Hämta - Skogforsk

FRÅN SKOGFORSK
NYTT
REPORTAGE
KORTNYTT
NYA RESULTAT
nr 3 2007
Skogsbrukets produktivitet
bara ökar sidan 4
Prisbelönt Pr Pris is isbe be belö lö lönt nt n Nya gall-
Det De D t lo loss lossnar ss ssna na nar fö fför r
skogslogistiker
ringsmallar
flerträdshantering
Mikael Rönnqvist, en
Staffan Jacobson,
– Skogforsks projekt
av vinnarna till presti-
en av dem som
var en bra knuff, säger
gefyllt forskarpris
gjort jobbet
Jan Åhlund, Holmen
2 3
5

KORTNYTT
Kurser
Du har väl fått höstens
kurskatalog från Skogforsk?
Om inte kan du hämta hem
den som pdf från
www.skogforsk.se/kurser
Eller slå en signal till Inger
Petré, 018-18 85 31.
I katalogen kan du läsa mer
om kurser som:
Projektledarskap
Lönsamt skogsbruk
Produktiv skogsvård
Effektiv
logistikplanering
Webb-film:
Bränslesnål skotning
På Skogforsks hemsida finns
en sjuminuters film från ett
lyckat försök med bränslesnål
skotning. Förarna lyckades
både öka prestationen och
sänka bränsleförbrukningen!
Sture Carlsson avliden
Sture Carlsson, internationellt
välkänd arbetsinstruktör i
skogen, avled i mitten av juli.
Han var under några år redaktör
för Skogforsks arbetsmiljöpärm
och webbtjänsten
Riktig arbetsmiljö.
Omslagsfoto: En nöjd Magnus
Thor, ledare för Skogforsks
teknikprogram, visar upp
skogsbrukets produktivitetskurva.
Ökningen har varit ungefär fem
procent om året – i femtio år!
Foto: Staffan Claesson
2 NYTT nr 3 2007
Nu i en nyklippt version
Bröllop i skogen – filmen om trädens sexliv
Upplev ett av naturens
vackraste skådespel.
Skogforsk har tagit fram
en ny version av den
fängslande naturfilmen
”Bröllop i skogen”.
Här kan du följa granens och
tallens kärleksliv och utveckling
från blomma, via kotte
och frö, till ett nytt träd.
Filmen är en populärvetenskaplig
lektion om skogsträdens
fortplantning, genetik
Pris till skogslogistiker
Mikael Rönnqvist och Mikael Frisk vid
Skogforsk är två av författarna till en
vetenskaplig artikel som i stark konkurrens
belönats med MSSIP, Management Science
Strategic Innovation Prize 2007.
Priset delades ut av EURO, the Association of
European Operational Research Societies, i
samband med en stor konferens i Prag.
Övriga författare till den belönade artikeln
var Kurt Jörnsten, Norges Handelshögskola,
och Maud Göthe-Lundgren, Statens väg- och
transportforskningsinstitut.
Forskningen är en del av ett treårsprojekt,
där man tittar på kostnadsdelning inom
transportsektorn och använder skogsnäringen
Vinnarna!
Kurt Maud Mikael F Mikael R
NYA RESULTAT
Mobil provbana för
standardiserad vibrationsmätning
Nr 2, 2007
Skogsvårdsföretag –
tillväxt och utveckling
Nr 3, 2007
Kunskap Direkt – Ädellöv
Nr 4, 2007
Virkesvärdestest 2006
– mätnoggrannhet
Nr 5, 2007
och evolutionära utveckling – allt i
hissnande vackra bilder.
Namnet har inspirerats av Carl von
Linné. Det var han som lärde oss
att se växternas fortplantning som
ett naturens bröllop.
FIlmen är nu nedklippt till en modern
version på 22 minuter. Titta
på den direkt på nätet eller beställ
på DVD om du vill visa den för en
större grupp, t.ex. en skolklass.
Priset är 95 kr + moms och frakt.
som exempel. Projektet finansieras av
Vinnova och de stora skogsföretagen.
De fyra forskarna har undersökt hur åtta
skogsföretag i södra Sverige kan minska
transportkostnaderna om de samarbetar för
att optimera sina rutter.
– Våra studier visar att företagen, när de
optimerar rutterna var för sig, kan minska
kostnaderna med drygt fem procent om
man räknar med returflöden. Om de istället
jobbar tillsammans kan de sammanlagda
kostnaderna sänkas med hela 14 procent,
säger Mikael Rönnqvist.
– Samtliga företag ska tjäna lika mycket på
att samarbeta. Därför har vi tagit fram en
helt ny metodik, som tar hänsyn till hur stor
del av företagets totala volym som bidrar
till förbättringen. Vi kallar den för lika-vinstmetoden,
säger han.
– Priset är ett bevis på att Skogforsk ligger
bra till inom forskningen, även internationellt
sett, säger Mikael Rönnqvist.
Virkesvärdestest 2006 –
skördardatorer
Nr 6, 2007
Virkesvärdestest 2006 –
virkesskador Nr 7, 2007
Ökad skogsproduktion
i Holmens skogar – en
lönsamhetskalkyl
Nr 8, 2007
Skogsbrukets kostnader
och intäkter 2006
Nr 9, 2007

Indata
Läge i landet
Trädslag
Ståndortsindex
Totalålder
Grundyta
Stamantal
– alternativt
grundytevägd
diameter
Ingång för
stamantal
I diagrammet
anges sista lämpliga
tidpunkt för
förstagallring för
olika stamantal
(de tre pilarna).
Ju mer välröjd
skogen är, desto
senare kan den
gallras.
Grundyta, m 2
Diagram för G32
Nya gallringsmallar – nu är de på gång
Det är dags att byta ut Skogsstyrelsens
gamla trotjänare från 1984. Nya
datoriserade gallringsmallar premiärvisades
vid Föreningen Skogens höstexkursion
i augusti.
Skogsbruket har länge frågat efter nya
gallringsmallar som bygger på dagens
ungskogar, dagens kunskaper och
modern gallringsteknik.
SÖDRA initierade arbetet för några
år sedan och nu är de nya mallarna
nästan klara. De är utvecklade av de tre
Skogforskarna Staffan Jacobson, Folke
Pettersson och Ulf Sikström tillsammans
med Kenneth Nyström vid SLU i
Umeå.
Inte ”bara” mallar
Konstruktörerna vill helst undvika
ordet ”gallringsmallar” och pratar hellre
om ett beslutsstöd. De kallar sitt nyutvecklade
dataprogram INGVAR (interaktiv
datoriserad gallringsvariator).
Programmet är kopplat till en beståndssimulator,
där alla beräkningar och
Övre höjd, meter
framskrivningar görs. Med INGVAR
kan man göra mycket mer än att bara
avgöra om det är lämpligt att gallra.
Användaren kan variera gallringsprogram,
stickvägsavstånd, gallringsstyrka
och gallringsform och se hur skogen
utvecklas fram till slutavverkning för
olika alternativ. Man kan också se hur
mycket gagnvirke som faller ut vid
aktuell gallring och vid framtida avverkningar.
Beslutsstödet består av ett antal
diagram för tall och gran – ett för
varje ståndortsindex från T14 till T30
respektive G16 till G40 i enmeterssteg.
Man kan välja mellan diagram baserade
på grundyta eller på stamantal.
Nyheter
Några exempel på nyheter och fördelar
med det nya gallringshjälpmedlet:
I INGVAR finns nyutvecklade
självgallringsfunktioner. Utifrån dessa
har den rekommenderade övre grundytekurvan
kunnat justeras uppåt.
Det är lättare att hantera gallringsuttaget
mellan stickvägarna i förstagallring
– det har tidigare skapat mycket
förvirring.
Man kan på ett mycket tydligt sätt
visa de framtida effekterna av dåligt
röjda ungskogar.
Användaren kan anpassa beslutsstödet
till önskad risknivå genom att
justera övre kurvan uppåt eller neråt.
Vad händer nu?
– När INGVAR är färdigtestat ute i
praktiken, kommer det att vara möjligt
att ladda hem programmet från
Skogforsks hemsida.
Däremot kommer Skogforsk inte att
trycka upp några generella mallar – det
får skogsbrukets aktörer göra själva. Då
kan de anpassa gallringsmallarna till
sina skötselprogram och sin profil.
Kontakt: Staffan Jacobson
Tel. 018-18 85 47
staffan.jacobson@skogforsk.se
Diagrammet
Röd punkt =
beståndets nuvarande
övre höjd
och grundyta.
Röd linje: Beståndets
utveckling
med valt gallringsprogram.
Gröna fälten:
gallringsfasen.
Under gallringsfasen
ska beståndet
hållas inom
de gröna fälten
– över är det risk
för självgallring,
under växer skogen
för dåligt.
Rött fält: rekommenderat
mål för
slutavverkning.
NYTT nr 3 2007 3

Produktiviteten bara ökar
Det blir bara fler kubikmeter per dagsverke
och snart passeras 30-kubikmetersvallen.
Under 50 år har skogsbrukets produktivitet
ökat med i genomsnitt 5 procent varje år!
Ni känner säkert igen den gamla bilden
– den första ritades upp redan på gamla
Skogsarbetens tid. Nu har Skogforsk
uppdaterat den med färska siffror till
och med 2005.
Skogsbruket har ofta använt kurvan
för att visa omvärlden att detta inte alls
är någon seg, mossig, lågteknikbransch.
Vill du använda den nya uppdaterade
kurvan i dina presentationer kan du
hämta hem den gratis från Skogforsks
hemsida: www.skogforsk.se/forskning.
Hur länge kan det öka?
– Jag är övetygad om att kurvan kommer
fortsätta sin marsch uppåt, säger
Magnus Thor, som ansvarar för teknikprogrammet
vid Skogforsk. Med
fortsatt vardagsrationalisering, forskning
och ny teknik kan vi nog få upp
lutningen ytterligare några grader.
Flerträdshantering och förarlösa
system som Besten kan öka produktiviteten
påtagligt redan i närtid. Automation,
där man avlastar föraren en del av
rutinarbetet, kommer också starkt.
– Men det handlar inte bara om ny
teknik, säger Magnus Thor. Det är
minst lika viktigt att snabba upp processen
från idé till praktisk tillämpning.
Här måste både forskning och skogsbruk
hitta effektivare arbetsformer.
Bakom den imponerande utvecklingen
kan man också ana en minskad ambition
i skogsvården, tror Magnus Thor.
Annan statistik för drivning antyder att
ökningstakten var ännu snabbare fram
till cirka 1990 och därefter flackare
än Skogforsks kurva. Skillnaden är
skogsvården, som har varit svårare att
mekanisera. Med bibehållen skogsvård
borde kurvan ha varit flackare.
– Det här vill vi titta närmare på tillsammans
med skogsbruket, säger han.
Det är också en morot för att snabba
upp teknikutvecklingen i skogsvården.
Kontakt: Magnus Thor
Tel. 018-18 85 96
magnus.thor@skogforsk.se
4 NYTT nr 3 2007
– Med fortsatt vardagsrationalisering, ny
teknik, forskning och snabbare implementering
kan vi säkert forstätta att pressa kurvan
uppåt, säger Magnus Thor.
Kommentar: Kurvan visar skogsbrukets
produktivitetsutveckling perioden 1956 till
2005 – och de olika tekniska system som
genom åren har bidragit till denna.
Data till kurvan kommer från Skogsstatistisk
Årsbok. Antalet avverkade kubikmetrar divideras
med antalet arbetade timmar i skogsarbete.
Där ingår drivning och skogsvård,
men inte arbetsledning och administration.
För volymerna är statistiken relativt robust.
För arbetstiden är uppgifterna osäkrare,
speciellt på senare år när drivnings- och
skogsvårdsarbetet har entreprenöriserats.
Kurvan ger en bra generell bild av utvecklingen,
men den ska inte läsas alltför bokstavligt.
De allra sista åren bygger dessutom
på preliminär statistik.
Produktivitetsmått används i hela näringslivet
som nyckeltal för utveckling. Skogforsk och
skogsbruket diskuterar nu hur man ska få en
säkrare bild av produktiviteten i skogen.

Log Max 4000-aggregat utrustat med ackumuleringsenhet. Basmaskinen är en Eco Log 550C.
Nu lossnar det för
flerträdshantering
Hittills i år har det beställts mer än 80
tilläggsutrustningar för flerträdshantering,
enligt John Deere och Log Max, som är de
två tillverkarna på marknaden i dag. Det är i
princip från 0 till 80 på ett år.
– Vi har trott på den här idén i mer än tio år.
Nu är den äntligen på väg att förverkligas,
säger Magnus Thor vid Skogforsk.
De första studierna med flerträdshanterande
aggregat gjordes redan i
slutet av 1980-talet. Resultaten var
mycket uppmuntrande. I klena bestånd
var prestationen 15–20 procent högre
än med konventionell enträdsteknik.
Skogforskprojekt viktig knuff
Men tekniken hade svårt att slå igenom
och det hände i princip ingenting i
många år. Men nu har proppen gått ur.
Vad är det som har fått igång utvecklingen?
Jan Åhlund, skogsteknisk chef
vid Holmen Skog, tvekar inte i sitt svar:
– Det var Skogforsks implementeringsprojekt.
Det var den knuff vi
behövde för att komma igång.
Implementera betyder ungefär ”förverkliga”,
berättar projektledaren Åke
Thorsén vid Skogforsk.
– 2005 bjöd vi in skogsföretagen till
ett implementeringsprojekt kring flerträdshantering,
säger han. Syftet var att
snabba upp processen från forskning
till praktisk tillämpning. Gensvaret var
stort, vi fick ihop en grupp med representanter
för Holmen, Korsnäs, SCA,
StoraEnso, Sveaskog, SDC och VMF.
Industrin måste med
– Vi började med att analysera vilka
hinder det fanns för tekniken, säger
Åke Thorsén. Ganska snabbt såg vi ett
stort problem: industrin var skeptisk
till flerträdshanterad ved. Man var rädd
att få in dåligt kvistat virke, som skulle
ge spetigare flis och sämre barkning.
Inom projektets ram genomförde
därför företagen testkörningar vid
några sulfatindustrier. Resultaten var
entydiga: efter renseriet var det ingen
märkbar skillnad mellan flis från ”van-
ligt” klenvirke från förstagallringar och
flerträdsavverkat. Det var i stort sett
samma fraktionsfördelning och samma
kvalitet.
Det nära samarbetet med skogsindustrin
var en nyckel till projektets
framgång, tror Jan Åhlund.
– Vi pressade inte på våra kunder en
färdig lösning, de fick själva vara med i
en utvecklingsprocess.
– Sedan låg det det naturligtvis rätt i
tiden, fortsätter han. Industrin såg att
det kan komma mer virke ur skogen
med flerträdshantering, eftersom fler
bestånd kan gallras med positivt netto.
Det är ett starkt argument i en hårdnande
virkesmarknad.
Billig teknik
Enligt Magnus Thor är tekniken
förhållandevis billig. Det handlar inte
om att köpa ett nytt aggregat utan att
komplettera det man redan har med ett
par samlingsarmar, lite bredare mäthjul
och ett par kvistknivar till. Kostnaden
ligger i storleksordningen 50 000 kr.
– Det är dessutom inget definitivt
vägval. Man kan arbeta som vanligt i
glesare bestånd där metoden inte passar
så bra, säger han. Flerträdsutrustningen
stör då inte arbetet. I tätare bestånd,
eller delar av bestånd, kan man sedan
utnyttja tekniken.
Han tror också att maskinförarna
kommer att förfina arbetssättet nu när
tekniken sprids. Ofta arbetar man med
enträdshantering nära stickväg och
flerträdshantering längre ut. Då slipper
man ”brossla” enstaka träd utan kan i
stället ta med sig en bunt när kranen
ändå är där.
– Det är också viktigt att tekniken
utvecklas, bl.a. måste den klara grangallring
bättre, säger Magnus Thor.
Kontakt: Åke Thorsén
Tel. 018-18 85 97
ake.thorsen@skogforsk.se
– Implementeringsprojektet
var en
knuff i rätt tid, säger
Jan Åhlund, Holmen
Skog.
Foto: Lars Klingström
NYTT nr 3 2007 5

Skogsvårdsföretagarna – ny nyckelgrupp
– Ska våra barnbarn få uppleva vackra,
växtliga, virkesrika skogar? Ja, det hänger
nu mycket på skogsvårdsföretagarnas
kompetens och engagemang. För mer än
90 procent av storskogsbrukets skogsvård
utförs i dag av entreprenörer, säger Birger
Eriksson, Skogforsk, Umeå.
Skogsvården måste bli bättre – och billigare!
Ja, det skriver nog alla i skogsbruket
under på. För båda dessa mål är
skogsvårdsföretagarna i dag en nyckelgrupp.
Skogforsk arbetar sedan några år
med affärsutveckling av skogsvårds-
Handledning: Att köpa och
sälja skogsvårdstjänster
En handledning för både skogsägare och
skogsvårdsföretagare.
För företagaren: hur ska en offert utformas,
hur ska ett avtal se ut och hur ska
arbetet dokumenteras?
För skogsägaren: hur ska anbudsgivare
utvärderas, hur bör ett avtal se ut och hur
ska arbetet kontrolleras?
I handledningen finns också blankettunderlag
för offerter och åtgärdsbeskrivningar.
Resultat om tillväxt
Fyra sidor med handfasta råd för företagare
som vill öka uppdragsvolymen. Att fokusera
på kund och kundnytta samt att utveckla nya
tjänster är några av de råd som diskuteras.
Beställ genom www.skogforsk.se
eller ring Marie-Louise Hansson, 018-18 85 21
6 NYTT nr 3 2007
De skogsföretag som
satsar på skogsvårdsentreprenörernas
utveckling
kommer på sikt få högre
kvalitet och lägre kostnader,
det är jag övertygad
om, säger Birger Eriksson.
företag. Mycket av arbetet görs av
Birger Eriksson.
– Att växa och utvecklas är ett sätt för
en skogsvårdsföretagare att bli kvar på
marknaden, säger Birger Eriksson. Men
PLANTAN – ett studiepaket
för skogsvårdsföretagare
PLANTAN inleds med ett tredagars seminarium.
Under ledning av två coacher från
Skogforsk diskuterar deltagarna ledarskapsfrågor,
affärsutveckling och hur man ska
kunna bredda sina tjänster.
Varje deltagare ska sedan arbeta med ett
eller flera utvecklingsprojekt under ett år.
Därefter samlas man igen för en framåt-
syftande uppföljning.
Röster om PLANTAN
– Det var jättebra att få lämna den egna
grottan, träffa kollegor och få diskutera sina
problem – och se att vi alla brottades med
ungefär samma frågor.
Rickard Landström, skogsvårdsföretagare.
– Vi vill att alla våra entreprenörer ska vara
seriösa företagare och vi vill ha ett långsiktigt
samarbete i utvecklingsfrågor. Därför
har vi stöttat två omgångar av PLANTAN.
Mats-Åke Lanz, chef Fältservice, SCA Skog.
det ställer nya krav på ledarskap. Det
är ett stort steg från att ”göra själv” till
att leda. Man måste också arbeta mer
med organisation, affärsmässighet och
finansiering.
Här nedan kan du läsa om fyra
aktuella ”paket” för skogsvårdsföretagare
som vill utvecklas och växa.
Kontakt: Birger Eriksson
Tel. 090-203 33 66
birger.eriksson@skogforsk.se
Seminarier för
skogsvårdsföretagare
Under hösten och vintern arrangerar
Skogforsk en seminarieserie för skogsvårdsföretagare.
Temat är Produktiv skogsvård.
Det blir föreläsningar och diskussioner om
utveckling och tillväxt och vad ett skogsvårdsföretag
kan göra för att bli lönsammare
och mer attraktivt på marknaden.
Seminariet behandlar både “gröna frågor”
och affärsutveckling.
Inte minst viktigt: Deltagarna får träffa
andra entreprenörer i liknande situation och
knyta värdefulla kontakter.
Tid och plats
20–21 november, Lycksele
27–28 november, Sundsvall
4–5 december, Garphyttan
22–23 januari, Gränna
Mer information på
www.skogforsk.se/kurser
Foto: SKOGENbild

Foto: Heino Krekkula, Skogsstyrelsen
Stora genetiska skillnader
i törskateangrepp
Det går att förädla tall så att den blir mer
resistent mot angrepp av törskatesvamp.
Det visar en studie i ett 20-årigt fältförsök
utanför Övertorneå.
Sommaren 2006 inventerade Skogforsk
i samarbete med SLU ett fältförsök
med tall i närheten av Övertorneå. I
försöket, som är 22 år gammalt, växer
avkommor från 380 nordliga plusträd.
– En tredjedel av träden i försöket
var angripna av törskatesvamp. Det var
Skogforsk och SLU lanserar nu en
gemensam skogsforskarjour som snabbt
ska samla ihop forskarkompetens när
det inträffar något akut i skogen.
När det blir stormar, insektsangrepp,
svampskador och annat som kan drabba
skogen är det många som efterfrågar
skogsforskarnas kompetens.
– Våra erfarenheter från tidigare
händelser är att forskarsamhället har
svårt att samordna sin information.
De som sökt kunskap har ofta fått en
ofullständig bild, säger Göran Ståhl,
SLU, ordförande i Skogsforskarjouren.
Men nu ska det bli ändring på det.
Skogsforskarjouren har etablerat tydliga
en tydlig genetisk skillnad mellan avkommor
från olika föräldraträd, säger
Torgny Persson vid Skogforsk i Umeå.
Så mycket som 35 procent av de
totala skillnaderna i angrepp kunde
förklaras av arvet.
– Om problemet med törskate ökar,
kan vi lägga större vikt vid törskateresistens
i förädlingsarbetet så att vi
utvecklar en mer motståndskraftig tall.
Enligt Torgny Persson får man redan
Törskaten aktiverade nystartad forskarjour
rutiner för hur forskarsamhället ska
agera när det oväntade händer.
Jouren fick en flygande start när man
var tvungen att ta sig an de alarmerande
törskateangreppen i norra Sverige.
Göran Ståhl, SLU, ordförande i den nystartade
jouren, och Kaj Rosén, en av Skogforsks
representanter.
Så här ser stora arealer tallungskog ut i
Norrbotten. Där pågår sedan några år en
omfattande törskateepedemi.
Sommaren 2004 kom larmrapporter och vid
Skogsstyrelsens inventeringar hittade man
svåra skador i Tornedalsområdet. Allt från
sjuåriga upp till medelålders bestånd var
angripna och 30 till 50 procent av träden
kan vara skadade.
Enligt inventeringar som gjorts av SLU är nu
137 000 hektar tallskog skadad, framförallt
i Norrbottens kustland. 51 000 hektar har
allvarliga skador. Värst drabbade är Pajala,
Övertorneå, och Överkalix.
Ännu vet man inte varför törskaten slagit till
så hårt.
i den nuvarande förädlingen med en
ökad resistens mot skadesvampar ”på
köpet”.
– Föräldraträd som har hårt angripna
avkommor i försök sorteras automatiskt
bort i det fortsatta urvalsarbetet.
Kontakt: Torgny Persson
Tel. 090-203 33 59
torgny.persson@skogforsk.se
– Vi kan förädla för
ökad törskateresistens,
säger Torgny Persson.
Och vi behöver då inte
göra mycket avkall på
andra förädlingsmål,
som överlevnad och
tillväxt. Det visar våra
mätningar.
NYTT nr 3 2007 7

Äntligen ”bredband off road”
– Skogsindustrin räknar med att spara
minst 400 miljoner kronor per år när mobilt
bredband blir tillgängligt i hela landet, säger
Bertil Lidén på Skogforsk.
Skogforsk, de stora skogsföretagen
och skogsmaskintillverkarna tar nu ett
gemensamt krafttag för att införa bredband
i skogen. Ett nystartat projekt ska
ta fram en praktisk lösning så att man
med fullgod säkerhet ska kunna skicka
och ta emot information till och från
skördare, skotare, lastbilar, SDC och
skogsföretag. Redan den 31 januari
2008 ska lösningen kunna tas i bruk.
Två system på gång
– Äntligen, sammanfattar Bertil Lidén
läget för bredband i skogen.
Under många år har stora delar av
skogsbruket tvingats arbeta i digital
skugga. Det har inte funnits något
system för trådlös dataöverföring med
tillräckig kapacitet i glesbygden.
Men nu har det lossnat rejält. Det är
två olika off-road-system på gång.
TELIA-Sonera har lovat bygga ut sitt
gsm-nät så att det i slutet av 2008 ska
täcka 90 procent av Sveriges yta – kvar-
varande luckor finns främst i fjällvärlden.
Med den s.k. EDGE-tekniken kan
gsm ge en hyfsat snabb dataöverföring
– upp till fyra gånger snabbare än ett
gammeldags telefonmodem.
Det andra systemet byggs av företaget
Nordisk Mobiltelefoni. De har
fått licens på gamla NMT:s frekvenser,
450-bandet. Det har betydligt bättre
räckvidd än gsm och det behövs därför
inte lika många master för att täcka in
landet. Systemet ska enligt företaget
redan i dag täcka stora delar av Sverige.
Den här tekniken kan ge rejält snabb
dataöverföring – ända upp i 2,4 Mbit
per sekund nära mast – det är i klass
med ett medelsnabbt hembredband.
Teknisk anpassning
– I projektet ska vi ta reda på vilka
modem, antenner och programvaror
som finns på marknaden i dag, säger
projektledaren Bertil Lidén. Vi ska testa
funktionalitet, täckning och hastighet.
Kontakt: Bertil Lidén
Tel. 018-18 85 09
bertil.liden@skogforsk.se
Ansvarig utgivare: Jan Fryk
Redaktion: Areca Information AB
ISSN: 1652–0548
Foto: Skogforsk om inte annat anges
Tryck: Gävle Offset AB
© Skogforsk
Bilden är från Nytts test av mobilt
bredband i skogarna utanför
Uppsala. Datorn är uppkopplad mot
det nya digitala 450-bandet med ett
modem, och det gick riktigt hyfsat
att surfa in på Skogforsks hemsida.
Samtidigt testades också den nya
lockpipan för järpe (det gick inte lika
bra).
Utvecklingskonferens
2008
Den riktigt skarpögde ser att skogsdatorn
på bilden har surfat in på
Skogforsks Utvecklingskonferens.
Det kan vara läge att påminna om
de datum som gäller för vinterns
konferenser – snart kommer ju de
nya almanackorna för 2008:
13–14 februari, Umeå
20–21 februari, Sundsvall
27–28 februari, Jönköping
5–6 mars Västerås
Gå gärna själv in på hemsidan:
www.skogforsk.se/kurser
för mer information.
ADRESSER
UPPSALA Uppsala Science Park, SE-751 83 Uppsala.
Tel. 018-18 85 00
EKEBO Ekebo 2250, SE-268 90 Svalöv. Tel. 0418-47 13 00
UMEÅ Box 3, SE-918 21 Sävar. Tel. 090-203 33 50
www.skogforsk.se