, direktör 

Tor 

Ekman

Thomas 

Halvorsen 

Bengt 

Westermark 

Åke 

Näslund 

Ulf 

Edström 

Birgitta 

Lindholm 

Kansliets ledningsgrupp 

Stefan Bergh, generalsekreterare 

Lena Biörnstad, avdelningschef Information 

Sara Brodahl, avdelningschef Insamling 

Anna Karlsson, avdelningschef Forskningsadministration 

Thord Norberg, avdelningschef Ekonomi 

Ulrika Svensson, avdelningschef Marknad 

Sanna Wärn, avdelningschef Samhällskontakter 

Kicki Nordström, assistent till generalsekreteraren 

Arbetsutskott 


Birgitta Lindholm 

Stefan Bergh 

Ordförandena i forskningsnämnden och finansnämnden 

är ständigt adjungerade. 

Ingemar 

Ericsson 

Lena 

Lageson 

Valberedning för styrelsen 

Marianne af Malmborg, ordförande 

Anders Ekbom 

Yvonne Ingman 

Kristina Malm Jansson 

Bo Nordenskjöld 

Revisorer 

Anders Malmeby, auktoriserad revisor 

Birgitta Hellgren, ekonom 

Evert 

Karlsson 

Revisorssuppleanter 

Birgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisor 

Lena Morgan, förbundsombudsman 

Forskningsnämden 

Bengt Westermark, ordförande 

Finansnämden 

Thomas Halvorsen, ordförande 

Dan Andersson 

William af Sandeberg 

Bengt Telland 

Rune 

Toftgård 


Förvaltningsberättelse 

Styrelsen för Cancerfonden, organisationsnummer 802005-3370, avger härmed årsredovisning 

för verksamhetsåret 1 januari–31 december 2011, Cancerfondens 60e verksamhetsår. 

Ledning och styrning 

Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer – är en fristående 

och ideell förening som verkar för att bekämpa cancersjukdomarna 

i Sverige. Det sker huvudsakligen genom att föreningen 

stödjer, organiserar och samordnar cancerforskning 

samt främjar utvecklingen av nya undersöknings-, behandlings- 

och omvårdnadsmetoder vid cancer. 

I samma syfte bedriver och stödjer Cancerfonden upplysning 

om cancerforskningens mål och medel samt informerar 

om cancersjukdomars förebyggande, symtom och behandling. 

Cancerfondens medel används inte till sjukvård som stat och 

kommun ansvarar för. 

Cancerfonden är en insamlingsorganisation som bygger 

på gåvor och testamenten från privatpersoner och företag. 

Cancerfonden får inga bidrag från staten. 

Vision och mål 

Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre 

ska drabbas och fler ska överleva. För att nå dit arbetar organisationen 

med forskningsfinansiering, opinionsbildning och 

kunskapsspridning. 

Vårt arbete koncentreras kring fyra viktiga områden: 

• Forskning räddar liv 

• 1/3 av all cancer kan förebyggas 

• Tidig upptäckt är livsviktig 

• Jämlik cancervård 

Förutsättningar att lyckas nå visionen är: 

• Effektiv insamling 

• Ekonomi i balans 

• Medarbetare som trivs och utvecklas 

Väsentliga händelser under året 

• Cancerfondens forskningsnämnd beslöt att avsätta 392 

miljoner kronor till forskningsprojekt, 

forskartjänster, stipendier med mera. 

Ett rekordstort belopp. 

• Ursula Tengelin avgick som generalsekreterare 

och ersattes av Stefan Bergh. 

• Cancerfondsrapporten gavs ut för sjätte 

gången. Rapporten ges ut årligen med 

syfte att vara pådrivande i för cancerområdet 

viktiga och relevanta frågor. 

Finansnämnd 

ordförande 



Cancerfondens organisation 


Styrelse 

ordförande 


Kansli 

generalsekreterare 

Stefan Bergh 

• Cancerfonden var medarrangör av seminarier där jämlik 

och rättvis vård debatterades samt till ett kunskapsseminarium 

om HPV-vaccination med temat ”Vad vet vi i dag och 

hur ser framtiden ut?” 

• Flera möten genomfördes med beslutsfattare och politiker 

på nationell och regional nivå för att lyfta fram förbättringsområden 

för cancerpatienter. 

• Under året genomfördes en undersökning som visade att 

väntetiden från bröstcancerdiagnos till behandlingsstart 

varierar stort mellan olika landsting i Sverige. 

• Mustaschkampen genomfördes för femte året under maj 

månad med fokus på prostatacancer. 

• Rosa Bandet-kampanjen genomfördes under oktober 

månad för nionde gången med en tv-sänd final från Norrköping. 

Huvudmannaorganisationer/medlemmar 

Cancerfonden har 28 huvudmannaorganisationer. Förutom 

dessa finns enskilda stödmedlemmar. Antalet registrerade 

stödmedlemmar uppgick 2011 till 20 500 (16 966). 

Ordinarie huvudmannamöte hölls den 5 maj 2011 i Stockholm. 

Resultat- och balansräkning fastställdes och styrelsen 

beviljades ansvarsfrihet för 2010 års förvaltning. 

Styrelsen och arbetsutskottet 

Styrelsens sammansättning framgår av sidan 64. Styrelsen 

har haft sex sammanträden och arbetsutskottet fem sammanträden 

under 2011. Cancerfondens kodrapport har bilagts 

denna årsredovisning (sidan 67). 

Forskningsnämnd 

ordförande 

Bengt Westermark

Ändamålen 


Under 2011 avsatte Cancerfondens styrelse 392 miljoner 

kronor (385) till svensk cancerforskning. Forskningsnämndens 

övergripande strategi är att fördela pengar i nationell 

konkurrens till de bästa projekten. Undantagsvis görs satsningar 

för specifika områden, till exempel bröst- och prostatacancer, 

som sker via Rosa Bandet-kampanjen respektive 

Mustaschkampen. Projektanslagen fördelades enligt 

följande: 53 procent till grundforskning, det vill säga forskning 

som har betydelse för cancers grundläggande mekanismer 

och därmed bärighet för samtliga kliniska forskningsinriktningar, 

15 procent till klinisk forskning, det vill 

säga forskning genom studier på patienter, 21 procent till 

translationell forskning, vilket är en benämning för forskning 

som överbryggar grundforskning och klinisk forskning, 

7 procent till epidemiologisk forskning, det vill säga forskning 

kring sjukdomsorsaker och riskfaktorer och 4 procent 

till vårdforskning. 

Fördelning av forskningsprojekt 2011 

Vårdforskning 

4 % (4) 

Translationell 

forskning 

21 % (8) 

Epidemiologisk 

forskning 7 % (7) 

Klinisk 

forskning 

15 % (19) 

Grund- 

forskning 

53 % (62) 

Opinionsbildning och kunskapsspridning 

Under året avsattes 40 miljoner kronor (47) till opinionsbildning 

och kunskapsspridning. För att påverka här och nu 

genomfördes bland annat följande aktiviteter: 

• Cancerfondsrapporten gavs ut för sjätte gången. 2011 års 

upplaga fokuserade bland annat på behovet av att koncen- 

trera resurser och kompetens till ett fåtal sjukhus vid 

behandling av mindre vanliga cancerformer, en del av den 

så kallade nivåstruktureringen. 

• Arrangerade ett kunskapsseminarium om HPVvaccination. 

• Information och känslomässigt stöd till cancerpatienter och 

närstående via Cancerfondens informations- och stödlinje. 

• Tidningen Rädda Livet gavs ut fyra gånger. 

• Webbplatsen cancerfonden.se utvecklades med bland 

annat en daglig blogg med syfte att sprida Cancerfondens 

budskap. 

• Cancerfondens närvaro i sociala medier, Facebook och 

Twitter, ökade stort. 

• 19 broschyrer om olika cancersjukdomar, behandlingar och 

känslomässiga reaktioner gavs ut. 

Intäkter och kostnader 

Insamlade medel 

Insamlade medel under 2011, inklusive Cancerfondens 

Rikslotteri, summerades till 443 miljoner kronor (434). Av 

dessa är testamentsintäkterna den största delen, 44 % (38). 

Såväl år 2011 som 2010 var Cancerfonden förmånstagare i 

Svenska PostkodLotteriet. Av lotteriets utdelning till välgörenhetsorganisationer 

under året intäktsfördes 0 miljoner 

kronor (29) till Cancerfonden. *) 

Verksamhetsintäkter 

Cancerfondens verksamhetsintäkter uppgick under året till 

450 miljoner kronor (440), vilket är en ökning med 2 %. I 

summan ingår insamlade medel, medlemsavgifter och övriga 

intäkter. Om PostkodLotteriets gåva för 2011 på 31 miljoner 

kronor inkluderas, ökade verksamhetsintäkterna med 9 %. 

Testamentsförordnandena uppgick till 198 miljoner 

kronor (169). Summan av de andra gåvoformerna uppgick 

till 194 miljoner kronor (190). I riktade satsningar ingick 

Rosa Bandet-kampanjen med 46 miljoner kronor (47) och 

Mustaschkampen med 7 miljoner kronor (11). Intäkterna 

från Cancerfondens Rikslotteri uppgick 2011 till 35 miljoner 

kronor (34). Medlemsavgifterna uppgick till 5 miljoner 

kronor (3). Avkastningen från externa fonder och stiftelser 

uppgick till 16 miljoner kronor (12). 

*) Efter räkenskapsårets utgång mottog Cancerfonden en gåva på 31 

miljoner kronor för 2011 från PostkodLotteriet. Denna gåva kommer att 

intäktsföras 2012. Denna princip är i enlighet med PostkodLotteriets riktlinjer 

och hur övrig ideell sektor, som mottager gåvor från PostkodLotteriet, 

redovisar intäkten. 


Fördelning av intäkter 2011 2010 2009 

Testamenten 198 169 171 

Riktade satsningar 67 55 52 

Minnesgåvor 57 55 53 

Övriga gåvor 70 79 86 

Fonder och stiftelser 16 12 9 

Cancerfondens Rikslotteri 35 34 35 

PostkodLotteriet - 30 27 

Medlemsavgifter 5 3 3 

Övriga intäkter 2 3 4 

Summa verksamhetsintäkter 450 440 440 

Kostnader 

Till ändamålen avsattes 432 miljoner kronor (432) fördelat 

på 392 miljoner kronor (385) till området forskning och 

utveckling samt 40 miljoner kronor (46 ) till opinionsbildning 

och kunskapsspridning. Övriga verksamhetskostnader 

uppgick till 107 (101) miljoner kronor, varav insamlingskostnader 

76 miljoner kronor (69) och administrationskostnader 

10 miljoner kronor (11). Härutöver uppgick kostnader för 

Cancerfondens Rikslotteri till 21 miljoner kronor (21). Nettoresultatet 

av lotteriet uppgick för perioden till 14 miljoner 

kronor (13), som har tillförts Cancerfondens verksamhet. 

Kostnaderna för insamling och administration uppgick 

till 17,9 % (17,6) i förhållande till de totala intäkterna. Justerat 

för PostkodLotteriets gåva för 2011, på 31 miljoner kronor, 

uppgick denna kvot till 16,8 %. 

Ändamålen i förhållande 

till verksamhetsintäkter 2007-2011 (Mkr) 

400 

300 

200 

100 

0 


n Verksamhetsintäkter 

n Till ändamålen 

2007 2008 2009 2010 2011 

Fördelning av intäkter 2011 

Cancerfondens 

Rikslotteri 8 % (8) 

Gåvor 43 % (43) 

Avkastning från 

fonder 4 % (3) 

Fördelning av kostnader 2011 

Cancerfondens 

Rikslotteri 4 % (4) 


och 

kunskapsspridning 

7 % (9) 

Insamlingskostnader 

14 % (13) 

Resultat 

Medlemsavgifter 1 % (1) 

Övriga intäkter 1 % (1) 

Administrationskostnader 

2 % (2) 

Testamenten 

44 % (38) 


73 % (72) 

Resultat av finansiella investeringar 

Resultatet från de finansiella investeringarna uppgick till 63 

miljoner kronor (95), varav kostnaderna för förvaltningen uppgick 

till 3 miljoner kronor (4). 

Årets resultat 

Cancerfondens verksamhetsresultat uppgick till -89,7 miljoner 

kronor (-93,1). Verksamhetsresultatet utgörs av de totala intäkterna 

om 449,8 miljoner kronor (439,8) minskat med verksamhetskostnaderna 

om -539,5 miljoner kronor (-532,9). De största verksamhetskostnaderna 

avser Cancerfondens ändamål 1, forskningsfinansiering 

på -393,8 miljoner kronor (-385,3) och ändamål 2, opinionsbildning 

och kunskapsspridning på -40,4 miljoner kronor (-46,7) samt kostnader 

för insamling på -72,4 miljoner kronor (-69,1). 

Årets resultat uppgick till -27 miljoner kronor (2). Den väsentligaste 

förklaringen till det förändrade resultatnettot ligger i ett 

minskat resultat från finansiella investeringar.

Nämnder 

Cancerfondens forskningsnämnd 

Forskningsnämnden har av styrelsen utsetts att ansvara för 

anslagsutdelningen och har under året haft två sammanträden. 

Forskningsnämndens arbetsutskott har sammanträtt 

vid tre tillfällen och de nio prioriteringskommittéerna har 

haft var sitt höstsammanträde då man bedömt totalt 482 (486) 

ansökningar om anslag: 431 forskningsprojekt, 41 forskarmånader, 

4 planeringsgrupper samt 6 ansökningar om anslag för 

vårdutvecklingsprojekt. Forskningsnämndens arbetsgrupper 

har också under året berett ansökningar inom kategorierna 

Young Investigator Award och Klinisk cancerforskartjänst 

50 %, ansökningar om postdoktortjänst, anslag för anordnande 

av kongresser samt stipendier för vårdpersonal med 

mera. Forskningsnämnden fördelar forskningsanslag enbart 

till svenska lärosäten. 

200 

Mkr 

150 

100 

50 

Fördelning av forskningsanslag 

vid olika lärosäten 2011 

154,7 

64,9 

56,1 

37,6 

30,2 

13,8 

13,0 

8,1 

1,1 

Karolinska 

Lund 

Uppsala 

Göteborg 

Umeå 

Linköping 

Stockholm 

Övriga 

Egen 

förvaltning 

Cancerfondens finansnämnd 

Cancerfondens uppgift är långsiktig. Fondkapitalets främsta 

uppgift är att säkerställa Cancerfondens forskningsåtaganden 

på lång sikt, även om fondkapitalet skulle minska på grund 

av ogynnsamma värdeförändringar på värdepappersmarknaderna 

eller om verksamhetens ekonomi skulle drabbas 

av oförutsedda påfrestningar. Målet på kort sikt är att varje 

år inflationsskydda Cancerfondens forskningsanslag och i 

vart fall undvika anslagsminskningar. Inför 2012 har, efter 

styrelsen beslut, reserverade forskningsanslag ökat jämfört 

med föregående år. 

Finansnämnden har av styrelsen utsetts att ansvara för 

förvaltningen av föreningens medel och har under året haft 

åtta sammanträden. Cancerfondens finansnämnd arbetar 

efter en placeringspolicy som varje år revideras av styrelsen. 

Policyn tydliggör bland annat att inga placeringar ska göras i 

värdepapper utgivna av tobaksbolag. 

Marknadsvärdet på fondens värdepapper, som specificeras 

i bilaga 1, uppgick till 1 250 miljoner kronor (1 808) vid årets 

utgång. Det aktivt förvaltade kapitalet, det vill säga marknadsvärdet 

på samtliga finansiella placeringar och likvida 

medel, uppgick till 1 814 miljoner kronor (1 952) vid årets 

utgång. Tillgångsfördelningen var den 31 december 2011 16 % 

(31) i svenska aktier, 8 % (18) i utländska aktier samt 76 % (51) 

i räntebärande värdepapper och likvida medel. 

Tillgångsfördelning 2011-12-31 

Svenska 

aktier 

16 % (31) 

Utländska 

aktier 

8 % (18) 

Räntebärande 

papper och 

likvida medel 

76 % (51) 


Resultaträkning 

Tkr Not 2011 2010 


Insamlade medel 1 407 961 399 976 

Cancerfondens Rikslotteri 34 738 33 975 

Summa insamlade medel inklusive lotteri 442 699 433 951 

Medlemsavgifter 4 748 2 580 

Övriga intäkter 2 2 306 3 223 

Summa verksamhetsintäkter 449 753 439 754 

Verksamhetskostnader 3, 8, 9 & 10 

Forskningsfinansiering 4 -393 814 -385 328 

Opinionsbildning och kunskapsspridning 5 -40 432 -46 658 

Insamlingskostnader -72 379 -69 071 

Cancerfondens Rikslotteri -20 939 -20 517 

Administrationskostnader -11 890 -11 310 

Summa verksamhetskostnader -539 454 -532 884 

Verksamhetsresultat -89 701 -93 130 

Resultat från finansiella investeringar 

Resultat från finansiella anläggningstillgångar 6 64 721 100 051 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 067 60 

Övriga räntekostnader och liknande resultatposter 7 -2 779 -4 716 

Summa resultat från finansiella investeringar 63 009 95 395 

Årets resultat -26 692 2 265 


Balansräkning 

Tkr 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 

Not 2011-12-31 2010-12-31 

- Aktiverade utgifter, system 

Materiella anläggningstillgångar 

8 10 912 16 098 

- Byggnad 9 56 149 58 442 

- Inventarier 

Finansiella anläggningstillgångar 

10 878 693 

- Aktier och aktiefonder 

- Obligationer och andra räntebärande 

11 404 578 783 949 

värdepapper 11 672 779 842 885 

Summa anläggningstillgångar 1 145 296 1 702 067 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

- Kundfordringar 23 089 13 272 

- Övriga fordringar 21 272 22 091 

- Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 19 858 23 488 

Kortfristiga placeringar 13 160 242 40 798 

Kassa och bank 563 853 143 694 

Summa omsättningstillgångar 788 314 243 343 

Summa tillgångar 1 933 610 1 945 410 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 14 

- Långsiktig forskningsreserv 821 900 812 200 

- Balanserat kapital 745 480 752 915 

- Årets resultat -26 692 2 265 

Summa eget kapital 1 540 688 1 567 380 

Kortfristiga skulder 

- Leverantörsskulder 6 675 7 811 

- Beviljade icke utbetalade FoU-anslag 358 429 349 312 

- Övriga skulder 19 538 14 232 

- Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 8 280 6 675 

Summa kortfristiga skulder 392 923 378 030 

Summa eget kapital och skulder 1 933 610 1 945 410 

- Ställda säkerheter Inga Inga 

- Ansvarsförbindelser Inga Inga 


Kassaflödesanalys 

Tkr 2011 2010 

Den löpande verksamheten 

Verksamhetsresultat -89 701 -93 130 

Avskrivningar 7 890 7 010 

Justeringar för övriga poster som inte ingår i 

kassaflödet 

-77 261 -64 861 

Erhållen ränta 26 414 11 726 

Erhållna utdelningar 25 510 24 351 

Räntekostnader och liknande resultatposter -2 778 -4 716 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

före förändringar av rörelsekapital -109 926 -119 620 

Ökning(-)/Minskning(+) av fordringar -5 368 -7 590 

Ökning(+)/Minskning(-) av skulder 14 892 9 284 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -100 402 -117 926 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av immateriella/materiella anläggningstillgångar -595 -4 987 

Placeringar i finansiella anläggningstillgångar -1 899 841 -1 033 048 

Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 2 525 906 1 220 756 

Ökning/minskning av kortfristiga finansiella placeringar -104 909 -14 776 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 520 561 167 945 

Ökning(+)/Minskning(-) av likvida medel 420 159 50 019 

Likvida medel vid årets början 143 694 93 675 

Likvida medel vid årets slut 563 853 143 694 

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen: 

Aktier erhållna i gåva -62 726 -50 922 

Ej avyttrade fastigheter erhållna i gåva -14 535 -14 000 

Kundförluster - 61 

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet -77 261 -64 861 


Fem år i sammandrag 

Tkr 2011 2010 2009 2008 2007 


Insamlade medel inklusive lotteri 442 699 433 951 433 189 427 489 409 532 

Medlemsavgifter och övriga intäkter 7 054 5 803 7 067 9 400 4 101 

Summa verksamhetsintäkter 449 753 439 754 440 256 436 889 413 633 

Verksamhetskostnader 

Forskningsfinansiering -391 584 -385 328 -375 218 -371 156 -349 752 

Opinionsbildning och kunskapsspridning -40 432 -46 658 -46 344 -51 052 -43 404 

Insamlingskostnader -76 430 -69 071 -65 960 -71 545 -52 055 

Lotterier -20 939 -20 517 -20 396 -20 645 -20 569 

Administrationskostnader -10 069 -11 310 -15 968 -14 426 -15 831 

Summa verksamhetskostnader -539 454 -532 884 -523 886 -528 824 -481 611 

Verksamhetsresultat -89 701 -93 130 -83 630 -91 935 -67 978 

Resultat från finansiella 

investeringar 63 009 95 395 187 997 -185 478 78 853 

Årets resultat -26 692 2 265 104 367 -277 414 10 875 

Eget kapital 1 540 688 1 567 380 1 565 115 1 460 748 1 738 162 


Redovisningsprinciper 

Allmänna redovisningsprinciper 

Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen 

och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar 

och med vägledning av FRIIs mall för årsredovisning. 


Intäktsredovisning 

Intäkter redovisas till verkligt värde av vad som erhållits eller 

kommer att erhållas. Gåvor i form av kontanter redovisas till 

nominellt belopp. Gåvor som utgörs av annat än kontanta 

medel värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. För 

fastigheter används aktuellt taxeringsvärde eller marknadsvärde. 

Intäkter i form av gåvor intäktsförs när gåvan sakrättsligt 

är genomförd. 

Insamlade medel 

Som insamlade medel räknas mottagna gåvor från allmänhet 

och företag samt sponsring. 

Till insamlade medel räknas även intäkter från testamenten 

och donationer, avkastning från stiftelser samt medel 

insamlade via galor och andra aktiviteter anordnade av organisationen. 

Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk 

motprestation. 

Medlemsavgifter 

Medlemsavgifter omfattar gjorda inbetalningar för medlemskap 

i Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer. 

Övriga intäkter 

Övriga intäkter inkluderar mindre försäljningsintäkter 

främst avseende informationsmaterial samt hyresintäkter av 

den externt uthyrda delen av Cancerfondens fastighet. 


Verksamhetskostnader 

Gemensamma kostnader, som exempelvis lokalkostnader, 

systemstöd och allmänna kontorskostnader, har fördelats 

mellan ändamåls-, insamlings- och administrationskostnader 

efter medelantal anställda. 

Ändamålskostnader 

Kostnader som har direkt syfte att uppfylla Cancerfondens 

stadgar klassificeras som ändamålskostnader. Hit 

räknas posterna Forskning och utveckling samt Opinion och 

kunskapsspridning i resultaträkningen. Kostnader för administration, 

som uppstår som en direkt följd av en aktivitet 

eller ett projekt inom ändamålet, räknas också som ändamålskostnader. 

Den administrativa hanteringen vid beviljande 

av forskningsanslag är ett exempel på en sådan kostnad. 

Ändamålskostnaderna inkluderar inte bara anslag till forskning 

utan också kostnader för informationsspridning, löner 

och sociala avgifter, utrustning och andra kostnader direkt 

hänförliga till ändamålet. 

När Cancerfonden har förpliktigat sig att utföra en viss 

åtgärd gentemot tredje man bokförs detta som en kostnad. 

För forskningsanslag uppkommer en förpliktelse när forskningsnämnden 

fattat beslut om anslag och detta meddelats 

mottagaren. 

Insamlingskostnader 

Insamlingskostnader är sådana kostnader vars syfte är att 

generera externa intäkter. Här ingår till exempel kostnader 

för annonser, reklam och tackbrev, men också kostnader för 

löner och sociala avgifter för den personal som arbetar med 

insamlingsverksamheten. Hit räknas också kostnader för 

varumärkesbyggande. 

Administrationskostnader 

Administrationskostnader avser medel som använts för att 

administrera Cancerfonden. Ett visst mått av administration 

är ett led i att säkerställa en god kvalitet på Cancerfondens 

interna kontroll och rapportering, såväl externt som internt.

Tillgångar och skulder 

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde 

om inte annat anges. 

Donerade tillgångar 

Tillgångar, främst fastigheter, aktier och andra värdepapper 

som doneras till Cancerfonden, värderas till verkligt värde 

vid gåvotillfället. Gåvan redovisas som en omsättningstillgång 

om tillgången ska avyttras snarast möjligt. Om syftet är att 

behålla tillgången redovisas den som en materiell eller finansiell 

anläggningstillgång. Intäkten redovisas i posten Insamlade 

medel. 

Finansiella anläggningstillgångar 

Långfristiga innehav av aktier och andelar och andra räntebärande 

instrument värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet 

och verkligt värde. Portföljmetoden tillämpas, det vill 

säga nedskrivningar görs inte för enskilda placeringar, om 

inte det verkliga värdet för hela aktieportföljen är lägre än 

anskaffningsvärdet. 

Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösen 

värderas vid förvärvet till anskaffningsvärdet. Skillnaden 

mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att 

den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. 

Övriga obligationer värderas till anskaffningsvärde. 

Fordringar 

Fordringar har efter individuell värdering tagits upp till 

belopp varmed de beräknas inflyta. 

Immateriella anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar avser externa kostnader 

för utveckling av datorprogram. Dessa utgifter aktiveras 

från och med 2009, värderas till anskaffningsvärde och skrivs 

systematiskt av över bedömd nyttjandeperiod, som uppgår till 

3 eller 5 år. 

Materiella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde 

och minskas med avskrivningar enligt plan. Avskrivningarna 

görs linjärt över bedömd nyttjandeperiod. Följande 

avskrivningstider tillämpas: Byggnad 50 år, kontorsinventarier 

5 år och datorer 3 år. 

Kassaflödesanalys 

Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, 

det vill säga den utgår från verksamhetsresultatet. Det redovisade 

kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför 

in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras endast 

kassa- och banktillgodohavanden. 


Noter 

Tkr 

Not 1 Insamlade medel 2011 2010 

Testamentsförordnanden 198 287 168 948 

Gåvor 193 675 189 505 

PostkodLotteriet - 29 304 

Fonder och stiftelser 15 999 12 219 

Summa insamlade medel 407 961 399 976 

Not 2 Övriga intäkter 2011 2010 

Försäljning och övriga intäkter 463 1 407 

Fastighetsintäkter 1 843 1 816 

Summa övriga intäkter 2 306 3 223 

Not 3 Anställda och personalkostnader 

Löner och andra ersättningar 2011 2010 

Styrelse 379 386 

Generalsekreterare 1 134 1 133 

Arvoden 2 936 3 015 

Övriga anställda 25 181 23 192 

Summa löner och andra ersättningar 29 630 27 726 

Sociala kostnader 14 751 13 763 

(varav pensionskostnader) (4 375) (4 201) 

Summa 44 381 41 489 

Av pensionskostnaderna avser 486 tkr (397 tkr) Cancerfondens styrelse och 

generalsekreterare. 

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden 18 månader 

för generalsekreteraren. För övriga anställda gäller lagen om anställningsskydd. 

Cancerfonden tillämpar inte avgångsvederlag. 

Medelantalet anställda 2011 2010 

Kvinnor 40 39 

Män 9 10 

Summa 49 49 

Könsfördelning inom Cancerfondens styrelse och ledning 

I styrelsen är fördelningen av ledamöter 4 kvinnor och 7 män, av suppleanterna är 

1 kvinna och 4 män (4 vakanser). Ledningsgruppen består av 6 kvinnor och 2 män. 


Not 4 Forskningfinansiering 2011 2010 

Forskningsanslag, bidrag och stipendier i Sverige 377 007 368 746 

Nordisk verksamhet (Nordiska Cancerunionen NCU) 2 704 2 723 

Internationell verksamhet (UICC och EORTC) 1 012 1 045 

Forskningsadministration 13 090 12 814 

Summa 393 814 385 328 

Not 5 Opinionsbildning och kunskapsspridning 2011 2010 

Informationskampanjer och -material 40 320 46 545 

Internationellt samarbete (UICC) 112 113 

Summa 40 432 46 658 

Not 6 Resultat från finansiella anläggningstillgångar 2011 2010 

Ränteintäkter 25 349 11 666 

Utdelningar 25 510 24 351 

Realisationsresultat vid avyttring av värdepapper 13 862 64 034 

Summa 64 721 100 051 

Not 7 Övriga räntekostnader och liknande resultatposter 2011 2010 

Förvaltningskostnader 2 618 3 704 

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader 161 1 012 

Summa 2 779 4 716 

Not 8 Aktiverade utgifter, system 2011-12-31 2010-12-31 

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 20 445 16 109 

Årets förvärv - 4 336 

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 20 445 20 445 

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -4 347 -82 

Årets avskrivningar -5 186 -4 265 

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -9 533 -4 347 

Utgående restvärde enligt plan 10 912 16 098 

Not 9 Byggnad 

Tomträtten Österbotten 6, Stockholm 

2011-12-31 2010-12-31 


Årets förvärv - - 




2011-12-31 2010-12-31 

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -18 269 -15 976 

Årets avskrivningar -2 293 -2 293 


Utgående restvärde enligt plan 56 149 58 442 

Fastigheten har inte åsatts något taxeringsvärde 

Not 10 Inventarier 2011-12-31 2010-12-31 


Förvärv under året 597 651 

Utrangeringar under året - - 


Ackumulerade avskrivningar vid årets början -10 391 -9 940 

Årets avskrivningar -412 -451 

Årets utrangeringar - - 


Utgående restvärde enligt plan 878 693 

Not 11 Finansiella anläggningstillgångar 2011-12-31 2010-12-31 

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 1 626 834 1 699 587 

Förvärv under året 1 962 568 1 083 969 

Försäljningar under året -2 512 044 -1 156 722 

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 1 077 358 1 626 834 

Redovisat värde vid årets slut 1 077 358 1 626 834 

Aktier och aktiefonder 

Svenska aktier och aktiefonder 280 442 476 849 

Utländska aktier och aktiefonder 124 136 307 100 

Summa aktier och aktiefonder 404 578 783 949 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 

Svenska obligationer och andra räntebärande värdepapper 656 780 817 157 

Utländska obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 000 25 728 

Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 672 780 842 885 

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 077 358 1 626 834 

Marknadsvärde 

För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1. 

1 102 919 1 782 128

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2011-12-31 2010-12-31 

Upplupna ränteintäkter 2 796 5 926 

Övriga poster 17 062 17 562 

Summa 19 858 23 488 

Not 13 Kortfristiga placeringar 2011-12-31 2010-12-31 

Statsskuldväxlar och likviditetsfonder 145 707 26 161 

Fastigheter under försäljning 14 535 14 637 

Summa kortfristiga placeringar 160 242 40 798 

Marknadsvärde för statsskuldväxlar och likviditetsfonder 146 423 26 331 

För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1. 

Not 14 Eget kapital 

Långsiktig Balanserat Årets 

forskningsreserv kapital resultat Totalt 

Ingående balans 2011-01-01 812 200 752 915 2 265 1 567 380 

Föregående års resultat 2 265 -2 265 - 

Omfördelning av ändamålsbestämda medel 9 700 -9 700 - 

Årets resultat -26 692 -26 692 

Utgående balans 2011-12-31 821 900 745 480 -26 692 1 540 688 

Långsiktig forskningsreserv består av: 

Forskningsbeviljningsram för år 2012 392 400 

Forskningsbeviljningsram för år 2013 403 400 

Rekommenderade anslag för år 2014-2016 26 100 

Summa långsiktig forskningsreserv 821 900 

Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2011-12-31 2010-12-31 

Personalrelaterade kostnader 5 979 4 156 

Förutbetalda medlemsavgifter - - 

Övriga poster 2 301 2 519 

Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 280 6 675 


Vi, som företräder Cancerfonden, riktar ett varmt tack till alla som bidrar till vår verksamhet. 

Vi gör vårt yttersta för att använda Cancerfondens resurser i enlighet med de syften som gäller för verksamheten 

så att vi även i fortsättningen ska kunna påräkna ett starkt stöd från svenska folket för vårt arbete. 


vice ordförande 

Tor Ekman 

Teddy Falkenek 

Bengt Westermark 

Ordförande 

Forskningsnämnden 

Anders Malmeby 

Auktoriserad revisor 


Stockholm den 22 mars 2012 


Ordförande 

Göran Edbom 

Ingemar Ericson 

Lars Kylberg 

Lina Nordquist 

Stefan Bergh 

Generalsekreterare 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 mars 2012. 

Ulf Edström 

Elisabeth Falkemo 

Lena Lageson 


Ordförande 

Finansnämnden 

Birgitta Hellgren 

Ekonom

Revisionsberättelse 

Till föreningsstämman i Cancerfonden 

– Riksföreningen mot cancer 

org. nr 802005-3370 

Rapport om årsredovisningen 

Vi har reviderat årsredovisningen för Cancerfonden för 

år 2011. Föreningens årsredovisning ingår i den tryckta 

versionen av detta dokument på sidorna 44 – 58. 

Styrelsens ansvar för årsredovisningen 

Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning 

som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen 

och för den interna kontroll som styrelsen 

bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning 

som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa 

beror på oegentligheter eller på fel. 

Revisorernas ansvar 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval 

av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International 

Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa 

standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar 

och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen 

inte innehåller väsentliga felaktigheter. 

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta 

revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. 

Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, 

bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter 

i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter 

eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn 

de delar av den interna kontrollen som är relevanta för 

hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande 

bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är 

ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte 

i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens 

interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering 

av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som 

har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i 

redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande 

presentationen i årsredovisningen. 

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga 

och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. 

Uttalanden 

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i 

enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga 

avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning 

per 2011-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden 

för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen 

är förenlig med årsredovisningens övriga delar. 

Rapport om andra krav enligt lagar 

och andra författningar samt stadgar 

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat 

styrelsens förvaltning för Cancerfonden för år 2011. 

Styrelsens ansvar 

Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. 

Revisorernas ansvar 

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen 

på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen 

enligt god revisionssed i Sverige. 

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi 

utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga 

beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna 

bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon 

åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda 

ersättningsskyldighet. 

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga 

och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. 

Uttalande 

Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter 

ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Stockholm den 24 mars 2012 

Anders Malmeby Birgitta Hellgren 

Auktoriserad revisor, KPMG AB Revisor 


Bilaga 1. 

Värdepapper 

Specifikation till not 11 och 13, Tkr 

2011-12-31 2011-12-31 

Svenska aktier Volym Bokfört värde Marknadsvärde 

Bank och finans 

Intrum Justitia AB 203 691 14 753 21 948 

Data 

Orc Software 20 000 2 928 1 720 

Fastighet och bygg 

Corem Property preferensaktie 130 000 16 274 15 925 

Sagax preferensaktie 595 500 8 565 15 781 

Skanska (b) 50 000 5 817 5 700 

Handel 

Hennes & Mauritz (b) 45 200 8 681 10 003 

Investmentbolag 

Ratos (b) 101 500 12 060 8 196 

Tjänsteföretag 

Loomis AB 70 000 5 790 6 930 

Securitas (b) 80 000 5 134 4 752 

Verkstadsindustri 

Electrolux (b) 65 600 9 276 7 196 

Nibe Industrier B 23 600 2 376 2 401 

Övriga 

Övriga svenska aktier 1 340 1 077 

Summa svenska aktier 92 994 101 629 

Svenska aktiefonder 

SHB Sverige Index Etisk 1 419 150 168 296 166 026 

SHB Sverigefond Index 614 3 065 3 064 

Skandia Cancerfond 130 924 15 000 15 000 

Övriga svenska aktiefonder 1 087 1 065 

Summa svenska aktiefonder 187 448 185 155 

Summa svenska aktier och aktiefonder 280 442 286 784 


2011-12-31 2011-12-31 

Utländska aktier Volym Bokfört värde Marknadsvärde 

Apple Computers Inc 4 230 7 341 11 744 

Konecranes Oy 25 800 5 612 3 338 

Övriga utländska aktier 23 0 

Summa utländska aktier 12 976 15 082 

Utländska aktiefonder 

SHB Global Index Etisk 1 254 700 110 753 129 861 

Övriga utländska aktiefonder 407 373 

Summa utländska aktiefonder 111 160 130 234 

Summa utländska aktier och aktiefonder 124 136 145 316 

Total summa aktier och aktiefonder 404 578 432 100 

Svenska obligationer och andra räntebärande papper 

Investor AB 6,125 % 910 000 8 928 8 572 

SEB 151113 nr 034E Em Mark 2 500 000 2 500 2 135 

SEB AIO 20160607 nr 1122S 2 500 000 2 500 2 153 

SHB Korträntefond 5 324 348 534 817 531 956 

Sweden 1046 100 000 000 102 477 104 662 

Volvo Treasury 20140227 500 000 5 490 5 466 

Övriga obligationer och räntebärande värdepapper 68 68 

Summa svenska obligationer och andra räntebärande värdepapper 656 780 655 012 

Utländska obligationer och andra räntebärande värdepapper 

General Electric Capital corp emtn 10/20150921 16 000 000 16 000 15 807 

Summa utländska obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 000 15 807 

Total summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 672 780 670 819 

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 077 358 1 102 919 


Kortfristiga placeringar 2011-12-31 2011-12-31 


Volym Bokfört värde Marknadsvärde 

FRN Landshypotek 131118 37 000 000 37 002 37 162 

FRN Sandvik Nr 122 ffd 121016 20 000 000 20 053 20 216 

FRN Stadshypotek 131101 37 000 000 37 000 37 182 

FRN Volvo Treasury 161208 14 000 000 14 000 14 254 

KC Kommuninvest 120321 37 000 000 36 823 36 778 

Övriga kortfristiga placeringar 829 831 

Summa kortfristiga placeringar 145 707 146 423

Bilaga 2. 

Forskning och vårdutveckling 

Anslagstyp Belopp i kr 

Forskningsprojekt 

Forskningsprojekt 334 730 000 

Summa forskningsprojekt 334 730 000 

Forskartjänster 

Cancerforskartjänst/Young Investigator Award 15 518 900 

Forskarmånader för kliniskt verksamma 7 349 370 

Högre cancerforskartjänst/Senior Investigator Award 4 075 200 

Klinisk cancerforskartjänst 50 % 2 675 800 

Postdoktortjänst 7 119 150 

Professur 1 500 000 

Summa forskartjänster 38 238 420 

Övriga forskningsanslag 

Kongress, anordnande av 285 000 

Nordisk Cancerunion (NCU) projektanslag Sverige 961 000 

Planeringsgrupp 2 175 000 

Resebidrag 526 150 

Internationell verksamhet (UICC/ICRETT & EORTC) 1 200 000 

Summa övriga forskningsanslag 5 147 150 

Summa forskningsanslag 378 115 570 

Vårdutveckling 

Vårdutvecklingsprojekt 1 160 000 

Stipendier för vårdpersonal 1 011 800 

Summa vårdutveckling 2 171 800 

Summa anslag för forskning och vårdutveckling 380 287 370 


Fördelning av forskningsanslag vid olika lärosäten 

Lärosäte Beviljad summa (Mkr) 


2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Göteborgs univ 26,8 28,8 31,0 36,1 33,7 34,5 37,6 

Karolinska Inst 126,6 125,2 136,7 154,9 157,8 156,5 154,7 

Linköpings univ 7,1 8,7 9,8 11,4 11,7 12,4 13,8 

Lunds univ 48,7 51,2 54,2 57,5 56,5 57,7 64,9 

Stockholms univ 10,0 12,1 12,2 11,7 12,2 13,0 11,6 

Umeå univ 20,8 20,5 25,9 25,7 25,1 28,0 30,2 

Uppsala univ 43,4 45,1 52,5 55,1 59,7 60,8 56,1 

Övriga 8,4 7,3 12,4 4,5 7,2 7,0 8,1 

Egen förvaltning 4,2 0,2 0,0 0 1,1 1,2 1,1 

Totalt 296,0 299,1 334,7 356,9 365,0 371,1 378,1

Bilaga 3. 

Forsknings- och 

vårdutvecklingsprojekt 

Forskningsprojekt (belopp i kronor) 

Achour, Adnane, 800 000, Karolinska Institutet 

Agace, William, 800 000, Lunds universitet 

Agerberth, Birgitta, 500 000, Karolinska Institutet 

Ahlström, Håkan, 600 000, Uppsala universitet 

Ahnesjö, Anders, 500 000, Uppsala universitet 

Akre, Olof, 500 000, Karolinska Institutet 

Akusjärvi, Göran, 1 800 000, Uppsala universitet 

Akyürek, Levent, 500 000, Göteborgs universitet 

Albertioni, Freidoun, 500 000, Karolinska Institutet 

Alexanderson, Kristina, 600 000, Karolinska Institutet 

Alm Carlsson, Gudrun, 400 000, Linköpings universitet 

Alvarado-Kristensson, Maria, 500 000, Lunds universitet 

Andersson, Anna, 500 000, Lunds universitet 

Andersson, John, 500 000, Karolinska Institutet 

Andersson, Leif, 500 000, Uppsala universitet 

Andersson, Sonia, 400 000, Karolinska Institutet 

Andersson, Tommy, 500 000, Lunds universitet 

Andersson, Tommy, 1 250 000, Lunds universitet 

Andäng, Michael, 500 000, Karolinska Institutet 

Antti, Henrik, 500 000, Umeå universitet 

Arnberg, Niklas, 600 000, Umeå universitet 

Arnér, Elias, 1 000 000, Karolinska Institutet 

Arnqvist, Anna, 500 000, Umeå universitet 

Aro, Helena, 400 000, Stockholms universitet 

Arsenian Henriksson, Marie, 800 000, Karolinska Institutet 

Askling, Johan, 400 000, Karolinska Institutet 

Aspenström, Pontus, 600 000, Karolinska Institutet 

Axelson, Håkan, 800 000, Lunds universitet 

Axelsson, Bertil, 400 000, Umeå universitet 

Baecklund, Eva, 500 000, Uppsala universitet 

Belkic, Dzevad, 500 000, Karolinska Institutet 

Belting, Mattias, 1 000 000, Lunds universitet 

Bengzon, Johan, 400 000, Lunds universitet 

Bergh, Anders, 500 000, Umeå universitet 

Bergh, Anders, 1 000 000, Umeå universitet 

Bergh, Jonas, 500 000, Karolinska Institutet 

Bergh, Jonas, 2 000 000, Karolinska Institutet 

Bergmark, Karin, 500 000, Göteborgs universitet 

Bergquist, Annika, 500 000, Karolinska Institutet 

Bergö, Martin, 1 500 000, Göteborgs universitet 

Bernhardt, Peter, 600 000, Göteborgs universitet 

Betsholtz, Christer, 2 000 000, Karolinska Institutet 

Bjartell, Anders, 1 000 000, Lunds universitet 

Bjerling, Pernilla, 400 000, Uppsala universitet 

Björkholm, Magnus, 500 000, Karolinska Institutet 

Björklund, Peyman, 500 000, Uppsala universitet 

Björklund, Stefan, 500 000, Umeå universitet 

Björnstedt, Mikael, 1 000 000, Karolinska Institutet 

Blom, Anna, 1 000 000, Lunds universitet 

Blomgren, Klas, 500 000, Göteborgs universitet 

Blomqvist, Anders, 1 000 000, Linköpings universitet 

Borén, Thomas, 800 000, Umeå universitet 

Borg, Åke, 1 750 000, Lunds universitet 

Brandberg, Yvonne, 500 000, Karolinska Institutet 

Bratt, Ola, 500 000, Lunds universitet 

Brune, Mats, 400 000, Göteborgs universitet 

Bryceson, Yenan, 800 000, Karolinska Institutet 

Bryder, David, 800 000, Lunds universitet 

Byström, Anders, 1 000 000, Umeå universitet 

Bäck, Sven ÅJ, 500 000, Lunds universitet 

Bälter , Katarina, 500 000, Karolinska Institutet 

Börjeson, Sussanne, 300 000, Linköpings universitet 

Cao, Yihai, 1 750 000, Karolinska Institutet 

Cardell, Susanna, 600 000, Göteborgs universitet 

Carlsson, Jörgen, 1 000 000, Uppsala universitet 

Carlsson, Leif, 800 000, Umeå universitet 

Carlsson, Peter, 1 000 000, Göteborgs universitet 

Chabes, Andrei, 600 000, Umeå universitet 

Chambers, Benedict, 500 000, Karolinska Institutet 

Claesson-Welsh, Lena, 2 000 000, Uppsala universitet 

Czene (Plna), Kamila, 800 000, Karolinska Institutet 

Dabrosin, Charlotta, 800 000, Linköpings universitet 

Dahlbäck, Björn, 400 000, Lunds universitet 

Dahlman-Wright, Karin, 500 000, Karolinska Institutet 

Dalianis, Tina, 1 000 000, Karolinska Institutet 

Damber, Jan-Erik, 500 000, Göteborgs universitet 

Damber, Jan-Erik, 1 000 000, Göteborgs universitet 

Dantuma, Nico, 1 000 000, Karolinska Institutet 

Dickman, Paul, 600 000, Karolinska Institutet 

Dillner, Joakim, 1 500 000, Karolinska Institutet 


Dimberg, Anna, 400 000, Uppsala universitet 

Dumanski, Jan, 800 000, Uppsala universitet 

Edwards, Katarina, 600 000, Uppsala universitet 

Egevad, Lars, 500 000, Karolinska Institutet 

Ehrencrona, Hans, 500 000, Lunds universitet 

Ek, Sara, 500 000, Lunds universitet 

Ekblom, Marja, 400 000, Lunds universitet 

Ekbom, Anders, 600 000, Karolinska Institutet 

Ekwall, Karl, 1 250 000, Karolinska Institutet 

Elias, Per, 800 000, Göteborgs universitet 

Elmroth, Sofi, 500 000, Lunds universitet 

Enblom, Anna, 500 000, Karolinska Institutet 

Engstrand, Lars, 500 000, Karolinska Institutet 

Engström, Ylva, 800 000, Stockholms universitet 

Ericson, Johan, 800 000, Karolinska Institutet 

Eriksson, Kristina, 500 000, Göteborgs universitet 

Eriksson, Ulf, 800 000, Karolinska Institutet 

Erlandsson Harris, Helena, 500 000, Karolinska Institutet 

Ernberg, Ingemar, 1 000 000, Karolinska Institutet 

Ernfors, Patrik, 1 000 000, Karolinska Institutet 

Essand, Magnus, 500 000, Uppsala universitet 

Essand, Magnus, 800 000, Uppsala universitet 

Fadeel, Bengt, 500 000, Karolinska Institutet 

Falkenberg, Maria, 800 000, Göteborgs universitet 

Fan, Xiaolong, 500 000, Lunds universitet 

Farnebo (Hammarsund), Marianne, 500 000, 

Karolinska Institutet 

Fernö, Mårten, 800 000, Lunds universitet 

Feychting, Maria, 500 000, Karolinska Institutet 

Finizia, Caterina, 500 000, Göteborgs universitet 

Fioretos, Thoas, 1 000 000, Lunds universitet 

Forsberg Nilsson, Karin, 500 000, Uppsala universitet 

Forslund, Ola, 500 000, Lunds universitet 

Forssell-Aronsson, Eva, 1 500 000, Göteborgs universitet 

Fowler, Christopher, 500 000, Umeå universitet 

Franzén, Lars, 300 000, Umeå universitet 

Frisan, Teresa, 600 000, Karolinska Institutet 

Frisén, Jonas, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Funa, Keiko, 600 000, Göteborgs universitet 

Fuxe, Jonas, 500 000, Karolinska Institutet 

Fürst, Carl Johan, 400 000, Karolinska Institutet 

Gabrielsson, Susanne, 500 000, Karolinska Institutet 

Garoff, Henrik, 800 000, Karolinska Institutet 

Gedda, Lars, 500 000, Uppsala universitet 

Gerwins, Pär, 500 000, Uppsala universitet 

Girnita, Leonard, 600 000, Karolinska Institutet 

Gisselsson Nord, David, 600 000, Lunds universitet 

Giwercman, Aleksander, 500 000, Lunds universitet 

Glimelius, Bengt, 2 000 000, Uppsala universitet 

Grandér, Dan, 800 000, Karolinska Institutet 

Grandien, Alf, 500 000, Karolinska Institutet 

Grankvist, Kjell, 400 000, Umeå universitet 

Grundström, Thomas, 1 250 000, Umeå universitet 


Grönberg, Henrik, 500 000, Karolinska Institutet 

Grönberg, Henrik, 1 750 000, Karolinska Institutet 

Gullberg, Urban, 600 000, Lunds universitet 

Gustafsson, Claes, 1 500 000, Göteborgs universitet 

Gustafsson, Jan-Åke, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Gustavsson, Bengt, 600 000, Göteborgs universitet 

Gyllensten, Ulf, 1 500 000, Uppsala universitet 

Haglind, Eva, 500 000, Göteborgs universitet 

Hall, Per, 800 000, Karolinska Institutet 

Hallberg, Bengt, 600 000, Umeå universitet 

Hallberg, Einar, 500 000, Stockholms universitet 

Hammar, Niklas, 500 000, Karolinska Institutet 

Hammarsten, Ola, 1 000 000, Göteborgs universitet 

Hammarström, Lennart, 400 000, Karolinska Institutet 

Hansson, Gunnar C, 800 000, Göteborgs universitet 

Hansson, Johan, 600 000, Karolinska Institutet 

Hansson, Mats, 600 000, Uppsala universitet 

Haraldsson, Börje, 500 000, Göteborgs universitet 

Hassan, Moustapha, 500 000, Karolinska Institutet 

Heldin, Paraskevi, 500 000, Ludwiginstitutet, Uppsala 

Helleday, Thomas, 500 000, Stockholms universitet 

Helleday, Thomas, 1 500 000, Stockholms universitet 

Hellstrand, Kristoffer, 1 000 000, Göteborgs universitet 

Hellström, Mats, 800 000, Uppsala universitet 

Hellström-Lindberg, Eva, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Henriksson, Roger, 800 000, Umeå universitet 

Henter, Jan-Inge, 600 000, Karolinska Institutet 

Hermanson, Ola, 1 000 000, Karolinska Institutet 

Holmberg, Johan, 500 000, Karolinska Institutet 

Holmberg, Lars, 900 000, Uppsala universitet 

Holmgren, Arne, 1 750 000, Karolinska Institutet 

Holmgren, Lars, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Hugosson, Jonas, 500 000, Göteborgs universitet 

Hugosson, Jonas, 600 000, Göteborgs universitet 

Hultcrantz, Rolf, 500 000, Karolinska Institutet 

Hultmark, Dan, 800 000, Umeå universitet 

Humphreys, Keith, 500 000, Karolinska Institutet 

Högbom, Martin, 500 000, Stockholms universitet 

Höglund, Anna T, 300 000, Uppsala universitet 

Höglund, Mattias, 800 000, Lunds universitet 

Höglund, Petter, 600 000, Karolinska Institutet 

Höög, Christer, 1 800 000, Karolinska Institutet 

Ibanez, Carlos, 2 000 000, Karolinska Institutet 

Ingelman-Sundberg, Magnus, 600 000, Karolinska Institutet 

Jacobsson, Anders, 500 000, Stockholms universitet 

Jacobsson, Lars, 1 000 000, Göteborgs universitet 

Jakobsson, Johan, 500 000, Lunds universitet 

Jakobsson, Lars, 500 000, Karolinska Institutet 

Jemth, Per, 500 000, Uppsala universitet 

Jenssen, Dag, 400 000, Stockholms universitet 

Jernberg Wiklund, Helena, 1 000 000, Uppsala universitet 

Jernström, Helena, 600 000, Lunds universitet 

Jirström, Karin, 600 000, Lunds universitet

Johansson Lindbom, Bengt, 500 000, Lunds universitet 

Johansson, Bertil, 1 500 000, Lunds universitet 

Johansson, Erik, 1 000 000, Umeå universitet 

Johansson, Karin, 500 000, Lunds universitet 

Johansson, Staffan, 600 000, Uppsala universitet 

Johnsen, John Inge, 400 000, Karolinska Institutet 

Jonsson, Ann-Beth, 500 000, Stockholms universitet 

Joseph, Bertrand, 600 000, Karolinska Institutet 

Juliusson, Gunnar, 500 000, Lunds universitet 

Jönsson, Göran, 500 000, Lunds universitet 

Jönsson, Jan-Ingvar, 500 000, Linköpings universitet 

Kanduri, Chandrasekhar, 1 000 000, Göteborgs universitet 

Karlsson, Anna, 1 000 000, Karolinska Institutet 

Karlsson, Mats, 1 250 000, Uppsala universitet 

Karlsson, Mikael, 500 000, Umeå universitet 

Karlsson, Mikael, 500 000, Karolinska Institutet 

Karlsson, Stefan, 1 500 000, Lunds universitet 

Kenne Sarenmalm, Elisabeth, 400 000, Göteborgs universitet 

Kiessling, Rolf, 500 000, Karolinska Institutet 

Kiessling, Rolf, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Kjellén, Lena, 600 000, Uppsala universitet 

Klareskog, Lars, 400 000, Karolinska Institutet 

Klein, Eva , 700 000, Karolinska Institutet 

Klein, Georg, 800 000, Karolinska Institutet 

Kreuger, Johan, 500 000, Uppsala universitet 

Kärre, Klas, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Lagergren, Jesper, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Lain, Sonia, 800 000, Karolinska Institutet 

Lambe, Mats, 400 000, Karolinska Institutet 

Lambert, Paul, 500 000, Karolinska Institutet 

Lampic, Claudia, 400 000, Karolinska Institutet 

Landberg, Göran, 500 000, Lunds universitet 

Landberg, Göran, 1 500 000, Lunds universitet 

Landström, Marene, 500 000, Umeå universitet 

Landström, Marene, 800 000, Umeå universitet 

Langel, Ulo, 500 000, Stockholms universitet 

Larsson, Catharina, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Larsson, Christer, 1 250 000, Lunds universitet 

Larsson, Jan, 500 000, Umeå universitet 

Larsson, Jonas, 800 000, Lunds universitet 

Larsson, Lars-Gunnar, 1 250 000, Karolinska Institutet 

Larsson, Nils-Göran, 800 000, Karolinska Institutet 

Larsson, Ola, 500 000, Karolinska Institutet 

Larsson, Olle, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Larsson, Rolf, 1 000 000, Uppsala universitet 

Le Blanc, Katarina, 1 000 000, Karolinska Institutet 

Leandersson, Tomas, 600 000, Lunds universitet 

Leeb-Lundberg, Fredrik, 500 000, Lunds universitet 

Lehmann, Sören, 600 000, Karolinska Institutet 

Lehtiö, Janne, 600 000, Karolinska Institutet 

Lendahl, Urban, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Lennartsson, Johan, 400 000, Ludwiginstitutet, Uppsala 

Lewensohn, Rolf, 1 250 000, Karolinska Institutet 

Li, Chunde, 400 000, Karolinska Institutet 

Li, Jin-ping, 500 000, Uppsala universitet 

Liao Persson, Jenny, 600 000, Lunds universitet 

Liedberg, Fredrik, 500 000, Lunds universitet 

Lilja, Hans, 1 500 000, Lunds universitet 

Lindahl, Per, 500 000, Göteborgs universitet 

Lindblad-Toh, Kerstin, 600 000, Uppsala universitet 

Lindblom, Annika, 500 000, Karolinska Institutet 

Lindblom, Annika, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Lindegren, Sture, 400 000, Göteborgs universitet 

Linden, Sara, 500 000, Göteborgs universitet 

Linder, Stig, 800 000, Karolinska Institutet 

Lindkvist (Petersson), Karin, 500 000, Lunds universitet 

Lindqvist, Arne, 500 000, Karolinska Institutet 

Liu, Kui, 800 000, Umeå universitet 

Ljungberg, Börje, 500 000, Umeå universitet 

Ljunggren, Hans-Gustaf, 1 000 000, Karolinska Institutet 

Loskog, Angelica, 500 000, Uppsala universitet 

Lui, Weng-Onn, 500 000, Karolinska Institutet 

Lund, Eva, 600 000, Linköpings universitet 

Lundberg Giwercman, Yvonne, 800 000, Lunds universitet 

Lundeberg, Joakim, 500 000, Kungl Tekniska Högskolan 

Lundholm, Kent, 800 000, Göteborgs universitet 

Lundqvist, Andreas, 500 000, Karolinska Institutet 

Lycke, Nils, 800 000, Göteborgs universitet 

Lötvall, Jan, 500 000, Göteborgs universitet 

Magnusson, Mattias, 500 000, Lunds universitet 

Malmberg, Karl-Johan, 500 000, Karolinska Institutet 

Malmström, Per-Uno, 500 000, Uppsala universitet 

Manjer, Jonas, 600 000, Lunds universitet 

Mannervik, Mattias, 600 000, Stockholms universitet 

Marek, Los, 500 000, Linköpings universitet 

Martinsson, Tommy, 800 000, Göteborgs universitet 

Martling, Anna, 600 000, Karolinska Institutet 

Massoumi, Ramin, 1 000 000, Lunds universitet 

Masucci, Maria, 2 000 000, Karolinska Institutet 

Mei, Ya-Fang, 500 000, Umeå universitet 

Melin (Malmer), Beatrice, 500 000, Umeå universitet 

Mertens, Fredrik, 1 250 000, Lunds universitet 

Mincheva-Nilsson, Lucia, 500 000, Umeå universitet 

Mitelman, Felix, 500 000, Lunds universitet 

Miyazono, Kohei, 500 000, Ludwiginstitutet, Uppsala 

Molin, Göran, 400 000, Lunds universitet 

Moustakas, Aristidis, 500 000, Ludwiginstitutet, Uppsala 

Moustakas, Aristidis, 1 000 000, Ludwiginstitutet, Uppsala 

Muhr, Jonas, 500 000, Karolinska Institutet 

Mårtensson-Bopp, Inga-Lill, 500 000, Göteborgs universitet 

Naredi, Peter, 500 000, Umeå universitet 

Nelander, Sven, 800 000, Göteborgs universitet 

Nilbert, Mef, 1 250 000, Lunds universitet 

Nilsson, Gunnar, 1 000 000, Karolinska Institutet 

Nilsson, Jonas, 600 000, Göteborgs universitet 

Nilsson, Mikael, 500 000, Göteborgs universitet 

Nilsson, Ola, 600 000, Göteborgs universitet 

Nilsson, Sten, 1 250 000, Karolinska Institutet 


Nistér, Monica, 800 000, Karolinska Institutet 

Nordin, Karin, 500 000, Uppsala universitet 

Nordin, Karin, 500 000, Uppsala universitet 

Nordling, Margareta, 500 000, Göteborgs universitet 

Nordlund, Pär, 1 750 000, Karolinska Institutet 

Nylander, Karin, 800 000, Umeå universitet 

Ohlsson, Rolf, 2 000 000, Karolinska Institutet 

Okret, Sam, 800 000, Karolinska Institutet 

Olsson, Anna-Karin, 600 000, Uppsala universitet 

Olsson, Håkan, 1 000 000, Lunds universitet 

Olsson, Inge, 800 000, Lunds universitet 

Orlova, Anna, 800 000, Uppsala universitet 

Palmer, Ruth, 800 000, Umeå universitet 

Palmqvist, Lars, 500 000, Göteborgs universitet 

Palmqvist, Richard, 1 000 000, Umeå universitet 

Panaretakis, Theocharis, 500 000, Karolinska Institutet 

Pan-Hammarström, Qiang, 800 000, Karolinska Institutet 

Patarroyo, Manuel, 500 000, Karolinska Institutet 

Paulsson, Kajsa, 500 000, Lunds universitet 

Pawitan, Yudi, 400 000, Karolinska Institutet 

Pejler, Gunnar, 600 000, Sveriges lantbruksuniversitet 

Percipalle, Piergiorgio, 500 000, Karolinska Institutet 

Peterson, Curt, 1 000 000, Linköpings universitet 

Pettersson, Sven, 600 000, Karolinska Institutet 

Pietras, Kristian, 600 000, Karolinska Institutet 

Pilon, Marc, 500 000, Göteborgs universitet 

Poellinger, Lorenz, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Punga, Tanel, 400 000, Uppsala universitet 

Påhlman, Lars, 500 000, Uppsala universitet 

Påhlman, Sven, 1 500 000, Lunds universitet 

Quiding-Järbrink, Marianne, 600 000, Göteborgs universitet 

Rasmuson, Torgny, 500 000, Umeå universitet 

Reilly, Marie, 600 000, Karolinska Institutet 

Renné, Thomas, 500 000, Karolinska Institutet 

Ring, Lena, 600 000, Uppsala universitet 

Ringdén, Olle, 1 600 000, Karolinska Institutet 

Ringnér, Markus, 500 000, Lunds universitet 

Ringvall, Maria, 400 000, Uppsala universitet 

Roberg, Karin, 400 000, Linköpings universitet 

Rolny, Charlotte, 800 000, Ludwiginstitutet, Uppsala 

Ronne, Hans, 500 000, Sveriges lantbruksuniversitet 

Roos, Göran, 1 000 000, Umeå universitet 

Rosén, Anders, 800 000, Linköpings universitet 

Rosenquist Brandell, Richard, 1 000 000, Uppsala universitet 

Rovira, Carlos, 500 000, Lunds universitet 

Rubin, Kristofer, 1 000 000, Uppsala universitet 

Rydén, Lisa, 500 000, Lunds universitet 

Rydén, Mikael, 600 000, Karolinska Institutet 

Rönnstrand, Lars, 800 000, Lunds universitet 

Saal, Lao, 500 000, Lunds universitet 

Samakovlis, Christos, 1 500 000, Stockholms universitet 


Sandberg, Johan, 600 000, Karolinska Institutet 

Sander, Birgitta, 500 000, Karolinska Institutet 

Sangfelt, Olle, 500 000, Karolinska Institutet 

Sangfelt, Olle, 800 000, Karolinska Institutet 

Scheding, Stefan, 500 000, Lunds universitet 

Schulte, Gunnar, 500 000, Karolinska Institutet 

Schwartz, Stefan, 600 000, Lunds universitet 

Segersvärd, Ralf, 200 000, Karolinska Institutet 

Selivanova, Galina, 1 750 000, Karolinska Institutet 

Shoshan, Maria, 600 000, Karolinska Institutet 

Sigvardsson, Mikael, 1 500 000, Linköpings universitet 

Simon, Andras, 500 000, Karolinska Institutet 

Sitnicka, Ewa, 800 000, Lunds universitet 

Sjöberg, Britt-Marie, 800 000, Stockholms universitet 

Sjöblom, Tobias, 500 000, Uppsala universitet 

Sjögren, Camilla, 1 250 000, Karolinska Institutet 

Sjölander, Anita, 800 000, Lunds universitet 

Skogseid, Britt, 800 000, Uppsala universitet 

Smith, Edvard, 800 000, Karolinska Institutet 

Sollerbrant, Kerstin, 400 000, Karolinska Institutet 

Sparén, Pär, 500 000, Karolinska Institutet 

Spillmann, Dorothe, 500 000, Uppsala universitet 

Stattin, Pär, 600 000, Umeå universitet 

Steineck, Gunnar, 1 000 000, Göteborgs universitet 

Stenerlöw, Bo, 600 000, Uppsala universitet 

Stenman, Göran, 1 500 000, Göteborgs universitet 

Stenman, Jan, 500 000, Karolinska Institutet 

Stigbrand, Torgny, 800 000, Umeå universitet 

Strand, Sven-Erik, 1 250 000, Lunds universitet 

Strander, Björn, 500 000, Göteborgs universitet 

Ström, Lena, 500 000, Karolinska Institutet 

Strömblad, Staffan, 1 250 000, Karolinska Institutet 

Ståhl, Stefan, 500 000, Kungl Tekniska Högskolan 

Ståhlberg, Freddy, 500 000, Lunds universitet 

Stål, Olle, 1 250 000, Linköpings universitet 

Sun, Xiao-Feng, 1 000 000, Linköpings universitet 

Sund, Malin, 500 000, Umeå universitet 

Sundfeldt, Karin, 500 000, Göteborgs universitet 

Sundin, Anders, 300 000, Karolinska Institutet 

Sundström Poromaa, Inger, 400 000, Uppsala universitet 

Sunnerhagen, Maria, 1 000 000, Linköpings universitet 

Sunnerhagen, Per, 500 000, Göteborgs universitet 

Svanborg, Catharina, 1 250 000, Lunds universitet 

Swartling, Fredrik, 500 000, Uppsala universitet 

Syvänen, Ann-Christine, 700 000, Uppsala universitet 

Szekely, Laszlo, 600 000, Karolinska Institutet 

Sällberg, Matti, 800 000, Karolinska Institutet 

Sävendahl, Lars, 400 000, Karolinska Institutet 

Söderberg-Nauclér, Cecilia, 600 000, Karolinska Institutet 

Söderkvist, Peter, 400 000, Linköpings universitet 

Taipale, Jussi, 1 750 000, Karolinska Institutet 

ten Dijke, Peter, 500 000, Ludwiginstitutet, Uppsala 

Teneberg, Susann, 500 000, Göteborgs universitet 

Tennvall, Jan, 800 000, Lunds universitet 

Theopold, Ulrich, 500 000, Stockholms universitet

Thor, Stefan, 1 250 000, Linköpings universitet 

Tiensuu Janson, Eva, 600 000, Uppsala universitet 

Tishelman, Carol, 800 000, Karolinska Institutet 

Toftgård, Rune, 2 000 000, Karolinska Institutet 

Tolmachev, Vladimir, 800 000, Uppsala universitet 

Treuter, Eckardt, 500 000, Karolinska Institutet 

Tuck, Simon, 800 000, Umeå universitet 

Turesson, Ingela, 300 000, Uppsala universitet 

Tydén, Tanja, 400 000, Uppsala universitet 

Tötterman, Thomas, 1 250 000, Uppsala universitet 

Uhrbom, Lene, 800 000, Uppsala universitet 

Wadell, Göran, 400 000, Umeå universitet 

Welsh, Michael, 600 000, Uppsala universitet 

Wennerberg, Johan, 800 000, Lunds universitet 

Vennström, Björn, 800 000, Karolinska Institutet 

Westerberg, Lisa, 500 000, Karolinska Institutet 

Westermark, Bengt, 1 500 000, Uppsala universitet 

Widengren, Jerker, 400 000, Kungl Tekniska Högskolan 

Widersten, Mikael, 400 000, Uppsala universitet 

Widmark, Anders, 1 000 000, Umeå universitet 

Wiklund, Fredrik, 400 000, Karolinska Institutet 

Wikström, Pernilla, 600 000, Umeå universitet 

Wilhelm, Margareta, 500 000, Karolinska Institutet 

Wiman, Klas, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Vincent, Clara Theresa, 500 000, Karolinska Institutet 

Winqvist, Ola, 600 000, Karolinska Institutet 

Visa, Neus, 600 000, Stockholms universitet 

Wolk, Alicja, 1 250 000, Karolinska Institutet 

von Essen, Louise, 600 000, Uppsala universitet 

Woods, Niels-Bjarne, 500 000, Lunds universitet 

Wrange, Örjan, 600 000, Karolinska Institutet 

Wright, Anthony, 800 000, Karolinska Institutet 

Xu, Dawei, 800 000, Karolinska Institutet 

Ye, Weimin, 600 000, Karolinska Institutet 

Zackrisson, Björn, 800 000, Umeå universitet 

Zackrisson, Sophia, 500 000, Lunds universitet 

Zhivotovsky, Boris, 1 000 000, Karolinska Institutet 

Åkerström, Göran, 1 250 000, Uppsala universitet 

Åman, Pierre, 800 000, Göteborgs universitet 

Åström, Stefan, 600 000, Stockholms universitet 

Öllinger, Karin, 500 000, Linköpings universitet 

Österborg, Anders, 600 000, Karolinska Institutet 

Östlund Farrants, Ann-Kristin, 400 000, 

Stockholms universitet 

Östman, Arne, 500 000, Karolinska Institutet 

Östman, Arne, 1 500 000, Karolinska Institutet 

Vårdutvecklingsprojekt 

Harmenberg, Ulrika, 400 000, Stockholm 

Limnell-Vanninen, Barbro, 300 000, Örebro 

Sand, Lisa, 400 000, Stockholm 

Wallhult, Elisabeth, 60 000, Göteborg 


Bilaga 4. 

Tjänster, planeringsgrupper, 

stipendier med mera 

Professurer 2011 

Westermark, Bengt, Uppsala (t o m januari 2012) 

Högre cancerforskartjänst/ 

Senior Investigator Award 

Arsenian Henriksson, Marie, Karolinska Institutet 

Essand, Magnus, Uppsala universitet 

Jernberg Wiklund, Helena, Uppsala universitet 

Larsson, Christer, Lunds universitet 

Moustakas, Aristidis, Uppsala universitet 

Souchelnytskyi, Serhiy, Karolinska Institutet 

Cancerforskartjänst/Young Investigator Award 

Björklund, Peyman, Uppsala universitet 

Bryder, David, Lunds universitet 

Czene, Kamila, Karolinska Institutet 

Frisan, Teresa, Karolinska Institutet 

Girnita, Leonard, Karolinska Institutet 

Hellström, Mats, Uppsala universitet 

Liao Persson, Jenny, Lunds universitet 

Jönsson, Göran, Lunds universitet 

Lindkvist (fd Petersson), Karin, Lunds universitet 

Lundberg Giwercman, Yvonne, Lunds universitet 

Nilsson, Jonas, Göteborgs universitet 

Orlova, Anna, Uppsala universitet 

Panaretakis, Theocharis, Karolinska Institutet 

Pietras, Kristian, Karolinska Institutet 

Rolny, Charlotte, Ludwiginstitutet, Uppsala 

Saal, Lao, Lunds universitet 

Sjöblom, Tobias, Uppsala universitet 

Ström (Berggren), Lena, Karolinska Institutet 

Uhrbom, Lene, Uppsala universitet 

Wikström Pernilla, Umeå universitet 

Klinisk cancerforskartjänst (50 %) 

Akre, Olof, Karolinska Institutet 

Björnstedt, Mikael, Karolinska Institutet 

Höglund, Petter, Karolinska Institutet (tjl) 

Rydén, Lisa, Lunds universitet 

Sander, Birgitta, Karolinska Institutet 

Martling, Anna, Karolinska Institutet 

Forskarmånader för kliniskt verksamma 

Albertsson, Per, Göteborgs universitet 

Bergmark, Karin, Göteborgs universitet 


Bratt, Ola, Lunds universitet 

Brorson, Håkan, Lunds universitet 

Brune, Mats, Göteborgs universitet 

Enblad, Gunilla, Uppsala universitet 

Enblom, Anna, Karolinska Institutet 

Fjällskog, Marie-Louise, Uppsala universitet 

Girnita, Ada, Karolinska Institutet 

Gustafsson Liljefors, Maria, Karolinska Institutet 

Hultquist, Anne, Lunds universitet 

Jerkeman, Mats, Lunds universitet 

Johansson, Karin, Lunds universitet 

Jonsson, Håkan, Umeå universitet 

Lagercrantz, Svetlana, Karolinska Institutet 

Lehmann, Sören, Karolinska Institutet 

Lundin, Jeanette, Karolinska Institutet 

Micke, Patrick, Uppsala universitet 

Nilsson, Björn, Lunds universitet 

Palmqvist, Lars, Göteborgs universitet 

Planck Sturegård, Maria, Lunds universitet 

Religa, Piotr, Karolinska Institutet 

Robinsson, David, Umeå universitet 

Segerman, Anna, Uppsala universitet 

Strander, Björn, Göteborgs universitet 

Sundfeldt, Karin, Göteborgs universitet 

Tennvall, Jan, Lunds universitet 

Ullén, Anders, Karolinska Institutet 

Ungerstedt, Johanna, Karolinska Institutet 

Wallström, Peter, Lunds universitet 

Wennerberg, Johan, Lunds universitet 

Zackrisson, Sophia, Lunds universitet 

Zedenius, Jan, Karolinska Institutet 

Postdoktortjänst 

Ahlgren, Sara, Uppsala universitet 

Bergström, Sara, Uppsala universitet 

Göndör, Anita, Karolinska Institutet 

Jakobsson, Lars, Karolinska Institutet 

Lundholm, Lovisa, Karolinska Institutet 

Nyman, Ulrika, Ludwiginstitutet, Stockholm 

Prakash, Jai, Karolinska Institutet 

Qian, Hong, Linköpings universitet 

Sehat, Bita, Karolinska Institutet 

Tabor, Vedrana, Karolinska Institutet 

Wigerup, Caroline, Lunds universitet

Anordnande av kongresser 

Brodin, Bertha, Karolinska Institutet 

Hall, Per, Karolinska Institutet 

Hellström-Lindberg, Eva, Karolinska Institutet 

Rönnstrand, Lars, Lunds universitet 

Planeringsgrupper 

Alvegård, Thor, Lunds universitet 

Bergh, Jonas, Karolinska Institutet 

Cohn Cedermark, Gabriella, Karolinska Institutet 

Edsjö, Anders, Lunds universitet 

Enblad, Gunilla, Uppsala universitet 

Fernö, Mårten, Lunds universitet 

Hansson, Johan, Karolinska Institutet 

Hellström-Lindberg, Eva, Karolinska Institutet 

Henriksson, Roger, Umeå universitet 

Jönson, Claes, Göteborgs universitet 

Kristoffersson, Ulf, Lunds universitet 

Lind, Pehr, Karolinska Institutet 

Nilsson-Ehle, Herman, Göteborgs universitet 

Påhlman, Lars, Uppsala universitet 

Rosenquist Brandell, Richard, Uppsala universitet 

Strand, Sven-Erik, Lunds universitet 

Wagenius, Gunnar, Uppsala universitet 

Resebidrag 

Abdel Aleem, Eiman, Karolinska Institutet 

Baudet, Aurélie, Lunds universitet 

Berglund, Anders, Karolinska Institutet 

Boije, Maria, Uppsala universitet 

Caglayan, Demet, Uppsala universitet 

Cedervall, Jessica, Uppsala universitet 

De Petris, Luigi, Karolinska Institutet 

Ehlin Henriksson, Barbro, Karolinska Institutet 

Farnebo (Hammarsund), Marianne, Karolinska Institutet 

Fritz, Helena, Lunds universitet 

Gradin, Katarina, Karolinska Institutet 

Grönberg, Malin, Uppsala universitet 

Gunnarsson, Rebeqa, Uppsala universitet 

Guven, Hayrettin, Karolinska Institutet 

Harada, Masako, Karolinska Institutet 

Hu, Li-Fu, Karolinska Institutet 

Hååg, Petra, Karolinska Institutet 

Jansson, Lina, Lunds universitet 

Jerevall, Piiha-Lotta, Linköpings universitet 

Jögi, Annika, Lunds universitet 

Karlsson, Christin, Göteborgs universitet 

Karlsson, Robert, Karolinska Institutet 

Kashuba, Elena, Karolinska Institutet 

Klein, Eva, Karolinska Institutet 

Kutschera, Simone, Uppsala universitet 

Leja, Justyna, Uppsala universitet 

Lock, John, Karolinska Institutet 

Majumdar, Arindam, Uppsala universitet 

Masucci, Maria, Karolinska Institutet 

Mathot, Lucy, Uppsala universitet 

Mellberg, Sofie, Uppsala universitet 

Norddahl, Gudmundur, Lunds universitet 

Olsson, Richard, Karolinska Institutet 

Pergert, Pernilla, Karolinska Institutet 

Petersson, Jessica, Lunds universitet 

Poschke, Isabel, Karolinska Institutet 

Roberg, Karin, Linköpings universitet 

Rohlin, Anna, Göteborgs universitet 

Rosselló Castillo, Catalina Ana, Lunds universitet 

Selivanova, Galina, Karolinska Institutet 

Ström, Cecilia, Stockholms universitet 

Sutton, Lesley Ann, Uppsala universitet 

Tabor, Vedrana, Karolinska Institutet 

Tanmoy, Mondal, Uppsala universitet 

Wennerberg, Johan, Lunds universitet 

Wennman-Larsen, Agneta, Karolinska Institutet 

Vikingsson, Svante, Linköpings universitet 

Wrange, Örjan, Karolinska Institutet 

Åkerström, Göran, Uppsala universitet 

Stipendier för vårdpersonal 

Alex, Rosanna, Stockholm 

Alexandersson, Sara, Stockholm 

Almén, Jeanette, Avesta 

Andersson, Åsa G, Solna 

Arvidsson, Gunnel, Hässleholm 

Backman Hällestrand, Kerstin, Solna 

Berghammer, Annette, Stockholm 

Bergmark, Marita, Skellefteå 

Bergström, Jonas, Stockholm 

Björnstad, Birgitta, Falun 

Borg, Gunilla, Lund 

Bradley, Ann-Sofie, Falun 

Börjesson, Susanne, Falun 

Carlsson, Helen, Visby 

Claesson, Anna-Lena, Göteborg 

Dahl, Marita, Lund 

Dahlberg Almgren, Birgitta, Avesta 

Danielsson, Eva-Lena, Karlstad 

David, Trisha, Nyköping 

Del Gaiso, Katarina, Stockholm 

Edin, Malin, Stockholm 

Ek, Annelie, Avesta 

Ekman, Katarina, Hässleholm 

Engstrand, Ulrika, Göteborg 

Ericson, Agneta, Kungsbacka 

Eriksson, Annelie, Falun 

Eriksson, Elisabeth, Halmstad 

Eriksson, Harrieth, Sala 

Eriksson, Kerstin, Sala 

Flodin, Gunilla, Umeå 

Forsberg, Eva, Falun 

Franzén, Jörgen, Halmstad 

Fridblom, Karolina, Solna 

Frisk, Joanna, Eskilstuna 

Fritzson, Harald, Halmstad 


Gradin, Berny, Karlstad 

Granström, Eva, Luleå 

Grindberg, Sofia, Stockholm 

Gulde, Ingrid, Södertälje 

Gustafsson, Birgitta, Borlänge 

Hammersley-Paulsson, Elizabeth, Sollentuna 

Hansen, Susanne, Avesta 

Hedengren, Frida, Strängnäs 

Hedlund, Kamilla, Luleå 

Hedlund, Pär, Skellefteå 

Hellgren, Ann, Uppsala 

Hellström, Inger, Jönköping 

Hennerfors, Karin, Falun 

Henriksen, Paula, Västerås 

Holmberg, Katarina, Stockholm 

Hullberg, Inger, Strängnäs 

Hällströmer, Ann-Marie, Ludvika 

Högberg, Anna, Uppsala 

Ingvarsson, Anita, Göteborg 

Jansson, Janet, Karlstad 

Jansson, Marine, Ludvika 

Jansson, Rosie, Täby 

Jernström, Else- Marie, Strängnäs 

Jidesund Hagberg, Susanne, Stockholm 

Johansson, Anna, Halmstad 

Johansson, Eva, Lidingö 

Johansson, Helena, Falun 

Johansson, Jenny-Ann, Ljungby 

Jönsson, Ann-Charlotte, Helsingborg 

Karlsson, Ingegerd, Jönköping 

Karlsson, Katarina, Stockholm 

Kraatz, Charlotte, Karlstad 

Kristofersson, Ida, Gällivare 

Lannerwall, Katarina, Älvsjö 

Larsson, Christina, Örebro 

Larsson, Kerstin, Karlstad 

Lilius, Linda, Täby 

Lillhager, Lena, Uppsala 

Lindblad, Anna, Stockholm 

Lindgren, Jane, Täby 

Lindqvist, Erika, Umeå 

Ljungberg, Annika, Älmhult 

Ljunggren, Åse, Halmstad 

Louthander, Annika, Karlstad 

Lundell, Eva, Norrköping 

Lundgren, Helena, Solna 

Lundsgård, Amanda, Strängnäs 

Löfgren, Anette, Lund 

Magnusson, Lizzy, Falun 

Malm, Annica, Stockholm 

Malmberg, Camilla, Mjölby 

Malmia, Emilie, Södertälje 

Martinsson, Anna, Falun 

Masgård, Annette, Borlänge 

Mattola, Sinikka, Ludvika 

Norgren, Ingrid, Falun 


Nyblom, Emma, Älmhult 

Nyman, Maria, Karlstad 

Olsson, Maria, Göteborg 

Olsson, Ulrika, Karlstad 

Orsholm, Ingrid, Stockholm 

Pettersson, Jessica, Eskilstuna 

Pettersson, Liselott, Uppsala 

Rasmusson, Else-Marie, Lund 

Rathsman, Helene, Falun 

Rinvall, Catarina, Göteborg 

Robèrt, Lotta, Lund 

Ronquist, Katarina, Örebro 

Rostamian, Mino, Lidingö 

Runesson, Helen, Växjö 

Rödström, Karin, Göteborg 

Secher, Birgitta, Västerås 

Skagerlind, Lars, Umeå 

Skördåker, Anna, Solna 

Smidt Lindeqvist, Ann-Catrin, Västerås 

Sodell, Marie, Stockholm 

Stennert, Birgitta, Växjö 

Strandqvist, Kristina, Ljungby 

Sundqvist, Marianne, Halmstad 

Svalberg, Maria, Nyköping 

Svensson, Sara, Norrtälje 

Särnhult, Anna-Maria, Kungsbacka 

Söderlund, Monika, Västerås 

Söderman, Lill, Ludvika 

Sörstrand Larsson, Ingrid, Köping 

Täge, Åsa, Täby 

Törnblom, Clara, Täby 

Uddbom, Eleonor, Stockholm 

Urdal, Ann-Sofie, Mjölby 

Wahlbeck, Liselotte, Halmstad 

Vall, Carina, Hudiksvall 

Wanberg, Charlotta, Kristinehamn 

Wendt, Christel, Lund 

Wester, Maria, Köping 

Wikström, Monica, Falun 

Yang Öhlin, Ying-Ying, Lund

Bilaga 5. 

Anslag från NCU 2011 (Nordic Cancer Union) 

Utdelade projektanslag till två svenska forskare i nordiska samarbetsprojekt 

Richard Rosenquist Brandell, Uppsala 50 000 Euro 

“Comprehensive molecular screening and large-scale 

data integration in a population-based cohort of chronic lymphocytic leukemia” 

Fredrik Wiklund, KI 60 000 Euro 

“Genetic epidemiology of prostate cancer prognosis” 

Summa: 110 000 Euro 


Bilaga 6. 

Styrande organ med mera 

i Cancerfonden 

Styrelseledamöter 

Bengt Holgersson, ordförande, f d landshövding 

Birgitta Lindholm, vice ordförande, biolog, klinisk projektledare 

Göran Edbom, verksamhetschef, läkare 

Ulf Edström, f d internationell chef LO 

Tor Ekman, docent, överläkare 

Ingemar Ericson, docent 

Elisabeth Falkemo, jur kand, f d rikslottachef 

Teddy Falkenek, varumärkesdirektör 

Lars Kylberg, direktör 

Lena Lageson, avdelningschef 

Lina Nordquist, docent, forskare 

Suppleanter 

Evert Karlsson, direktör 

Elisabet Lidbrink, överläkare 

Åke Näslund, ledamot ILCO 

Per Rosengren, direktör KF 

Rune Toftgård, professor 

Ledamöter utan rösträtt 

Bengt Westermark, professor, 

ordf i Cancerfondens forskningsnämnd 

Thomas Halvorsen, direktör, 

ordf i Cancerfondens finansnämnd 

Valberedning för styrelsen 

Marianne af Malmborg, ordförande 

Anders Ekbom 

Yvonne Ingman 

Kristina Malm Jansson 

Bo Nordenskjöld 

Arbetsutskott 



Stefan Bergh 

Ordförandena i forskningsnämnden och finansnämnden är 

ständigt adjungerade. 


Revisorer 

Anders Malmeby, auktoriserad revisor 

Birgitta Hellgren, ekonom 

Revisorssuppleanter 

Birgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisor 

Lena Morgan, förbundsombudsman 

Kansliets ledningsgrupp 

Stefan Bergh, generalsekreterare 

Lena Biörnstad, avdelningschef Information 

Sara Brodahl, avdelningschef Insamling 

Anna Karlsson, avdelningschef Forskningsadministration 

Thord Norberg, avdelningschef Ekonomi 

Ulrika Svensson, avdelningschef Marknad 

Sanna Wärn, avdelningschef Samhällskontakter 

Kicki Nordström, assistent till generalsekreteraren 

Forskningsnämnden 


(ledamöter se nästa sida) 

Finansnämnden 

Thomas Halvorsen, ordförande 

Dan Andersson 

William af Sandeberg 

Bengt Telland

Cancerfondens forskningsnämnd 2011-04-01–2012-03-31 

Ledamöter Personliga suppleanter 

Bengt Westermark, ordf, Uppsala universitet 

Mef Nilbert, vice ordf, Lunds universitet Rolf Larsson, Uppsala universitet 

Håkan Ahlman, Göteborgs universitet Sven-Erik Strand, Lunds universitet 

Johan Askling, Karolinska Institutet Elsebeth Lynge, Köpenhamn 

Christer Betsholtz, Karolinska Institutet Rolf Ohlsson, Karolinska Institutet 

Thomas Borén, Umeå universitet Jure Piskur, Lunds universitet 

Joakim Dillner, Lunds universitet Pär Stattin, Umeå universitet 

Göran Edbom, styrelserepresentant Ingemar Ericson, styrelserepresentant 

Ylva Engström, Stockholms universitet Ingela Turesson, Uppsala universitet 

Toas Fioretos, Lunds universitet Klas Kärre, Karolinska Institutet 

Kristoffer Hellstrand, Göteborgs universitet Louise von Essen, Uppsala universitet 

Eva Hellström-Lindberg, Karolinska Institutet Ingrid Schmidt, Socialstyrelsen 

Göran Landberg, Lunds universitet Åke Borg, Lunds universitet 

Thomas Lindahl, London Lorenz Poellinger, Karolinska Institutet 

Pia Lindeskog, styrelserepresentant Elisabeth Lidbrink, styrelserepresentant 

Kent Lundholm, Göteborgs universitet Bengt Jeppsson, Lunds universitet 

Maria Masucci, Karolinska Institutet Galina Selivanova, Karolinska Institutet 

Ingalill Rahm Hallberg, Lunds universitet Karin Nordin, Uppsala universitet 

Göran Roos, Umeå universitet Fredrik Öberg, Uppsala universitet 

Hans Starkhammar, Linköpings universitet Sussanne Börjeson, Linköpings universitet 

Staffan Strömblad, Karolinska Institutet Claes Gustafsson, Göteborgs universitet 

Elisabeth Åvall Lundqvist, Karolinska Institutet Johan Hansson, Karolinska Institutet 

Per-Åke Andreason, adjungerad ledamot, stipendiekommitténs ordförande 

Forskningsnämndens arbetsutskott 


Håkan, Ahlman 

Johan Askling 

Ylva Engström 

Thoas Fioretos 

Kristoffer Hellstrand 

Göran Landberg 

Mef Nilbert 

Ingalill Rahm Hallberg 

Staffan Strömblad 

Forskningsnämndens vetenskapliga sekretariat 

Bengt Westermark, Uppsala universitet, professor, forskningsnämndens ordförande 

Anna Karlsson, Karolinska Institutet, professor, vetenskaplig sekreterare 

Yvonne Brandberg, Karolinska Institutet, professor, biträdande vetenskaplig sekreterare 

Lars Wieslander, Stockholms universitet, professor, biträdande vetenskaplig sekreterare 

Jan Zedenius, Karolinska Institutet, docent, biträdande vetenskaplig sekreterare 

Valberedning för forskningsnämnden 2011 

Bengt Glimelius, sammankallande 

Christer Höög 

Catharina Svanborg 


Forskningsnämndens 

prioriteringskommittéer 

2011-04-01–2012-03-31 

A 1 Genetik, hematologi, 

och cellbiologi 

Fioretos, Thoas, ordf (LU) 

Grandér, Dan (KI) 

Helleday, Thomas (SU) 

Martinsson, Tommy (GU) 

Sjöblom, Tobias (UU) 

Sjögren, Camilla, v ordf (KI) 

Tötterman, Thomas (UU) 

Visa, Neus (SU) 

A 2 Patologi och translationell 

forskning 

Blomgren, Klas (GU) 

Jernberg-Wiklund, Helena (UU) 

Landberg, Göran, ordf (LU) 

Ljunggren, Hans-Gustaf (KI) 

Nilsson, Sten, v ordf (KI) 

Palmqvist, Richard (UmU) 

Åman, Pierre (GU) 

Östman, Arne (KI) 

B 1 Genreglering, biokemi 

och strukturbiologi 

Arsenian Henriksson, Marie (KI) 

Gustafsson, Claes, v ordf (GU) 

Larsson, Christer (LU) 

Palmer, Ruth (UmU) 

Strömblad, Staffan, ordf (KI) 

Sunnerhagen, Maria (LiU) 

Syvänen, Ann-Christine (UU) 

Åström, Stefan (SU) 

B 2 Modellorganismer, 

utvecklingsbiologi 

och systembiologi 

Axelson, Håkan (LU) 

Bergö, Martin (GU) 

Engström, Ylva, ordf (SU) 

Holmgren, Lars (KI) 

Lendahl, Urban, v ordf (KI) 

Sigvardsson, Mikael (LiU) 

Thor, Stefan (LiU) 

Welsh, Michael (UU) 

C Experimentell och klinisk 

immunologi, mikrobiologi 

och celltransplantation 

Dalianis, Tina (KI) 

Ernberg, Ingemar (KI) 

Essand, Magnus (UU) 

Hellstrand, Kristoffer, ordf (GU) 


Henriques Normark, Birgitta (KI) 

Hultmark, Dan (UmU) 

Nilsson, Gunnar P (KI) 

Severinson, Eva, v ordf (SU) 

D Klinisk cancerforskning, klinisk 

och experimentell farmakologi 

Bjartell, Anders (LU) 

Dabrosin, Charlotta (LiU) 

Hultcrantz, Rolf (KI) 

Larsson, Rolf, v ordf (UU) 

Nilbert, Mef, ordf (LU) 

Nygren, Peter (UU) 

Rosenquist Brandell, Richard (UU) 

Shoshan, Maria (KI) 

E Klinisk cancerforskning, 

radiologi och strålningsbiologi 

Ahlman, Håkan, ordf (GU) 

Le Blanc, Katarina (KI) 

Linder, Stig (KI) 

Malmström, Per-Uno (UU) 

Påhlman, Lars (UU) 

Stenerlöw, Bo (UU) 

Strand, Sven-Erik, v ordf (LU)) 

F Klinisk cancerforskning, 

medicinsk och klinisk 

epidemiologi, biostatistik 

Askling, Johan, ordf (KI) 

Frisch, Morten (Köpenhamn) 

Grotmol, Tom (Oslo) 

Lynge, Elsebeth, v ordf (Köpenhamn) 

Michaëlsson, Karl (UU) 

Nyström, Lennarth (UmU) 

Peltomäki, Päivi (Helsingfors) 

Stattin, Pär (UmU) 

Wolk, Alicja (KI) 

G Vårdvetenskap 

Alexanderson, Kristina (KI) 

Bergmark, Karin (GU) 

Fürst, Carl-Johan (KI) 

Håvard-Loge, Jon (Oslo) 

Nordin, Karin, v ordf (UU) 

Rahm Hallberg, Ingalill, ordf (LU) 

UU: Uppsala universitet 

KI: Karolinska Institutet 

LU: Lunds universitet 

GU: Göteborgs universitet 

UmU: Umeå universitet 

LiU: Linköpings universitet 

Forskningsnämndens 

sakkunniggrupper 2011 

Sakkunniggruppen för bedömning av 

ansökningar om Young Investigator 

Award 

Maria Masucci, sammankallande 

Johan Askling 

Peter Carlsson 

Richard Rosenquist Brandell 

Sakkunniggruppen för bedömning 

av ansökningar om Senior Investigator 

Award 

(anslagskategorin ej utlyst 2011) 

Göran Landberg, sammankallande 

Ylva Engström 

Helena Jernberg-Wiklund 

Anders Rosén 

Sakkunniggruppen för bedömning av 

Klinisk cancerforskartjänst (50 %) 

Charlotta Dabrosin, sammankallande 

Eva Hellström-Lindberg 

Peter Nygren 

Sakkunniggruppen för bedömning 

av Postdoktortjänst 

Stefan Björklund, sammankallande 

Eva Forssell-Aronsson 

Christer Höög 

Stipendiekommittén 

Per-Åke Andreason, ordförande 

Eva Gustafsson, vice ordförande 

Iris Göthberg 

Maria Hellbom 

Margareta Larsson 

Göran Laurell 

Ann-Louise Olsson 

Susann Plate

Bilaga 7. 

Cancerfondens kodrapport 

Syftet med FRIIs kvalitetskod är att öka transparensen och öppenheten inom organisationer i insamlingsbranschen. 

Kvalitetskoden är ett eget initiativ från insamlingsorganisationerna. Kodrapporten är inte föremål för granskning av 

Cancerfondens revisorer. Revisorn är dock skyldig att i revisionsberättelsen påtala om kodrapport saknas. Koden gäller 

för samtliga medlemmar från och med 2009-12-31 och innebär att alla medlemmar ska presentera en kodrapport. 

Cancerfonden valde att presentera sin första kodrapport i årsberättelsen för verksamhetsåret 2008. 

FRIIs kvalitetskod 

1. Övergripande principer 

1.1–1.5 Organisationens värdegrund 

2. Förhållningssätt till omvärlden 

2.1 Redogörelse för beroendeförhållanden 

2.2 Riktlinjer för val av samarbetspartner 

2.3 Betydande samarbetspartner (andra organisationer, 

myndigheter, företag) 

2.4 Krav på samarbetspartner 

2.5 Motverka oegentligheter 

3. Mål och måluppfyllelse 

3.1 Målen utifrån vision, värderingar och ändamål 

som omsätts till aktiviteter 

3.2 Utvärderar målen 

3.3 Redovisning av måluppfyllelse 

Följs 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Kommentar 

Vision 

Huvudmän som högsta beslutande 

organ 

För övrigt oberoende 

Riktlinjer för leverantörer, 

sponsorer och samarbetspartner 

Sponsorer och samarbetspartner 

Sponsorer och samarbetspartner 

Attestordning, regler för firmateckning 

och inköp, krav 

på leverantörer, leveransbedömning, 

personalhandbok 

samt övriga riktlinjer 

Verksamhetsplan 

Uppföljning per månad, tertial 

och år 

Uppföljning per månad, tertial 

och år 

Mål och utfall per månad, 

tertial och år 

Hur informationen 

finns tillgänglig 

Årsberättelse 

cancerfonden.se 


Styrdokument 



Styrdokument 

Styrdokument 

Styrdokument 

Lednings- och 

styrelsedokument 

Lednings- och 


Lednings- och 


Månadsrapporter till 

medarbetare och styrelse 



4. Styrning, ledning, kontroll 

4.1 Stadgar och högsta beslutande organet 

4.1.1 Stadgar 

4.1.2 Högsta beslutande organet 

– årsmötet 

4.1.2.1 Kallelse 

4.1.2.2 Styrelsens och revisorernas närvaro 

på årsmötet 

4.1.2.3 Genomförande – styrelsens ordförande 

ska inte vara ordförande. Justerare ska inte vara 

ledamot eller anställd 

4.1.2.4 Protokoll 

4.2 Tillsättning av styrelse och revisorer 

– Valberedningen 

4.2.1 Tillsättning av valberedning 

4.2.2 Valberedningens uppgift 

4.2.3 Styrdokument och kompetensbehov 

4.2.4 Formella hinder som styrelseledamot 

4.2.5 Mandatperioder och möjligheter till omval 

4.2.6 Information om valberedningen 

4.2.7 Information om styrelsen, profil/kompetens 

och närvaro på styrelsemöten 

4.3 Styrelsen 

4.3.1 Styrelsens arbetsordning 


Följs 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Nej 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Kommentar 

Cancerfondens stadgar antogs 

den 20 juni 1951 och 

ändrades senast den 6 maj 

2010 


Berörda kallas till mötet. För 

kännedom finns den även på 


Närvaron förtecknas 

i protokollet 

Styrelsens ordförande har 

valts till ordförande på huvudmannamötet 

Finns 

Valberedning tillsätts på huvudmannamöte 

enligt stadgar 

Finns i arbetsordning för 

valberedning 

Finns i arbetsordning för 

valberedning 

Följer Svensk Insamlingskontrolls 

föreskrifter 

Stadgar reglerar detta 

Valberedningens ledamöter 

och arbetsordning 

Titel samt presentation av 

valberedningens förslag på 

ledamöter 

Närvaro 

Arbetsordning 




Trycksak 




Protokoll 






www.insamlingskontroll.se 

Stadgar, årsberättelse 

och cancerfonden.se 



cancerfonden.se


4.3.2 Styrelsens arvodering 

4.3.3 Styrelsens rapportering 

4.3.3.1 Redovisning av måluppfyllelse 

4.3.3.2 Finansiell rapportering 

4.3.4 Intern kontroll 

4.3.4.1 Utvärdering av intern kontroll 

4.3.4.2 Rapportering om hur den interna kontrollen 

är organiserad 

4.3.5 Arbete med redovisnings- och 

revisionsfrågor 

4.3.5.1 Säkerställande av kvaliteten i den finansiella 

rapporteringen 

Följs 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Kommentar 

Beslutas på huvudmannamöte 

Mål och utfall per månad, 

tertial och år 

Årsredovisning 

Den interna kontrollen har 

utvärderats utifrån ramverket 

COSO och resultatet har 

analyserats och inarbetats i 

verksamhetsplaneringen 

Ledningssystemet är ISOcertifierat 

och innehåller 

processer och styrande dokument. 

Styrande dokument 

som arbetsordningar, 

attestordning och riktlinjer 

för kapitalförvaltning 

uppdateras årligen och godkänns 

av styrelsen. 

Internrevision sker årligen 

genom att relevanta områden 

väljs ut och granskas. 

Tertialuppföljning sker med 

ledningsgruppen där måluppfyllelse 

och avvikelser 

rapporteras. 

Styrelserapport skickas från 

generalsekreteraren till styrelsen 

månadsvis. 

Månadsbokslut tas fram och 

rapporteras till styrelsen. 

Årets finansiella rapportering 

sker i form 

av årsredovisning. Processerna 

att ta fram månads- 

och årsbokslut liksom årsredovisning, 

innefattar 

olika kontrollmoment som 

genomgås i kvalitetssäkrande 

syfte. En löpande kontakt 




Protokoll 

Protokoll 

Månadsrapport 



Interna rapporter 


Interna rapporter och 

årsberättelse 



4.3.5.2 Ansvar för verksamheten i ”efterföljande 

led” (i förekommande fall) 

4.3.6 Styrelsens övriga uppgifter 

4.3.6.1 Riktlinjer för finansiering m m enligt 

FRIIs vägledningar avseende placeringspolicy 

4.3.6.2 Riskanalys och utvärdering 

4.3.6.3 FRIIs kvalitetskod tillämpas 

4.4 Ledande befattningshavare 

4.4.1 Instruktion till högsta tjänsteman 

4.4.2 Ersättning till ledande befattningshavare 

5. Insamling 

5.1 90-konto 

5.2–5.15 

– Policy/riktlinjer för insamling 

– Förtroende 

– Organisationens ansvar 

– Insamlingens ändamål 

– Återrapportering 

– Kostnader 

– Respekt för givaren 

– Gåvor till särskilda ändamål 

– Återbetalning av gåva 

– Att tacka nej till gåva 

– Bild och text i insamlingsarbetet 


Följs 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Kommentar 

finns med de externa revisorerna 

i samband med att 

de granskar årsredovisningen. 

De externa revisorerna 

kommunicerar också sina 

iakttagelser direkt 

gentemot styrelsen en gång 

om året. 

Cancerfonden följer upp 

forskningsresultat och ekonomisk 

uppföljning av 

forskningsanslagen 

Styrelsen fastställer riktlinjer 

för Cancerfondens kapitalförvaltning 

Per tertial uppdaterar ledningsgruppen 

riskanalysen 

Kodrapport 

Arbetsordning för generalsekreterare 

och kansli 

Ledande befattningshavare 

är generalsekreteraren. Styrelsen 

beslutar om ersättning. 

Innehar 90-konto 

Insamlingspolicy 




Styrdokument 

Protokoll 


Styrdokument 



Styrdokument


– Minderåriga i insamlingsarbetet 

– Marknadsföring 

– Hantering och avyttring i form av fast 

egendom 

6. Medarbetare 

6.1 Riktlinjer för anställda. 

– Riktlinjer arbetstider/anställningsvillkor 

– Jämställdhetspolicy 

– Policy jävsituationer 

– Policy/riktlinjer lönesättning 

– Ersättningspolicy/provisionsbaserad 

ersättning? 

6.2 Uppföranderegler 

6.3 Frivilliga 

6.4 Respekt för medarbetarnas rättigheter. Medarbetarna 

har rätt att bli behandlade jämlikt och 

respektfullt och deras mänskliga rättigheter ska 

respekteras och försvaras. Ledarskapet ska utövas 

professionellt. Ansvar och befogenheter ska 

följas åt. 

6.5 Kompetensutveckling 

6.6 Utvärdering/utvecklingssamtal 

7. Återrapportering och information 

7.1 Kodrapport 

7.2 Finansiell rapportering 

– årsredovisning 

7.3–7.5 Årsredovisning eller särskild rapport, 

webbplats eller annan offentlig redovisning 

7.6 Auktoriserad eller godkänd revisor 

7.7 Revisorns utökade rapporteringsskyldighet 

Följs 

Ja 

Nej 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Kommentar 

– Anställningskontrakt 

– Personalpolicy 

– Utvecklingssamtal 

– Jävpolicy (forsknings- 

nämnden) 

– Kollektivavtal 

– Personalhandbok 

Vision, värderingar och mål 

för Cancerfonden samt 

personalpolicy 

Cancerfonden har endast 

anställda medarbetare 

Personalhandbok 

Medarbetarenkät 

Befattningsbeskrivningar 

Utvecklingssamtal 

Ingår i utvecklingssamtal 

Vid utvecklingssamtal 

Finns 


Kodrapport i årsberättelse 

Auktoriserad revisor väljs 

av huvudmän 

Rapporteringskraven är 

kommunicerade enligt 

kvalitetskodens krav 



Styrdokument 

Styrdokument 

Protokoll 

Internt dokument 

Internt dokument 









Så här kan du bidra 

Ge en gåva 

Du kan när som helst stödja cancerforskningen 

genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro 

901986-0 eller bankgiro 901-9514. På cancerfonden.se 

kan du enkelt ge en gåva med ditt 

vanliga betalkort eller via din internetbank. 

Du kan även skänka en gåva via sms. 

Bli månadsgivare 

Starta ett månadsgivande på cancerfonden.se 

eller ring 020-59 59 59. 

Ge en minnesgåva 

Med en minnesgåva till Cancerfonden kan du 

hedra minnet av en avliden vän eller släkting. 

På cancerfonden.se skänker du enkelt din 

minnesgåva eller engagerar familj och vänner 

genom att starta en minnesinsamling. Du kan 

även ringa in din minnesgåva på telefon 020- 

59 59 59. 

Ge en gratulationsgåva 

Uppvakta en vän genom att ge en gåva till 

Cancerfonden. 

Testamentera 

Att testamentera till Cancerfonden är att ge en 

gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden 

kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, 

fastigheter eller värdeföremål. Cancerfonden 

är befriat från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar 

och kapitalvinster. Som testamentstagare 

tar vi ansvar för att testamentet 

verkställs med respekt för det som testamentet 

omfattar. 

Bli stödmedlem 

Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 

200 kronor per år. Som stödmedlem får du 

varje år fyra nummer av vår tidning Rädda 

Livet som belyser Cancerfondens verksamhet 

och forskningens framsteg. 

Trygghet för givaren 

Cancerfonden 

– har 90-konto och övervakas av Svensk Insamlingskontroll 

– är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) 

– är certifierad enligt den internationella kvalitetsstämpeln ISO 9001:2000. 

Köp lotter i Cancerfondens Rikslotteri 

Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri 

där hela överskottet går till Cancerfonden. 

Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se 

Köp lotter i Svenska PostkodLotteriet 

Cancerfonden är förmånstagare i Svenska 

PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra 

till en bättre värld för människor, djur och 

miljö. Vägen dit går genom att driva ett lotteri 

som kan donera överskottet till utvalda välgörenhetsorganisationer. 

Engagera ditt företag 

Som sponsor till Cancerfonden bidrar ditt företag 

till forskningsfinansiering samtidigt som ni 

genererar affärsdrivande effekter och goodwill 

för verksamheten. Vill ni stödja Cancerfonden 

genom en gåva kan ni välja att bli Cancerfondens 

företagsvän. 

Spara i fonder 

Genom att spara i Skandia Cancerfonden 

stödjer du Cancerfonden. Årligen tillfaller 2 

procent av fondens värde Cancerfonden. 

Aktiegåva 

Du kan skattefritt skänka utdelningen från 

dina börsnoterade aktier till Cancerfonden, 

dock före bolagsstämman. Ta hjälp av din 

bank eller besök oss på cancerfonden.se 

Stora donationer 

En stor donation är att långsiktigt ge stöd och 

ett sätt att engagera sig i finansiering av svensk 

cancerforskning. Som donator bidrar du till att 

Sveriges position inom cancerområdet stärks 

internationellt.

Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar 

organisationen med forskningsfinansiering, opinionsbildning och 

kunskapsspridning. 

Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. Vi 

är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner 

och företag. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk 

cancerforskning. Varje år finansierar vi cirka 400 forskningsprojekt. 

Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59 

Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se

Årsberättelse 2011 - Cancerfonden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?