Titta på boken - My Laurell AB
Titta på boken - My Laurell AB
Titta på boken - My Laurell AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
har en nyckelroll<br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
Priset <strong>på</strong> vete, råolja och skogsflis 1970-2007<br />
Realt index 1970=0<br />
Priser i SEK<br />
1970 1980 1990 2000 2007<br />
Olika energislags andel av energiförbrukningen<br />
i Sverige 2006, %<br />
Kol, 4<br />
Kärnkraft, 15<br />
Vattenkraft, 16<br />
KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN<br />
KÄLLA: STATENS ENERGIMYNDIGHET, SVEBIO OCH LRF<br />
Naturgas, 2 Vindkraft och<br />
värmepumpar, 2<br />
Bioenergi, 27<br />
Olja, 34<br />
DE HÄR BEDÖMNINGARNA bygger<br />
<strong>på</strong> noggranna analyser, men utgår<br />
enbart från de fysiska tillgångarna.<br />
Hur det kommer att bli i praktiken<br />
beror i stor utsträckning <strong>på</strong><br />
marknadsförutsättningarna och den<br />
tid det tar att ställa om produktionen.<br />
En stor osäkerhet ligger i hur relativpriserna<br />
utvecklas för exempelvis<br />
olja, bioenergi, spannmål och timmer<br />
till traditionell skogsindustri och vilka<br />
styrmedel som kommer att användas för<br />
att nå olika politiska mål.<br />
De senaste årens kraftiga prisstegringar<br />
<strong>på</strong> oljeprodukter och fokus <strong>på</strong> klimateffekterna<br />
har självklart ökat efterfrågan <strong>på</strong><br />
bioenergi och möjligheterna att få bättre<br />
betalt för koldioxidneutral energi.<br />
Samtidigt har priserna <strong>på</strong> traditionella<br />
jord- och skogsbruksprodukter stigit, vilket<br />
delvis dämpat intresset för produktion<br />
av bioenergi.<br />
Särskilt tydligt är detta inom jordbruket,<br />
där de rekordhöga priserna <strong>på</strong> spannmål<br />
och raps från hösten 2007 gjorde det<br />
mindre lönsamt att producera exempelvis<br />
spannmålsetanol och rapsdiesel eller att<br />
direktelda spannmålskärna. Intresset för<br />
att använda jordbrukets energirika biprodukter<br />
som gödsel och halm har däremot<br />
ökat. Halm eldas i många gårdsanlägggningar<br />
och i en handfull medelstora fjärrvärmeverk.<br />
I Lund planeras för Sveriges<br />
första riktigt storskaliga halmeldade kraftvärmeverk,<br />
med ett arealbehov motsvarande<br />
20 000–30 000 ha spannmål. Halm<br />
har också studerats som en möjlig råvara<br />
till nya kraftvärmeverk i Göteborg och<br />
Stockholm.<br />
FÖR ATT ILLUSTRERA en möjlig utveckling<br />
av den förnybara energin till 2020 har<br />
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 103
Change language