Rapport Projekt Kulturkraft

RESULTATREDOVISNING RESULTATREDOVISNING
till exempel bara e kön skulle finnas representerat. Vad gäller
jämställdheten fanns visserligen en obligatorisk föreläsning,
även om många tyckte a det var ganska dålig. Det var den
som flera nämnde som exempel på en dålig föreläsning, mycket
beroende på a den inte tog utgångspunkt i kulturarbetares
situation:
Vi hade en genusföreläsning. Hon var i och för sig duktig, men problemet
var a hon inte visste vilka vi var, utan höll sig på akademisk
nivå. A prata genus blev a prata barndom och sånt, det handlade
inte om genus i entreprenörskapet som det kanske borde vara. Det är
ju bara roligt, för en kille också, a träffa en framgångsrik företagerska
istället för alla dessa män. (man, scenograf)
Men mångfaldsfrågan förbisågs helt. Dea trots a Af Kultur
vet a det är extra svårt för kulturarbetare med invandrarbakgrund
a få jobb. 47 En man skriver på en enkät:
”I det svenska kulturlivet blir man lä bortvald om man är ickesvenskfödd”
och han var också ganska negativt inställd till Kulturkra.
Hans kommentarer var knapphändiga men det tycks som a
han hade velat ha mer hjälp a komma ut i arbetslivet eersom
det uppstår fler hinder för personer med invandrarbakgrund.
En av de som intervjuades höll med om a mångfaldsfrågan
förbises men var ändå nöjd:
Jag var den enda invandraren på kursen, och på tidigare kurser jag
gå har jag mös av fördomar men här blev jag respekterad och accepterad
för den jag var. Jag fick så mycket positiv respons, dom uppskaade
mina tankar och mina bilder så mycket a jag försökte be om
ursäkt a jag inte pratar felfri. Men dom sa ”Äh, strunt i det, du
pratar mycket bäre än många svenskar”. (kvinna, fotograf)
Inte heller då frågan om helhetsuppfaning av projektet beräknats
uteer deltagarnas födelseland (tabell 17 i bilaga) verkar
det som a de födda utanför Sverige var mer missnöjda än
andra. Hellre tvärtom. Deltagarna har alltså inte i någon större
utsträckning pekat på dea som problematiskt, förutom ovan
nämnda genusföreläsning. Men faktum är a det är en förhållandevis
hög andel kvinnor och personer med invandrarbakgrund
inskrivna på förmedlingen, 48 och det finns sannolikt
strukturella förklaringar till det. Därför kunde arbetet med
dessa frågor ha tagits på större allvar och inte varit styrt av a
personalen råkade vara befriade från fördomar. Rolf Engström
beskrev deras förhållningssä på följande vis:
För det första så tydliggör vi i vårt förhållningssä a det här säet
a arbeta inte är avhängigt om du är man eller kvinna, kommer härifrån
eller därifrån. Så till vida är det väldigt jämlikt. Vi tiar bara på
dina aktiviteter och di resultat och struntar fullkomligt i var-ifrån
du kommer, hur gammal du är eller vilket kön du har. […] Det finns
bara en sak som slår hål på all diskriminering och det är om jag kan
tjäna på det. Om jag kan tjäna pengar på dig struntar väl jag i a
du är tre meter lång och grönprickig, du får jobba här i alla fall. Och
då menar jag a det är nånting som vi pratar om på det viset tycker
jag, vi är ganska tydliga. Sen finns det ju andra problem som a dom
kommer bara a lyssna om du kommer i kritstrecksrandig kostym
eller dom kommer bara kolla på dina snygga ben eller vad det nu kan
vara, men allt det där kommer a falla i glömska om du kommer med
något intressant. Och på något annat sä kan vi inte hia a jobba
med dom här frågorna.
46 Rapport ISEKuu 1999:2 ”Uppföljning av Mål 3 inom EU:s strukturfondarbete”
47 Rapport ”Arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarknaden 2007-2008”, s 4
48 Rapport ”Arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarknaden 2007-2008”
64 65