You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
djupare. Andra träslag är björk, al<br />
och rönn, men även lönn och ask<br />
förek<strong>om</strong>mer.<br />
Den näst vanligaste vegetationstypen<br />
är våtmark. I de tre största avrinnings<strong>om</strong>rådena<br />
täcker våtmarker<br />
mellan 10 och 20 procent av ytan.<br />
Några avrinnings<strong>om</strong>råden består av<br />
ända upp till 30 procent våtmark.<br />
Våtmark är inget enhetligt begrepp<br />
utan består av flera olika naturtyper,<br />
s<strong>om</strong> egentligen bara har det gemensamt<br />
att grundvattenytan ligger nära<br />
– eller till och med över – markytan<br />
under hela eller större delen av året.<br />
Odlingsmark i sydöst<br />
Den lilla andel jordbruksmark s<strong>om</strong><br />
finns upptar fem procent av ytan och<br />
ligger i modell<strong>om</strong>rådets sydöstra delar,<br />
där den leriga moränen har avsatts.<br />
Här finns jordbruksfastigheten Storskäret<br />
med sina 84 hektar mark, av<br />
vilka 34 hektar används till odling<br />
och resterande 50 hektar består av<br />
ängs- och hagmarker.<br />
En mera detaljerad bild av vegetationen<br />
har vi sedan fått gen<strong>om</strong> att inventera<br />
valda delar av <strong>om</strong>rådet. Olika<br />
slags biotoper (livsmiljöer för vissa<br />
växter eller djur) har valts ut och i<br />
dessa har slumpmässigt utsedda rutor<br />
specialstuderats. Varje ruta har undersökts<br />
med avseende på växtligheten i<br />
markskiktet (mossor i granskog samt<br />
lavar i tallskog), fältskiktet (örter och<br />
gräs), buskskiktet samt för trädskiktet.<br />
Växter bryts ned<br />
Vi har även studerat hur mark och<br />
växtlighet samspelar. En viktig process<br />
i en skog är när svampar och bakterier<br />
bryter ner döda växtdelar till så kallad<br />
förna. Många olika ämnen ackumuleras<br />
på så sätt i jordlagren. Vid platsundersökningen<br />
i <strong>Forsmark</strong> studerade<br />
vi nedbrytningen i tre olika granskogar.<br />
Dessut<strong>om</strong> tog vi prover på<br />
den levande växtligheten och även på<br />
jorden för att bestämma vilka ämnen<br />
de innehåller. Vid dessa studier intresserade<br />
vi oss inte bara för kolflödena,<br />
utan även för andra ämnen.<br />
En annan viktig process är bioturbation.<br />
Med bioturbation menas den<br />
uppluckring och <strong>om</strong>blandning av<br />
markens översta skikt s<strong>om</strong> bland<br />
annat maskar, myror och mikroorganismer<br />
orsakar. Daggmaskar äter jord<br />
och organiskt material s<strong>om</strong> de trans-<br />
Vegetationskarta över trädskiktet i <strong>Forsmark</strong>.<br />
porterar mellan olika markskikt.<br />
Myror äter visserligen inte jord, men<br />
de samlar jord och förna när de<br />
bygger sina bon. Bioturbation kan<br />
därigen<strong>om</strong> vara en viktig mekanism<br />
för att <strong>om</strong>fördela olika ämnen, till<br />
exempel radionuklider, mellan markskikten.<br />
I <strong>Forsmark</strong> har vi studerat<br />
bioturbationen på tio olika platser.<br />
Skogs<strong>om</strong>rådena i <strong>Forsmark</strong> består<br />
delvis av riktigt gammal skog. Efters<strong>om</strong><br />
<strong>om</strong>rådet har en lång historia av<br />
<strong>Berättelsen</strong> <strong>om</strong> <strong>Forsmark</strong> – 83<br />
PÅ YTAN
Change language