Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...
Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...
Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>sid</strong>. 32 | kultur<br />
<strong>Om</strong> Luxemburgs kyrkor:<br />
”Det började år 963…”<br />
Till staden Luxemburg, som såväl bokstavligen som ”andligen” ligger i hjärtat av Europa,<br />
kommer årligen tiotusentals turister. Och denna stad är väl värd att besöka. Inom ett<br />
behändigt avgränsat område, i storlek inte mycket större än staden Lunds stadskärna,<br />
finner vi den lilla ån Petrusses djupa ravindal som genomkorsar staden. Dalens höga träd<br />
och vackra planteringar gör att det väl lönar sig att promenera där – och se upp mot<br />
stadens ärevördiga bebyggelse på ömse <strong>sid</strong>or.<br />
Mikael. Staty föreställande ärkeängeln med sin våg i St. Michel-kyrkan.<br />
Foto: Tommy Engman<br />
Bland dessa vackra byggnadsverk talar de många<br />
kyrkorna, utspridda på alla håll, om den viktiga roll religionen<br />
har spelat i stadens och den omgivande landsbygdens<br />
liv genom tiderna. Det började år 963 då greve<br />
Siegefroid lämnade sina jaktmarker i nedre Ardennerna<br />
och lyckades byta dessa mot den utskjutande klippan<br />
över ravindalen, en viktig strategisk punkt. På grund av<br />
läget på den romerska huvudvägen mellan Reims och<br />
Trier rådde där redan en viss ekonomisk aktivitet i form<br />
av bland annat en viktig marknad. Här uppförde nu<br />
greve Siegefroid sin borg som han gav namnet<br />
Lucilinburhuc (den lilla borgen) och i samband med den<br />
kom den första kyrkan till år 987.<br />
Den mest iögonfallande kyrka landet äger är Vår frukatedralen<br />
vars grundsten lades 1603 som en nödvändig<br />
pendang till det ståliga jesuitkollegiet. I jesuiternas skola<br />
utbildades de som skulle komma att inneha de högsta<br />
posterna i landets offentliga liv och till en dylik skola<br />
hörde naturligtvis en kyrka. Denna kom att utvidgas och<br />
är med sina tre eleganta och höga torn ett vårdtecken<br />
som vittnar om landets i princip katolska tillhörighet<br />
(även om det nuförtiden verkar vara både si och så med<br />
den saken, jämför den i Luxemburg pågående eutana<strong>sid</strong>ebatten).<br />
En intressant fresk över huvudportalen vittnar<br />
med sina avbildningar av såväl för jesuitorden viktiga<br />
helgon som av offentliga personligheter från denna tid<br />
om den starka samhörigheten mellan stat och kyrka på<br />
1600-talet.<br />
En lustig detalj, om man så får säga, är historien<br />
om vad som hände med de jordiska kvarlevorna av<br />
den legen domspunne luxemburgiske greven och kungen<br />
av Böhmen, Jang de Blangen (Johan den blinde), som<br />
dog så tragiskt på Crécy-krigsfältet år 1346. Kvarlevorna<br />
blev spridda på olika ställen, några hamnade hos en<br />
bagare under franska revolutionen, andra i en porslinsfabrik<br />
och andra åter gömdes i en vindsvåning…<br />
Slutligen, det var år 1946, hade man emellertid lyckats<br />
samla ihop dem alla och för att skaffa de under kriget<br />
hårt prövade luxemburgarna en nationell symbol ville<br />
man placera dem i katedralens krypta.
Change language