4. Service som stöder boende - Asumispalvelusäätiö ASPA

Största delen av de intervjuade visste inte heller om de hade ett specialomsorgsprogram
och vad syftet med programmet är. Två personer uppgav att
de inte hade specialomsorgsprogram. Informationen i specialomsorgsprogrammen
ansågs också vara så knapphändig att de intervjuade ansåg att
Kårkullas IP-plan tydligare beskriver servicebehovet som personen har.
Kårkulla samkommuns IP-möten (individuell plan)
Den så kallade individuella planen är Kårkulla samkommuns interna arbetsredskap,
som används i planeringen av brukarens service. I praktiken görs
planen upp i samband med ett möte, på vilket personen, dennes anhöriga,
representanter från socialnämnden, pedagogik och medicin samt eventuella
andra människor i individens nätverk är representerade. Utgångspunkten är
att IP-möten ordnas årligen och vid behov oftare, speciellt då det gäller barn.
Också för vuxna strävar man efter att ordna IP-möte en gång per år, eller
enligt personens önskemål. Vid dessa möten justeras också omsorgsprogrammen
vid behov. Specialomsorgsprogrammet omfattar den service som
personen har rätt till med stöd av specialomsorgslagen. I Kårkullas individuella
plan beskrivs på vilket sätt servicen ordnas samt vem som ansvarar
för den. Enligt forskarsocialarbetare Ann-Marie Lindqvist (personlig information
18.1.2012) varierar praxis bland olika kommuner och en del kommuner
använder den individuella planen som grund för serviceplanen (som socialmyndigheterna
enligt socialvårdens klientlag skall göra upp för den enskilda
individen). Kårkullas individuella plan är inte överklagbar.
Uppföljning av serviceplanen samt den individuella planen (IP)
Några respondenter uttryckte att man i IP-planerna ofta kommit överens om
viss service men att den inte i praktiken förverkligats enligt överenskommelse.
Största delen av de intervjuade upplevde också att ansvaret för att
följa upp det överenskomna borde förtydligas och att de renskrivna planerna
anländer för sent, ibland just innan följande IP-möte. Det efterlystes tidsramar
inom vilka olika ansvarsuppgifter skall utföras, samt att man förtydligar vilken
instans eller person som ansvarar för att utföra uppgiften. En del hade varit
med om avbrott i servicen (t.ex. i terapier, bidrag) på grund av brister i koordineringen
och i uppföljningen av serviceplanen. Vem som har ansvar för att
koordinera servicenätet uppfattades som mycket oklart och många upplevde
att byråkratin som en följd av detta fungerar så långsamt att personen går
miste om behövligt stöd. Det framgick också att själva ansökningsförfarandet
var oklart för många av de intervjuade; de visste inte hur man skall göra en
ansökan och till vilken instans man skall skicka den. För många var det oklart
att IP-planen som Kårkulla gör upp är samkommunens interna arbetsredskap
och att de således skilt måste ansöka om vissa stödtjänster från kommunen.
43