Berättelsen om Forsmark - SKB

ådet. Allra högst är datatätheten i
det prioriterade området.
Berget basen för modellen
Utgångspunkten vid platsmodelleringen
är hur berggrunden är uppbyggd
av bergarter och partier med
uppsprucket berg. I den geologiska
beskrivningen finns bergarternas fördelning
och egenskaper med, liksom
deformationszonernas läge, geometri
och egenskaper.
Utifrån den geologiska modellen
av området kan vi sedan bygga motsvarande
modeller för övriga ämnesområden.
Berggrundens mekaniska
egenskaper är till exempel nära kopplade
till bergarternas sammansättning
och förekomsten av sprickor. Det är
också bergets termiska egenskaper,
det vill säga dess förmåga att leda
värme. På motsvarande sätt är fördelningen
av bergspänningar delvis
beroende av de deformationszoner
som finns i området.
Berggrundens sprickstruktur är
också basen för den hydrogeologiska
modellen. Det är bara sprickorna
Peter Dahlin och Eva Samuelsson från
Geosigma granskar borrkärnor från
Singözonen i närheten av Forsmark.
16 – Berättelsen om Forsmark
som kan ha så hög vattengenomsläpplighet
att grundvattnet i berget
kan röra sig som har betydelse. Hur
vattnet rinner i bergets sprickor och
vilka uppehållstider och flöden det
handlar om beror både på hur genomsläppliga
de är och hur sprickorna
hänger ihop. Genom att undersöka
vilka mineral som sprickornas ytor är
täckta med kan man också få en uppfattning
om vilka kemiska förhållanden
som har rått under olika tidsperioder
samt uppskatta vilken förmåga
berget har att bromsa upp transporten
av radionuklider. Vi kan se under
vilka perioder syrerikt vatten har trängt
ner i berggrunden och hur djupt det
har nått. Sprickmineralens ålder ger
också en uppfattning om vilka sprickor
som har varit vattenförande länge.
För att vi ska kunna tro på den
platsbeskrivning vi tar fram måste vi
alltså vara övertygade om att våra
tolkningar och analyser av data inom
de andra ämnesområdena passar in i
den gemensamma bilden.
De stora mängder data som har
genererats har lagrats i SKB:s databas
Sicada eller i vår GIS-databas, så att
Sprickmineralen kan berätta om förhållandena
i berget under gångna tider. Här ser
vi bergkristall som är överväxt av en ”matta”
av röd hematit. Lösningarna som har cirkulerat
genom denna spricka har varit rika på
kisel och bergkristaller har bildats. Dessutom
har det funnits en del järn.
vi kan spåra bakåt var och när en viss
uppgift kommer ifrån. I modelleringsarbetet
har emellertid inte bara våra
egna data använts. Vi har i vissa fall
också jämfört med data från andra
motsvarande undersökningar som
publicerats i den vetenskapliga litteraturen.
På så sätt kan vi avgöra om de
mätvärden vi själva fått fram är rimliga
och hur mycket förhållandena på
djupet och på ytan i Forsmark skiljer
sig från vad som är ”normalt”.
Liksom vid lokaliseringsprocessen
för att finna en lämplig plats för slutförvaret
sker utvärderingen och analysen
av de data som kommer fram vid
platsundersökningen i steg. Utgångspunkten
för arbetet med platsbeskrivningen
var läget när platsundersökningen
startade år 2002. Den sammanställdes
till en modell som fick
beteckningen ”version 0” och innehöll
all den kunskap som framkommit vid
förstudien i Forsmark.
Olika versioner
Version 0 följdes därefter av version
1.1 år 2004 och version 1.2 år 2005.
Den sistnämnda baserade sig på den
kunskap som framkommit under den
inledande fasen, det vill säga de första
två åren, av platsundersökningen.
Under platsundersökningens senare
del har ytterligare tre steg (steg 2.1,
steg 2.2 och steg 2.3) tagits fram i
modelleringsarbetet, där den geologiska
modellen har uppdaterats och
där de olika ämnesområdena inkluderats.
Nu när undersökningarna är
avslutade sammanfattas helheten i
SDM-Site, den fullständiga och slutgiltiga
modellversionen för platsundersökningsskedet.
Att arbeta stegvis och med flera
modellversioner har varit viktigt.
Det har gjort det möjligt att ta in
synpunkter från vetenskapliga granskare.
Vi har också kunnat ge återkoppling
till verksamheten på plats.