Vårt Falun nr 4, 2012 (pdf 3,8 MB) - Falu Kommun

More documents

Recommendations

Info

tema: läsa Barn och unga i Sverige har de senaste åren blivit sämre på att läsa – det visar internationella jämförelser. – Vi behöver bryta trenden. Ska unga ta del av det som händer i samhället och själva vara med och påverka måste de klara texter som är längre än ett blogginlägg, säger högstadieläraren Katarina Tegmark. Text och foto: Kerstin Lundin läsa och lära för livet Elisabeth Axelsson och Katarina Tegmark har kartlagt läs- och skrivundervisningen i Faluns kommunala grundskola. En följd av studien är att 80 pedagoger nu träffas flera gånger per termin för att fördjupa sina ämneskunskaper och utbyta erfarenheter. n tEmA:läSA/ Katarina Tegmark och lärarkollegan Elisabeth Axelsson har tillfälligt lämnat sina skolor för att arbeta med kartläggning och utveckling av läs och skrivundervisningen i Falu kommuns grundskola – ett projekt som genomförs med statligt stöd från Skolverket. formel för läsning Elisabeth och Katarina har observerat lektioner, intervjuat lärare och gjort enkäter. Deras studie visar att merparten av lärarna satsar på att eleverna ska läsa mycket och att de ska tycka att läsningen är rolig. – Det är jättebra, samtidigt som vi generellt sett behöver jobba mer systematiskt med läsförståelsen, säger Katarina och ritar upp en formel: A x F x M = L. – A står för avkodning, F för förståelse och M för motivation. Det är de tre delar som behövs för att resultatet ska bli L, läsning. Elisabeth ger ett exempel på sambandet: – Om avkodningen, förmågan att göra ord av bokstäver, tar massor av energi blir det svårare att förstå vad man läser. Att läsa snabbt är inget självändamål, men en viss säkerhet behövs för att man inte ska tappa i förståelse. läsa varierat För många barn och unga har datorerna varit en ingång i läsandet och skrivandet. – Det eleverna läser på skärm är ofta korta texter, till exempel bloggar. Självklart är det inget fel i sig, men för att utveckla ett språk måste du också kunna ta dig an andra typer av texter, konstaterar Katarina. Genom att läsa varierat utvecklar vi lässtrategier – verktyg för att förstå, tolka och bearbeta det vi läser. Elisabeth förklarar: – Att läsa och att skriva är två sidor av samma mynt. Får eleverna till exempel öva på att skriva argumenterande texter eller sammanfatta faktatexter blir de efterhand tryggare med det de gör. Nästa gång de ställs inför samma typ av text har de bättre koll på läget och då blir det också mycket roligare. Samtal om texter De båda lärarna betonar att det är skolans uppgift att jobba med barnens läsning, men att föräldrar också kan hjälpa till. Bland annat genom att läsa för egen del. Om det är böcker, tidningar eller något annat spelar ingen roll – läsning smittar. – En annan sak man kan göra är att prata med sina barn om sånt de läser. Diskutera och ställ frågor. Ni kanske kan hitta kopplingar till saker ni varit med om, till andra böcker, filmer eller andra personer. Det brukar bli väldigt intressanta samtal, säger Katarina som också tycker det är en bra idé att fortsätta läsa ihop med barnen även efter det att de lärt sig läsa. – Läser barnet Lassemajaböckerna på egen hand kanske ni kan hitta en lite svårare bok att läsa tillsammans. n /Språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Ur Läroplan för grundskolan 2011 Emmy Bortas och Johan Svensson läser gärna på fritiden. Inte minst på resor. Bjursås b – Har jag tråkigt brukar jag läsa. man kommer in i en annan värld. men böckerna måste vara spännande, som den här. Jag ska läsa alla i serien, säger Johan Svensson som går i klass 8 c vid den mycket läsande bjursåsskolan. tExt ocH foto: Håkan Edvardsson n tEmA: läSA/ Det pågår inget projekt. Det har inte kommit några extra pengar till författarbesök eller temalektioner. Ändå läser eleverna vid Bjursåsskolan mycket böcker och deras resultat i svenska förbättras därefter. Hur kan det komma sig? Finns förklaringen i gamla, bruna resväskor? – Vi jobbar väldigt medvetet med elevernas läsande. Att läsa i grupp är också ett väldigt bra sätt att upptäcka och diskutera sina fördomar, säger Johanna Dalin och kollegan Amar Enochsson fortsätter: – Det låter kanske självklart men att tips från bjursåsskolan: • Börja tidigt, läs för din bebis. • Välj bok efter läsaren. • Stegra långsamt språk och val av ämnen. • Visa genom hög läsning vilka fantastiska böcker som finns. • Diskutera böckerna tillsammans. • Om boken filmats, använd den för att intressera. • Kom ihåg: Den som läser lyckas bättre i skolan. 10 Vårt Falun
arn läser mer än läxor kunna läsa är en absolut förutsättning för att klara andra ämnen i skolan. Och tyvärr är det så att alla inte klarar det. Vissa kan enbart läsa motsvarande en halv textremsa i ett tvprogram. Då måste vi börja där, på den nivån. lärare överens Johanna, Amor och Katarina Ottosson är alla ämneslärare inom engelska och svenska i årskurs 7–9. De använder alla medvetet läsande i sin undervisning. Till en början prioriteras böcker med ”låg tröskel.” – Vi måste väcka lusten att läsa, om den inte redan finns där. Ett sätt att göra det är att läsa högt i klassen. Det kan vara sagor, Harry Potter eller något annat. Men det måste intressera och locka till egen läsning, menar Katarina. Ulrika Ström är speciallärare. Hon har ansvar för eleverna som inte har bokstäver och läsning som sina bästa vänner. Ett vapen i hennes, och övriga lärares, arsenal är ett antal gamla resväskor. I dem finns klassuppsättningar av olika böcker. Är boken filmatiserad finns filmen också med. lockande läsning – En bra ände att börja i är elevens egna intressen. Det kan vara något man gillar att göra på fritiden som det finns en bra bok om, eller så kan det vara något det snackas mycket om, säger Ulrika och fortsätter: – När det gäller klassuppsättningarna i väskorna så är de verklighet tack vare nätverket ”Bjursåsbarnens bästa”, med Bjursås Sparbank som främsta sponsor. Den satsningen betyder också att varje elev får välja en bok på sin födelsedag i andra klass och att alla barn får en egen kopia av Einar Norelius ”Petter och hans fyra getter”. Väljer böcker Johan Svensson och klasskamraten Emmy Bortas läser regelbundet. Emmy oftare än Johan. Just nu läser hon ”Bara inte du” av Katarina von Bredow. – Jag tycker om att läsa. Det finns saker i varje bok som man känner igen sig i, hur de i boken känner och upplever saker. Det går lättare att skriva egna historier och annat på Ämneslärna Johanna Dalin, Amar Enochsson, speciallären Ulrika Ström och ämnesläraren Katarina Ottosson ger elevernas läsande stor plats i undervisningen. – Om en elev vill ha tips på bra läsning börjar jag med att luska lite om vad de läst förut och vad de är intresserade av, berättar Gunnel Persson, biblioteksassistent. ”En bra ände att börja i är elevens egna intressen.” svenskan om man läser en del själv, berättar Emmy. Johan har nu en bok i serien ”Spejarens lärling” för läsning. Den heter ”Krigarkungens sal.” – Jag läser helst böcker från fantasyhyllan och jag tycker att man kan låna lite från de historierna till det man själv ska skriva. Böcker som handlar om krig brukar vara spännande, men jag vill att man ska förstå hur de känner sig som är med i boken också. Om de kanske är lite utanför eller så, säger Johan. n /Populärt på skolbiblioteket i bjursås cirkeln. Mats Strandberg, Sandra Bergmark Elfgren. Hungerspelen-serien. Suzanne Collins. twilight-serien. Stephanie Mayer. det du inte såg. Patrik Sjöberg, Markus Lutterman. Jag är Zlatan. Zlatan Ibrahimovic, David Lagercrantz. Hur kär får man bli? Katarina von Bredow. #4, november 2012 11
Page 1 and 2: falun.se/ Vårt falun 4 En tidning
Page 3 and 4: Konstverksamheten på Herrhagsgård
Page 5 and 6: Familjen, träning och bra filmer f
Page 7 and 8: fyra tips för godare mat färsk l
Page 9: ! ! a Falu kommun ! ! ! ! O Sju lsa
Page 13 and 14: ibliotekariernas boktips Vuxna film
Page 15 and 16: ationerna chans att umgås vid de
Page 17 and 18: Kommunens verksamhet det här är k
Page 19 and 20: Välj säkrare 1. Kontrollera om kl

Vårt Falun nr 4, 2012 (pdf 3,8 MB) - Falu Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?