Ärenden enligt nedanstående förteckning - Vimmerby Kommun

9. Motion om att göra kommunala pensionärsrådet till remissorgan. 

8. Motion angående iordningställande av belysning längs hela Borgrundan. 

E. Överförmyndarnämnden 

D. Socialnämnden 

c. Omsorgsnämnden 

B. Kommunstyrelsen 

A. Kultur- och fritidsnämnden 

7. Nämndernas återredovisning med frågestund för fullmäktiges ledamöter 

6. Delårsbokslut och budgetuppföljning per 2011-08-31 för Vimmerby kommun. 

Föredragande: ekonomichef Staffan Leijon 

KS-Iedamöter - ta med tidigare utdelat material från 2011-10-11 

5. Allmänhetens frågestund 

4. Meddelanden. 

3. Redovisning av fullmäktiges anslag för oförutsedda behov. 

2. Val av protokolljusterare samt tid och plats för justering. 

1. Upprop.

24. Begäran om entledigande från uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen 

Emma Thoren (mp) 

23. Nämndsinitiativ från omsorgsnämnden - ansökan om att få del av medel från 

LSS-utjämningssystemet. 

22. Val av ledamot i kulturoch fritidsnämnden efter Krister Torenfålt (c) 

21. Framtida rensning av Stångån - lån till Stångåns Regleringsföretag. 

20. Detaljplan för del av fastigheten Vimmerby 3:3 samt del av Vimmerby 3:101 

- Skjutbaneområdet - i Vimmerby stad. 

19. Frivillig resursgrupp - FRG - inom Civilförsvarsförbundet - avstå. 

18. Problem med kajor i Vimmerby - uppdrag 

17. Enhetligt belopp för personalbefrämjande åtgärder. 

16. Information om regionfrågan. 

Föredragande Ulf Nilsson (s) Regionförbundet 

Cak120.00 

15. Medborgarförslag vilkas beredning inte slutförts per 2011-09-30. 

14. Motioner vilkas beredning inte slutförts per 2011-09-30

Vidare beslöt landstingsfullmäktige i enlighet med valberedningens förslag under 

§3 

att till ordförande i TrafikstyreIsen för kollektivtrafiken i Kalmar län för tiden 

t.o.m. 2014 utse Ulf Nilsson (S), Figeholm, och till vice ordförande för samma 

period utse Kent Ingvarsson (M), MörbyIånga kommun. 

ledamöter ersättare 

Anne-Marie Fagerström (S), Emmaboda Jonas Erlandsson (S), Högsby 

Markus Lund (S), Nybro 

Peter Wretlund (S), Oskarshamn 

Ulf Nilsson (S), Figeholm 

Akko Karlsson (MP), Gamleby 

Helen Nilsson (S), Vimmerby Henrik Bokor-Nilsson (S), 

Söderåkra 

Ragnar Olsson (V), Kalmar 

Bertil Dahl (V), Kalmar 

Anna Thore (MP), Kalmar 

Pierre Danielsson (MP), Ruda 

Kent Ingvarsson (M), MörbyIånga Harald Hjalmarsson (M), Västervik 

Göran Häggfors (M), Kalmar 

Micael Glennfalk (M), Vimmerby 

Håkan Algotsson (C), Torsås 

Lisbeth Lennartsson (C), Borgholm 

Magnus Danlid (C), Vimmerby Roland Åkesson (C), Mönsterås 

Åke Nilsson (KD), Hultsfred 

Henrik Yngvesson (M), Färjestaden 

Lisbeth Lindberg (FP), Oskarshamn Eva-Kristina Berg (C), Torsås 

44. 

att till ledamöter och ersättare i TrafikstyreIsen för kollektivtrafiken i Kalmar län 

för tiden t.o.m. 2014 utse 

Landstingsfullmäktige beslutade i enlighet med valberedningens förslag under § 2 

Ordföranden föreslog att fullmäktige skulle behandla samtliga val enligt valberedningens 

protokoll som ett samlat ärende, vilket fullmäktige godkände.

Protokolljustcl1re 

Utdragsbestyrkning 

8. bevilja tilläggsanslag med 1 500,0 tkr från investeringsprojekt 62331 

Diverse exploateringsområden till investeringsprojekt 63213 Asfaltenngsprogram 

9. bevilja tilläggsanslag med 500,0 tkr från investeringsprojekt 63214 Gevägar 

till investeringsprojekt 63213 Asfalteringsprogram 

7. bevilja tilläggsanslag med 84 tkr från investeringsprojekt 62573 Tuna 

skola datastyrning till investeringsprojekt 62515 Tuna skola olja till 

bergvärme 

6. bevilja tilläggsanslag med 750,0 tkr från investeringsprojekt 62513 

Tuna skola handikappsanpassning till investeringsprojekt 62515 Tuna 

skola olja till bergvärme 


Köksutrustning under fyra år till investeringsprojekt 62578 Vimarskolan 

kök 


Driftavdelning konvertering olja till pellets till investeringsprojekt 

62501 Verksamhetsanpassade lokaler 

3. bevilja tilläggsanslag med 500,9 tkr från verksamhet 6560 Lokaler 

gymnasieskola till verksamhet 6911 Kulturskola avseende hyra A-huset 

Vimmerby gymnasium 

2. bevilja tilläggsanslag med 227,8 tkr från verksamhet 8111 miljö- och 

hälsoskyddsverksamhet till verksamhet 0205 utvecklingsavdelning, avseende 

personalförändring 

1. godkänna delårsbokslut och budgetuppfåljning per 2011-08-31 får 

Vimmerby kommun 

Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige 

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att 

Vimmerby kommun

Protokolljusterue 


Sändlista 

Kommunfullmäktige 

Beslutsunderlag 

Delårsbokslut 2011-08-31 fdr Vimmerby kommun (ID 2011.2962). 

Budgetuppföljning 2011-08-31 för samtliga nämnder (ID 2011.2961). 

Ärendet diskuteras. 

Barn- och utbildningschef Birgitha Sahlin deltar och redogör fdr barn- och 

utbildningsnämndens åtgärdsplan. 

Socialchef Hans Eriksson deltar och redogör fdr socialnämndens åtgärdsplan. 

gärdsplan. 

Omsorgschef Anette Nilsson deltar och redogör för omsorgsnämndens åt 

Teknik- och servicechefTorbjörn Johansson deltar och redogör för teknikoch 

servicenämndens åtgärdsplan. 

Ärendet 

Vid dagens sammanträde föreligger delårsbokslut 2011-08-31 för Vimmerby 

kommun och budgetuppföljning för samtliga nämnder per 2011-08-31. Ekonomichef 

Staffan Leijon, budgetsekreterare Anette Djurstedt och redovisningskamrer 

Yvonne Dahlström deltar.

12 oktober 2011 


PwC 

3·4 Resultatanalys 7 

3.5 Nämndernas budgetuppföljning och prognos 8 

3 

Granskningsresultat 

4 

3·1 Rättvisande räkenskaper och god redovisnings s ed 

4 

3.2 God ekonomisk hushållning 

5 

3·2.1 Finansiella mål 

5 

3·2.2 Mål för verksamheten 

5 

3.3 Den översiktliga redogörelsens (förvaltningsberättelsens) innehåll och struktur 6



PwC 

1 av 8 

Vi gör ingen annan bedömning av måluppfyllelsen för verksamheten än den 

som görs i förvaltningsberättelsen. 

Vi bedömer att de finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt uppnås 

i och med årsprognosen för år 2011. Vi rekommenderar att kommunstyrelsens 

bedömning av måluppfyllelsen i årsprognosen förtydligas. 

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av periodens 

resultat och ställningen per den 31 augusti. Redovisningsprinciperna 

överensstämmer i huvudsak med de som anges i årsredovisningen. 

Vi bedömer att delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och 

god redovisningssed i övrigt. 

Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av kommunens delårsrapport: 

Resultatet för perioden är positivt med 20,5 mnkr (8,7 mnkr), vilket är 11,8 mnkr 

högre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett 

överskott på 20,0 mnkr.



PwC 

2 av 8 

• Fullmäktigebeslut 

• Interna regelverk och instruktioner 

.. God redovisningssed 

.. Kommunallagen och lag om kommunal redovisning 

Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: 

Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 

20 a § KL ska behandlas av kommunfullmäktige. 

2.3 Revisionskriterier 

Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen 

planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig 

grad kunna bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild. 

Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information 

som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig 

utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 

.. Är resultaten i delårsrapporten, enligt kommunstyrelsens bedömning, förenliga 

med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns 

förutsättningar att målen kommer att uppnås? 

.. Är resultaten i delårsrapporten, enligt kommunstyrelsens bedömning, förenliga 

med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar 

att målen kommer att uppnås? 

.. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? 

Granskningen syftar till att bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. 

2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 

Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet 

och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet. 

ge beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och 

årsbokslutet.



PwC 

3 av 8 

Faktauppgifterna i rapporten har granskats av berörda tjänstemän. 

Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan 

mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än 

på substansgranskning. 

Granska om måluppfyllelsen redovisas på ett sådant sätt, så att den medger 

att fullmäktige ges tillräcldiga förutsättningar för att bedöma periodens måluppfyllelse. 

Intervjuer med berörda tjänstemän 

fastställda målen



PwC 

4 av 8 

Vår bedömning är vidare att de föreskrifter och anvisningar som finns ger förutsättningar 

för att delårsrapporten ska uppfylla de krav som KRL ställer. 

Vi har granskat ett urval av de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten 

och konstaterar att väsentliga poster har periodiserats korrekt. 

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av periodens 

resultat och ställningen per den 31 augusti. Redovisningsprinciperna överensstämmer 

i huvudsak med de som anges i årsredovisningen. Det görs ingen ny bedömning 

av semesterlöneskulden, vilket framgår av redovisningsprinciperna. 

Vi har i samband med genomförd granskning inte funnit något som tyder på att 

kommunens delårsrapport inte är upprättad i enlighet med lagens krav och god 

redovisningssed i övrigt. 

Bedömning 

Vad gäller anvisningar och interna föreskrifter så går sådana ut till förvaltningarna. 

I delårsrapporten finns resultat per den 31 augusti och årsprognoser för de hel- och 

delägda bolagen. Vimmerby Energi och Miljö AB prognostiserar ett positivt resultat 

om 11,0 mnkr. Vimarhem AB och Vimmerby Halkbana AB beräknar få ett nollresultat 

för år 2011 medan Vimmerby kommun Förvaltnings AB och Kulturkvarteret 

Astrid Lindgrens Näs prognostiserar underskott med -1,0 mnkr respektive 

-5,7 mnkr. Någon sammanställd redovisning upprättas inte i delårsrapporten. 

berättelse) av resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys, noter, drifts- och 

investeringsredovisning samt en beskrivning av kommunens redovisningsprinciper.



PwC 

6 av 8 

I den översiktliga redogörelsen (förvaltningsberättelsen) redovisas kortfattat viktiga 

händelser under perioden, ekonomisk analys av utfall och prognos. I den översiktliga 

redogörelsen (förvaltningsberättelsen) redovisas även en omvärldsbevakning 

med kommentarer kring befolkning och arbetsmarknad. Vidare finns kommentarer 

kring personalredovisningen. Sjukfrånvaron under första halvåret 2011 uppgår till 

4,39 %, vilket är 0,01 % lägre än under år 2010. 

3.3 Den översiktliga redogörelsens (förvaltningsberättelsens) 

innehåll och struktur 

Vi konstaterar emellertid att det fortfarande inte alltid framgår vad som ligger till 

grund för bedömningen om målen har uppfyllts eller inte. 

Sammanfattningsvis gör vi ingen annan bedömning av måluppfyllelsen för verksamheten 

än den som görs i förvaltningsberättelsen.

- Överförmyndarnämnden 

- Socialnämnden 

- Omsorgsnämnden 

- Kommunstyrelsen 

- Kultur- och fritidsnämnden 

Fullmäktiges sammanträde den 31 oktober 2011 

- Miljö- och byggnämnden 

- Teknik- och servicenämnden 

- Barn- och ungdomsnämnden 

Fullmäktiges sammanträde den 26 september 2011 

- Valnämnden 

- Överförmyndarnämnden 

- Socialnämnden 

- Omsorgsnämnden 

- Kommunstyrelsen 

Fullmäktiges sammanträde den 28 mars 2011

Protokolljusterare 


Kultur- och fritidsnämnden ställer sig i sitt yttrande positiva till Rein Sooviks 

Cc) motion då många Vimmerbybor har framfört önskemål om detta. 

Borgrundan nyttjas av många och kulturoch fritidsnämnden ser att ett iordningställande 

av belysningen runt Borgrundan skulle främja folkhälsan Det 

Teknik- och servicenämnden föreslår avslag på motionen med motiveringen 

att medel saknas för att iordningställa belysning utmed hela Borgrundan. Att 

förse den aktuella sträckan utmed Ulriksdalsvägen från infarten till Vimmerby 

Golfakademi till Borg, en sträcka på 940 meter, med belysningspunkter 

skulle enligt teknik och serviceförvaltningen innebära en beräknad kostnad 

på 456 000 kronor plus moms. Medel för detta finns inte avsatta i förvaltningens 

budget. 

Ärendet 

Motionen har remitterats till teknikoch servicenämnden och kulturoch 

fritidsnämnden för yttrande. 

Rein Soovik C c) yrkar genom sin motion att Vimmerby kommun ska fårdigställa 

belysning i samma stil som redan påbörjats längs Ulriksdalsvägen 

mellan Ryttargården och Borg. 

Sammanfattning av motionen 

Rein Soovik ( c) har genom motion väckt frågan om iordningställande av 

belysning längs hela Ulriksdalsvägen mellan Ryttargården och Borg. En sådan 

åtgärd skulle enligt Rein Soovik (c) underlätta vardagsmotionen i Vimmerby, 

och då även under vintermånaderna då halt väglag och avsaknaden 

av belysning kan innebära risker för vandrare. I motionen påpekas även att 

många ungdomar använder Ulriksdalsvägen för att ta sig till Ryttargården 

och Vimmerby Golfakademi. 


Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå 

motionen med hänsyn till det ekonomiska läget. 

Motion angående iordningsställande av belysning längs hela 

Borgrundan



Sändlista 



Motion väckt av Rein Soovik (ID 2011.408). 

Kommunfullmäktiges beslut KF § 24, 2011-02-28. 

Remiss från kansliavdelningen 2011-03-08 (ID 2011.785). 

Yttrande teknikoch servicenämnden TSN § 100,2011-05-19. 

Yttrande kulturoch fritidsnämnden KFN § 62,2011-06-13. 

Tjänsteskrivelse upprättad av kommunarkivarie Anki Heimonen och kanslichefTherese 

Jigsved (ID 2011.2390). 

Kommunstyrelsen instämmer i kansliavdelningens förslag. 


Vid dagens sammanträde föreligger kansliavdelningens utredning med förslag 

till beslut. 

Att bygga ut belysningen längs med hela Ulriksdalsvägen innebär en kostnad 

som kommunen i dagsläget inte har avsatta medel för. Om den i motionen 

föreslagna åtgärden ska kunna genomföras krävs således att medel avsätts 

för detta arbete. Med hänsyn till att teknikoch servicenämnden för 

2011 prognostiserar underskott samt att teknikoch servicenämnden fått 

minskad budgetram för 2012 torde inte medel finnas. Kansliavdelningen 

föreslår med hänsyn till det ekonomiska läget avslag på motionen. 

le öka säkerheten och tryggheten för främst oskyddade trafikanter under 

dygnets mörka timmar.



Vid dagens sammanträde föreligger kansliavdelningens utredning och förslag 

till beslut. 

Pensionärsrådet är sålunda remissorgan för kommunala nämnder och berednIngar 

i frågor som rör äldre personer av principiell karaktär. Pensionärsrådet 

är på det här sättet remissorgan både i frågor som nämnd själva fattar 

beslut om och i ärenden som nämnder bereder åt fullmäktige. Pensionärsrådet 

samordnas av omsorgsnämnden. 

Hösten 2010 fick revisions- och demokrati beredningen i uppdrag att ta fram 

förslag till riktlinjer för kommunens samtliga konsultativa råd, däribland 

pensionärsrådet. Riktlinjer för samverkansråd i Vimmerby kommun antogs 

av fullmäktige KF § 50, 2011-03-28. Av riktlinjerna framgår att samverkansråden 

är remissorgan för kommunala nämnder och beredningar i frågor 

av principiell karaktär. Kommunala nämnder och beredningar bör inhämta 

synpunkter från samverkansorganen i sådana frågor, men utebliven remiss är 

ej grund för att beslut skall upphävas. 

Ärendet 

Motionen har remitterats till omsorgsnämnden för yttrande. Omsorgsnämnden 

är positiv till intentionerna i motionen och påtalar att frågan om huruvida 

pensionärsrådet skall vara remissorgan berör fler nämnder än bara omsorgsnämnden. 

Sammanfattning av motionen 

Elisabeth Lago Nilsson (kd) har genom motion väckt frågan om att göra det 

kommunala pensionärsrådet till remissorgan i fullmäktigeärenden som berör 

äldre. 


Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att motionen är 

bifallen. 

Motion om att göra kommunala pensionärsrådet till remissorgan



Sändlista 

Kommunfullmäktige

Protokolljllsterare 

Utdragsbestyrkring 

Då huvudansvaret för Källängsparken idag ligger på kulturoch fritidsnämnden 

och då teknikoch servicenämnden inte längre är ansvariga för 

vatten- och avloppsverksamheten avstår teknikoch servicenämnden att ta 

ställning i frågan utan överlåter till Vimmerby Energi och Miljö AB och 

Ärendet 

Motionen har remitterats till teknikoch servicenämnden, kulturoch fritidsnämnden 

och miljö- och byggnämnden för yttrande. Både teknikoch servicenämnden 

och kulturoch fritidsnämnden påpekar i sina yttranden att källan 

inte ligger på sin ursprungliga plats och ett det därför skulle innebära ett 

visst arbete och en relativt stor kostnad att iordningställa källan enligt det i 

medborgarförslaget framkomna önskemålet. 

Sammanfattning av medborgarförslaget 

Rala Gammelfålt har genom medborgarförslag väckt frågan om iordningställande 

av brunnen, kallad Bykällan, i Källängsparken. Önskemålet är att 

brunnen ska ställas i ordning med kranar och därigenom göra fårskt dricksvatten 

tillgängligt för turister och kommuninvånare. Rala Gammelfålt ser det 

även som önskvärt att dryckeskärl tillhandahålls på platsen och att en tydlig 

skyltning ordnas i parken. 

2. uppdra åt kulturoch fritidsnämnden att inom egen budgetram fatta beslut 

i frågan. 

1. bifalla medborgarförslaget genom att uppdra åt kulturoch fritidsnämnden 

att utreda förutsättningarna och kostnaderna för de i medborgarförslaget 

framställda förslagen om dricksvatten och skyltning under sitt 

fortsatta arbete med Källängsparken 



Medborgarförslag om att iordningställa brunnen i KälIängsparken



Hygien- och sanitetsaspekten går lätt att lösa med hjälp aven eller flera 

dricksvattenfontäner i parken. De kostnader som uppstår i samband med ett 

sådant arbete gäller främst framdragning av vatten och avlopp. Frågan om 

I restaureringsplanen framkommer inga specifika planer för Bykällan, då 

den egentligen inte tillhör Källängsparken. Kultur- och fritidsförvaltningen 

ställer sig inte sig främmande till att iordningsställa Bykällan för att där 

kmma tillgängliggöra kommunalt dricksvatten. Förslaget innebär inte några 

stora tekniska problem, utan handlar snarare om ekonomiska ställningstaganden. 

I restaureringsplanen framgår att Ulla Bodorff i del C - "Området bakom 

tennisbanorna" föreslagit en "servering med vattenbutik". Någon servering 

byggdes dock aldrig, men delma plats kunde vara av intresse för en dricksvattenfontän 

för att på så sätt lcnyta an till parkens ursprungliga plan. 

Kansliavdelningens utredning 

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar sedan år 2010 för skötsel och underhåll 

av den byggnadsminnesförklarade Källängsparken. I samband med byggnadsmil1l1esförklaringen 

gjordes en utredning om parkens framtida utseende 

och användning som även redovisar områdets utvecklingspotential. Kulturoch 

fritidsförvaltningen ställer sig positiva till att tillgängliggöra dricksvatten 

till parkens besökare. 

Miljö- och byggnämnden hänvisar i sitt yttrande till kulturoch fritidsnämndens 

framtida ansvar för skötsel och underhåll av parken, men ser inget 

hinder för att tillgängliggöra kommunalt vatten för allmänheten under sommartid. 

Dock ställer de sig tveksamma till anordnande av dlyckeskärl av 

hygieniska skäl utan förordar istället dricksfontän som startas via knapptryckning 

av varje konsument. I övrigt har miljöförvaltningen inget att anföra 

ur miljö- och hälso skyddssynpunkt. 

aspekten för vatten och hygien. Efter att uppgifter om medborgarförslagets 

irinehåll presenterats i media har kulturoch fritidsförvaltningen kontaktats 

av Vimmerby Energi & Miljö AB som säger sig vara beredda att sponsra 

med en dricksvattenfontän till Källängsparken.

Protokolljllsterare 


Sändlista 



Kommunfullmäktiges beslut KF § 34, 2011-02-28. 

Kommunstyrelsens beslut KS § 157,2011-03-22. 

Enkät utskickad till samtliga vänorter (ID 2011.1591). 

Enkätsvar från Joniskis (ID 2011.1592). 

Enkätsvar från Rygge (ID 2011.1993). 

Enkätsvar för Thorlakshöfn (ID 2011.1600). 

Påminnelse till de som ej svarat (ID 2011.1602). 

Enkätsvar från Kauhava (ID 2011.1626). 

Besked från Tönder kommun angående Skaerbaek (ID 2011.1680, 

ID 2011.1780). 

Utvärdering av Vimmerby kommuns vänorter (ID 2011.2795). 

Tjänsteskrivelse upprättad av kanslichef Therese Jigsved (ID 2011.1685). 


Vid dagens sammanträde föreligger kansliavdelningens utvärdering av 

kommunens befintliga vänortskontakter samt förslag till beslut. 

Vad gäller Fargo-Moorhead i USA har det de senaste åren varit mycket få 

kontakter mellan Vimmerby och Fargo-Moorhead. Kansliavdelningen föreslår 

därför att Vimmerby kommun beslutar att officiellt avsluta vänortssamarbetet 

med Fargo-Moorhead i USA genom beslut i fullmäktige. 

grannkommun Västervik är vänort med Tönder kommun föreslår kansliavdelningen 

att kommunen skulle kunna uppta kontakter med Västerviks 

kommun och Tönder kommun i syfte att fOlisätta ha Skaerbaek alternativt 

Tönder kommun som vänort i Danmark.

Adress 

Stadshuset 

598 81 Vimmerby 

Telefon 

+ 46 492-769000 

Fax 

+ 46 492-76 92 30 

E-post 

kommun@vimmerby.se 

Webbplats 

www.vimmerby.se 

Kauhava 

Elevutbyte på gymnasienivå varje år sedan 1990. Grundskolelärare och 

elevutbyte mellan 2008-2010 med projektarbete. 

Rygge 

Under början av 1990 pågick ett utbyte mellan lärare. 

Thorlakshöfn 

Under Nordenmötena som ägt rum har även ungdomsmöten genomförts för att 

ungdomarna skall lära sig historia, kultur och annat om de andra nordiska 

länderna. 

Utbildning/skola 

Joniskis - sedan 1994 kommer varje läsår en student från Joniskis kommun som 

går ett läsår på Vimmerby Folkhögskola. Utbytesverksamheten är ett samarbete 

mellan Vimmerby kommun och Vimmerby Folkhögskola där kommunen står 

reskostnader, rese- och sjukförsäkring och fickpengar och folkhögskolan står 

kost, logi och utbildningsplats. Kommunal kostnad ca 24 000 kr per år och 

kostnaden är budgeterad inom kansliavdelningen. 

Demokratiutveckling 

Joniskis - ett förstudieprojekt och två projekt med stöd av SIDA. 

1. Inom vilka områden har vänortsverksamhet ägt rum? Redovisningen 

bygger främst på svaren från respektive vänort. 

Kauhava , Finland, 

Skaerbaek, Danmark, 

Thorlakshöfn, Island 

Joniskis, Litauen 

Fargo i USA 

Moorhead i USA 

Carl-Gustav Karling, Föreningen Norden 

Har ej besvarats 

Barbara Guonadottir, kulturchef 

Kristina Vainaite, informationschef 



1958 

1950 

2000 

1993 

1988 

1988

Kauhava - I början av samarbetet förekom det ett flertal gemensamma 

friidrottstävlingar. 

Sport 

Thorlakshöfn - Ungdomarna har deltagit i flera olika slags sportevenemang. 

Under Nordenmötet på Island 2007 gjorde ungdomarna följande: utforskade 

grottor, åkte till olika sportevenemang, dansade och hoppade i det kalla havet. 

Kauhava - Gemensamma ambulerande konstutställningar har förekommit under 

Nordenmöten och kommer att genomföras på N ordenmötet i Kauhava 2011. 

Liknande konstutställningar förekom också på 1990-talet. Utöver konstutställning 

har även ett flertal träffar genomförts inom folkdans-, musik- och 

körverksamheter. 

Thorlakshöfn - Nordenmötena har till stor del grundat sig i kulturutbyten av olika 

slag. Under mötet i Finland 2011 tar vi samarbetet ett steg längre inom 

kulturområdet genom att ha en konstutställning med konst från alla vänorterna i 

en utställning. 

Kultur 

Joniskis - utbyten mellan biblioteken i Joniskis och Vimmerby, utbyten mellan 

folkdanslag och musikorkestrar. 

Social omsorg 

Joniskis (1999-2002) projekt inom äldre- och handikappomsorg, hur ta hand om 

barn i missbrukarfamiljer, stöd till utveckling av barnhem i Zagare.

Thorlakshöfn har svarat att de vill ha mer samarbete inom skola/utbildning och 

kultur. Vill fortsätta med ungdomsutbyten under Nordenmöten och utveckla 

samverkansformer inom kulturområdet. 

Joniskis har svarat att de vill har mer samarbete inom demokratiutveckling, 

skola/utbildning, näringslivsutveckling, social omsorg, kultur och sport. 

3. Om du anser att vänortsarbetet med Vimmerby är mycket viktigt, inom 

vilka områden skulle du vilja har mer samarbete? 

c) Det är mycket viktigt och vi skulle vilja ha mer samarbete med Vimmerby. 

Joniskis 

b) Det är viktigt och vi är nöjda med nuvarande samarbetsnivå. 

Thorlakshöfn och Kauhava 

a) Det är inte viktigt och vi känner att det skulle vara bättre att avsluta samarbetet. 

Rygge 

2. Anser du att det är viktigt att vara vänort med Vimmerby? 

Kauhava - I samband med Nordenmöten har också ungdomsläger arrangerats. 

Nordenmöten arrangeras vartannat år av Föreningen Norden i samverkan med 

kommunerna.

Rygge svarade att de inte har tid eller resurser. I Rygge pågår diskussioner om 

vilka man skall samarbeta med och varför. 

5. Om du anser att vänortsarbetet med Vimmerby inte är så viktigt kan du 

vara snäll och tala om anledningarna till det. 

Kauhava svarade att det är viktigt med kontakt mellan invånarna och att 

kontakter skapas enklast av att kommunerna är med i samarbetet. Föreningen 

Norden har en stor roll i upprätthållandet av kontakterna och planerandet av 

evenemangen. 

Thorlakshöfn svarade att vänortsarbetet är ett sätt för de att lära känna 

Vimmerby och övriga Sverige och ett sätt för Vimmerby att lära känna dem och 

övriga Island. Det är inte en så stor kostnad förenad med vänortsarbetet och vi får 

ut mycket av det. 

från Joniskis till Vimmerby i ett samarbete mellan kommunerna och 

Folkhögskolan. Möjligheten att komma till Vimmerby under ett helt år och 

studera och lära sig svenska är mycket uppskattad bland de unga i Joniskis.

Vimmerby har 40 000 SEK eller ca 4 200 EURO i särskilda anslag för vänortsverksamhet 

och andra internationella kontakter inom kommunstyrelseförvaltningen. 

Att ta emot utbytes studenten från Joniskis kostar ca 24000 kr 

varje år. Övriga nämnder tar sina kostnader för internationella kontakter. 

Kauhava svarade att de inte har någon speciell budget för evenemangen utan 

kostnaderna betalas genom deltagaravgifter. Resorna och hotellkostnader betalar 

deltagarna själva såvida man inte bor i familj. 

Oklati om kommunen har medel avsatt för vänortsverksamhet. 

Rygge svarade att de inte har någon särskild budget för vänortsverksamhet. 

Thorlakshöfn svarade att de har en särskild budget och att för 2011 uppgår den 

till ca 1 300 EURO.

Kauhava svarade vänortssamarbetet möjliggör personliga kontakter samtidigt 

som det ökar den nordiska gemenskapen. Det är mycket berikande att träffa 

nordiska vänner. Av många skäl anser man i Kauhava att Vimmerby är vår 

närmaste och viktigaste vänort. 

Rygge svarade att de anser att kontakterna var tätare längre tillbaka i tiden. Tid, 

pengar och vardagsliv tar alltmer av vår kraft. Rygge föreslår att vi behöver 

diskutera vad vi skall vara framöver. Är vänorterna naturliga samarbets-partners 

som vi skulle välj a även om vi inte var vänorter? Eller är det mer naturligt för 

Sverige att vända sig mot de baltiska staterna och Danmark mot Tyskland? Det 

finns fler frågor än svar just nu. 

Thorlakshöfn svarade att de är säkra på att det har varit till deras fördel. Det har 

varit en positiv erfarenhet att tillhöra vänortskedjan. Människorna i kommunen 

har lärt känna vänorterna som är med i vänortskedjan och en del har åkt på besök. 

Tanken bakom vänorter är väldigt positiv och påminner oss om hur bra det är att 

ha vänner. Idag är vi i stort behov av goda minnen att berätta. För oss har de 

senaste åren inneburit en mycket svår ekonomisk kris och även de kommande 

åren kommer att vara svåra, men vi känner att vänortsverksamheten är något som 

vi vill fortsätta med. 

väldigt viktig erfarenhet för våra ungdomar och de ser fram emot möjligheten att 

söka till utbytesverksamheten i Vimmerby.

Under flera år har representanter från Vimmerby kommun deltagit i stadsfestligheter i 

Joniskis och under det besöket intervjuat kandidater till utbytesverksamheten. 

Utbytesverksamheten med Folkhögskolan i Vimmerby är ett viktigt nav i samarbetet och 

innebär en möjlighet för unga i Joniskis kommun att komma till Vimmerby under ett helt 

läsår. 

Joniskis är den vänort som Vimmerby har mest kontakt, utbyte och projekt tillsammans 

med och är också den vänort som tydligast förespråkar mer samarbete. Joniskis anser att 

vänortssamarbetet är mycket viktigt och vill samarbete inom fler områden. 

Övriga vänorter 

Vänortskontakterna har genom åren främst varit inom områdena utbildning, skola och 

kultur. 

Enkäten har skickats till båda städernas borgmästare, men ingen av dem har svarat på 

enkäten. Kansliavdelningen förslår att Vimmerby kommun beslutar att avsluta 

vänortssamarbetet med Fargo-Moorhead i USA. 

Fargo - Moorhead 

Vimmerby har haft Fargo - Moorhead som officiell vänort sedan 1988 och tanken var då 

att satsa på näringslivsutveckling. Fargo och Moorhead är två städer som ligger mycket 

nära varandra och som tillsammans bildar metropolområdet Fargo - Moorhead. 

Kontakterna var täta i början, men har efter hand blivit allt fårre. De senaste officiella 

kontakterna mellan Vimmerby och Fargo-Moorhead var i samband med ett besök i 

Vimmerby 2003. 

Något som är intressant att uppmärksamma är att Tönder kommun sedan mycket lång tid 

tillbaka är vänort med Västerviks kommun. 

Enkäten har skickats till Tönder kommun som i sin tur skickat den vidare till Föreningen 

Norden. Ingen har dock ansett sig kunna svara på den. 

med Vimmerby på Föreningen Norden i Skaerbaek. Under Nordenmötet i Kauhava 2011 

deltog inte heller någon representant från Tönder kommun, men medlemmar från 

Föreningen Norden i Skaerbaek deltog som vanligt.

Bilaga: 

Sammanställning av Föreningen Norden i Vimmerby 

Therese Jigsved 

Kanslichef 

VIMMERBY KOMMUN 

Kansliavdelningen 

Vimmerby kommer att arrangera Nordenrnöte 2015. 

Föreningen Norden i Vimmerby 

Föreningen Norden i Vimmerby har gjort en sammanställning av kontakterna med de 

nordiska vänorterna. Sammanställningen bifogas till utvärderingen.



Sändlista 



Kommunfullmäktiges beslut KF § 34,2011-02-28. 

Kommunstyrelsens beslut KS § 158,2011-03-22. 

Strategi för Vimmerby kommuns internationella kontakter (ID 2011.2793). 

Tjänsteskrivelse upprättad av kanslichef Therese Jigsved (ID 2011.2791). 

Vid dagens sammanträde föreligger förslag till strategi för kommunens 

internationella kontakter. 

Kansliavdelningen har tagit fram förslag till strategi för Vimmerby kommuns 

internationella kontakter. Tanken med strategin är att den skall ge information 

om vilka internationella kontakter kommunen har, varför det är 

viktigt att engagera sig internationellt och vad kommunen vill uppnå med 

sitt internationella arbete. Den ger också vägledning för hur vi skall bedriva 

internationellt arbete. 

Ärendet 

Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde KF § 34, 2011-02-28, att 

bifalla en motion rörande utarbetande aven strategi över vad vi vill med 

kommunens vänOlier. Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag 

att utarbeta en strategi för internationella kontakter i Vimmerby kommun. 

Kansliavdelningen har därefter fått uppdrag att utarbeta en strategi för internationella 

kontakter. 


Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta 

föreliggande strategi för Vimmerby kommuns internationella kontakter. 

Vimmerby kommuns strategi för internationella kontakter

Postadress 

Telefon 

Telefax 

Bankgiro 

Stadshuset 

0492 - 76 90 00 

0492-769098 

577-2777 

59881 VIMMERBY Hemsida: www.vimmerby.se E-post: kommunstyrelse@vimmerby.se 

Plusgiro 

74859 - O 

Therese Jigsved 

Kanslichef 

VIMMMERBY KOMMUN 

Kommunstyrelseförvaltningen 

Kansliavdelningen 


Kommunfullmäktiges beslut KF § 34,2011-02-28 

Kommunstyrelsens beslut KS § 158,2011-03-22 

Strategi för Vimmerby kommuns internationella kontakter, ID 2011.2793 

Kansliavdelningen har tagit fram förslag till strategi för Vimmerby kommllns internationella 

kontakter. Tanken med strategin är att den skall ge information om vilka 

internationella kontakter kommunen har, varför det är viktigt att engagera sig internationellt 

och vad kommunen vill uppnå med sitt internationella arbete. Den ger 

också vägledning för hur vi skall bedriva internationellt arbete. 

Ärendet 

Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde KF § 34, 2011-02-28 att bifalla en 

motion rörande utarbetande aven strategi över vad vi vill med kommunens vänorter. 

Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta en strategi för 

internationella kontakter i Vimmerby kommun. Kansliavdelningen har därefter fått 

uppdrag att utarbeta en strategi för internationella kontakter. 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta föreliggande strategi 

för Vimmerby kommuns internationella kontakter.

- ta ett internationellt medansvar för en demokratisk utveckling i världen 

- öka förståelsen mellan olika kulturer for att på så sätt förebygga främlingsfientlighet 

- bidra till att värna om den globala miljön 

- ge våra barn och ungdomar möjlighet till internationella kontakter for att motverka 

främlingsfientlighet och underlätta inträdet på en alltmer internationell arbetsmarknad 

-ge våra barn och ungdomar möjlighet att praktiskt träna språkkunskaper utomlands 

- genom kunskapsöverföring bidra till att stärka demokratin där det så finns behov 

- som kompetensutveckling ge den kommunala personalen möjlighet att se med andra 

ögon på vår egen verksamhet. 

- öka intresset för Sverige, vår region och Vimmerby. 

Vad vill vi uppnå? 

Vimmerby kommun ska genom de internationella kontakterna 

Internationellt arbete bidrar till förståelse och solidaritet och förebygger främlingsfientlighet. 

För att stärka solidariteten mellan människor, motverka rasism och främja en 

demokratisk utveckling är det viktigt att framförallt barn och ungdomar tidigt får kontakt 

med andra länder och kulturer. Därför ska Vimmerby kommun som en naturlig del i det 

dagliga arbetet eftersträva inslag av internationella kontakter. 

Varför engagera sig internationellt? 

Omvärlden påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och globala blir allt 

tydligare. Den svenska staten stödjer och uppmuntrar lokalt engagemang i internationellt 

arbete. 

Därutöver har kommunen en rad kontakter med andra städer inom framförallt skolan. 

Under 2006 inleddes kontakter med Mukono i U ganda med barnkonventionen och barns 

och ungas rättigheter som grundpelare. Ett partnerskapsavtal ingicks 2007 och fram till 

2010 har tre projekt genomförts med stöd av ICLD (Internationellt Centrum för Lokal 

Demokrati). 

mellan kommunerna och Folkhögskolan. Ar 2002 ingick Vimmerby kommun och 

Joniskis kommun ett vänorts avtal.

Utvärdering 

Vimmerby kommuns internationella strategi utvärderas och revideras en gång per 

mandatperiod. Redovisning av pågående internationellt arbete sker i samband med 

kommunstyrelsens återredovisning till kommunfullmäktige. 

Organisation 

Kommunstyrelsen ansvarar för ledning och samordning av det internationella arbetet. 

Kommunfullmäktiges ordförande är kommunens representant i internationella 

sammanhang och ska medverka i de mer officiella internationella kontakterna. 

Kanslichefen har det övergripande ansvaret för det internationella arbetet på 

t j änstemannaplan. 

Beslut om deltagande sker inom skolan inom egen budget och behöver ej tas upp för 

politiskt beslut förutom om det krävs av ekonomiska skäl. 

Skol· och kulturutbyte 

Skolor/skolklasser samarbetar med skolor/skolklasser i andra länder inom eller utanför 

vänorterna och partnerskapen. 

Nya kommunala partnerskap beslutas på styrelse/nämndnivå. 

Kommunala partnerskap 

Vimmerby kommun samarbetar med utländska kommuner/organisationer i särskilda 

projekt, finansierade med statliga biståndsmedel, eller med andra externa medel. 

Etablering av nya vänorter beslutas av kommunfullmäktige. Varje nämnd beslutar om 

sina projekt. Vi skall sträva efter att samverka mellan olika nämnder. 

För samarbetet med Joniskis kommun i Litauen tar kommunen ett särskilt ansvar. 

Vänortsarbetet bör utvecklas till ett aktivt erfarenhetsutbyte inom olika kommunala 

verksamhetsområden.



De framtagna riktlinjerna följer SKL:s rekommendationer och beskriver: 

• syfte 

• mål 

• förhållningssätt 

• ansvar 

• tilltal 

De sociala nätverken blir allt fler och organisationer som Vimmerby kommun 

behöver ta ställning till vilka kanaler som man ska fokusera på. Många 

av de sociala medierna är gratisverktyg, dock innebär det en informationssatsning 

i och med att resurser för administration måste avsättas. 

Idag kommunicerar människor i stor utsträckning med varandra, företag och 

organisationer genom de verktyg som de sociala medierna erbjuder. Sociala 

medier uppmuntrar kommunikation och dialog - möjligheterna för besökare 

på Internet att på olika sätt ta del av, diskutera och kommuntera ökar. I denna 

process är det viktigt för organisationer som Vimmerby kommun att visa 

sig tillgängliga. Sociala medier är ett verktyg som ska användas för att bygga 

förtroende och stärka relationer. 

Riktlinjer för användning av sociala medier är ett sådant verktyg. 

Ärendet 

Vimmerby kommuns kommunikationspolicy är ett övergripande ledningsdokument 

som beskriver ambitionsnivå, förhållningssätt och ansvarsfördelning. 

Till policyn är ambition att koppla riktlinjer, verktyg för kommunens 

olika verksamheter att använda i informations- och kommunikationsarbete. 


Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta riktlinjer 

för användning av sociala medier inom Vimmerby kommun med ändring av 

titeln till "Riktlinjer för användning av sociala medier i tjänsten för anställda 

i Vimmerby kommun". 

ställda i Vimmerby kommun



Sändlista 



Tjänsteskrivelse upprättad av informatör Lina Edoff (ID 2011.1657) 

Kommunstyrelsens beslut KS § 248, 2011-05-10. 

Tjänsteskrivelse upprättad av formgivare/webbansvarig Magnus Karlsson 

(ID 2011.2864). 

Yrkande 

Micael Glennfalk (m) yrkar bifall till riktlinjerna med ändring av titeln till 

"Riktlinjer för användning av sociala medier i tjänsten för anställda i Vimmerby 

kommun". 


Riktlinjer/ör användning av sociala medier har behandlats i kommunens 

lednings grupp, 2011-09-16, som ställer sig bakom förslaget. 

Riktlinjerna behandlades vid kommunstyrelsens sammanträde KS § 248, 

2011-05-10, då man beslutade att avvakta med beslut i ärendet. 

Sociala medier är en förädlingsprocess av Vimmerby kommuns övriga tjänster 

och service. De skapar relationer, men det handlar också om målgruppsanpassning, 

arbete och tålamod och grundläggande riktlinjer för hur Vimmerby 

kommun som organisation och dess anställda ska förhålla sig till dem 

och praktiskt arbeta med medierna. 

mer aktiva och därför är det viktigt för organisationer som Vimmerby kommun 

att anpassa sig till utvecklingen och göra sig mer tillgängliga.

1 

Sociala medier är en kanal för dialog. När vi använder sociala medier i tjänsten representerar 

vi Vimmerby kommun och vårt agerande påverkar organisationens varumärke. 

Förhållningssätt 

Sociala medier är inget substitut för Vimmerby kommuns ordinarie webbplats och andra 

kommunikationsvägar vi använder för att nå olika målgrupper. Genom att vara aktiva på 

sociala medier får vi en möjlighet att leda in nya besökare på www.vimmerby.se. Vimmerby 

kommun på sociala medier ska presenteras och nås samlat. På www.vimmerby.se samlas 

innehållet på alla sociala medier genom en presentation av mediet och tillhörande länk. 

• Att stärka bilden av Vimmerby kommun som en attraktiv arbetsgivare. 

• Marknadsföring - nyhetstips och evenemangstips. 

• Öka tillgängligheten och insyn i kommunens verksamheter. 

• Att stärka Vimmerby kommuns varumärke och bidra till att vi uppfattas som en 

kommun som ger en god service till medborgare, besökare och anställda. 

Användningen av sociala medier ska ha till syfte att marknadsföra Vimmerby kommun och att 

öppna upp vår verksamhet för insyn och delaktighet. 

Mål 

• www.vimmerby.se. 

• Externa webbplatser, t.ex. Facebook, Twitter och Y outube. 

• Bloggar. 

• Bildsajter där man släpper rättigheterna till bilder, t.ex. Flickr. 

Det finns många exempel på webbplatser och verktyg som kan vara av intresse för en 

kommun att använda, till exempel:

2 

• Var konsekvent. Uppmuntra konstruktiv kritik och eftertanke och var alltid uppriktig 

och professionell. Om möjligt uppför dig på samma sätt online som när du 

kommunicerar på andra sätt i din yrkesroll. 

• Tänk på att du är en offentligt anställd person och ambassadör för din organisation. 

När det är möjligt klargör din befattning som representant ror din organisation. 

• Skilj på privat och professionellt agerande. Många använder sociala medier både 

privat och i sitt arbete. 

o Använd inte ditt privata konto när du agerar i tjänsten. 

o Om du kommunicerar privat har du ett personligt ansvar för att kommunikation 

fOlIDuleras så att det framgår att den är privat och inte kommer från Vimmerby 

kommun. 

• Anställda som använder sociala medier får skriva om kommunens verksamhet och 

yttrandefriheten och meddelarfriheten gäller även här. 

• Var trovärdig, saklig och tydlig. 

• Diskutera inga tjänsteärenden som privatperson. 

• Var klar över din integritet - hur mycket vill du berätta om ditt jobb för andra läsare? 

Personal 

• Den som representerar någon av Vimmerby kommuns verksamheter ska använda 

tjänstekonton på t.ex. facebook. 

• Inloggningsuppgifter till de kanaler som används ska finnas tillgängliga hos respektive 

förvaltningschef och hos kansliavdelningen. 

• Ge alltid besökaren information om vart man kan vända sig med frågor om innehållet 

samt vilka typer av inlägg som inte är tillåtna (se "Hantering av synpunkter, svar och 

kommentarer") .

3 

Tänk på att även massmedia kan välja att följa Vimmerby kommuns sidor på olika sociala 

medier. 

Svara alltid med en tydlig avsändare, personligt och med medborgarfokus. Skribenten ska 

förstå sig på sin målgrupp och kunna prata och slaiva dess språk. Erbjud hjälp och förklaring 

på olika saker och berätta inte bara vad som är rätt och fel. Ta hjälp av andra medarbetare i 

kommunen om det behövs för att ge rätt svar. 

Personligt tilltal 

Många av de sociala medierna är gratisverktyg, dock innebär det en infOlmations- och 

kommunikationssatsning i och med att resurser för administration måste avsättas. Vimmerby 

kommun ansvarar för och ska kontrollera kommentarer och inlägg på de webbsidor som 

kommunen använder. Enligt lagen om offentliga anslagstavlor ska informationen vara tydlig 

om de regler som gäller. 

Förvaltningar som använder sig av sociala medier bör regelbundet, eller vid vmje stor 

förändring, dock minst två gånger om året, dokumentera uppbyggnad och utseende av de 

använda sociala medierna. Detta görs enklast genom att ta en skärmdump. 

Förvaltningar som väljer att engagera sig inom sociala medier ska meddela kansliavdelningen, 

tillsammans med kontaktuppgifter till mediet och ansvarig person på förvaltningen. 

Kansliavdelningen upprättar och underhåller en förteckning över de kanaler som används i 

officiellt syfte. 

V mje förvaltningschef beslutar om verksamheten ska använda sig av sociala medier i sin 

kommunikation och hur det ska ske. 

Det är varje förvaltnings ansvar att se till att gallring sker och att det utförs enligt fastställd 

dokumenthanteringsplan.

4 

Förvaltningslagens regler om serviceskyldighet gäller även för de sociala medierna. Det 

innebär att inlägg inte får lämnas olästa eller obesvarade under semester, sjukdom eller annan 

ledighet. Bevakning av inlägg ska göras minst en gång vmje vardag och frågor, påståenden, 

kommentarer eller synpunkter ska besvaras skyndsamt. Frågor som redan har ett svar eller en 

tydlig beskrivning på www.vimmerby.se hänvisas till den sidan med hjälp aven länk. Ä ven 

synpunkter, felanmälningar och medborgarförslag ska hänvisas till Vimmerby kommuns 

webbplats. 

Återkoppling 

Vimmerby kommuns verksamhet där sekretess råder får enskilda personer gäller kan inte 

starta egna grupper eller sidor där de enskilda personernas deltagande synliggörs. 

Alla inom Vimmerby kommun som använder sociala medier ska informera sina läsare 

(exempelvis "vänner", som är benämningen på de medlemmar som följer olika sidor, på 

Facebook) att inte publicera personuppgifter samt informera dem om att inlägg i strid med 

förbudet att publicera personuppgifter som kränker enskildas personliga integritet kommer att 

raderas. 

• Förtal, personliga angrepp eller förolämpningar. 

• Hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier. 

• Olovliga våldsskildringar. 

• Uppmaningar till brott eller utgöra brottslig verksamhet. 

• Svordomar eller obscena ord. 

• Kommersiella budskap eller reklam. 

tillsammans med information om dess avsändare, och därefter raderas meddelandet. 

Kommentarer får inte innehålla:

5 

Om Vimmerby kommun anser att inlägg utgör handlingar av ringa betydelse kan 

myndigheten fatta ett gallringsbeslut för denna typ av handlingar. Dock får inte allmänhetens 

rätt till insyn åsidosättas. Vimmerby kommunfullmäktige har tagit ett generellt gallringsbeslut 

för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse (KF § 123, Dm 14212010). Förteckning över 

vilka handingar som räknas in i den gruppen finns som bilaga till dessa riktlinjer. 

Om det finns en möjlighet för utomstående att kommentera de inlägg som myndigheter gör på 

olika sociala medier ska dessa kommentarer anses som inkomna till myndigheten så snati de 

gj orts tillgängliga. En handling som in sin tur ska anses som allmän handling hos 

myndigheten innebär att handlingen ska skapas hos myndigheten. Ett inlägg på ett socialt 

medium klassas därför som upprättad direkt när myndigheten skrivit in och publicerat 

uppgifterna. 

• Håll uppsikt över inlägg och frågor. Kommunens officiella närvaro på sociala medier 

bör kontrolleras en gång per dag. Vid ökad trafik av svar och inlägg bör kontrollen 

öka. 

• Ta bOli och diareför sekretesskyddat eller brottsligt material, se stycket om hantering 

av inkomna synpunkter, svar och kommentarer. 

Inkomna handlingar måste hanteras snabbt. Ansvarig har en uppsiktsplikt som innebär: 

frågor och inlägg som kommunen är upphov till ge ett gott underlag för analys och 

framtagande av statistik.


\ 

rrvnr:t '" 


Sändlista 



Förteckning sammanställd av kansliavdelningen (ID 2011.2782). 

Sedan förra redovisningen har nio motioner besvarats. 

Vid dagens sammanträde föreligger förteckning över motioner vilkas beredning 

inte slutförts per 2011-09-30. Förteckningen innehåller totalt sjutton 

motioner. Fyra av motionerna väcktes under 2010 och tretton av motionerna 

har väckts under 2011. 

Ärendet 

Kommunfullmäktige behandlade vid sammanträdet KF § 84,2011-04-26, 

förteckning över motioner vilkas beredning inte slutförts per 2011-03-31. 

Antalet var arton. 

Kommunstyrelsens beslut 

Föreliggande förteckning över motioner vilkas beredning inte slutförts per 

2011-09-30 redovisas för kommunfullmäktige.

1 

Motionen väcktes: 2010-08-30. 

Motionen väcktes av: Jan Henriksson (s). 

Motion om yrkeskläder till omsorgspersonalen (Dn r 278/2010) 

Beredning: yttrande inkommet, avvaktar beslut från Länsstyrelsen; kanslienhetens 

beredning inte påbörjad. 

Till kommunstyrelsen inkomna yttranden: teknikoch servicenämnden 

TSN§ 7,2011-01-27. 

Remittering: Remitterad av fullmäktige till kommunstyrelsen KF § 103,2010-05-31. 

Remitterad av kommunstyrelsen KS § 180,2010-06-22 till teknikoch servicenämnden 

för yttrande samt till kanslienheten för beredning. 


Motionen väcktes av: Ola Gustafsson (kd). 

Motion om rensning av Vervelån genom Gullringen (Dn r 189/2010) 

Beredning: yttrande har inkommit; kansliavdelningens beredning klar, hanterad av 

kommunstyrelsen KS § 450, 2011-09-27. 

Till kommunstyrelsen inkommet yttrande: omsorgsnämnden ON § 72, 201 0-06-17. 

Remittering: Remitterad av fullmäktige till kommunstyrelsen KF § 43, 2010-03-29. 

Remitterad av kommunstyrelsen KS § 100,2010-04-06 till omsorgsnämnden för 

yttrande samt till kanslienheten för beredning.

2 


Motionen väcktes av: Curt Tyrberg (c). 

Motion angående vägning av sopor (Dnr 39/2011) 

Beredning: samtliga yttranden har inkommit; kansliavdelningens beredning påbörjad. 

Till kommunstyrelsen inkomna yttranden: planerings- och utvecklingskontoret 

2011-04-01, Vimmerby Energi och Miljö AB VEMAB § 41, 2011-04-13, teknikoch 

servicenämnden TSN § 132,2011-06-27. 


Remitterad av kanslichef Therese Jigsved, på delegation av kommunstyrelsen, till 

teknikoch servicenämnden, Vimmerby Energi och Miljö AB och utvecklingsavdelningen 

för yttrande. 


Motionen väcktes av: Ingela Nilsson Nachtweij (c) och Anna Svensson (c). 

Motion angående affärsutveckling och tillvaratagande på tillväxtmöjligheter för 

affärsområdet biogasproduktion i Vimmerby (Dn r 24/2011) 

Beredning: - 

Remittering: Remitterad av kommunfullmäktige till kommunstyrelsen 

KF § 148,2010-08-30. Remitterad av kommunstyrelsen KS § 197,2010-09-07, till 

personalavdelningen för beredning och yttrande. 

Motionen väcktes: 2010-08-30.

3 


Till kommunstyrelsen inkomna yttranden: Vimmerby Energi och Miljö AB VEMAB 

§ 39,2011-04-13, teknikoch servicenämnden TSN § 134,2011-06-16. 



teknikoch servicenämnden och Vimmerby Energi och Miljö AB för yttrande. 



Motion om ställplats/tömningsstation för husbilar (Dnr 50/2011) 

Beredning: samtliga yttranden har inkommit; kansliavdelningens beredning klar, 

hanterad av kommunstyrelsen KS § 449, 2011-09-27. 

Till kommunstyrelsen inkomna yttranden: teknikoch servicenämnden TSN § 100, 

2011-05-19, kulturoch fritidsnämnden KFN § 62, 2011-06-13. 



teknikoch servicenämnden och kulturoch fritidsnämnden för yttrande. 


Motionen väcktes av: Rein Soowik (c). 

Motion angående iordningställande av belysning längs hela Borgrundan 

(Dnr 41/2011)

4 

Beredning: inväntar yttrande; beredningen har inte påbörjats. 


2011-06-16. 



teknikoch servicenämnden och infrastrukturkansliet för yttrande. 


Motionen väcktes av: Börje Forss (fp). 

Motion om vänstersväng vid norra infarten till Storebro samt hastighetssänkning 

väg 23/34 förbi Storebro (Dn r 113/2011) 

Beredning: inväntar yttrande; beredningen har inte påbörjats. 


2011-06-16. 



teknikoch servicenämnden och infrastrukturkansliet för yttrande. 



Motion om ändrad vägnumrering (Dnr 109/2011) 

Beredning: inväntar yttranden; beredningen har inte påböljats.

5 


Motionen väcktes av: Sandor Högye (sd) och Tomas Holmberg (sd). 

Motion om att säga upp avtal om att ta emot flyktingar och ensamkommande 

flyktingbarn (Dn r 170/2011) 


Till kommunstyrelsen inkomna yttranden: kulturoch fritidsnämnden KFN § 60, 

2011-06-13, barn- och utbildningsnämnden BUN § 89,2011-06-22, ungdomsrådet 

2011-09-15. 



kulturoch fritidsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och ungdomsrådet för 

yttrande. 


Motionen väcktes av: Ingela Nilsson Nachtweij ( c). 

Motion om ungdomspolitik (Dnr 146/2011) 


Till kommunstyrelsen inkomna yttranden: kulturoch fritidsnämnden KFN § 61, 

2011-06-13, omsorgsnämnden ON § 95,2011-06-16, miljö- och byggnämnden 

MBN § 105,2011-06-08, teknikoch servicenämnden TSN § 135,2011-06-16, 

socialnämnden SN § 125,2011-06-15, barn- och utbildningsnämnden BUN § 90, 

2011-06-22, överförmyndarnämnden ÖFN § 32,2011-08-12.

6 

Beredning: inväntar yttranden; beredningen har inte påbörjats. 

Till kommunstyrelsen inkomna yttranden: - 



teknikoch servicenämnden och omsorgsnämnden för yttrande. 


Motionen väcktes av: Kjell Jonason (v) och Pia Young (v). 

Motion om krav på att privata utförare inom vård- och omsorg ska ha tecknat 

kollektivavtal (Dnr 216/2011) 

Beredning: inväntar yttrande; beredningen har inte påböljats. 

Till kommunstyrelsen inkomna yttranden: - 



teknikoch servicenämnden för yttrande. 


Motionen väcktes av: Sandor Högye (sd) och Tomas Holmberg (sd). 

från djur som slaktats med förbjudna metoder (Dnr 171/2011)

7 

Beredning: inväntar yttranden; beredningen har inte påbörjats. 

Till kommunstyrelsen inkomna yttranden: -

8 

Motionen väcktes av: Miljöpartiet de gröna (mp). 

Motionen väcktes: 2010-08-30 (KF § 145). 

Motionen besvarades: 2011-06-27 (KF § 141). 

Motion - gör Vimmerby till en GMO-fri zon (Dnr 251/2010) 




Motion om utveckling istället för avveckling av gymnasielinjen 

Båtbyggarskolan i Storebro (Dnr 73/2010) 




Motion om utveckling av det civila samhället (Dnr 265/2009) 

Motionen väcktes av: Björn Swedborg (m). 



Motion angående försäljning av skogsfastigheter (Dn r 156/2009) 

Motionen väcktes av: Sten Karlsson (c). 


Motionen besvarades: 2011-04-26 (KF § 77).

9 

Motionen väcktes av: Torbjörn Sandberg (kd). 



Motion om hantering av matavfall på kommunens skolor (Dn r 134/2010)



Sändlista 



Förteckning sammanställd av kansliavdelningen (ID 2011.2783). 

Sedan förra redovisningen hal' åtta medborgarförslag besvarats. 

Vid dagens sammanträde föreligger förteckning över medborgarförslag vilkas 

beredning inte slutförts per 2011-09-30. Antalet är två. Det ena medborgarförslagen 

väcktes under 2010 och det andra har väckts under 2011. 

Ärendet 

Kommunfullmäktige behandlade vid sammanträdet KF § 85,2011-04-26, 

förteckning över medborgarförslag vilkas beredning inte slutfölis per 

2010-09-30. Antalet var åtta. 


Föreliggande förteckning över medborgarförslag vilkas beredning inte slutförts 

per 2011-09-30 redovisas för kommunfullmäktige.

1 

Beredning: samtliga yttrande har kommit in; kansli avdelningens beredning klar, 

hanterat av kommunstyrelsen KS § 451 2011-09-27. 


2011-05-19, kulturoch fritidsnämnden KFN § 58, 2011-06-13, miljö- och 

byggnämnden MBN § 104,2011-06-08. 

Remittering: remitterat av fullmäktige till kommunstyrelsen KF § 26 2011-02-28. 


teknikoch servicenämnden, miljö- och byggnämnden och kulturoch fritidsnämnden 

för yttrande. 

Medborgarförslaget väcktes: 2011-02-28. 

Medborgarförslaget har väckts av: Rala Gammelfålt. 

Medborgarförslag om att iordningställa brunnen i Källängsparken (Dnr 81/2011) 

Beredning: yttrande har inkommit; kansliavdelningens beredning påböljad. 

Till kommunstyrelsen inkomna yttranden: planeringsavdelningen 2010-12-10. 

Remittering: remitterat av fullmäktige till kommunstyrelsen KF § 151,2010-08-30. 

Remitterat av kommunstyrelsen KS § 200, 2010-09-07, till planeringsavdelningen för 

yttrande samt till kansliavdelningen för beredning.

2 

Medborgarförslaget har väckts av: Mattias Berggren. 

Medborgarförslaget väcktes: 2010-10-25 (KF § 182). 

Medborgarförslaget besvarades: 2011-06-27 (KF § 145). 

Medborgarförslag - Gör Vimmerby till en Fair Trade City (Dnr 327/2010) 

Medborgarförslaget har väckts av: Göte Sevefalk. 



Medborgarförslag om utredning om nytt industriområde (Dnr 23/2010) 

Medborgarförslaget har väckts av: Göte Sevefalk. 



Medborgarförslag om användning av fastigheten Strutsen 7 i Vimmerby stad 

(Dn r 390/2009) 

Medborgarförslaget har väckts av: Bengt Lilja. 



Medborgarförslag ändring i lokala ordningsföreskrifter angående tillstånd för 

fyrverkerier (Dnr 371/2009) 

Medborgarförslaget har väckts av: Roland Nilsson. 


Medborgarförslaget besvarades: 2011-04-26 (KF § 82).

3 


Medborgarförslaget besvarades: 2011-06-16 (TSN § 136), meddelades 

kommunfullmäktige 2011-08-29 (KF § 180).



Kommunstyrelsen vidhåller sin åsikt att beloppet ska kunna användas för 

olika typer av personalbefrämjande åtgärder och att varje anställd ska ha lika 

stort belopp. 


Vid dagens sammanträde hanteras frågan på nytt med anledning av att man 

vid dagens sammanträde hanterat budget för år 2012 och 2013. Personalchef 

Monica Bergh deltar. 

Kommunstyrelsen överlämnade frågan om enhetligt belopp för julbord/ 

julgåva till budgetberedningen för år 2012. 

Kommunstyrelsen delade personalutskottets uppfattning att det ska finnas ett 

enhetligt belopp för samtliga anställda och att medel ska tas ur respektive 

nämnds budget. Kommunstyrelsen anser dock att beloppet inte ska öronmärkas 

för julbord/julgåva, utan ska kunna användas för exempelvis gåva 

eller aktivitet när som helst under året. 

Ärendet 

Kommunstyrelsen hanterade vid sammanträde KS § 318,2010-12-07, ett 

beslut från personalutskottet där kommunstyrelsen förelås besluta om ett enhetligt 

belopp för julbord/julgåva, utifrån gällande skattelagstiftning, för 

samtliga förvaltningar och att medlen tas inom ramen för respektive förvaltning 

från och med 2012. 

2. finansiering sker inom respektive nämnds budgetram år 2012 och 2013. 

1. ge samtliga nämnder i uppdrag att anslå 250 kronor per anställd och år till 

personalbefrämj ande åtgärder 


Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att



Sändlista 

Kommunfullmäktige



Budgetberedningen för år 2012 

Kommunstyrelsens beslut expedieras till: 


Personalutskottets beslut § 45, 2010-10-19. 

Kommunstyrelsen anser att detta är en fråga för budgetberedningen inför år 

2012. 

Kommunstyrelsen delar personalutskottets uppfattning att det ska finnas ett 

enhetligt belopp för samtliga anställda och att medel ska tas ur respektive 

nämnds budget. Kommunstyrelsen anser dock att beloppet inte ska öronmärkas 

för julbord/julgåva, utan ska kunna användas för exempelvis gåva 

eller aktivitet när som helst under året. 


Ärendet 

Vid dagens sammanträde föreligger beslut från personalutskottet där kommunstyrelsen 

förelås besluta om ett enhetligt belopp för julbord/julgåva, utifrån 

gällande skattelagstiftning, för samtliga förvaltningar och att medlen 

tas inom ramen för respektive förvaltning från och med 2012. 


Kommunstyrelsen överlämnar frågan om enhetligt belopp för julbord/ 

julgåva till budgetberedningen för år 2012.


Kommunstyrelsen 

Sändlista: 

Det är pel'sonalutskottets mening att ett gemensamt belopp böl' gälla och att 

medlen tas inom ramen föl' f6rvaltningarnas respektive budget. Med anledning 

av att budgetramarna fOr 2011 är lagda fOl'eslår man att Kommunstyrelsen beslutar 

om ett gemensamt belopp för julbord/julgåva utifrån gällande skattelagstiftning:ffir 

2012. . 

Elisabeth Lago Nilsson (kd) anser att det är en viktig principfråga om vad kommunen 

hal' att erbjuda arbetstagarna ur pel'sonalbefrämjande aspekt. 

Personalchef Monica Bergh hal' lyft frågan om gemensamma riktlinjer for julbord/julgåva 

i fOl'valtningschefsgruppen men eftersom forvaltningarnas förutsättningar 

är så olika har man inte lyckats komma fram till ett gemensamt beslut. 

Ärende 

Pel'sonalutskottet föreslår Kommunstyrelsen att besluta om ett enhetligt belopp 

:ffir julbord/julklapp, utifrån gällande skattelagstiftning, :ffir samtliga förvaltningar 

och att medlen tas inom ramen för respektive förvaltning från och med 2012. 

Beslut 

Julbord/julgåva

Protokoll justerare 


Sändlista 

Förvaltningschef Torbj öm Johansson 

Gatuchef Bo Palmer 

Kommunstyrelsen 

Denna paragraf justeras omedelbmi: 


Kommunstyrelsens beslut, KS § 382,2011-08-09 

Teknik- och serviceförvaltningens utredning och förslag, 

2011-09-13 

Bilaga 

Vid dagens sammanträde föreligger förvaltningens utredning med förslag till 

åtgärder. 

Sammanfattning 

Teknik- och servicenämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen, KS § 

382, 2011-08-09, att utreda och åtgärda problemet med den stora mängd kajor 

som uppehåller sig i Vimmerby stad. Nämnden ska åtenedovisa till 

kommunstyrelsen vid sammanträdet 2011-09-27. 

Teknik· och servicenämndens beslut 

Teknik- och servicenämnden beslutar att godkänna förvaltningens utredning 

med förslag till åtgärder samt redovisa det till kommunstyrelsen. 

2D11.L1-7-0

Kunskapsläget är inte tillfredsställande varken när det gäller erfarenheter och utvärderingar av 

åtgärder eller grundläggande fakta om hur fåglarna uppträder. Orsaken till kajors uppträdande i 

Stora mängder övernattande kajor och andra kråkfåglar är vanliga i centrala delar av många 

svenska städer, vilket är en källa till både irritation och förundran, även om det f6rstnämnda 

överväger. Den stora mängden fåglar upplevs på vissa platser som ett problem. Människor störs av 

både läten och den fågelträck som på morgonen finns under och omkring natträden. Dessa 

störningar leder årligen till omfattande diskussioner med många ofta drastiska förslag till åtgärder. 

Mycken energi och en hel del resurser har under flera decennier lagts ned på att skrämma bort de 

stora flockarna av framf6rallt kajor, periodvis genom mer dramatisk förföljelse och jakt. Många 

olika metoder har testats mer eller mindre systematiskt: ljus- och ljudskrämmor, upphängning av 

döda kajor i träden med mera. I de flesta fau har åtgärderna haft mycket liten eller kortvarig effekt. 

Frustrationen över att "inget händer" är ofta stor bland både medborgare, politiker och kommunala 

tjänstemän. Debatten förs inte alltid på en silklig nivå. 

Kajor stör 

och Landsting med Cecilia Mårtenson som SKL:s kontaktperson. På SKL:s hemsida wlVw.skl.se 

finns en något fylligare presentation av projektets resultat.

2 

Kajan :forekornrner i större delen av Europa och allmänt i södra Sverige upp till mellersta 

Värmland och sydöstra Dalarna. Sedan 1980-talet har den ökat sin utbredning norrut och 

forekornmer idag långt upp i Norrland, främst längs kusten. De nordligaste bestånden, i norra 

Sverige, delar av Finland och norra Ryssland, är flyttfåglar. I södra och mellersta Sverige är kajan 

till största delen en stannfågel. De övervintrande kajorna har blivit fler, dock flyttar en liten del i 

slutet av september - november. Flyttningen sker ofta tm Nordsjöländerna och Västeuropa och 

återflyttningen i februari eller mars. 

Förekomst och flyttmönster 

Etologen (etologi = läran om djurs beteende) och nobelpristagaren Konrad Lorentz som är den 

mest kände forskaren som studerat kajornas beteende, betraktar kajkolonin som ett av de mest 

fulländade organiserade djursamhällena bland ryggradsdjuren. Enligt Lorentz vet varje fågel 

mycket väl sin plats i kolonin, vem den ska visa respekt samt vem den ska flytta på sig for. Det är 

inte bara kroppsstorleken som bestämmer rangordningen utan även den enskilda fågelns mod och 

"självsäkerhet". I andra rangordnings system hackar den som står högst så ofta den kan på dem 

som står under men i en kajkaioni fungerar det på ett helt annat sätt. Den som står högst visar 

ingen aggressivitet mot de som står långt under utan endast mot de som står direkt under. Det är 

till och med så att högtstående kajor i princip behandlar de lågt rankade som luft, men om en häftig 

strid mellan två underordnade bryter ut kommer den svagare att :forsvaras av den högststående. 

Stark fårsvarar svag. 

K!\ian bildar ofta stora flockar, redan under fårsommaren, som ses flyga in över staden for 

övernattning. Dessa flockar är som störst under hösten och vinterhalvåret. Flockarna består till en 

början oftast av yngre, icke häckande fåglar och fYlls med tiden på med vuxna individer och deras 

ungar. I kajsamhället råder en klar hierarki där högre rang bland annat medfor att ett kajpar kan 

välja en bättre matplats. De kan då söka föda närmare häckningsplatsen. 

Kajan blir könsmogen vid två års ålder och häckar i holkar eller ihåliga träd men söker sig också 

till håligheter som finns i byggnader, lokalt även i bergstrakter. Boet kan placeras i en skorsten, 

ventil, trädhål, andholk, grotta, klippskreva och dylikt. Paren häckar ibland enskilt men ofta i 

kolonier. 

Kajan är en av de fåglar som lever i livslånga parfOrbindelser där paren håller ihop även utanfor 

häckningstiden. Man ser fleråriga kajor "kela" med varandra och även efter flera år matar hanen 

sin hona ömt och honan ger ifrån sig karaktäristiska kärleksläten precis som yngre fåglar. 

Kajan - en social varelse 

kajors massuppträdanden bort från särskilt problematiska platser. Ett lika viktigt långsiktigt mål 

bör vara att öka acceptansen :for den här typen av naturliga fenomen. Kunskap och information 

leder fårhoppningsvis till en större förståelse och därmed ökad acceptans får biologisk mångfald 

och närnatur med alla dess former och uttryckssätt, något som blir allt viktigare i vår urbaniserade 

värld.

5 

Uppenbarligen anser ett stort antal kommuner runt om i landet att kajan orsakar större eller mindre 

besvär. Man måste förstås inse att problemklassificeringen i stor utsträckning är subjektiv och 

beroende av vem man frågar samt vad det finns för andra störningar. I Malmö till exempel har man 

istället större problem med måsfåglar, gäss och råkor och inkomna klagomål vad gäller kajor 

framstår inte som särskilt omfattande. I Kristianstad tar man också emot en del samtal om störande 

kolonier, men här ses inte kajan som ett så stort problem att åtgärder vidtagits. 

Tabell 1. Kommuner som I enkätundersökningen 2008 rapporterat kajan som ett problem, som ett litet problem 

respektive inget problem. 

B åstad Hällefors Ljusnars berg Nora Sundbyberg 

Emmaboda Hörby Ludvika Perstorp Vaxholm 

Filipstad Karlskoga Malmö Salem VeIIinge 

Hagfors Kristianstad Motala Solna Årjäng 

Helsingborg Kungälv Mölndal Stockholm Älvkarleby 

Hofors Landskrona Mönsterås Storfors Österåker 

Huddinge Lindesberg Nacka Strömstad 

Kommuner som rapporterat att de inte upplever kajan som ett problem 

Eda Kinda Nybro Ulricehamn 

Eskilstuna Kungsbacka Nykvarn Vimmerby 

Forshaga Lilla Edet Smedjebacken Vingåker 

Grums Lysekil Tanum Vårgårda 

Hallsberg Munkfors Torsby 

Jönköping Mörbyiånga Tranås 

Karlskrona Norrköping Uddevalla 

Kommuner som rapporterat att kajan ibland upplevs som ett problem eller 

ett problem av liten omfattning 

Borås Hallstahammar Kumla Sala Upplands-Bro Ystad 

Falköping Halmstad Lidköping Sigtuna Upplands Väsby Örebro 

Finspång Hedemora Linköping Strängnäs Uppsala Östra Göinge 

Grästorp Hjo Lund Sävsjö Varberg 

Gullspång Hultsfred Mariestad Tierp VetIanda 

Gävle Hässleholm Mellerud Trelleborg Vänersborg 

Göteborg Karlstad Norrtälje Trollhättan Västerås

7 

Tabell 2. Metoder som använts för att komma tillrätta med kajproblem samt en subjektiv bedömning av effekten av 

dessa, baserat på erfarenheter från Linköpings kommun samt enkätsvar från andra kommuner. 

Information Långsiktigt god effekt 

Fågelmatningsstopp Endast mindre effekt 

Fästa trådar på populära sittplatser Relativt god punktvis effekt 

Övertäckning av skorstenar samt andra håligheter God effekt (mot häckning) 

Gallring (grenar och träd) Endast kortvarig effekt 

Uv-bulvan Endast kortvarig effekt 

Vindskrämma Endast kortvarig effekt 

Akustisk skrämma God effekt (kräver engagemang och variation)

9 

Fallet med avverkningen av träden på Kungsgatan och klagomålen från boende på gårdarna 

veckorna efter åtgärden genomförts, är signifikanta för kajorna som flyttar sig till närmaste 

acceptabla övernattningsställe snarare än att försvinna från trakten. De åtgärder som vidtagits för 

att reducera kajornas närvaro har renderat i ett antal påringningar om att kajorna har drabbat andra 

Innerstadsgårdar 

På Kungsgatan, en annan av citygatorna, fanns fem stycken 30-åriga Hörsholmsalmar utanför 

Skattemyndigheten. Dessa träd var också väl besökta av kajor. Här medförde kajspillningen att 

parkeringsplatserna på gatan blev svåra att utnyttja. Parkeringsmätarnas vred blev insmorda av 

kajspillning så besökare till myndigheten som parkerat hade svårt att vrida om vreden. De som 

parkerade en stund kunde komma ut till en bil som var ordentligt garnerad med kajspillning. Det 

var också svårt för parkeringsbolaget att tömma parkeringsmätarna på pengar. En ny detaljplan 

togs fram för kvarteret. Denna plan föreslog att Kungsgatan skulle ra en smal sektion även här. Då 

kunde inte Hörsholmsalmarna stå kvar utan avverkades. Effekten blev en ren gata, parkeringar 

som utan hinder kan användas och skötas och kajor som först flyttade in på närmaste bostadsgård 

till de boendes förargelse. Kajorna flyttade konstigt nog inte till det trädbestånd som fanns i 

närheten. 

Kungsgatan 

Eftersom bedömningen inför upprustning och ombyggnad av parken var att åtminstone 

huvuddelen av de gamla träden måste bevaras gjordes ytterligare ansträngningar att minska antalet 

kajor. En tidigare prövad metod, störning av kajorna med hjälp av inspelade "ångestIäten", 

prövades på nytt från vintern 2006/2007 i förbättrad version (samma modell som använts i bland 

annat Uppsala). Detta hade god effekt, kajorna höll sig borta när systemet var igång, men var 

snabbt tillbaka när ljudskrämman stängdes av. Under 2007 byggdes parken om vilket också 

innefattade en utglesning av de stora lindarna (efter mycket diskussion) och beskärning av de 

kvarvarande träden. Kajorna har än så länge (2010) inte återkommit till parken. 

Cykelställen mot Repslagaregatan gjordes tillgängliga och användbara genom en särskild 

ombyggnadsetapp som enbart tog hand om ytan närmast gatan. Här försågs de nya cykelställena 

med skärmtak, specialdesignade för Linköping och konstruerade för att kunna högtrycksspolas. 

Dagvattensystemet försågs med slamavskiljare och filtel: så att inte den avspolade fågelträcken 

skulle spolas ner direkt till Stångån. Nedsmorda ytor spolas rena varje vecka med undantag av 

dagar med minusgrader. En trädplan för parken togs fram 1983. Första etappen mot Storgatan 

genomfördes genom att befintliga träd ersattes av två rader lönnar. Dessa 35-åriga träd har i och 

med parkens ombyggnad under 2007 nu tagits bort. Sedan 1983 har synen på stadsträd förändrats 

och ökade kunskaper om Linköpings innerstads gamla träd har gjort att planer på vidare 

avverkning blivit mycket känsligare. 

med tiden när kajorna blivit fler och även tagit de tidigare mindre attraktiva yngre lönnarna i 

besittning så att fågelspillning påträffats under alla träd i parken. Problemen med kajorna 

försenade också upprustningen och ombyggnaden av parken eftersom de överskuggade 

diskussionerna om parkens innehåll, funktion och utseende.

10 

Boende i Tallboda, en förort ett par km öster om centrala Linköping, har vid upprepade tillfållen 

under ett antal år framfört klagomål om störande kajor eller bara upplysningsvis meddelat att 

kaj orna håller till även där. Tallboda ligger relativt nära Tekniska Verkens anläggningar vid 

Gärstad med bland annat avfallsdeponi (intill E4) vilket möjligen kan förklara uppträdandet just 

här. Boende i förorterna Berg och Ljungsbro cirka en mil norr om Linköping har också klagat över 

stora kajflockar. Tätorterna ligger längs Göta kanal med dess trädalIeer och på gränsen mellan 

slätten och skogsbygden. Ytterområden i den centrala tätorten, till exempel den sydvästra 

stadsdelen Lambohov och kring Universitetsområdet - Mjärdevi har ofta stora kiljansamlingar men 

kanske inte lika många övernattare. I Berga och Ekholmen, stadsdelar i syd-sydöst, har relativt 

stora övernattande kaj flockar dykt upp det senaste året, kanske på grund av den senare tidens 

åtgärder i city (se ovan, under Sankt Larsparken, och nedan, under Åtgärder i Linköping). 

Ytterområden och förorter 

Trädgårdsföreningen, den stora centrala parken med mängder av stora träd och grönytor, har varit 

förskonad från större kajflockar. På senare tid har dock kajorna kommit på att höstsatt blomsterlök 

är gott och därför börjat hacka och gräva upp löken. Numera måste lökplanteringarna täckas med 

plastfolie och presenningar för att skyddas. 

Trädgårdsföreningen 

Den nedre delen av Vasavägen, utformad som boulevard med mittplacerat grönstråk och gott om 

stora träd, hyser kvällstid ofta en stor mängd kajor. Att inte så många människor promenerar på 

parkvägen i mittaxeln beror till viss del på att kajornas spår avskräcker. Ett annat skäl är förstås 

ljussignalerna och trafikens barriäreffekt. Parkbänkarna är ofta inte användbara på grund av 

fågelträck. Det är förvånande att kajorna håller till här eftersom det finns mycket störande ljud och 

ljus. De nya parkarmaturerna, från år 2007, har ministrålkastare som lyser upp i trädkronorna. 

Huvudskälet till byte och komplettering av armaturer är att ge bättre och mer ljus till stråket. 

Armaturerna är framtagna av ASEA Skandia efter Linköpings kommuns önskemål och detta är de 

först uppsatta exemplaren. Det är dock tveksamt om ljuset har haft någon påverkan på kajornas 

uppträdande här. 

Vasavägen 

Domkyrkoparken kring domkyrkan har genom åren hyst kajor. Antalet har varierat men inte 

renderat så många klagomål som motsvarar mängden taglar. Detta kan bero på att la bor nära och 

att inte många uppehåller sig här i skymningen. Det kan också finnas en acceptans för kråkIaglar i 

en domkyrkopark. Eftersom parken är platsen för nattliga picknickfester sommartid kan det vara 

en anledning till kajornas närvaro eftersom mat kan hittas bland festresterna. Likaså kan 

nedskräpningen sommartid ha förvärrats av kajorna.

11 

Omkring år 2001 prövade kommunen en ljudskrämma i Järnvägsparken. Inspelade "ångestskrin" 

spelades upp i högtalare i skymningen vid varierade tidpunkter. Effekten var mycket liten. Kajorna 

oroades i början och några fåglar närmast ljudkällan flög iväg. Någon dag senare märktes ingen 

effekt alls. Hösten 2006 gjorde kommunen ett nytt försök i Sankt Larsparken med en liknande 

metod. Ett par ljudskrämmor inköptes från Elektronikprodukter i Järlåsa AB, www.fagelvakt.se. 

De inspelade ljuden var aven bättre kvalitet än tidigare och ljudskrämman placerades högre upp i 

träden. Mer möda lades också ner på att flytta runt ljudkällan och att skapa variation. Vid detta 

försök/utförande som pågick under lång tid blev effekten tydlig och det bedömdes möjligt att 

bygga om parken utan att riskera att kajorna tog över på nytt. En nackdel med metoden är att det 

störande, skrämmande ljud som skickas ut under kvällstid kan vara påfrestande för närboende. När 

en kajflock skräms utstöter fåglarna dessutom sitt karaktäristiska skri som många också upplever 

som störande. 

Ljudskrämma 

Avskjutning anges ofta som det traditionella sättet att kontrollera antalet kajor och förhindra att de 

stör och skadar till exempel växande gröda. Linköpings kommun upphörde med denna metod på 

1980-talet. Skälet angavs vara att det var meningslöst, en uppfattning som förstärkts sedan dess. 

Kulvapen används och en skytt hinner skjuta högst en kaja i timmen. Vid varje skott lyfter flocken 

och kommer inte igen så länge skytten är kvar. Eftersom kajpopulationen flyttar under året fylls en 

lucka snart med nya kajor ur en mycket stor population som innefattar även finska och ryska 

fåglar. Vidare är avskjutningen inom bebyggelsen störande och det är svårt att städa bort kadaver. 

Avskjutning 

Ett antal åtgärder har prövats inom kommunen: avskjutning, ljudskrämma, belysning, 

rovfågelsattrapper, beskärning, begränsning av föda och upphängning av döda kajor. Nedan 

beskrivs dessa med kommentarer kring utförande och effekter. 

Atgärder i Linköping 

I samband med räkningarna upptäcktes också att Linköping under vinterhalvåret drar till sig 

övernattande kajflockar från orter flera mil bort, till exempel från Rimforsa cirka 35 km söderut i 

Kinda kommun. Dessa fåglar flyger alltså minst 70 km varje dag under vintern! Under våren 

övergår den lokala populationen, minst 400-500 fåglar, till gemensam övernattning i "hemtrakten", 

bland annat i strandskog invid fågelsjön Striern. 

Man kan dock säga att Linköpings innerstad i nutid härbärgerar 5000-10 000 kajor med de största 

noterade antalen under senhöst 2007 - vår 2008. En överväldigande majoritet (minst 90 procent) 

av de övernattande kajorna fanns under hösten 2006 på en enda plats i innerstaden, Sankt 

Larsparken. Genom användning av ljudskrämma och dessutom genom omdaningen av parken 

under 2007 försvann alla kajor därifrån och flyttade till andra platser i innerstaden. Noterbart är att 

kajorna verkar föredra olika övernattningsplatser under olika årstider men att en koncentration av 

stora antal till ett fåtal platser ändå är tydlig.

12 

!hr. 

Ett påstående om att döda kajor upphängda i träden effektivt skrämmer bort inflygande kajor 

kontrollerades. En spannmålsodlare på slätten som besvärades av många kajor på gården sköt 

hågra kajor och hängde upp dem i trädet på gårdsplanen. Han rapporterade att ingen bestående 

effekt gick att se. Arbetet med att skjuta och hänga upp dem och så småningom fOrnya kadavren 

Upphängning av döda kajor 

Tidigare år har kommunen uppmanat näringsidkare i restaurangbranschen att hålla rent på 

uteserveringarna och snabbt städa efter gästerna så att inte kajor, duvor eller andra fågelarter hittar 

för mycket ätbart bland resterna. Även allmänheten har uppmanats att vintermata småfåglar på ett 

sådant sätt att inte fågelmat spills på marken och blir tillgängligt för kajorna. Detta är dock svårt 

att klara. Ett sätt kan vara att montera ett kycklingnät på marken under foderautomaten så att 

spillet inte blir åtkomligt rör större fåglar. 

Under vintermånaderna matade kommunens personal i många år både småfåglar och sjöfåglar 

invid Stångån som rinner genom staden. Matningsställena blev fårre på grund av krav på 

kostnadsreducering inom parkdriften. Omkring 2004 beslöt Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 

trots protester från allmänheten dessutom att all matning skulle upphöra, framför allt för 

att inte uppmuntra kajorna att stanna över vintern och födas via kommunens matbord. Det är också 

naturligt rör till exempel de flesta gräsänder att flytta när temperaturen kryper ner under 

fryspunkten, vattenytorna fryser och maten tryter. 

Enligt kommunens standard för papperskorgar sedan många år tillbaka ska dessa vara utformade 

så att de hindrar fåglar att riva ur skräp i sina försök att hitta mat. Endast äldre papperskorgar 

saknar detta utfOrande. Kråkfåglarna är dock mycket smarta och överlistar konstruktionen. 

Papperskorgarna kan heller inte vara så svåra att slänga skräp i att de inte används, varför 

utformningen blir en avvägning mellan olika intressen. Utveckling inom detta område pågår dock 

ständigt och kommunen följer upp med kontinuerlig revidering av standarden. 

Begränsning av födotillgång 

Det verkar som om k!\iorna föredrar tätare och risigare trädkronor framför glesare (typ lönn). 

Kommunen gjorde därför försök med beskärning på så sätt att trädkronorna på tätvuxna 

Hörsholmsalmar (vid Snickaregatan) glesades ut mer och mer under iakttagande av kajornas val av 

nattläger. Denna beskärning utfOrdes under senvintern 2002 och visade en tydlig effekt. Det 

krävdes dock så glesa kronor att de i praktiken förlorade sitt estetiska värde och kom att se 

märkliga ut. Dessutom måste en sådan behandling följas upp varje år eftersom träden svarar på en 

hård beskärning med att kraftfullt skjuta nya skott. Skotten måste kanske beskäras två gånger per 

år vilket innebär mycket arbete. Senare erfarenheter visar också att kajorna väljer även glesare träd 

om andra inte står till buds. 

Beskärning 

utvalda ställen i träd och på hustak. Försöket gav ingen långvarig effekt. Snart upptäckte k!\iorna 

. att bulvanerna inte gjorde några angreppsförsök och accepterade dem som ofarliga inslag i miljön.

15 

K!uan är en fågel med osedvanligt goda förutsättningar för att klara sig bra i en mångformig och 

föränderlig miljö. Den är helt enkelt "smart" för att uttrycka det på ett förmänskligat sätt. 

Ljudskrämrnorna till exempel som idag troligen är det mest effektiva sättet att få kajor att flytta på 

sig från problemplatser, måste hanteras med stor list (aktivt och flexibelt) för att kajorna inte 

snabbt skall vänja sig vid denna störning. Vi står därför inför en stor utmaning där det skuIIe vara 

idealiskt att ligga steget före. Frågan är då också hur mycket tid och kraft kommuner och andra 

runtom i Sverige är villiga att lägga ner på en fågel som funnits i vår stadsmiljö åtminstone sedan 

gatuljuset infördes! Kanske är det helt enkelt så att vi måste acceptera denna fascinerande fågel 

och se den som en del av stadsbilden, och på det sättet i aIIa faU inte låsa fast oss i ett ensidigt 

"bekämpningsperspektiv" utan långsiktigt hållbara lösningar. Vad vore en domkyrka utan de 

svarta fåglarna? 

Det är heller inte särskilt långsökt att argumentera för att det är vår livsstil som gynnar k!Uan och 

andra fåglar som upplevs som "besvärliga". Om man kan få människor att sluta skräpa ner och 

slänga mindre mat kan man högst troligt minska problemet och antalet fåglar i staden. 

får fåglarna att röra på sig och när de har valt en mer "oproblematisk" övernattningsplats kan man 

se till att området behåIls attraktivt för kajorna och att man efter vissa klockslag begränsar aktiviteter 

som rör om i flocken och får den att flytta på sig. 

Man kan också tänka sig att man arbetar för att utse "fredade områden" för övernattning. Störning 

heter att vidga våra kunskaper om kajor i synnerhet men också sociala beteendemönster och 

utveckling av sådana i allmänhet. Ett starkt och brett intresse i samhället för sådan kunskap som 

kanske indirekt kan bidra till en bättre hantering av ett mer eller mindre stort problem genom 

skonsam styrning av kajors uppträdande i stadsmiljö gör ju inte saken sämre. 

Det bör vara ett utmärkt forskningsobjekt, inte minst inom beteendeekologin, med goda möjlig 

I vilket fall som helst finns förhoppningar och önskemål om vidare forskning kring kajors biologi. 

upp sig, eller fascinerad av det beteende som utspelar sig när flocken är på sin övernattningsplats.

16 

Weatherhead P J and Greenwood H, 1981. Age and conditioned bias of decoy-trapped birds. 

Journal of Field Ornithology 52:10-15. 

Weatherhead PJ, 1982. Two principal strategies in avian communal roosts. The American 

naturalist 121:237-243. 

Verhulst S and Salomons MR, 2004. Why fight? Socially dominantjackdaws, Corvus monedula, 

have low fitness. Animal behaviour 68: 777-783. 

Ward P, Zahavi A, 1976. The importance of certain assemblages ofbirds as "information centers" 

for food-finding. Ibis 115:517-534. 

Ulfstrand S, 2007. Fågelliv - inblickar i 30 nordiska fågelarters levnadssätt. Pozkal, Polen 58-59s. 

Henderson I, Hart PJB and Burke T, 2000. Strict monogamy in a semi-colonial passerine: the 

Jackdaw Corvus Monedula. Journal ofavian biology 31: 177-182. 

MuIIarney K, Svensson L, Zetterström D, 1999. Fågelguiden, Europas och Medelhavsområdets 

fåglar i fålt. Albert Bonniers förlag, Stockholm. 

Lundin A, 1962. Obselvationer rörande övervintring och övernattning hos k!\ian (CorvlIs 

Monedula). Vår fågelvärld 21:2. 

Lorentz K, 1955. I samspråk med djuren, 3:e upplagan P.A. Norstedts & söner förlag, Stockholm. 

Johnsson T, 2004. Kajan - en faktasamIing kring en fågelart. Göingebygdens Biologiska Förening, 

februari 2004 (Utgåva 5).


( 


Vid arbetsutskottets sammanträde KSAU § 363,2010-11-02, informerade 

Kjell Lundgren, ordförande i Civilförsvarsförbundet i Kalmar län, och Åsa 

När den frivilliga resurs grupp en gruppen ställs till kommunens förfogande, 

till exempel vid övningar och skarpa uppdrag, är det kommunen som betalar 

ut ersättning till gruppen. Ersättningen som utgår beräknas enligt brandmannaavtalet. 

Därefter genomför Civilförsvarsförbundet en utbildning på 36 timmar för 

dessa personer. Utbildningen är kostnadsfri för kommunen och bekostas av 

MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utbildningen innehåller 

bland annat hjärt-lungräddning (HLR), brandkunskap och information 

om den aktuella kommunen. 

Civilförsvarsförbundet samordnar utbildningar för medlemmar och ledare i 

FRG. För att starta en FRG ger kommunen i uppdrag till förbundet att man 

vill starta en FRG. Förbundet hjälper till med att hitta de personer som passar 

i gruppen. Personerna ska vara medlemmar i frivilligorganisationer. 

Inom Civilförsvarsförbundet finns ett antal FRG - frivilliga resurs grupper. 

FRG finns idag i ungefår hälften av landets kommuner. Det finns i dagsläget 

ingen FRG i Vimmerby kommun. FRG är en frivillig extraresurs för kommunen 

som kan kallas in för att hjälpa till med exempelvis evakueringar, 

administrering och registrering vid händelser, information till allmänheten 

och andra praktiska uppgifter i kommunen. 

Ärendet 

Civilförsvarsförbundet är en ideell organisation för säkerhet till vardags och 

i kris. Civilförsvarsförbundet i Kalmar län består av elva distrikt, varav 

Vimmerby är ett av distrikten. 


Kommunstyrelsen föreslå att kommunfullmäktige beslutar att, med hänvisning 

till räddningschefens yttrande, inte imätta en FRG, frivillig resursgrupp, 

i Vimmerby kommun. 

Frivillig resursgrupp - FRG - inom Civilförsvarsförbundet - avstå



Sändlista 



Arbetsutskottets beslut KSAU § 363,2010-11-02. 

Kommunfullmäktiges beslut KF § 2,2011-01-31. 

Yttrande upprättat av räddningschefTommy Lindström (ID 2011.2024). 

Yrkanden 

PerAke Svensson (c) stöder räddningschefTommy Lindströms yttrande och 

yrkar att Vimmerby kommun inte inrättar en frivillig resursgrupp. Istället 

bör kommunen utveckla samarbetet med redan befintliga organisationer och 

föreningar. 


Räddningschefen anser att i ett nödläge kommer kommunen alltid att ha behov 

av ytterligare resurser utöver den normala organisationen. Om och när 

detta inträffar ska kommunen på förhand ha ett etablerat samarbete med redan 

fungerande organisationer och föreningar. Exempel på sådana resurser 

är Hemvärnet, SPF och PRO. Hans bedömning är att det är bättre att kommunen 

etablerar ett samarbete med dessa och att deras resurser nyttjas till 

uppgifter som kommunen har behov av vid den uppkomna händelsen. 

Vid dagens sammanträde föreligger ett yttrande upprättat av räddningschef 

Tommy Lindström. Han skriver att Civilförsvarsförbundet och staten under 

årens lopp har utvecklat olika fi:ivilliga verksamheter som kan vara en resurs 

för kommunerna när onormala händelser inträffar. I efterhand kan man se att 

dessa organisationer inte överlever någon längre tid. Räddningschefens erfarenhet 

är att det är mycket SVåli att hålla igång verksamheter/organisationer i 

tider då inget händer och inga behov finns. Om sådana verksamheter ska 

finnas måste kommunen på förhand uttala vilka uppgifter man vill ha hjälp 

med.


De redogör för hur kommunen kan ta hjälp av Civilförsvarsförbundet i 

arbetet med krishantering och bildande av frivilliga resursgrupper. 

Sammanfattning 

Vid dagens sammanträde deltar Kjell Lundgren, ordförande i Kalmar 

distrikts civilförsvarsförening och Åsa Hagelberg, verksamhetsledare 

inom Civilförsvarsförbundet. 

Kommunfullmäktiges beslut 

Informationen föranleder inget beslut.

Protokollju;terare 


Därefter genomför Civilförsvarsförbundet en utbildning på 36 timmar för 

dessa personer. Utbildningen är kostnadsfri för kommunen och bekostas av 

MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utbildningen innehåller 

bland annat hjärt-Iungräddning (HLR), brandkunskap och information 

om den aktuella kommunen. 

Civilförsvarsförbundet samordnar utbildningar för medlemmar och ledare i 

FRG. För att starta en FRG ger kommunen i uppdrag till förbundet att man 

vill starta en FRG. Förbundet hjälper till med att hitta de personer som passar 

i gruppen. Personerna ska vara medlemmar i frivilligorganisationer. 

Inom Civilförsvarsförbundet finns ett antal FRG - frivilliga resurs grupper. 

FRG finns idag i ungefår hälften av landets kommuner. Det finns i dagsläget 

ingen FRG i Vimmerby kommun. FRG är en frivillig extraresurs för kommunen 

som kan kallas in för att hjälpa till med exempelvis evakueringar, 

administrering och registrering vid händelser, information till allmänheten 

och andra praktiska uppgifter i kommunen. 

Vid dagens sammanträde deltar Kjell Lundgren, ordförande i Civilförsvarsförbundet 

i Kalmar län, och Åsa Hagelberg, verksamhetsledare i Civilförsvarsförbundet 

i Kalmar och Blekinge. De informerar om FRG - frivilliga 

resurs grupper - inom Civilförsvarsförbundet. 

Ärendet 

Civilförsvarsförbundet är en ideell organisation för säkerhet till vardags och 

i kris. Civilförsvarsförbundet i Kalmar län består av elva distrikt, varav 

Vimmerby är ett av distrikten. 

Arbetsutskottets förslag 

Arbetsutskottet föreslår att Civilförsvarsförbundets representanter presenterar 

FRG - frivilliga resurs grupper - för kommunfullmäktige. 

- information




Detaljplanen har varit utställd enligt PBL 5 kap 18 § under perioden 

2011-09-12 till 2011-10-03. Under utställningstiden har det inte inkommit 

några synpunkter. Utlåtande har upprättats daterat 2011-10-04. 

Vid dagens sammanträde föreligger antagandebrev, utlåtande, plankarta, genomfdrandebeskrivning 

och planbeskrivning. Samtliga handlingar är upprättade 

av planoch bygglovavdelningen. 

Detaljplanen var utsänd på samrådsremiss enligt PBL 5 kap 11 § till myndigheter, 

nämnder och sakägare under perioden 2011-06-29 till 

2011-08-26. Inkomna synpunkter sammanställdes i en samrådsredogörelse 

daterad 2011-08-29. Vid sammanträde KS § 426, 2011-09-06, beslutade 

kommunstyrelsen att godkänna upprättad samrådsredogörelse och ställa ut 

detaljplanen för granskning enligt PBL 5 kap 18 §. 

Ärendet 

Planarbete rörande detaljplan för del av fastigheten Vimmerby 3:3 samt del 

av Vimmerby 3:101, skjutbaneområdet, i Vimmerby stad pågår inom planoch 

bygglovavdelningen. Syftet är att möjliggöra byggmtion av förskola. 

Detaljplanen hanteras enligt normalt planförfarande enligt PBL 5 kap 18 §. 


Kommunstyrelsen godkänner upprättat utlåtande daterat 2011-10-04. 


Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar upprättad detaljplan 

för del av fastigheten Vimmerby 3:3 samt del av Vimmerby 3:101 

- Skjutbaneområdet - i Vimmerby stad. 

merby 3:101 - Skjutbaneområdet - i Vimmerby stad - antagande



Sändlista 


Samrådsredogörelse upprättad av planoch bygglovavdelningen 

(ID 2011.2577). 

Kommunstyrelsens beslut KS § 426, 2011-09-06. 

Antagandebrev upprättat av planavdelningen (ID 2011.2876). 

Utlåtande upprättat av planavdelningen (ID 2011.2877). 

Plankarta upprättad av planavdelningen (ID 2011.2878). 

Genomförandebeskrivning upprättad av planavdelningen (ID 2011.2879). 

Planbeskrivning upprättad av planavdelningen (ID 2011.2880).

Postadress 

Stadshuset 

59881 VIMMERBY 

Telefon 

Telefax 

0492-7691 43 

0492-76 90 93 

E-post: bo,klaren@vimmerby,se 

Bankgiro 

577-2777 

Postgiro 

74859 - O 

Bo KlarEm 

Stadsarkitekt 

Beslut 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta upprättad 

detaljplan för del av Vimmerby 3:3 samt Vimmerby 3:101 

(Skjutbaneområdet) i Vimmerby stad, Vimmerby kommun. 

Beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner upprättat utlåtande, 

daterad 2011 -10-04. 

Förslag till beslut: 

Efter utställningstiden har utlåtande upprättats daterat 2011 -10-04. 

Detaljplanen har varit utställd enl PB L 5 kap § 18, under tiden 12 september 

2011 till den 3 oktober 2011. 

Detaljplan för del av Vimmerby 3:3 samt Vimmerby 3:101 (Skjutbaneområdet) 

i Vimmerby stad, Vimmerby kommun.

Detaljplan för del a v Vimmerby 3: 3 samt Vimm e rby 3 : l 01 i Vimmerby stad 

Bo Klaren 

Stadsarkitekt 

Plan- och bygg lov 

2011-10-04 

Under utställningstiden har det inte inkommit några synpunkter mot planförslaget.

2 Detaljplan för del av Vimmerby 3:3 samt del av Vimmerby 3:101 

Vimmerby kommun är fastighetsägare till delar av planområdet. 

Fastighetsägare 

Förhandlingar om markförvärv pågår. Kommunen initierar erforderlig 

fastighetsbildning. 

Fastighetsreglering 

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÄGOR 

Planens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Vald 

genomförandetid ger skälig tid för utbyggnad av planområdet. Inom 

genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att efter ansökan om 

bygglov få bygga i enlighet med detaljplanen. Efter genomförandetidens slut är 

fastighetsägaren ej längre garanterad byggrätt. Kommunen kan då ändra eller 

upphäva planen. 

Genomförandetid 

- Samråd: juni - augusti 2011 

- Granskning: september 2011 

- Antagande: oktober - november 2011 

Planen hanteras med normalt planförfarande. Nedan redovisas en översiktlig 

tidplan för den process planen genomgår; 

Tidplan 

ORGANISATORISKA FRÄGOR 

En genomförandebeskrivning skall redovisa de organisatoriska, tekniska, 

ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att detaljplanen 

skall kunna genomföras. Beskrivningen skall även redovisa vem som vidtar 

åtgärderna och när de skall vidtas. Genomförandebeskrivningen har ingen egen 

rättsverkan.

De t a lj p lan f ö r d e l av Vimm erby 3 :3 sa mt del av Vi m m erby 3: l 01 3 

Bo Klaren 

Stadsarkitekt 

Annika Karlsson 

Planingenjör 

Stadsarkitekt Bo Klaren 

Mätningschef Magnus Carlsson 

Planingenjör Annika Karlsson 

Genomförandebeskrivningen har upprättats av Plan- och bygglovavdelningen 

genom medverkan av 

Medverkande tjänstemän 

Summa 

495.000:-

Detaljplan för del av Vimmerby 3:3 samt Vimmerby 3:101

Detaljplan för del av Vimmerby 3 :3 samt Vimmerby 3 : 101 

Läge 

PLANDATA 

Kommunen gör den sammanvägda bedömningen att en miljöbedömning, enligt 

5 kap 18 § PBL och 6 kap 11 § MB inte behöver upprättas för detaljplanen för 

del av Vimmerby 3:3 samt Vimmerby 3:101 i Vimmerby stad, Vimmerby 

kommun. 

Beslut kommer att ske separat och dokumentet biläggs planhandlingarna. 

BEHOVSBEDÖMNING 

Detaljplanen syftar till att möjliggöra för förskoleverksamhet. 

BAKGRUND & SYFTE 

Kommunstyrelsen beslutade uppdra åt planoch bygglovavdelningen att 

påbörja ett planarbete för aktuellt område.

Detaljplan för del av Vimmerby 3:3 samt Vimmerby 3:101 

Allmänna kommunikationer 

Vimmerby centralort betjänas av anropsstyrd trafik. 

Regionaltrafik/länstrafik (buss och tåg) utgår från resecentrum ca 1,3 km från 

planområdet. 

Gång- och cykelvägar 

Befintlig gång- och cykelväg finns utmed Lundgatan. 

I planförslaget föreslås en ny gång- och cykelväg även utmed Bysjövägen. 

Parkering 

Parkeringsplats föreslås i västra delen av tomtplatsen. 

Gator och trafik 

Planområdet avses att trafikmatas från befintlig huvudgata - Bysjövägen. 

En arkeologisk bedömning över området är beställd och kommer att utföras 

under samrådstiden. 

Fornlämningar 

Planområdets nordöstra del omfattas av RAÄ Vimmerby 169:1. 

Inom området finns ett flertal skjutbanor och skyddsvallar. 

Geoteknisk undersökning saknas för planområdet. 

En bygglovansökan/bygganmälan bör baseras på ett geotekniskt utlåtande. 

Geo- och byggnadsteknik 

Fasader skall till övervägande delen färgsättas i jordnära kulörer. 

Tillkommande byggnadsvolymer 

Byggrätt skapas för förskola i en våning. 

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 

Riksintressen 

Planområdet omfattas ej av några riksintressen.

Detaljplan för del av Vimmerby 3:3 samt Vimmerby 3: l 01 

Planfaktor 

För planområdet gäller planfaktor np = 1 

Genomförandetiden kommer att vara 10 år från det datum detaljplanen vinner 

laga kraft. 

Genomförandetid 

Förskolan föreslås få namnet Lunden. 

Namngivning 

ADMINISTRATIVA FRAGOR 

Avfall 

Avfallshantering skall ske enligt anvisningar i kommunens renhållningsförordning. 

Energi 

Kommunen ser gärna att uppvärmning sker via anslutning till gemensamt 

fjärrvärmenät, möjligheten att förse bostäder med tappvarmvatten via 

solfångare bör beaktas. 

Dagvatten 

Kommunen förordar lokalt omhändertagande av dagvatten. 

Möjlighet att ansluta dagvatten till kommunens dagvattennät föreligger. 

TEKNISK FÖRSÖRJNING 

Vatten och avlopp 

Anslutning skall ske till kommunens va-nät. 

Buller 

Nya byggnader skall placeras och utföras så att gällande rekommendationer 

för trafikbuller 35, resp 55 dBA ej överskrides.



Man har undersökt möjligheten att få medfinansiering, bland annat EUmedel 

via Länsstyrelsens projektstöd och fått beviljat ett bidrag med 50 % 

av kostnaderna för framtagning av debiteringslängden. Redovisningsdatum 

var 2011-08-30. Kommunen har därefter ansökt om och fått beviljad ut- 

En skriftlig uppmaning om att ån måste rensas inkom för några år sedan till 

regleringsföretaget. Styrelsen genomförde en utredning som visade att ån är 

i stort behov av rensning och att regleringsföretaget i dagsläget inte följer 

den vattendom som finns. 

Vimmerby kommun är den största intressenten iStångåns regleringsföretag 

av år 1953 och kommer få betala en stor del av den totala kostnaden för att 

genomföra den rensning som regleringsföretaget ska genomföra under år 

2012 och 2013. 

Ärendet 

Vid dagens sammanträde föreligger ett PM upprättat av ordförande Micael 

Glennfalk (m) angående framtida rensning av Stångån. 

4. teknikoch servicenämnden budgeterar Vimmerby kommuns andel av 

rensningskostnader i samband med att regleringsföretaget presenterar 

projektplan hösten 2012. 

3. utbetalning av lån sker den 8 november år 2011 

2. finansiering sker genom likvida medel 

1. mot skuldebrev utlåna 1 000 000 kronor till Stångåns Regleringsföretag 

av år 1953 



företag



Sändlista 



PM upprättat av ordförande Micael Glennfalk (m) (ID 2011.2927). 


Ordföranden föreslår att mot skuldebrev utlåna 1 000000 kronor till Stångåns 

Regleringsföretag av år 1953, att finansiering sker genom likvida medel, 

att utbetalning av lån sker den 8 november år 2011-10-17 och att telmik- och 

servicenämnden budgeterar Vimmerby kommuns andel av rensningskostnader 

i samband med att regleringsföretaget presenterar projektplan hösten 

2012. 

Nästa steg i projektet är en upphandlingsprocess och därefter berälmas projektet 

starta under hösten 2012. 

Arensningsprojektet drivs av Stångåns regleringsföretag som löpande fakturerar 

ut sina kostnader på intressenterna i överenskomna andelar. Alla eventuella 

bidrag kommer alla intressenter till del. 

löper från Storebro i söder till Blomsfors i nOIT. Över 100 intressenter är berörda, 

varav Vimmerby kommun är en.

Ärenden enligt nedanstående förteckning - Vimmerby Kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?