Industrin bromsar - ATL

SKOGSGÅRDEN
Att göra hårt tjälade vintervägar
ger vinster både i
skogen och på det allmänna
vägnätet.
Text & foto Pär Fornling
tt
köra på hårt frusen mark är något
av ett drömläge med skogsmaskiner
som väger flera tiotals ton.
I stället för att passivt vänta på att vintern
i bästa fall ordnar saken, bäddar Mats Hofgren
för att släppa ner kylan i marken.
– I Norrland är det vardagsmat. Här i
Mellansverige är det ovanligt att skapa
vintervägar, men det går utmärkt. Med
planering och framförhållning är jag övertygad
om att det är fullt möjligt också nere
i Småland, säger Mats, medan vi går längs
en av hans vägar en varm höstdag.
På sina håll är det blött och marken svajar,
men till vintern försäkrar han att den
bär fl era turer med en fullastad skotare,
tack vare prepareringen.
PROBLEMET med vintern är snön. Ett
tjockt poröst snötäcke är fullt av luft som
isolerar marken från kyla. Därför gäller
det att få bort snön. En vanlig snöplog
fungerar oftast dåligt på skogsbilvägarna.
Mats har utvecklat en följsam traktordragen
utrustning som tar bort och packar
ihop snön till en hård, kompakt skorpa,
utan isolerande luft (se bilden). Den gör att
kylan går ner i marken.
För att kunna köra med snöpackaren
krävs det att marken är någorlunda jämn.
– Med hjälp av en grävskopa är det inga
problem att ta bort stubbar och stenar.
Även om timkostnaden blir högre är det
nästan alltid bäst att använda en stor grävare
som får mer gjort per timme.
– De fl esta tittar för mycket på plånboken
och väljer en maskin som kostar 400 kronor
i timmen i stället för en effektivare som
kostare 800 kronor, tipsar Mats.
DET KOSTAR förstås en del att preparera
vägen och i värsta fall blir det en extremt
varm vinter så att den inte kan nyttjas,
men det tillhör ovanligheterna.
Om det lyckas fi nns fl era vinster med en
ordentlig vinterväg.
✔ Tjälen stannar kvar och bärigheten
blir bättre.
– Oftast kan du köra ett par veckor läng-
30
UPPFINNINGEN
SOM FIXAR
VINTERVÄGARNA
re på våren. Det är inte ovanligt att det
fi nns 70–80 centimeter tjäle i vägen medan
marken runt omkring är blöt och tinad.
✔ Skotaren kan köra betydligt fortare
på en slät preparerad väg.
✔ Det blir inga kostnader för att reparera
körskador. Och reparationer kräver
mer än vad många inser.
– För att återställa marken ordentligt
räcker det inte att grusa. Det är mest kosmetika,
eftersom däcken polerar sidorna
på jorden i de djupa spåren. Det blir som
att ösa grus i ett badkar. För att det ska bli
bra måste marken oftast grävas om.
✔ Vintervägen blir så slät att det går att
ta sig ut i skogen med personbilen.
INTE NOG med skogsvägarna. Mats använder
också snöpackaren
vid underhåll av vanliga
vägar.
✔ När den första snön
kommer packar han ihop
den genom att köra med
snöpackaren i ett par omgångar.
✔ Det blir en hårt yta
Längst fram på traktorn
(Valtra 6350) sitter en isriv
med fjäderbelastade broddar
som river upp ytan, som
jämnas till med sladden bakom
ekipaget.
som tål att snöploga
mot och tjälen går ner
i marken.
– I början undrade
en del om jag var riktigt
klok som skapade
en isväg, men nu är
vägföreningarna nöjda.
Isvägen sandas som
vanligt. Bärigheten är
bra och tack vare den
hårda ytan plogar jag
inte ner värdefullt grus
i diket, säger Mats
Hofgren.
Vägarna saltas på
sommaren för att
”limma” ihop ytan.
För att det ska fungera bör det inte vara
mer än en decimeter nysnö på vägen. Kommer
det väldiga snömängder på en gång
fungerar det inte.
VI SKOGSÄGARE 5/11