Industrin bromsar - ATL

More documents

Recommendations

Info

MARKNAD kogsaktierna har tagit mycket stryk på börsen under sensommarens finansiella oro. Det är framför allt försämrade konjunkturutsikter och de strukturella problemen inom vissa produktsegment som gjort att aktiekurserna rasat. INTE HELLER i ett längre perspektiv har skogsaktierna som grupp betraktat rosat marknaden. Under de senaste tio åren har index för skogsaktierna backat med 17 procent (fram till den 3 september i år). Under samma period har Stockholmsbörsens totalindex stigit med drygt 30 procent. Skogsindustrin marknadsförs ju ständigt som en framtidsbransch av branschen själv, men kampen om marknadsandelarna hårdnar på den globala scenen och vissa produkter – framför allt tidningspapper – har också en vikande efterfrågan på grund av konkurrensen från elektroniska medier. AKTIEINVESTERARNA tittar bara på lönsamhet och vilken avkastning de kan få på sina investeringar, och i det avseendet har skogsindustrin inte levt upp till förväntningarna. Under åren 1996-2009 hade världens 100 största skogsindustriföretag en genomsnittlig lönsamhet – mätt som avkastning på sysselsatt kapital – på 4,5 procent, enligt revisions- och konsultföretaget Price Waterhouse Coopers som varje år listat de 100 största skogsindustriföretagen i världen. En avkastning på 4,5 procent är inte tillräckligt om man tänker sig ett avkastningskrav på exempelvis den tioåriga obligationsräntan plus några procents riskpremie. BÄST LÖNSAMHET under hela perioden 1996-2009 har faktiskt de svenska skogsindustriföretagen haft med ett snitt på 7,8 procent per år medan de kanadensiska företagen intar jumboplatsen med endast 2,7 procents avkastning i genomsnitt. På senare år har sydamerikanska företag passerat de svenska i lönsamhetsligan. Huvudförklaringen till att sydamerikanska företag har bättre lönsamhet är att träden växer snabbare där vilket gör att produktionskostnaderna blir lägre. När man jämför svenska skogsindustri- Alla som ser skog och trä som ett framtidsmaterial tycker nog att marknaden skulle lyfta aktierna. Men så är det inte. I den här krönikan reder Christer Hedberg ut begreppen. Skogsaktierna i strykklass Det är tungt att lyfta skogsaktierna. Foto: Stora Enso företag med konkurrenter i andra länder ska man komma ihåg att svenska bolag i långa perioder haft draghjälp av devalveringar och – när vi inte längre kan devalvera oss ur krisperioder – en svag krona. Utan valutadopningen skulle lönsamheten ha varit sämre. Det senaste konkreta exemplet på valutans betydelse var den senaste fi nanskrisen då svenska företag klarade sig relativt helskinnade tack vare den svaga kronan meden konkurrenterna i Finland, som ju har euron som valuta, fi ck genomgå ett veritabelt stålbad. STORA ENSO är den skogsindustriaktie som gått allra sämst på börsen de senaste tio åren, -66 procent, vilket kan jämföras med -17 procent för skogsindex och +34 procent för Stockholmsbörsens totalindex. Stora Enso bildades 1998 genom ett samgående med svenska Stora och finska Enso men med facit i hand är det uppenbart att det inte blev den ”drömaffär för bägge parter” som Storas dåvarande ordförande, Claes Dahlbäck, beskrev fusionen. Inte hittills i alla fall. Ledningen i Stora Enso med vd:n Jukka Härmälä och styrelseordföranden Claes Dahlbäck i spetsen satsade på global närvaro och marknadsdominans men de globala ambitionerna, som liknade hybris, blev rejält misslyckade. Stora Enso sålde till och med skogen och kraftillgångarna för att få loss pengar till förvärv där det största fi askot var köpet av amerikanska Consolidated Papers i augusti 2000. Prislappen blev 4,9 miljarder euro vilket motsvarade 41 miljarder kronor vid det tillfället. ”Det var inte bara priset som var för högt. Det verkliga problemet var att Stora Enso betalade för dyrt för pappersbruk som visade sig ålderstigna, för små och nedgångna. Det var en omöjlig uppgift att få dem lönsamma viket fi ck till följd att det ena omstruktureringsprogrammet kom att avlösa det andra”, skrev exempelvis Jan Rennel i en bok, som heter ”Långsiktigt värdeskapande och värdeförstöring – framgångsrika och misslyckade investeringar i skogsindustrin” och kom ut i fjol. INTE HELLER det stabila bolaget SCA, vars hygienprodukter varit en bra och konjunkturutjämnande kassako, har haft någon bra kursutveckling den senaste tioårsperioden. Kursen är faktiskt inte så många kronor högre i dag än för tio år sedan. Svag kursutveckling gör att det är svårare att locka till sig aktieinvesterare som inte nöjer sig med utdelning (direktavkastning) på sina investeringar utan också vill ha värdetillväxt. Det var mot den bakgrunden som en av SCA:s större aktieägare för några år sedan föreslog att SCA borde delas upp i tre separata bolag – hygienprodukter respektive förpackningar och tryckpapper/trävaror – för att bättre synliggöra värdena. ETT ARGUMENT var att SCA:s två största konkurrenter inom hygienprodukter – Procter & Gamble och Kimberly- Clark – värderas högre på aktiemarknaden än SCA. SCA:s styrelseordföran- de, Sverker Martin-Löf, har dock hela tiden hävdat att det är bättre för aktieägarna på lång sikt att inte stycka bolaget. Christer Hedberg Medarbetare i Skogsland. 14 VI SKOGSÄGARE 5/11
Gallring 120 % 100 80 60 Gallring rel tal 40 20 KPI rel tal 0 1996 2003 2010 Diagrammen visar kostnadernas utveckling sedan 1996. Efter några år med en ganska jämn uppgång planade skogsbrukets kostnader ut under förra året. Text: Pär Fornling Med tanke på att industrins råvarukostnader ökade med 18 procent blev det ett lyft för Både timmer och massavedspriserna är på väg ner. När det gäller sågade trävaror står råvaran för 60 procent av kostnaden och timmerpriserna har ända sedan 2009 ökat betydligt mer än priset för de färdiga produkterna. I rapporten konstateras att den utvecklingen inte är långsiktigt hållbar och att fl era aktörer nu sänker priserna. Historien är i princip densamma för massaveden. På marknaden för färdiga produkter lider sågverken framför allt av minskat byggande. Värst är det i USA där byggandet minskade med 75 procent mellan 2006 och 2009. Fortfarande är aktiviteten på bottennivå. De svenska sågverken <strong>bromsar</strong> in produktionen som vid senaste mätningen var 11 procent lägre än rekordåret 2006. Men i Europa som helhet har produktionen ökat 5–10 procent under det första halvåret. I rapporten varnas för ett överutbud. Urban Eriksson och Håkan Svensson har bytt vd-jobb inom Södra. Det innebär att Urban Eriksson nu är vd för Södra Interiör. Han kom dit med en gedigen skoglig erfarenhet i bagaget. Urban Eriksson är skoglig doktor. Skogsvård 120 % 100 80 60 Skogsvård rel tal 40 20 KPI rel tal 0 1996 2003 2010 skogsägarnas netto. Det visar den årliga sammanställningen som Torbjörn Brunberg, Skog- Export av trävaror (tusentals kubikmeter) perioden januari–juni 2010, samt procentuell förändring jämfört med förra året. Volym Förändring Storbritannien 1 209 -4% Danmark 455 2% Norge 431 -9% Nederländerna 506 10% Tyskland 629 18% Frankrike 286 7% Övr. Europa 577 1% Europa totalt 4 093 2% USA 58 67% Japan 403 28% Mellanöstern 368 31% Egypten 479 -21% Övr. Afrika 627 7% Övrigt 92 28% Totalt 6 121 4% För massa och papper är utvecklingen inte lika drastisk. Exporten av massa har bromsat in successivt och var i augusti 2 procent lägre än ett halvår tidigare. Pappersproduktionen går ner i både Europa och Nordamerika. Undantaget är Kina där produktionen ökade med 15 procent fram till sommaren. Tidigare var han vice vd i Sveaskog och forskningschef för Skogforsk. Håkan Svensson är nu chef för Södra Skog, efter fem expansiva år på Södra Interiör, då företaget växt genom en lång rad förvärv. Slutavverkning 120 % 100 80 60 Slutavverkning rel tal 40 20 KPI rel tal 0 1996 2003 2010 forsk, gör över Skogsbrukets intäkter och kostnader. Jämfört med konsumentprisindex (kpi) har framför allt transporterna dragit i väg sedan 2003, men även den ökningen avtog förra året. Kostnaden <strong>Industrin</strong> håller igen ”Hela skogsindustrin håller på att bromsa in”. Så summerar Skogsindustrin konjunkturen i den senaste marknadsrapporten. Text: Pär Fornling Urban Eriksson. OMBYTTA ROLLER PÅ VD-POSTERNA Håkan Svensson. Transportkostnad för skogsvård (markberedning, plantering, röjning) var densamma 2010 som 2009. Exempelvis kostade röjning i genomsnitt 2 460 kronor per hektar i södra Sverige och 2 080 kronor i norr. Det framgår av en sammanställning från Skogsindustrierna. Under det senaste året har besked kommit att lägga ner sju sågverk med en samlad årskapacitet på nästan en miljon kubikmeter. Drabbade sågverk är: Jämtlamell (Gällö Timber), Kopparfors (Stora Enso), Hjortskvarn (Bo Forssjö) Järnforsen, Möckeln (till salu efter konkurs) och Molla (nischsågverk efter konkurs). Å andra sidan håller två nya sågverk på att tas i drift som med råge kompenserar bortfallet. Det är Södras nya jättesåg i Värö och Holmens såg Norrköping. Tillsammans i full drift producerar de 1,5 miljoner kubikmeter. Till det kommer utbyggnader av fl era sågverk. Det är framför allt SCA:s verk i Bollsta som ökar produktionskapaciteten från 450 000 till 525 000 kubikmeter. Under förra året var det 11 000 personer anställda i sågverksindustrin och hittills i år har sågverken aviserat om att minska antalet anställda med 330 personer. Inom massa och pappersindustrin arbetade i genomsnitt 21 000 personer under år 2010, hittills i år har företagen aviserat om neddragningar med 125 personer. VI SKOGSÄGARE 5/11 15 120 % 80 60 20 Transport KPI 0 1996 2003 2010 Många sågverk lägger ner Massa och pappersindustrin bantar och kartan för sågverken ritas om. Text: Pär Fornling
Page 1 and 2: Nr 5 2011 En tidning från landets
Page 3 and 4: ingår som en medlemsförmån i lan
Page 5 and 6: Bondförnuftets bakgård Den här t
Page 7 and 8: ställd, men han planerar att utbil
Page 9 and 10: cloco.se Rädda skogen Förhindra v
Page 11 and 12: Kraft och design som är svår att
Page 13: lansforsakringar.se/lantbruk Länsf
Page 17 and 18: NYHETER Den nordiska skogsägarrö
Page 19 and 20: FÖR 100 MILJONER år sedan var det
Page 21 and 22: BALKARNA är nästan som långa byg
Page 23 and 24: Clas Fries, Skogsstyrelsen i Umeå.
Page 25 and 26: Marie Wickberg, politisk sakkunnig
Page 27 and 28: inByte! inByte! Just nu 1000:- i in
Page 29 and 30: INGEN RISIG IDÉ UPPFINNING. Trädf
Page 31 and 32: Medarna under järnbalken är 1,5 c
Page 33 and 34: Ny unik skogsförsäkring! Det tar
Page 35 and 36: ackumulerande aggregat som hanterar
Page 37 and 38: I Örebro är bygget av ett sexvån
Page 39 and 40: för att ta in tunga skogsmaskiner
Page 41 and 42: Första klass iskogen! Stödbenochk
Page 43 and 44: 36800:- Snöslunga för ATV Prestig
Page 45 and 46: Åke Hansson, inspektor på Mellans
Page 47 and 48: Skogsplantor Gran, tall, lärk m m
Page 49 and 50: STÖRST på begagnade fyrhjulingar
Page 51 and 52: Årets investering! ”Få värdech
Page 53 and 54: HJO-BULTEN Tel: 0142-422 00 0503-15
Page 55 and 56: FARMA erbjuder marknadens bredaste

Industrin bromsar - ATL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?