Betydelsefull eller bortkastad tid? En kvalitativ studie om ...

2.7.2 Validitet
Validitet är ett väldigt komplicerat begrepp som beskriver om en fråga mäter det den
är avsedd att mäta och anger om studien har tillräckligt med grund för att lyckas
svara på den initierade frågeställningen (Bell 2000). Validitet samexisterar med
reliabilitet, det vill säga, saknar en fråga reliabilitet så saknar den också validitet.
Dock innebär inte detta att en hög reliabilitet också ger en hög validitet (ibid). Under
uppsatsens gång har författarna försökt balansera graden av validitet genom en
ordenlig planering av fältarbetet samt strukturering av intervjufrågorna. Exempelvis,
har Staffan Moberg som är stadsrevisor på Stockholm Stad intervjuats för vägledning
och förberedelse inför de centrala intervjurespondenterna, samt för att säkerställa att
rätt personer med den rätta kunskapen är valda för uppsatsstudien. Som tidigare
nämnts har författarna också genomfört en kartläggning av nämnder och
stadsförvaltningar som har fått ett upprepat antal anmärkningar av samma karaktär.
Detta för att säkerställa att rätt förvaltningar valts ut för intervju och därmed öka
sannolikheten att lyckas svara på syftet.
2. 8 Källkritik
För att bedöma en källas tillförlitlighet beskriver Thurén (2005) fyra identifierbara
kriterier; äkthet, tidssamband, oberoende samt tendensfrihet. Äkthet söker förklara
en källas tillförlitlighet (ibid). Då denna uppsats huvudsakligen baserats på
vetenskapliga artiklar bör trovärdigheten anses vara relativt hög då artikeln
genomgått en granskningsprocedur av andra forskare före publicitet. Tidssamband
beskriver källans aktualitet, det vill säga, ju närmare källan är rådande tidsperiod
desto större anses tillförlitligheten vara (ibid). För att öka litteraturens relevans till
denna studie har författarna försökt komplettera gammal litteratur med nyare
forskning. Beträffande intervjuerna, har hänsyn till tidaspekten försökt beaktas
genom att hålla dem så nära i tiden som möjligt för att informationen ska anses så
relevant som möjligt. En källa som anses oberoende innehåller inga redogörande
referat till tidigare litteratur inom ett ämnesområde (ibid). Författarna har försökt
beakta detta genom att primärt nyttja ursprungskällan. Har beroende källor använts
så är det för att de ansetts vara bäst lämpade för uppsatsstudien. Slutligen, söker
tendensfrihet beskriva forskarnas subjektivitetsgrad (ibid). Det går aldrig helt
säkerligen att tillförsäkra forskarnas subjektivitet gällande deras forskning. Då
författarna försökt använda flera källor inom samma ämnesområde finns möjligheten
13