Nr 3 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

More documents

Recommendations

Info

MEDLEMSMÖTE Fler epilepsisköterskor förbättrar vården Behovet av fler epilepsisjuksköterskor i länet är stort. Det konstaterade flera medlemmar vid höstens första medlemsmöte där Tuula Lumikukka, epilepsisjuksköterska, talade om hur hennes arbete i epi-teamet på Huddinge ser ut idag, efter sammanslagningar och nedskärningar. – Det är ofta svårt att få tag på läkarna, att i en svår situation istället kunna prata med en sköterska skulle vara otroligt värdefullt. Ofta behöver man just någon att bara tala med och en sköterska kan göra så mycket, tyckte Berit Magaard. Hitta samarbetsformer Att de båda storsjukhusen Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus har blivit ett, Karolinska universitetssjukhuset, KUS, har väl inte undgått någon. Syftet med hopslagningen var att samla resurserna och ge patienterna en bättre och effektivare vård som också ska spara pengar åt landstinget. Hittills har neurologiska kliniken inte behövt avskeda någon utan det har räckt med de naturliga pensionsavgångarna. Gruppen patienter med epilepsi är också så stor att det inte går att skära ner ytterligare på resurserna. – Den stora förändringen för oss är uppgiften att hitta samarbetsformer. Tidigare samarbetade vi mest kring epilepsikirurgin som bara finns i Solna, sa Tuula. Hon underströk att det tar mycket tid att utveckla samarbetet men det är ett viktigt arbete. Tio år av uppbyggnad Idag är de tidigare vakanta sjuksköterske- och kuratorstjänsterna på Solnakliniken besatta. På kliniken Huddinge, där Tuula finns, jobbar två sköterskor som delar på uppgifterna. Till Tuulas arbetsuppgifter hör telefonrådgivning samt besök och utbildning av personal på gruppboenden. Båda tar också hand om de nybesök som alla personer som nyligen fått diagnosen epilepsi erbjuds. Och eftersom de två klinikerna tillhör samma enhet är patienterna i Solna nu välkomna att ringa till Tuula i Huddinge, och omvänt förstås. Tuula berättade att hon har jobbat på neurologkliniken sedan 1994 och att hon under åren haft stor frihet att bygga upp en fungerande verksamhet. En svensk modell för bekräftande omvårdnad har varit till stor hjälp för att hitta formerna. Under de många åren har hon också hunnit utvecklat många personliga relatio- ner med sina patienter. Det ger erfarenhet. – En sjuksköterska huvuduppgift är omvårdnad om patienten, säger Tuula. Det finns en hel del forskning kring denna uppgift, om förståelse för hur livssituationen förändras av Tuula Lumikukka, epilepsisjuksköterska på Huddinge sjukhus. sjukdomsdebut och att leva med en kronisk sjukdom. Hur upplever den enskilde sin situation och vilka svårigheter medför sjukdomen? En viktig fråga i mitt arbete är vilka funktionshinder epilepsin ger och vad det innebär att leva med epilepsi. Gemensam uppgift Det uppstår en diskussion om epilepsi är ett funktionshinder. Några medlemmar hävdar att så är fallet medan Tuula menar att epilepsin i sig ofta inte är problemet utan snarare de svårigheter som kan bli följden. Här ser Tuula att <strong>Epilepsiföreningen</strong> och epilepsisjuksköterskorna har en gemensam uppgift att underlätta livet för den enskilde och förbättra livskvaliteten. Likaså att förbättra omhändertagandet av nydebuterade. – Idag talar man mycket om behovet att stärka självbilden. Vi kan stödja och underlätta så att inte epilepsin blir ett stigma, något man skäms för och som gör att man känner sig sämre än andra. Resultat från flera undersökningar visar att självbilden är mer positiv hos yngre personer med epilepsi än hos de äldre. Något förvånande berättar hon att hennes erfarenheter säger något annat. Nämligen att det på personnivå inte är så stor skillnad. Nationellt nätverk får vänta De sociala och kognitiva aspekterna av epilepsi är ett spännande område där forskning pågår. Tuula berättar att hon försöker inhämta och utbyta kunskaper och erfarenheter via artiklar på nätet. Någon tid att förverkliga de gamla ambitionerna att bygga upp ett nätverk för samarbete med epilepsisjuksköterskor i hela landet finns inte. Och inte pengar heller för den delen. Att sprida aktuell kunskap till patienterna ser hon som en av de långsiktigt viktigaste uppgifterna, likaså att hitta bra former för att förmedla kunskap, utveckla de personliga kontakterna och ge patienten möjlighet till reflektion kring sjukdomen TERESA JANZON 4 SYNAPSEN NR 3 2005
Medlemsmötet avslutades med att ombudsman Birgitta Pigeon höll en liten föreläsning om chokladens alla fördelar som inledning till provsmakningen. Lite tävling var det också, mötesdeltagarna fick fylla i ett frågeformulär. Första pris var en bok om Chokladfabriken. Kakaoträdet döptes av Carl von Linné till Theobroma cacao (gudaspis). Det är ett träd vars historia sträcker sig så långt bak i tiden som 4 000 år före Kristus. Kakaoträdet härstammar från Amazondeltat, men det var först när trädet nådde Mexiko, antagligen för 2 500 år sen, som man började använda bönan. Maya, azteker och andra mexikanska folk hävdar att trädet kom till dem genom gudars förmedling. Betalningsmedel På 1000-talet användes kakaobönor som betalningsmedel och var en eftertraktad bytesvara i hela Centralamerika. En pumpa var värd fyra bönor, en bra slav eller en hustru var värd 100 bönor. Christopher Columbus var med all säkerhet den första spanjor som kom i kontakt med choklad som dryck. Han försökte introducera choklad vid spanska hovet. Eftersom han inte riktigt visste hur drycken skulle tillagas blev den inte så uppskattad. Kung Ferdinand och drottning Isabella tyckte det var en simpel och smaklös soppa. Cortés upptäcker xocolatl-drycken Ca 40 år efter Columbus sista resa till Amerika kom conquistadoren Cortés dit. Aztekernas härskare Montezuma, som enligt sägen serverades 50 koppar om dagen, bjöd Cortés på xokolatl-drycken. Det sägs att Montezuma hade ett lager på ca 1 000 ton torkade bönor. När Cortés övertagit makten efter Montezuma rusade han iväg till dennes skattkammare för att håva in guld, men hittade bara ett berg av kakaobönor. Katolsk dryck Första lasten kakaobönor skeppades till Spanien 1544 och blev en succé vid hovet. Ca 15 år senare provsmakade påven Pius V drycken. Han ville testa om den borde förbjudas under fastan, men fann att den var så vidrig att förbud var onödigt. Några påhittiga spanska nunnor i ett kloster i Sydamerika kom på att smaken kunde förbättras med socker och vanilj, vilket gav chokladen dess stora genombrott. Den förblev länge en ”katolsk” dryck. SYNAPSEN NR 3 2005 Den stränga katolska kyrkan kunde inte stillatigande se hur någon form av njutningsmedel spreds i allt större omfattning i allt vidare kretsar. Allrahelst som denna njutningsfulla dryck hade rykte om sig att vara ett afrodisiakum, som inte bara gav själen näring, utan även potensen. Sänker kolesterol Choklad har genom alla tider ansetts ha livgivande och stimulerande effekter. Förutom att den anses vara bra för den sexuella lusten och sägs den även kunna bota baksmälla. En amerikansk forskargrupp har i en stor studie kommit fram till att 46 gram 70-procentig choklad varje dag gör att blodkärlen lättare expanderar, vilket i sin tur minskar risken för hjärtinfarkt. En annan positiv effekt är att mörk choklad hjälper till att sänka kolesterolhalten i blodet. Choklad innehåller även andra kemiska ämnen som underlättar blodcirkulationen och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Karies förhindras genom att tanninerna i chokladen motverkar ett enzym som förorsakar karies och fettet hindrar sockret från att fastna i tänderna. Dessutom innehåller choklad kalcium och även fluor. En chokladstång innehåller t ex mer kalcium, protein och riboflavin än en banan eller apelsin. Kuriosa Skådespelerskan Katherine Hepburn bekände att hon var en chokoholic och kunde sätta i sig ett halvt kilo choklad per dag. I den bayerska kurorten Bad Birnbach anser man att choklad är rena hälsokuren för huden. De erbjuder välgörande bad i choklad, som med utvärtes behandling verkar starkt återinfettande för torr hud. Den som beställer en Schokolade ohne Reue får nöjet att omsköljas från topp till tå med en väldoftande chockladinpackning under bar himmel till avslappnande Daniella Fredriksson vann chokladtävlingen. musik. Chokladen har hudvårdande egenskaper och dessutom doftar huden choklad flera timmar efteråt. Fakta om kakao Det finns tre huvudtyper av kakaobönor: criollo, forasteros och trinitaria. De härstammar alla från Syd- och Centralamerika. De allra flesta chokladsorter innehåller en blandning mellan de tre sorterna. Kakaoträdet kan bli ca 15 meter högt och blommar året runt. Endast en liten del av frukterna blir bönor, ett träd ger varje år 3–5 kg bönor. Riktigt bra choklad innehåller kakao, kakaosmör och socker och ofta även sojalecitin för konsistensen och naturligt vanilj för smaken och mjölkpulver om det rör sig om mjölkchoklad. Mörk choklad har en kakaohalt på ca 70 procent, men det finns även choklad med högre halter av kakao. Mjölkchokladen har en kakaohalt på 33 procent. BIRGITTA PIGEON Fakta hämtade från diverse sidor på nätet (Chokladsajten, Chokladakademin och Lödahus chokladkultur) samt ur boken Chokladfabriken. 5
Page 1 and 2: Årsmöte - medlemsmöte Läs mer s
Page 3: ÅRSMÖTE - MEDLEMSMÖTE Höststart
Page 7 and 8: ma medicin som tappat i verkan åte
Page 9 and 10: UNGDOM Vad sägs om ett UngdomsForu
Page 11 and 12: KALENDARIUM SEPTEMBER Torsdag 22 F
Page 13 and 14: - När min man arbetade ringde han
Page 15 and 16: RÅD OCH STÖD Vad du kan göra sj
Page 17 and 18: en pärla i havsbandet Folket på
Page 19 and 20: SYNAPSEN NR 3 2005 VÄLKOMMEN TILL
Page 21 and 22: ”Jag tycker om att träna hårt -
Page 23 and 24: Att leva fullt ut Hon gör det hon

Nr 3 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?