4. Service som stöder boende - Asumispalvelusäätiö ASPA

42
9. Resultat
En stor del av de intervjuade (16 personer) och/eller deras anhöriga visste
inte huruvida en serviceplan hade gjorts upp för deras del, vad syftet med en
sådan plan är samt vem som ansvarar för att uppgöra planen. Sju personers
visste att en serviceplan hade gjorts upp medan sex personer uppgav att
det inte hade gjorts en plan för dem. Största delen av de intervjuade ansåg
också att det var oklart vad serviceplanen enligt handikappservicelagen hade
för funktion i jämförelse med den individuella planen (IP) som Kårkulla samkommun
gör upp, eftersom de till utseendet påminner mycket om varandra.
Det uppfattades därför som onödigt att göra upp två planer. Personer som
har närståendevård har dessutom gjort upp en vård- och stödserviceplan
för närståendevård med stadens socialhandledare och önskade att de olika
planerna kunde kombineras. Några önskade också att t.ex. socialarbetaren
skulle gå igenom planerna med dem efteråt, så att de bättre skulle förstå
varför planerna görs upp samt vad de innehåller.
Serviceplanen, som myndigheten som ansvarar för handikappservice i kommunen
har ansvar för, uppfattades inte som viktig av en stor del av de intervjuade.
Många av de intervjuade personerna och deras anhöriga förstod inte
att serviceplanen fungerar som en verksamhetsplan mellan personen och
den som ordnar socialvård och att den är en förutsättning för att få tillgång
till service. Även om den inte utgör ett juridiskt bindande beslut så bör de
tjänster och stödinsatser som är antecknade i serviceplanen beviljas, om det
inte är motiverat att handla på annat sätt. Många kunde inte särskilja de olika
planerna från varandra och upplevde att den individuella planen som Kårkulla
gör upp ligger som grund för personens service.
9.1 Behov av tydligare serviceprocess
Tillvägagångssättet för att få en serviceplan uppgjord var oklar för många.
Ett par av de intervjuade önskade att staden automatiskt skulle göra upp en
serviceplan för dem eller deras anhörigas del och att stadens socialarbetare
1-2 gånger per år skulle uppdatera den t.ex. per telefon. Största delen av dem
som hade en serviceplan enligt klientlagen för socialvård upplevde att de blivit
hörda och att deras åsikter förts fram, även om de kunde ha avvikande åsikter
gällande det behov som förts in i planen. För många var det ändå oklart vad
syftet med planen är och vilken roll brukaren har i serviceplaneringen. Därför
uppfattades serviceplanen främst som ett dokument riktat till myndigheter
och serviceproducenter.