Berättelsen om Forsmark - SKB

skickats till laboratorium för analys.
Vi tror att den högre halten beror på
syreinträngning och järnutfällning
eller på att kalcit fällts ut till följd av
tryckminskningen.
Mätningarna visade att antalet kolloider
varierade mellan 200 000 och
600 000 per milliliter, förutom på två
mätpunkter i kärnborrhål 10A respektive
kärnborrhål 8D. Där var antalet
10 till 1 000 gånger högre. De uppmätta
värdena är dock alla i det intervall
som är normalt för svensk berggrund.
Liv i berget
En intressant iakttagelse är att antalet
kolloider är proportionellt mot anta-
Isotoper bestämmer vattnets ålder
Vattnets ålder bestäms genom mätning av naturliga radioaktiva
isotoper. En isotop är en atom med en speciell fördelning. Vi har
framför allt använt oss av tre olika isotoper: tritium, kol-14 och
klor-36. Alla bildas i atmosfären under inverkan av den kosmiska
strålningen och sönderfaller med en bestämd halveringstid. Men
om de på något sätt avskiljs från atmosfären, till exempel genom
Diagrammet visar uppmätta tritiumhalter i olika borrhål. Förhöjda
halter tyder på att det grundvatten som finns i berggrunden har
bildats under de senaste 50 åren.
54 – Berättelsen om Forsmark
let mikrober i grundvattnet. Förutom
lösta ämnen, gaser och partiklar innehåller
nämligen grundvattnet också
organismer i form av bakterier och
virus. Det rör sig om livsformer som
är helt oberoende av både syre och
fotosyntesen för att överleva. Sambandet
mellan mikrober och kolloider
är något som måste undersökas vidare.
Många av de underjordiska bakterierna
utnyttjar vätgas som energikälla.
De kan också, precis som växterna,
omvandla koldioxid till organiska kolföreningar
för att bygga upp den egna
cellstrukturen.
Basen för det vätgasdrivna ekosystemet
är så kallade acetogena bakterier,
som framställer ättikssyra ur
koldioxid och väte, samt metanogena
bakterier som framställer metan ur
samma utgångsämnen. Högre upp i
den underjordiska näringskedjan lever
andra arter som får sin föda via acetogenerna
och metanogenerna. Där
finns till exempel de sulfatreducerande
bakterierna som omvandlar sulfat till
sulfid och de kvävereducerande som
gör kvävgas av nitratföreningar.
Både bra och dåliga
Bakterier kan vara både bra och dåliga
för den långsiktiga säkerheten i ett
slutförvar. Av de ämnen som finns i
grundvattnet är det främst syre och
sulfidjoner som kan orsaka korrosionsskador
på kapseln. Syre kan reagera
med koppar och bilda kopparoxider.
att med regnvattnets hjälp transporteras ner i berget, sker inte
längre någon tillförsel på naturlig väg.
Tritium används för att bestämma åldern på ungt vatten med en
ålder upp till 50 år. Det är en radioaktiv isotop av grundämnet väte
med halveringstiden 12,33 år. Normalt innehåller en kärna i en
väteatom bara en proton. I en tritiumisotop är kärnan betydligt
tyngre och mer instabil, eftersom den även innehåller två neutroner.
De atmosfäriska atombombsproven i början av 1960-talet gav ett
mycket stort tillskott av tritium. Grundvatten som är yngre än 50 år
har därför högre tritiumhalter än äldre vattentyper. Detta unga
grundvatten har låg salthalt och består huvudsakligen av nederbörd
som trängt ner i marken.
Vatten som är upp till 40 000 år gammalt kan åldersbestämmas
med hjälp av kol-14. På samma sätt som den kosmiska strålningen
leder till att det bildas tritium i atmosfären, leder den även till att
kolisotopen kol-14 bildas. Den nybildade kol-14-atomen reagerar
sedan med syre och bildar atmosfärisk koldioxid. Den atmosfäriska
koldioxiden sprider sig sedan ner till jorden genom att den löser sig
i regnvattnet och genom att den tas upp av växternas fotosyntes.
Så fort kol-14 avskiljs från atmosfären sönderfaller isotopen och
halten minskar. Genom att utgå från isotopens halveringstid,
som är 5 730 år, kan man beräkna grundvattnets ålder. För riktigt
gamla vatten behövs en isotop med längre halveringstid. Klor-36
har en halveringstid på 301000 år och kan på motsvarande sätt
användas för att bestämma åldern på riktigt gammalt grundvatten
djupt ner i berggrunden.