You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Astrid Taylor vid Sveriges Lantbruksuniversitet<br />
är expert på maskar. Hon och<br />
hennes kollegor har undersökt hur maskar<br />
och myror blandar <strong>om</strong> jordlagren.<br />
das regelbundet. Kvar blir växternas<br />
rötter. Inget av bi<strong>om</strong>assan i dessa<br />
överlever vintern till nästa år utan<br />
bildar humus.<br />
Översta skiktet <strong>om</strong>blandat<br />
Efters<strong>om</strong> marken plogas en till två<br />
gånger per år blir <strong>om</strong>blandningen i<br />
markens övre skikt betydligt större<br />
än för andra marktyper. Man kan inte<br />
se någon tydlig humushorisont i<br />
jordmånsprofilen.<br />
En del av ängs- och hagmarkerna<br />
är övergivna åkermarker. Växtligheten<br />
där d<strong>om</strong>ineras av fleråriga<br />
växter. Mängden bi<strong>om</strong>assa per ytenhet<br />
är lägre än på den odlade marken.<br />
86 – <strong>Berättelsen</strong> <strong>om</strong> <strong>Forsmark</strong><br />
Under 2006 studerade forskare från<br />
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) hur<br />
maskar och myror blandar <strong>om</strong> de olika jordlagren<br />
på tio olika platser i <strong>Forsmark</strong> och på<br />
så sätt åstadk<strong>om</strong>mer det fen<strong>om</strong>en s<strong>om</strong><br />
kallas bioturbation.<br />
Myror flyttar jordpartiklar från djupare lager<br />
till ytskiktet när de bygger sina bon. De arter<br />
s<strong>om</strong> bygger stora stackar på ytan samlar<br />
även material från <strong>om</strong>givningen.<br />
SLU undersökte vilka arter s<strong>om</strong> finns, hur<br />
tätt myrornas bon ligger och hur stora dessa<br />
är. Myrornas torrvikt bestämdes också<br />
gen<strong>om</strong> vägning i laboratorium.<br />
Inventeringen visade att det finns nio olika<br />
myrarter i <strong>Forsmark</strong>.<br />
Volymen och vikten på några bon mättes<br />
och dessa data användes, tillsammans med<br />
data på livslängden på myrbon, för att uppskatta<br />
<strong>om</strong>sättningen av jord per hektar och<br />
år på de olika lokalerna.<br />
När vi undersökte bovolymen hittades ett bo<br />
s<strong>om</strong> beboddes av två olika myrarter. Detta är<br />
ingen ovanlig företeelse i sig, men i det här<br />
fallet rörde det sig <strong>om</strong> två arter (Lasius flavus<br />
och Formica exsecta) s<strong>om</strong> man inte<br />
tidigare hade hittat tillsammans.<br />
Vid modelleringen av jordbrukslandskapet<br />
har vi uppskattat hur<br />
mycket resurser s<strong>om</strong> människan tar<br />
ut ur landskapet i form av jordbruksprodukter.<br />
I <strong>Forsmark</strong> har detta varit<br />
förenat med vissa svårigheter, efters<strong>om</strong><br />
det in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet bara finns ett<br />
enda jordbruk. Av integritetsskäl kan<br />
vi därför inte använda exakta uppgifter<br />
från denna jordbruksfastighet.<br />
Det vi kan säga är att det bedrivs<br />
köttproduktion på gården och att en<br />
stor del av de grödor s<strong>om</strong> odlas förmodligen<br />
går till foder.<br />
I stället har vi fått använda oss av<br />
statistik från <strong>Forsmark</strong>s församling.<br />
Generellt kan man säga att produktiviteten<br />
i <strong>Forsmark</strong> är betydligt lägre<br />
Antalet myrbon var störst vid en av sumpskogslokalerna<br />
(SS1). Trots det var bioturbationen<br />
högst i den övergivna betesmarken<br />
där vi hittade arter s<strong>om</strong> bygger stora bon:<br />
Lasius niger och Formica exsecta.<br />
Precis s<strong>om</strong> myrorna spelar maskar en stor<br />
roll i material<strong>om</strong>flyttningen i olika naturtyper.<br />
För att kunna uppskatta maskarnas bioturbation<br />
i <strong>Forsmark</strong> har antalet maskar per<br />
volymsenhet, deras vikt samt artsammansättningen<br />
undersökts på samma tio platser<br />
s<strong>om</strong> för myrorna. Maskar samlades in från<br />
provytor, 20 gånger 20 centimeter stora,<br />
gen<strong>om</strong> markprover ner till 40 centimeters<br />
djup. Därefter artbestämdes, räknades, torkades<br />
och vägdes de i laboratorium.<br />
För att uppskatta deras vertikala jord<strong>om</strong>blandning<br />
bestämdes den mängd avföring,<br />
s<strong>om</strong> producerades under en viss tid.<br />
Den högsta bioturbationen på cirka 17 kilo<br />
torrvikt per kvadratmeter och år fann vi i en<br />
frisk lövskog medan den var mycket lägre i<br />
betesmarker. De höga grundvattennivåerna<br />
i <strong>Forsmark</strong> kan leda till att bioturbationen<br />
blir mindre här än i motsvarande naturtyper.<br />
Maskar och myror kan ändå blanda<br />
<strong>om</strong> det övre skiktet av marken helt på mellan<br />
tolv och 20 år.<br />
än för Uppsala län s<strong>om</strong> helhet. I<br />
gen<strong>om</strong>snitt uppgår produktionen i<br />
<strong>Forsmark</strong> till 70 procent av den i<br />
länet. Höproduktionen motsvarar<br />
däremot det svenska gen<strong>om</strong>snittet.<br />
Djuren inte stationära<br />
Vid platsmodelleringen har vi behandlat<br />
de landlevande djuren på ett<br />
lite annorlunda sätt än djurlivet i sjöar<br />
och hav. Anledningen är att på land<br />
kan inte alla djur knytas till en speciell<br />
plats eller en speciell landskapstyp på<br />
samma sätt s<strong>om</strong> de kan göras för<br />
havet eller för en sjö. Detta gäller<br />
speciellt de stora däggdjuren, s<strong>om</strong><br />
kan förflytta sig över stora <strong>om</strong>råden.
Change language