Utveckling av metodik för mätning av pO2 i vävnad Development of ...

More documents

Recommendations

Info

6.3 Utveckling av referenselektroden för in vitro försök Referenselektrodens uppgift är att fullborda mätkretsen och att tillhandahålla en stabil potential mot vilken arbetselektroden jämförs. Genom en vätskeförbindelse åstadkoms kontakt mellan referenselektrod och provet. En s k saltbrygga formas från provet genom elektrolyten till silversilverkloridreferenselementet.Även direkt metallkontakt skulle kunna fullborda kretsen men det skulle inte erbjuda en reproducerbar potential från en lösning till en annan.[16] Då de flesta felen vid tidigare in vitro-mätningar kunde troligtvis härledas till att silverklorid från referenselektroden kom ut i elektrolyten och förorenade guldytan. Således lades tid ner på att tillverka en riktigt stabil sådan. Det största kravet på en referenselektrod är att den ska erbjuda en väldefinierad och reproducerbar potential oberoende av hur mycket ström som passerar genom den. Ofta används en Ag/AgCl elektrod som referenselektrod, mycket på grund av att den är enkel och billig att tillverka, dessutom är den stabil och ganska okänslig. Den största nackdelen med en Ag/AgCl-elektrod är att silverklorid kan läcka ut till elektrolyten. Silverkloriden är giftig och löser sig dessutom i vävnadsvätska. Detta innebär att silverjoner kan lösgöras och slutligen övergå till katoden, d v s katodens guldyta täcks av silver. Ska man använda en Ag/AgClelektrod måste man alltså se till att ett membran hindrar silverkloriden att diffundera ut till elektrolyten.[16] Vid tidigare försök på institutionen hade både en Ag/AgClelektrod med ett keramiskt membran och en sönderklippt EKG-elektrod nedstoppad i en glaspipett fylld med bomull använts. Dessa hade gett varierande resultat och varit något instabila. En ny variant med en ny EKG-elektrod togs fram. EKG-elektroden klipptes sönder och limmades fast med epoxi på ena änden av ett plaströr. Röret fylldes sedan med en gelatingelé gjord av gelatinblad upplösta i 0,9 % saltlösning. En tejpbit hade fästs på den öppna sidan av röret föra att man skulle kunna fylla på gelatingelé lite högre upp än rörets kant, se figur 18. När gelén i röret hade stelnat, efter ett par timmar i kylen, lossades tejpen och gelén skars försiktigt av precis vid rörets kant. Om man inte på detta sätt får en jämn yta med gelé precis vid rörets öppning kan det lätt bildas luftfickor i ojämnheterna när man sänker ner röret i elektrolyten. Vid testmätningar visade det sig att de nya elektroderna fungerade bra. Vid olika frekvenser erhölls liknande värden på impedansen, ∼ 400 Ω. 6.3.1 Gelatin Gelatin framställs av slakteriavfall som rensas från hår, ben och fett och kokas i vatten med hjälp av syror (gelatin typ A) eller alkalier (typ B), varvid proteinet kollagen övergår till glutin. Massan filtreras, dunstas in under vakuum, bleks och torkas slutligen i tumlare eller uthälld på skivor. [18] 28 Tejpbit Plaströr Gelatingelé EKG-elektrod Figur 18 Principskiss över tillverkning av referenselektrod silverjoner inte särskilt För att kunna använda en AgCl elektrod vid in vitroförsöken behöver vi en barriär för silverjonerna. Vid invivo applikationer utgör detta inte något problem då huden fungerar som barriär. Elektroderna är ju färskvara. Hur länge varade de?
Gelatin mjukas upp och sväller i kallt vatten. När vattnet sedan värms upp, löser sig gelatinet och börjar flyta. När blandningen åter svalnar stelnar den till en mjuk och dallrande gelé. Blandningen bildar sämre gelé om den värms på för hög temperatur. [18] Gelatinets fysikalisk-kemiska beteende bestäms, å ena sidan av molekylernas aminosyrasekvens och den tredimensionella struktur som följer härav, å andra sidan av pHvärde, jonstyrka och reaktivitet med andra molekyler. Gelatinmolekylen kan ha olika elektrisk laddning. Vid hantering av gelatin är det viktigt att känna till att grumling och försämrad gelbildning kan uppstå om pH-värdet hos en produkt sammanfaller med gelatinets isoelektriska punkt (IEP), dvs. det pH-värde som motsvarar ett neutralt laddningstillstånd hos gelatinmolekylen. Gelatinets kompatibilitet med andra hydrokolloider påverkas också av IEP. [17] 29
Page 1 and 2: Rapport 187 Utveckling av metodik f
Page 3 and 4: Abstract There is today a big clini
Page 5 and 6: Innehållsförteckning 1 INLEDNING.
Page 7 and 8: TERMINOLOGI Alveol Hopar av små bl
Page 9 and 10: Trakeotomi Operativt ingrepp, en fo
Page 11 and 12: • Undersökning av vilken noggran
Page 13 and 14: 2.1.1 Lungorna Lungorna är luftfyl
Page 15 and 16: 3 Elektrokemiska processer Elektrok
Page 17 and 18: 4 Syrgasmätning 4.1 Biosensorer Fi
Page 19 and 20: En kurva över förhållandet mella
Page 21 and 22: (Det har visat sig att solida cance
Page 23 and 24: Man måste också tänka på att ma
Page 25 and 26: Ett test genomfördes för att få
Page 27: En krympslang värmdes nu fast äve
Page 31 and 32: 4.2.2 Pulsad polarografi PO 2 -sens
Page 33 and 34: 7 Försök 7.1 In vitro För att un
Page 35 and 36: 7.1.2 Utförande och resultat Min f
Page 37 and 38: 7.2 In vivo In vivo-mätningarna ut
Page 39 and 40: nålelektrod med en guldtråd med 0
Page 41 and 42: Bilaga 1 Inledande försök Korttid
Page 43 and 44: Motelektrod: Kolelektrod Pulstid: 3
Page 45 and 46: Korttidsförsök Mot- och referense
Page 47 and 48: Långtidsförsök Mot- och referens
Page 49 and 50: In vitro- jämförelse mellan två
Page 51 and 52: Mot- och referenselektrod: Sönderk
Page 53 and 54: Bilaga 5 Tillverkning av nålelektr

Utveckling av metodik för mätning av pO2 i vävnad Development of ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?