Kustbevakningen positiv till...... - mhfost.se

More documents

Recommendations

Info

Sakkunnig i trafiksäkehet Bengt Swahn, Ljungby Denna trafikruta kommer att handla om nostalgi, som egentligen lade grunden till mitt intresse för trafiksäkerhetsarbete i vuxen ålder och som sedan späddes på när jag tagit till med nollvisionens innehåll och mot den bakgrunden är det jag idag får kraft att fortsätta med mitt ideella trafiksäkerhetsarbete. Innehållet avslutas med en programförklaring. Det börjar söndagen den 11 april 1948. Jag hade på hösten innan fyllt 10 år. Tillsammans med äldre bröder och en god vän till dessa hade vi varit ute och njutit av vårsolens strålar. Varför kommer jag ihåg denna dag, jo helt enkelt därför att det var sista söndagen som min äldste bror levde. Han hade strax innan fyllt 22 år och var lastbilschaufför. Han skulle måndagen den 12 april köra en av åkeriets bilar från Hjältevad till Västervik för att hämta foder till bönderna i trakten. Vid 14-tiden på måndagen var han på väg hem med bilen lastad och blev inblandad i en av alla onödiga trafikolyckor med fruktansvärda följder. Egentligen är ju alla trafikolyckor onödiga. Den inträffade på allmänna vägen Vimmerby – Mariannelund i Rökullabackarna, någon mil utanför Mariannelund. I nedre ändan av backen hade Vägförvaltningen skruvat bort ett järnräcke för att med sina bilar kunna backa in på den gamla vägen, som låg något lägre än den nyare. På den gamla vägen hade ordnats ett upplag av grus för kommande Grännacamp.pub sida 1 8 • trafiknyktert.nu 2 • 2010 Swahns trafikruta vinterbehov. När lastbilen med min bror som förare var i övre delen av backen stod en av vägförvaltningens bilar inbackad från den nyare vägen och lossade grus på den äldre. Min bror svänger över mot den högra delen av väghalvan för att köra mellan fronten på vägförvaltningens bil och den bergvägg som fanns på östra sidan av vägen. När han är ungefär mitt i backen kör helt plötsligt vägförvaltningens bil tvärs ut över vägen och då han är mitt ute på vägen och blockerar hela vägbanan får fordonet motorstopp. Min bror svänger då tillbaka mot vänster igen och hade räcket funnits på plats hade han glidit mot detta, men detta var bortskruvat och mitt emellan framhjulen fick han i stället en av de stenstolpar som stod kvar. Vid påkörning av denna försvann allt vad styrinrättning och bromsar heter och fordonet fortsatte rakt fram mot ett större stenblock något tiotal meter längre fram. Där blev det stopp och lasten fortsatte framåt och tryckte ihop förarhytten och mellan ratten och bakdelen av förarhytten satt min bror fastklämd och avled omedelbart. Hjälplastaren, en betydligt mindre person, hade av min bror tillsagts krypa ner på golvet framför sätet och klarade sig i stor sett oskadd, även om också han satt inklämd. Vägförvaltningens bil fick endast mindre skador baktill på högra delen av flakets lämhållare. Någon varningsanordning fanns ej uppsatt på platsen. Så här drygt 60 år senare kan man otvetydigt ställa sig frågande till domen i ärendet. Olyckan hade aldrig behövt inträffa om Vägförvaltningen hade valt att lagra gruset på annan plats och inte skruvat bort järnräcket och inte heller om föraren av Vägförvaltningens bil hade stannat kvar på grusupplaget. Jag kan mot den bakgrunden slutligen konstatera, att det här var en helt onödig olycka som fick till följd att min bror helt onödigt dog i unga år. När jag i vuxen ålder började arbeta som polis väcktes också, mot bakgrund av vad jag just berättat, mitt intresse för trafiksäkerhetsarbete och då i första hand ideellt sådant. När så Sveriges riksdag 1997 beslutade om Nollvisionen, där målet ju är nolla döda och svårt skadade i trafiken, och jag tagit till mig vad det innebar, späddes mitt intresse för trafiksäkerhetsarbetet på ytterligare och jag lovade mig själv, att det skall jag fortsätta med så länge jag bara orkar och på den vägen är det. Som motto har jag i det här avseendet tagit till mig: ”Jag måste begära av mig själv vad jag kräver av andra”. Jag kan inte börja på klaga på andras uppträdande i trafiken innan jag först ser på mitt eget. Jag håller mot ovanstående på och informerar om och om igen därför, att jag är rädd om mina medtrafikanter och vill inte att någon i onödan skall dödas eller skadas svårt i trafiken. Har du synpunkter eller funderingar på vad jag tagit upp denna vecka eller tidigare veckor är du varmt välkommen höra av dig under adress Bengt Swahn, Spelmansvägen 8, 341 32 Ljungby eller på E-post bengtswahn@telia.com den 18 maj 2009 kl 17:11
Hasse Persson har jobbat som polis i 40 år i Jönköping. Ett yrkesval som han aldrig har ångrat. Nu har han hoppat på nästa äventyr – en resa på motorcykel längs gamla Route 66 från Los Angeles till Chicago. År 1970 började Hasse Persson sin bana som polis. Först arbetade han som ordningspolis ute på fältet och 1986 började han vid trafikpolisen. På Valborgsmässoafton i år gick han i pension. Tiden har gått fort tycker han. – Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval. Det har aldrig varit tråkigt att gå till jobbet, utan jag har trivts med det jag har gjort, säger Hasse Persson. Nu när han har mer tid över, har han och hans bror som är motorcykelintresserade planerat en speciell resa. Från mitten av maj i år och tre veckor framåt kör de och 22 andra motorcykelekipage den 400 mil långa vägen från Los Angeles till Chicago längs berömda Route 66. En resa som han ser mycket fram emot. Route 66 var en landsväg i USA:s landvägsystem mellan 1926 och 1985 enligt Wikipedia. Vägen är legendarisk och idag är det populärt att åka längs de delar av vägen som finns kvar. Hasse lämnar polisyrket efter 40 år Hasse förklarar hur ATK bussen fungera. –Det ska bli spännande. Jag har aldrig varit i USA tidigare. Den här Den första tjänstebil jag körde var just en sådan här Volvo Amazon, säger Hasse resan är en sådan där grej man har pratat om länge att göra, säger Hasse Persson. Även i arbetet som trafikpolis har han kört en del motorcykel. Han har jobbat med ATK, Automatisktrafiksäkerhetskontroll, där han bland annat arbetat med mobil hastighetsövervakning och med att montera upp hastighetskameror. I trafiken tror han på att ge människor en ny chans och förklara vad de har gjort för fel istället för att i första hand alltid skriva en rapport. – Jag kan säga att jag hoppas att de bättrar sig tills nästa gång. För det är viktigt att de får ett positivt möte med polisen. Upplysning är nog det bästa och något som vi jobbar med mer och mer idag, säger Hasse Persson. Att vara polis tycker han har förändrats en del under åren, framförallt möter polisen en råare attityd hos dagens ungdomar. – Förr kunde jag gå ut själv på fältet, men det gör du inte idag. Det är mer våld, som i Rosengård i Malmö till exempel. Där kastar ungdomarna sten på oss, ambulansen och brandkåren och vi är ju bara där för att hjälpa till, säger Hasse Persson. Han kommer att sakna sitt jobb, samtidigt som det känns bra att gå i pension. Att fylla tiden tror han inte kommer att bli något problem. Familjen, vänner, motorcykelklubben, hans Harley Davidson och den nyinköpta båten kommer att kräva sitt. – Jag har trivts jättebra och det kommer att bli lite tomt nu. Samtidigt är det skönt att få göra något annat och kunna styra sin dag som man vill, säger Hasse Persson. MARI HAGLUND Hasse diskuterar hur det var förr med en äldre kollega trafiknyktert.nu 2 • 2010 • 9
Page 1 and 2: trafiknyktert.nu Motorförarnas Hel
Page 3 and 4: Ordet www.trafiknyktert.nu Så var
Page 5 and 6: Hallå där…... Anna Ericsson, ge
Page 7 and 8: Allt fler dör av metadonförgiftni
Page 9: Gemensamma promillegränser införs
Page 13 and 14: ill utökade befogenheter Kristina
Page 15 and 16: 1.Det behövs en rad olika åtgärd
Page 17 and 18: MHF-Ungdom och Svenska ATV förenin
Page 19 and 20: Lokalavdelningarnas årsmöten Ronn
Page 21 and 22: trafiknyktert.nu 2 • 2010 • 19
Page 23 and 24: Gör en insats för trafiknykterhet

Kustbevakningen positiv till...... - mhfost.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?