Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
av växtplankton. Cyanobakterierna är alltså inte beroende<br />
av det lösta kvävet i vattnet, utan kan använda<br />
det kväve s<strong>om</strong> finns i luften. De får därför en stor fördel<br />
gentemot andra växtplankton under de perioder då<br />
kvävehalterna i havet är låga. Cyanobakteriernas förmåga<br />
att ta upp kväve från luften gör att det tillförs stora<br />
mängder av ämnet till Östersjön.<br />
Till producenterna hör också makrofyterna. Det är stora<br />
flercelliga vattenväxter. Gruppen består av kärlväxter,<br />
vattenmossor och stora alger.<br />
Huvuddelen av primärproduktionen sker in<strong>om</strong> den<br />
fotiska zonen och styrs till stor del av ljuset. Även tillgången<br />
på närsalter har betydelse. Normalt uppvisar<br />
produktionen av växtplankton typiska mönster där<br />
olika arter produceras under olika årstider.<br />
Produktionen av bottenlevande alger och makrofyter<br />
styrs inte på samma sätt av tillgången på närsalter. Där<br />
är det främst vattnets klarhet, djupförhållandena och<br />
sedimenttypen s<strong>om</strong> avgör. Ju klarare vattnet är, desto<br />
större blir produktionen.<br />
Producenterna utgör föda för konsumenterna. Dessa<br />
kan vara växtätare (primärkonsumenter), rovdjur (sekundärkonsumenter)<br />
eller nedbrytningsorganismer (destruenter)<br />
s<strong>om</strong> tar hand <strong>om</strong> döda växt- och djurdelar.<br />
Zooplankton är mycket små djurarter s<strong>om</strong> driver med<br />
havsströmmarna. De livnär sig av mikroskopiska alger<br />
och djur, s<strong>om</strong> de filtrerar ut ur havsvattnet. En del djurarter,<br />
till exempel strömming, lever s<strong>om</strong> zooplankton<br />
under sina yngel- eller larvstadier. Andra zooplankton<br />
lever hela sitt liv i planktonfasen.<br />
Djur s<strong>om</strong> lever på eller nedgrävda i bottensedimenten<br />
kallas bottendjur eller bentos. Gruppen består av<br />
musslor, maskar, kräftdjur m fl. De bottenlevande djuren<br />
har stor betydelse för utbytet av olika ämnen mellan den<br />
fria vattenmassan och sedimenten. Musslor kan filtrera<br />
vattnet och bidrar på så sätt till att organiskt material<br />
transporteras från vattnet till botten. Bottenlevande<br />
maskar och kräftdjur pumpar vatten gen<strong>om</strong> sina gångar,<br />
s<strong>om</strong> de gräver i sedimenten.<br />
I den fria vattenmassan lever också fisk. De olika fiskarterna<br />
kan vara såväl primärkonsumenter s<strong>om</strong><br />
sekundärkonsumenter.<br />
På den högsta nivån i näringsväven befinner sig toppkonsumenter<br />
s<strong>om</strong> fiskätande sjöfåglar och däggdjur.<br />
I <strong>Forsmark</strong> finns bara ett sådant däggdjur – gråsälen.<br />
Björn Söderbäck, limnolog på <strong>SKB</strong>, provfiskar.<br />
Huvuddelen av primärproduktionen sker i den fotiska zonen, dvs den del av<br />
vattenmassan s<strong>om</strong> utsätts för solljus.<br />
<strong>Berättelsen</strong> <strong>om</strong> <strong>Forsmark</strong> – 95<br />
PÅ YTAN