Nr 3 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

More documents

Recommendations

Info

OM SUDOKU Sudoku, ibland kallat su doku, är ett sifferpussel som går ut på att man placerar ut siffror i ett rutmönster. Det klassiska, ursprungliga rutmönstret består av 3 × 3 rutor (”lådor”) som i sin tur består av 3 × 3 rutor. Det gäller att placera in siffrorna 1 till 9 på ett sådant sätt att varje vågrät rad, lodrät rad och låda på 3 × 3 rutor innehåller varje siffra exakt en gång. En sudoku har minst 19 siffror utplacerade från början och för att den ska anses som äkta får den bara ha en lösning. Ursprungsidén till spelet lär ha kläckts redan på 1700-talet av den schweiziske matematikern Lenhard Euler. Efter att en uppdaterad version publicerats i en amerikansk tidning på 1980-talet inspirerades en japansk tidskriftsredaktör att lansera Sudoku i sin nuvarande form. I Sverige lanserades Sudoku för första gången 1998 i matematikern Paul Vaderlinds bok ”Är 5 3 7 6 1 9 5 detta matematik?”. Sudoku betyder ensam siffra. Nyazeeländaren Wayne Gould konstruerade ett datorprogram som snabbt skapar nya pussel. Lysande i sin enkelhet är ett omdöme om spelet som inte kräver något särskilt matematiskt kunnande. Det finns i grunden två frågor att använda för att lösa sudokun: I vilken ruta ska denna siffra sitta? Vilken siffra ska sitta i denna ruta? Med hjälp av uteslutningsmetoden kan dessa frågor testas på alla de nio lådorna, på rader och kolumner. Till sist har man löst pusslet. Ett snabbt sätt att få några siffror på plats är att utgå från en siffras förekomst i två av tre närliggande 3 × 3-lådor. Om man verkligen kör fast, så krävs ofta att man noterar vilka siffror som är möjliga i varje ruta. Rätt lösning, se sid. 9. 9 8 6 8 6 3 4 8 3 1 7 2 6 6 2 8 4 1 9 5 8 7 9 Information och rådgivning för dig som vill veta mer om epilepsi Tisdagar 18.00–20.00 Telefon 08-669 41 06 Kostar som ett lokalsamtal Svenska Epilepsiförbundet www.epilepsi.se Blåslampa och kunskapsförmedlare Om fem år ska regeringens löfte om ett tillgängligt samhälle för alla vara uppfyllt men arbetet går långsamt. För att få fart på ansträngningarna skapar regeringen nu en ny myndighet som ska ansvara för handikappfrågorna. Den nya myndigheten ska bestå av delar av Handikappombudsmannens, HO:s ansvarsområde samt delar av Statens institut för särskilt utbildningsstöd, Sisus och Hjälpmedelsinstitutet. Det nationella tillgänglighetscentret lyfts bort från handikappombudsmannen, HO, som får en mer renodlad roll. Bemötandefrågorna ska skötas av den nya myndigheten. Sisus ska även i fortsättningen ta hand om statsbidragen till studerande med funktionshinder men själva institutet upphör och blir ett särskilt beslutsorgan inom Socialstyrelsen. Myndigheten startar sin verksamhet vid årsskiftet och kommer att ansvara för den övergripande handikappolitiska samordningen. – Idag är resurserna alltför spridda och gränsdragningen mellan olika aktörer är otydlig. Det finns en uppenbar risk för dubbelarbete och att vissa frågor hamnar mellan stolarna, säger HO Lars Lööw. 14 SYNAPSEN NR 3 2005
RÅD OCH STÖD Vad du kan göra själv Utgångspunkten är att många kan göra en hel del för att bättre komma överens med sin epilepsi och för att minska anfallsfrekvensen. Här är några förslag: • Som grundplåt: ta hand om dig själv, se till att du får den sömn du behöver, att du äter mångsidig kost och helst regelbundet, att du motionerar regelbundet, att du ger näring både till kropp och själ. Kunskap och analys • Öka din kunskap om epilepsi, läs broschyrer, böcker, gå kurs som anordnas via epilepsiföreningen – ökad kunskap ger ökat självförtroende och ger ökad delaktighet i din behandling då du bättre kan ställa frågor till din doktor. • Öka din kunskap om din egen epilepsi, skriv ner anfallsförloppet i detalj, försök beskriva din upplevelse i ord. Om någon annan var närvarande, fråga vad den personen såg, hörde, sade för att du ska kunna rekonstruera hela anfallet och se vad du minns själv. • Skriv anfallsdagbok åtminstone en period för att se om anfallen brukar komma i samband med viss typ av situationer eller händelser, viss tidpunkt på dygnet, veckan, månaden. Riskfaktorer • Gör sedan en lista på dina högriskfaktorer (vilka omständigheter mest sannolikt leder till anfall) och på lågriskfaktorer (när du kan vara säker eller ganska säker på att inte få anfall). • Gå sedan igenom varje högriskfaktor och se vad du kan ändra på t ex om du ofta får anfall en stund efter att du ansträngt dig fysiskt lär dig då att trappa ner den fysiska aktiviteten successivt i stället för att plötsligt bara sätta dig. FORSKNINGSCENTRUM FÖR ALTERNATIVMEDICIN Karolinska institutet startar i höst Sveriges första forskningscentrum för alternativmedicin. Bakom detta finns en privat donation på 43 miljoner från amerikanen Bernhard Osher och hans svenska hustru Barbro. Till alternativmedicinen, eller komplementära medicin • Lär dig aktiv avspänning, det kan hjälpa dig trappa ner efter fysisk aktivitet, trappa ner på kvällen så det blir lättare att somna och sova lugnt. Direkt påverkan • Ungefär hälften av personer med epilepsi har någon gång kunnat själva bryta ett anfall. Har du kanske provat? Om du har en förkänning, har du en möjlighet att testa motarbeta anfallet. Bearbetning som den också kallas, hör bland annat akupunktur, kiropraktik och örtmedicin. Hans Forssberg, prorektor vid Karolinska institutet, säger enligt Dagens Nyheter, att alternativmedicinen är ett kontroversiellt område och att man naturligtvis ska ställa samma vetenskapliga krav som på den västerländska skolmedicinen. Redan nu står det klart att man kommer att Mirja Johansson, neuropsykolog vid <strong>Stor</strong>a Sköndal, ger några råd om vad man kan göra själv för att komma bättre överens med sin epilepsi. • Arbeta med din attityd till din egen epilepsi eftersom den påverkar din livskvalitet. Tänk efter vad epilepsin betyder för dig, hur den påverkar ditt liv, din syn på dig själv, dina relationer… • Träffa andra med epilepsi för att få perspektiv på ditt och att inte behöva känna sig ensam med ibland ovanliga upplevelser (t ex kurs). MIRJA JOHANSSON NEUROPSYKOLOG, STORA SKÖNDAL satsa på forskning om de psykologiska effekterna av olika behandlingar. De spridda forskargrupper som redan nu arbetar inom området kommer att föras samman i ett nätverk. Martin Ingvar, professor i neurofysiologi vid Karolinska institutet, är ordförande i den grupp som svarar för att bygga upp centrat. 15 Foto: Margot Granvik
Page 1 and 2: Årsmöte - medlemsmöte Läs mer s
Page 3 and 4: ÅRSMÖTE - MEDLEMSMÖTE Höststart
Page 5 and 6: Medlemsmötet avslutades med att om
Page 7 and 8: ma medicin som tappat i verkan åte
Page 9 and 10: UNGDOM Vad sägs om ett UngdomsForu
Page 11 and 12: KALENDARIUM SEPTEMBER Torsdag 22 F
Page 13: - När min man arbetade ringde han
Page 17 and 18: en pärla i havsbandet Folket på
Page 19 and 20: SYNAPSEN NR 3 2005 VÄLKOMMEN TILL
Page 21 and 22: ”Jag tycker om att träna hårt -
Page 23 and 24: Att leva fullt ut Hon gör det hon

Nr 3 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?