teori och praktik - Vattenmyndigheterna

teori och praktik
Vattenråd
Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt

Produktion Vattenmyndigheterna för Västerhavet och Södra Östersjön
Redaktörer Hans Oscarsson och Anna Ek
Grafisk form Malin Fasth grafisk formgivning
Tryck Responstryck, 2007

En vattenförvaltning för
hela Europa
Vatten värda att vårda!
Vattnet är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv!
Vattnet är också livsmiljö för tusentals arter som är beroende av en
god vattenkvalitet för sin överlevnad.
Sverige har länge arbetat med vattenvård. Att ta väl vara på vattnet
är en av hörnstenarna i utvecklingen mot det hållbara samhället och
därför måste vattnet också få ta större plats i samhällsplaneringen.
Tidigt såg vi vilken negativ påverkan utsläpp från avlopp och fabriker
hade på våra vatten. Genom ett aktivt arbete och ny lagstiftning har
mycket blivit bättre, men många miljöproblem återstår att lösa och
nya tillkommer. Utsläpp av näringsämnen till havet påverkar havsvattnet
och ger oönskade algblomningar. Många områden är fortfarande
påverkade av försurning och fortsatt krävs en stor kalkningsinsats.
Kraftverksdammar omöjliggör fiskvandring i många vattendrag
och är en viktig orsak till minskningen av lax, öring och ål. För att
bara nämna några av de kända utmaningar som ligger framför oss.
Vi har vatten i riklig mängd i sjöar, vattendrag och grundvatten, och
vårt klimat ger oss nederbörd i form av regn och snö så att det räcker
till oss alla. Men så ser det inte ut i världen – och så kommer det inte
att se ut i vår del av världen i framtiden – om vi inte tar ansvar för,
vårdar och värnar vattnets kvalitet. Redan idag kan vi se att stora delar
av Europa har stora problem med sin vattenförsörjning – antingen har
man för lite vatten, eller också så är det av för dålig kvalitet.
Foto: Anna Ek
!
Sverige har ett uppdrag!
Införandet av EGs ramdirektiv för
vatten år 2000 har givit Sverige
ett uppdrag att nå god status på
våra vatten. Vi vill utnyttja allt det
engagerade vattenarbetet som
redan görs i Sverige och utveckla
det till ett effektivt arbetssätt
för att nå våra mål. Vattenråden
kommer att få en central roll i
detta arbete.
!
EGs ramdirektiv för vatten
Direktivet slår fast att vatten
inte är vilken vara som helst
utan ett arv som måste skyddas,
försvaras och behandlas som
ett sådant. För att uppnå målen
med god status på våra vatten
måste arbetet med nationella
miljömål, kommunernas översiktsplanering,
naturvårdsarbete
och fiskevård bli en viktig del i
Sveriges vattenförvaltning.

Västerhavet, Göteborg
Bottenviken, Luleå
Bottenhavet, Härnösand
Norra Östersjön, Västerås
Södra Östersjön, Kalmar
Avrinningsområde
Vattenförvaltningen
fokuserar på avrinningsområdet.
Inom detta geografiska
område rinner allt vatten
från nederbörden via sjöar,
vattendrag och grundvatten
ut i havet.
Illustration: Hans Sjögren
En gemensam vattenförvaltning
Vattnets gränser har varit ledstjärnan för tillkomsten av de fem vattendistrikt
som Sverige delades in i år 2005. Verksamhetsområdet
för Västerhavets vattendistrikt omfattar allt vatten som rinner till
Västerhavet, Södra Östersjöns vattendistrikt har ett verksamhetsområde
som omfattar allt vatten som rinner till Södra Östersjön och på
liknande sätt för Norra Östersjöns, Bottenhavets och för Bottenvikens
vattendistrikt. Landets 21 länsstyrelser har av regeringen utsetts
att förvalta kvalitén på vattenmiljön. I varje vattendistrikt har en av
länsstyrelserna utsetts till vattenmyndighet. Varje vattenmyndighet
har en styrelse, vattendelegationen, som är den beslutande delen av
myndigheten. Alla länsstyrelser har till uppgift att stötta vattenmyndigheten
inom sitt distrikt.
Liknade indelningar har gjorts i alla EU-länder. Vattnet är en
strategisk framtidsfråga för hela Europa och vi måste därför arbeta
gemensamt och mer systematiskt med vattenfrågorna än vad vi hittills
gjort för att försäkra oss om god vattenstatus i framtiden. Genom
ramdirektivet för vatten, vattendirektivet, har alla EUs länder fått som
mål att nå god vattenkvalitet till 2015. För att nå detta ska alla vatten
övervakas, bedömas och kartläggas som underlag för mål och åtgärdsplaner.
Arbetet ska bedrivas i sexårscykler.

Västerhavets vattendistrikt
9 län
11 kommuner
ca 0 vattenvårdsorganisationer
2, miljoner invånare
Övervakning
Åtgärder
Förvaltningsplan
MÅLET =
God vattenstatus!
Åtgärdsprogram
Göteborg
Trollhättan
Borås
Halmstad
Helsingborg
Lund
Malmö
Karlstad
Skövde
6­års
cykler
Karlskoga
Jönköping
Tillstånd
Mål/normer
Norrköping
Linköping
Växjö
Kristianstad
Örebro
Falun
Borlänge
Kalmar
Karlskrona
Gävle
Påverkan
Referenstillstånd
Bedömning/
analys
Uppsala
Västerås
Sollentuna Täby
Stockholm
Eskilstuna
Södertälje Tumba
Södra Östersjöns vattendistrikt
10 län
91 kommuner
ca 0 vattenvårdsorganisationer
2,2 miljoner invånare

!
Vem gör vad i vattenförvaltningen?
Vad görs på lokal och kommunal nivå?
De lokala organisationerna är viktiga i vattenvårdsarbetet.
Här finns vid sidan av kommunerna
bland annat frivilliga organisationer inom till
exempel miljö, fiske och båtsport, forskningsinstitutioner,
men även företag och industrier.
Kommunerna ska i sitt tillsyns­ och planeringsarbete
se till att vattenmiljöerna förbättras. De
har en avgörande roll i det lokala vattenvårdsarbetet
genom sin lokala kunskap, sitt utvecklings­
och planeringsansvar och sina kontakter
med allmänheten. Redan nu finns det flera
vattenråd och vattenvårdsgrupper som jobbar
för att förbättra våra vatten.
Vad gör länsstyrelsen?
Länsstyrelsens beredningssekretariat ska ta fram
och sammanställa kunskapsunderlag och lämna
förslag till kvalitetsmål, undantag till dessa samt
åtgärdsprogram för alla kust­ och avrinningsområden
i distriktet. Arbetet ska ske i dialog med
grannlän, kommuner, vattenråd, vattenvårdsför­
bund och andra lokala berörda. Länsstyrelsens
strävan är att skapa en bra samverkan mellan
dessa. Arbetet syftar till att nå kvalitetsmålen
och de vattenanknutna miljömålen på nationell,
regional och lokal nivå.
Vad gör vattenmyndigheten?
Vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret
att se till att vårt vatten håller god kvalitet.
Det innebär bland annat samordning av vattenförvaltningsarbetet
i distriktet. Myndigheten är
ansvarig för samråd kring och fastställandet av
kvalitetskrav, övervakning och åtgärdsprogram
som sammantaget utgör förvaltningsplanen.
Myndighetens beslut riktar sig mot myndigheter.
Vad gör centrala myndigheter?
Naturvårdsverket och SGU, Sverige geologiska
undersökning, ska utfärda föreskrifter och
vägledning för hur arbetet med den nya vattenförvaltningen
ska genomföras och SMHI tar fram
data och annat underlag som är nödvändigt för
vattenarbetet.
Illustration: Hans Sjögren

Att arbeta tillsammans för
bra vatten
Både ramdirektivet för vatten och den svenska lagstiftningen ställer
krav på att hela processen skall genomföras med så stor öppenhet som
möjligt med delaktighet från myndigheter och de olika aktörer som
bor och verkar inom respektive område. De vattenproblem som ligger
framför oss, med till exempel läckage från många små diffusa källor,
kräver samarbete med de som bor och verkar inom ett avrinningsområde.
Inför beslutsprocessen skall de som är berörda inom ett vattenområde
ges möjlighet delta aktivt och påverka i alla de olika moment
som leder fram till de förslag som vattendelegationen ska ta ställning
till. Man kommer också att ha möjlighet till påverkan i en traditionell
samrådsprocess där alla ges möjlighet att komma med synpunkter
Med denna skrift (en uppdatering av broschyren ”Handledning om
vattenråd”, från vattenmyndigheterna i Södra Östersjön och Västerhavet)
ger vi tips och råd för att underlätta för alla de krafter som är
villiga att delta i samverkansarbetet för att säkra våra vattenresurser
för framtiden.
Att ta tillvara det som redan pågår
I Sverige har vi under en förhållandevis lång tid arbetat med vattenvård.
Många har varit engagerade och mycket av arbetet idag är
organiserat av vattenvårdsförbund/vattenförbund/vattenkommittéer,
fiskevårdsorganisationer och liknande organisationer med representation
av en mycket bred skara intressenter. Genom att utveckla samverkan
utifrån befintlig kunskap och existerande nätverk förankras
arbetet med vattenförvaltningen samtidigt som den tillvaratar befintlig
kunskap och kompetens.
Lokal kunskap nödvändig
Genom lokal delaktighet uppnås bättre beslut genom tillgången på
lokal kunskap. Genom att främja lokalt initiativ ökas också medvetenheten
kring miljöfrågor liksom engagemanget för tilltänkta
planer. Att samordna lokal delaktighet skapar ett forum för diskussioner
och en kanal för informationsflödet mellan myndigheter och
de som berörs av besluten. Det är därför mycket viktigt att den lokala
!
Medlemsstaterna skall
uppmuntra aktiv medverkan
från samtliga berörda parter i
genomförandet (Ramdirektivet för
vatten, artikel 14)
Vattenmyndigheterna skall
planera sitt arbete så att
det möjliggör och uppmuntrar
till deltagande av alla som berörs.
(Förordning om förvaltning av
kvaliteten på vattenmiljön 2 kap
4§)
Innan vattenmyndigheten
fattar beslut om kvalitetskrav,
förvaltningsplaner och åtgärdsprogram
eller andra frågor av
större betydelse, skall myndigheten
samråda med de myndigheter,
kommuner, organisationer,
verksamhetsutövare och enskilda
som berörs av beslutet. (Förordning
om förvaltning av kvaliteten
på vattenmiljön 2 kap 4§)
7

!
Samråd och samverkan
Samråd=lagstadgad process
där man innan beslut kring ett
framtaget förslag efterfrågar
synpunkter från de som berörs.
(”formellt samarbete”)
Samverkan=allt samarbete innan
ett slutligt samrådsförslag
är klart. Att redan från början
bli informerad och vara med
och utforma tankar och förslag
(”informellt samarbete”).
Foto: Lars Pettersson
kunskapen om de egna vattnen som finns ute i samhället kommer det
fortsatta vattenarbetet till del. Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna
arbetar aktivt för att öka och utveckla samverkan.
Att bilda vattenråd
Vad är ett vattenråd?
Vattenråd är regionala och lokala samverkansorgan. Här kan berörda
aktörer mötas och diskutera sig fram till gemensamma lösningar i vattenfrågor.
Det är här beslutande myndigheter i första hand kommer att
lyfta frågor där man vill ha delaktighet från berörda aktörer. Vattenrådens
organisation ser olika ut, men gemensamt för dem är att de:
• är en samling aktörer som gemensamt försöker skapa ett helhetsperspektiv
på vattenresurserna inom ett eller flera avrinningsområden
eller ett kustområde
• på ett tidigt stadium bidrar genom att delta i förberedelser och
diskussioner om hur vattenresurser skall hanteras
• speglar intressena i avrinningsområdet eller kustområdet
• tar ställning till inlandsvatten, grundvatten och ofta även kustvatten
• inkluderar alla som berörs och deltar i samverkan och samråd med
berörda myndigheter
• utgör ett gemensamt forum med en organisationsform som utgår
från lokala behov
• hjälper till att ta fram förslag på miljökvalitetsmål/miljökvalitetsnormer
(MKN) och åtgärder
Vilka krav har vattenmyndigheterna på ett vattenråd?
Centralt för vattenförvaltningen är helhetsperspektivet på vattenresursen
och detta måste även genomsyra ett vattenråd. Huvudprincipen
är därför att vattenrådens geografiska ansvarsområden omfattar
ett huvudavrinningsområde – till exempel Lyckebyåns avrinningsområde-
eller ett större kustavsnitt då det gäller vattenråd för kusten.
När en mer lokal nivå krävs kan en arbetsgrupp inom vattenrådet
bildas.
Helhetsperspektivet innebär också att vattenrådet bör ansvara för
både grundvatten och ytvatten, och beroende på var, ibland även för

kustvatten (beroende på vilken samverkansform som utvecklas i distriktet).
Ansvarsområdet omfattar både kemisk och ekologisk vattenstatus.
Lokal förankring är en viktig fråga för vattenråden. Alla som berörs
av vattenförvaltningen, till exempel kommunerna, markägarna och
andra större intressenter måste kunna göra sin röst hörd i vattenrådet.
Det är även viktigt att mindre organisationer och enskilda kan vara
delaktiga på något sätt. Eftersom aktörerna är olika i olika områden
är lokal förankring och delaktighet en fråga som diskuteras löpande
med berörd länsstyrelse och vattenmyndigheten under ett vattenråds
bildande.
Vem tar initiativet att bilda vattenråd?
Inom Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt finns det en
lång tradition av vattenvårdsförbund. Det har främst varit dessa befintliga
vattenvårdsförbund/vattenförbund/vattenkommittéer som har
tagit initiativet till att bilda vattenråd. Men det finns även exempel
på att berörda kommuner eller fiskevårdsorganisationer tagit initiativet.
Alla som berörs av vattenfrågor är välkomna att höra av sig till
sin länsstyrelser eller vattenmyndighet för att diskutera hur framtida
samverkan kring vattenfrågor kan se ut. Länsstyrelser och vattenmyndigheter
arbetar också aktivt med att sammanföra berörda organisationer
inom olika avrinningsområden för att diskutera hur framtida
samverkan kan ske, och för att hjälpa till med bildandet av vattenråd.
Hur gör man om man vill bilda ett vattenråd?
Börja med att ta kontakt med ansvarig länsstyrelse. Diskutera tillsammans
vilka aktörerna är i området, vilken geografisk utbredning som
är aktuell och vilka övriga förutsättningar som finns för bildandet av
vattenråd. Glöm inte helhetsperspektivet – huvudavrinningsområde är
den naturliga avgränsningen och grundvatten ska ingå, men även en
aktuell kustremsa kan ingå i vattenrådets område. I många fall är det
lämpligt att bjuda in de berörda aktörerna till ett möte och diskutera
intresse och arbetsgång. Nästa steg kan vara att mötet tillsätter en
arbetsgrupp som tar fram ett detaljerat och konkret förslag på hur
vattenrådet kan se ut och vilka uppgifter det kan ha. Därefter kan det
vara dags för en remissomgång för synpunkter. Möten med gruppdiskussioner
med olika teman kring vattenrådsbildandet är också ett
arbetssätt för att enas om hur vattenrådet ska se ut och arbeta.
Kom ihåg att både ansvarig länsstyrelse och vattenmyndigheten finns
till er hjälp för att diskutera utformning av vattenråden, ge exempel och
delta i möten för att informera om den nya vattenförvaltningen.
!
Vattenråd i Västerhavets och
Södra Östersjöns vattendistrikt
Arbetet med att bilda vattenråd
har varit aktivt i Västerhavets vattendistrikt.
I december 2007 hade
12 vattenråd bildats och diskussioner
pågår i övriga områden. I
S Östersjön är tre vattenråd på
gång att bildas. Främst är det tidigare
vattenvårdsförbund som tar initiativet
till bildande av vattenråd.
En uppdaterad karta finns på
www.vattenmyndigheterna.se
9

10
Foto: Anna Ek
Foto: Hans Oscarsson
Efter det inledande skedet är det dags att ta fram en handlingsplan
där man kortfattat beskriver att man avser att arbeta tillsammans med
länsstyrelsen om de olika delar som ingår i vattenförvaltningen och att
man tar på sig ansvaret att fånga upp idéer på det lokala planet, samt
sprida underlag och information så att det går att följa hur delaktighetsprocessen
och förankringsprocessen fungerar.
Det blivande vattenrådet sänder sedan in ett dokument till länsstyrelsen
som är en kortfattad beskrivning om hur man tänker i helhetsperspektivet,
geografisk avgränsning, representativitet och andra
moment i handlingsplanen.
Länsstyrelsen bedömer om dokumentet innehåller de väsentligaste
delarna för att kunna ge ett startbidrag (bidrag kan också ges av vattemnyndigheten)
till fortsatt arbete med att ta fram t.ex. komplett
aktörslista, en mer genomarbetad handlingsplan som om möjligt
också innehåller en finansieringsplan.
Som stöd till länsstyrelsens bedömning om det tilltänkta vattenrådet
sänds underlaget till vattenmyndighetens kansli som bekräftar
inriktningen i dokumentet.
Som stöd till vattenmyndigheten sänder länssyrelsen in en
bedömning om
• handlingsplanen är uppfylld
• förändringsbehov är aktuella med anledning av handlingsplanen
• förslag och prioriteringar i det fortsatta samverkansarbetet
• vattenrådet kommer att fortsätta sin verksamhet
Därefter bekräftar vattenmyndighetens kansli att ett vattenråd är
bildat och registrerar detta.
Låt lokala behov vara utgångspunkten
Eftersom vattenråden är frivilliga så ska man också ha stor frihet att
själva välja organisationsform, medlemmar, arbetssätt med mera utan
för stor påverkan av länsstyrelser eller vattenmyndigheter. Det finns
alltså ingen bestämd mall för hur ett vattenråd ska se ut och verka, det
lokala behovet måste kunna styra. Förutsättningar är ju väldigt olika
till exempel mellan ett område där man sedan länge har ett aktivt
vattenvårdsförbund och ett område utan en liknande organisation.
Likaså är miljöproblemen styrande. Vilka frågor är viktigast för den
framtida vattenvården? Och på vilket sätt bör vattenrådet byggas upp
och arbeta för att hantera dessa frågor?

Vatten berör alla – vilket också ska speglas i deltagandet
Det är mycket viktigt vid bildande av vattenråd att deltagarna speglar
det samhälle vi har. Det innebär att både män och kvinnor från olika
kulturer och åldersgrupper ska kunna vara representerade. Om viktiga
grupper saknas måste vattenrådet ta ställning till hur ska kunna
bredda representationen.
Vilken kompetens behöver vattenråden?
Den kompetens hos vattenråden som vattenmyndigheterna och
länsstyrelserna efterfrågar rör inte bara vattenfrågor utan också mer
allmän kunskap om lokalsamhället. För att ett vattenråd på bästa sätt
ska kunna bedöma och ha kloka synpunkter på tillståndsbeskrivningar,
mål, åtgärdsplaner mm är det viktigt att deltagarna också har vissa
kunskaper i vattenfrågor och att man med jämna mellanrum uppdaterar
sina kunskaper om vatten, till exempel genom studiecirklar m.m.
Vattenmyndigheterna har också ett ansvar i utbildningsfrågan och
kommer att återkomma till vattenråden med förfrågan om vilken typ
av utbildning som efterfrågas.
Finansiering av vattenråden
Det finns ännu ingen särskild finansiering av vattenrådens drift, men
vattenmyndigheterna arbetar med att ändra på detta genom begära
medel från regeringen och visa på behovet av ökade medel till vattenrådens
arbete.
När ett vattenvårdsförbund ombildas till ett vattenråd innebär det
en förändring från att bedriva recipientkontroll till att arbeta med vattenförvaltning.
Det har visat sig underlätta om ekonomi och medlemsavgifter
för att sköta recipientkontrollen skiljs från kostnaderna för
samverkan och en eventuell kostnad för medlemskap i vattenrådet.
Hur upplöser man ett vattenråd?
Vad gör man om det lokala förankringsarbetet fungerar dåligt p.g.a.
brist på tid och intresse, eller om man har svårt att komma överens?
Detta är viktiga frågor som behöver lösas inom vattenrådet. Det är viktigt
att det kommer till länsstyrelsens kännedom vad som inte fungerar.
Både för att de kan hjälpa till att hitta lösningar, men även för att
kunna bedöma om den lokala förankringen fungerat eller ej. Vattenrådet
kan upplösa sig själv – om det sker på ett stadgeenligt sätt – och
rollen tas då över av ansvarig länsstyrelse så fort detta har blivit känt.
11

12
!
Åtgärdsprogrammet
Åtgärdsprogrammet ska spegla
skillnaden mellan dagens tillstånd
och miljökvalitetsmålet/normen.
!
Kraftigt modifierade vatten, KMV
En vattenförekomst skapad av
människan som på ett väsentligt
sätt ändrat sin fysiska karaktär (t.ex.
dammar).
Vilka uppgifter har ett
vattenråd?
Under de kommande åren är det ett antal uppgifter som ska lösas där
länsstyrelserna och vattenmyndigheten vill ha vattenrådens medverkan
(se 6-årscykel bild). Det första stora arbetet är kartläggning och
analys av våra vatten som sker under 2007 och 2008.
De olika momenten i vattenförvaltningsarbetet
Arbetet i vattendistrikten har inletts med att länsstyrelserna gjort en
indelning av sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i så kallade
vattenförekomster, det vill säga de vattenenheter/vattensträckor som
som man kommer att arbeta med.
För att vattenrådet skall fungera som den grupp av lokala kompetenser
i de olika momenten av förvaltningsplanen som vattenförvaltningen
innebär, behöver Vattenrådet tillsammans med länsstyrelserna
arbeta med följande delar:
• Kartläggning och analys – att ge underlag och granska underlag
i samband med kartläggningen och den ekonomiska analysen.
Eftersom detta arbete kommer att pågå fram till då beslutet skall
fattas om förvaltningsplan december 2009 och att detta underlag
även därefter skall vara föremål för revision så är det ett viktigt
moment i handlingsplanen.
• Miljökvalitet – att diskutera de kvalitetsmål, miljökvalitetsnormer
(MKN) som föreslås utifrån den naturvetenskapliga grund som
bedömningarna ger. Särskilt viktigt är det att diskutera expertbedömningarnas
giltighet.
• Åtgärdsprogram – att diskutera fram realistiska åtgärdsförslag och
granska framtagna åtgärdsprogram för att ha en bättre grund till
kostnadseffektiva lösningar. Åtgärdsprogrammet ska också innefatta
så kallade kraftigt modiferade vatten.
• Miljöövervakning – att diskutera förbättringar och kompletteringar
av övervakningsprogram så att de blir anpassade till direktivets krav.
• Lokal förankring – att fånga upp idéer på det lokala planet och
förankra förslag samt sprida information. Vattenråden ska ge länsstyrelserna
information och underlag så att det går att följa hur
delaktighetsprocessen och förankringsprocessen har fungerat.

Utöver detta kan vattenråden ha att ansvara för uppgifter som genomförandet
av recipientkontroll, vattenregleringsfrågor, biotopinventeringar
osv. som tidigare låg inom vattenorganisationens ansvar.
Så går det till
Länsstyrelsen gör ett första förslag på tillståndsklassning som man går
igenom tillsammans med vattenrådet för kompletteringar, eventuellt
nya bedömningar mm. Vattenråden kommer sedan att kunna komma
med synpunkter. I denna första 6-årscykel är det tyvärr mer bråttom
att komma in med synpunkter än vad vattenmyndigheterna tycker är
önskvärt. Antingen tas dessa synpunkter in direkt eller, om meningarna
går isär, så återkommer länsstyrelsen till vattenrådet för diskussion.
På samma sätt går vattenråd och länsstyrelse igenom de olika stegen
i vattenförvaltningen – miljökvalitetsmål, åtgärdsprogram, miljöövervakning
m.m. Se figur.
Nästa steg
Om bedömningarna fortfarande går isär, kan vattenrådet motivera sin
bedömning i de förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram
som rådet tagit fram i samverkan med länsstyrelsen och som kommer
att lämnas över till vattendelegationen för beslut. När vattenråd och
berörd länsstyrelse förhoppningsvis enats om tillståndsklassningen
och senare också övriga moment i vattenplaneringscykeln, ska vattenrådet
se till att skapa en bredare förankring i avrinningsområdet.
Det kan ske genom att man kallar till möten – gärna inom olika
delar av avrinningsområdet – för att nå ut med information så lokalt
som möjligt. Det finns naturligtvis flera andra sätt att få in synpunkter
och sprida information; via hemsidan, genom broschyrer, genom
kontakt med lokala media, genom att ställa ut underlag på kommunkontoret
med flera.
Bedömningarna är svåra!
I vissa vattenförekomster har vi ett bra dataunderlag med både biologiska
och kemisk-fysikaliska mätvärden som gör att vi är säkra på den
tillståndsklassning vi gör. Vi har också en bra bild av vad som orsakar
eventuella problem och vi har också en klar bild av hur lösningen
ser ut. Om vi har tur visar sig lösningen vara relativt enkel och kan
utföras till rimliga kostnader, så att vattenförekomsten kan gå från ett
sämre tillstånd till åtminstone god status fram till 2015. Om detta är
fallet kan vi minska vår övervakning av denna vattenförekomst till att
fortsättningsvis göra kontroller med några års mellanrum.
!
Vattnets status bestäms genom:
1/ ekologisk status
• Växtplankton
• Vattenväxter och bottenalger
• Bottenfauna
• Fiskfauna (ej kustvatten)
• Allmänna förhållanden (temp,
syre, näringsämnen, surhet, ljus,
salthalt)
• Övriga ämnen som släpps ut i
”betydande mängd”
• Hydromorfologisk status (flöde,
dammar, rätningar m.m.)
2/ kemisk status
• Prioriterade giftiga ämnen (33 st)
1

1
I de flesta fall ser verklighen lite annorlunda ut; vi har ofta för lite
dataunderlag, om vi har något alls, vilket gör att bedömningarna blir
osäkra. Vattenförekomsterna ska ändå bedömas, vilket ställer stora
krav på kunskap och erfarenhet. Här är vattenrådens och länsstyrelsernas
samlade kompetens avgörande för en bra bedömning.
!
Miljökvalitetsnormer klara ............................................................dec 2008
Översyn av övervakningsprogram .............................................dec 2008
Åtgärdsprogram, klart för samråd ..............................................dec 2008
Förvaltningsplan,klar för samråd ................................................dec 2008
Åtgärdsprogram, beslut .................................................................dec 2009
Förvaltningsplan, beslut ................................................................dec 2009
Införa system för Vattenavgifter ..........................................................2010
Påbörja åtgärder .......................................................................................2012
God vattenstatus .....................................................................................2015
Den lokala förankringen
Det är mycket viktigt att ett vattenråd förstår sin roll som den lokala
nivån i vattenfrågor. En fråga skall inte stanna bland de representanter
för vattenrådet som deltar på ett möte, utan skall föras tillbaka
till de organisationer som de representerar. För att ge ett exempel har
de kommunala representanterna ett mycket viktigt ansvar att föra
frågan tillbaka till den kommunala organisationen, både till de olika
verksamheterna och de politiska nivåerna, och till sina invånare. Ett
annat exempel är hur en naturskyddsförening eller ett fiskevårdsområde
tar frågan tillbaka till sin organisation.
Vattenrådet har också ett stort ansvar för informationsspridning
och diskussion på den lokala nivån, att prata med enskilda och
markägare till exempel. En del av verksamheten kan drivas i arbetsgrupper
kring olika frågor, och här har vattenråden en viktig roll som
initiativtagare och inspiratör.

Vattenmyndigheterna räknar med att vattenråden söker olika vägar
för att nå ut lokalt – genom bygdemöten, årsmöten, kontakter med
lokal press, lokala LRF-kretsar, utställning av material på kommunhus
eller genom webben. Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna kommer
beroende på tilldelning av resurser efter bästa förmåga att stödja
vattenrådens arbete med den lokala förankringen.
Framtida möjligheter
Vi ser stora möjligheter, och även stora fördelar, med att utvidga
vattenrådens arbete. Särskilt genom samarbete mellan kommunerna
längs med ett vattendrag eller kring en sjö. Ett par exempel kan vara
att ta fram gemensamma skyddsnivåer för små avloppsanläggningar
längs med ett vattendrag eller en kuststräcka, att arbeta gemensamt
med översiktsplaner med en helhetssyn på avrinningsområdet, eller ta
fram gemensamma planer för fiskevården.
Att kunna påverka
Varför ska man delta?
Svaren är naturligtvis olika för olika aktörer, men gemensamt för alla
är möjligheten att kunna påverka, bland annat de viktiga besluten om
miljökvalitetsnormer för vattnen och vilka åtgärder som ska göras för
att nå dessa. Vattendelegationens beslut kan inte överklagas, vilket
tydligt visar på behovet av att vara med och påverka redan från början.
För kommunerna finns ytterligare fördelar som ofta inte kommer
fram – kommunerna kommer att få ett bättre underlag för sin vattenplanering.
Samma underlag kan också användas för planläggning,
miljömålsarbete och åtgärdsarbete. På köpet kommer man också att få
system där information och data för de egna vattnen blir lättåtkomliga
både för kustvatten, inlandsvatten och grundvatten.
Hur kan ett vattenråd påverka?
Ett vattenråd är ingen myndighet och kan därför inte ta några beslut
kring de vattenfrågor vars ansvar ligger på länsstyrelser och vattenmyndighet.
Vattenrådets huvudsakliga uppgift är att vara ett samverkansorgan.
Beroende på organisationsform kan vattenråden naturligtvis
ta interna beslut, hur man ska gå vidare i vissa frågor etc.
1

1
!
Från vilket håll som initiativet
till bildandet av ”Vattenråd” än
kommer, så är resultatansvaret
för vattenförvaltningen kvar på
vattenmyndigheterna/länsstyrelserna.
Underlag och ansvar för
att sammanställa karaktärisering,
förslag till miljökvalitetsnormer
och åtgärdsprogram ligger på Vattenmyndigheterna/länsstyrelserna
i nära avstämning och förankring
under alla faser med vattenråden.
Vattenmyndigheterna/länsstyrelserna
bär också ansvaret för att
arbetet genomförs så att slutresultatet
får den kvalitet som krävs.
Det är viktigt att minnas att ett förslag som passerat genom ett vattenråd
har särskild tyngd inför att beslut ska tas av vattendelegationen
eftersom det anses väl förankrat i avrinningsområdet vilket försäkrar
att alla berörda intressen övervägts.
Andra sätt att påverka än genom vattenrådet
Både organisationer och enskilda personer kan ha en direkt kontakt
med länsstyrelser och vattenmyndighet och diskutera frågor inom
vattenförvaltningen. Vattenmyndigheterna önskar ändå att vattenfrågorna
skall behandlas inom vattenråden då mervärdet av att
diskutera sig fram till en gemensam lösning är så stor. Om ett vattenråd
inte är enigt kan alltid de enskilda parterna meddela avvikande
mening till både länsstyrelser och vattenmyndighet.
Hur ska den enskilda människan göra sin röst hörd?
I de vattenråd som nu bildas är det organisationer, företag, kommuner
och industrier som ingår. Den enskilda individen får göra sin röst
hörd genom dessa organisationer eller på lokal nivå i arbetsgrupper
som bildas kring en särskild sjö, kustavsnitt eller ett mindre delavrinningsområde.
Individen har också möjlighet att göra sin röst hörd
direkt till länsstyrelser och vattenmyndigheten. Hur den enskilda
individen skall göra sin röst hörd, och hur det hanteras praktiskt i vattenråden,
är en viktig fråga vid bildandet.
Mycket är fortfarande oklart!
Vilken juridisk status målen/normerna kommer att få är ännu inte
klart (januari 2008) Likaså är det fortfarande oklart hur åtgärdsprogrammen
ska utformas, hur genomförandet ska gå till och vem som
ska betala. Klart är dock att detta blir mycket viktiga dokument och
att vattenråden tillsammans med länsstyrelsen kommer att ställas
inför frågor som åtgärders realism, kostnader m.m.
I ett senare skede (2009–2012), ligger det på kommuner och
myndigheter att se till att åtgärderna genomförs – här finns inget
åtagande för vattenrådet annat än att enskilda medlemmar som
privatpersoner och företag naturligtvis kan komma att bli ålagda att
utföra åtgärder.
Ett vattenråd kan dock, om det vill, arbeta med genomförande och
finansiering av åtgärder. Ett vattenråd kan till exempel komplettera
åtgärdsplanen som beslutas av vattendelegationen med andra åtgärder
som man vill genomföra. Denna finansiering kan ske genom Eu-medel,
statliga medel, kommunala medel etc., precis som många åtgärder

genomförs idag. Inom ett vattenråd finns stora möjligheter att utvidga
sin verksamhet.
Ett vattenråd är inte ansvarigt för att åtgärder genomförs!
Att delta i vattenrådens arbete innebär inte att man åtar sig att vare
sig genomföra eller finansiera åtgärdsplanerna. Finansiering och krav
på åtgärder sker separat från samverkan, och i skrivande stund är det
inte klart hur finansiering av åtgärder skall genomföras. Grunden i
direktivet är dock att ”förorenaren betalar”. Det är även klart att det
enbart är myndigheter såsom länsstyrelser och kommuner som kommer
att bindas till åtgärdskrav. Enskilda personer kommer inte att
krävas på åtgärder genom vattenförvaltningens åtgärdsplaner (men
kan naturligtvis fortfarande föreläggas att till exempel åtgärda sitt
avlopp enligt övrig miljölagstiftning).
Vanliga frågor
Var beredd på att det kan finnas en del frågor som kan ta sin tid att
hitta en lösning på. Nedan försöker vi svara på några av de frågor som
vi fått när vi varit ute och träffat vattenråd eller blivande vattenråd.
När är ett vattenråd ett vattenråd?
Den organisationsform som det blivande vattenrådet väljer styr
hur man internt behandlar bildandet av vattenrådet med eventuella
stadgar etc. Men det är även centralt att vattenrådet blir en godkänd
samarbetspart till länsstyrelsen och vattenmyndigheten. Mer om detta
kan du läsa på sidan 8.
Ett vattenråd kan på motsvarande sätt avsäga sig uppdraget, och då
får ansvarig länsstyrelse ordna samverkan på annat sätt.
Hur gör man om det finns flera grupper som vill bilda vattenråd?
Målsättningen med ett vattenråd är att samla alla intressenter som
berörs, och därför är grundmålsättningen ett vattenråd för ett område.
Undantagsvis kan det dock finnas skäl som gör att ett område täcks av
ett par råd, men detta får diskuteras med ansvarig länsstyrelse för att
hitta en organisationsform som passar behoven i området.
Vattenmyndigheten kommer att betrakta det vattenråd som man
bekräftat som sin legitime samverkanspartner vilket bör förhindra
att parallella vattenråd dyker upp inom samma vattenområde. Det
17

1
Foto: Rolf Hansson
finns dock alltid en möjlighet att i andra sammanhang framföra sin
mening, men förslag eller åsikter som kommer genom vattenrådet
kommer att ha en särskild stark ställning.
Måste det finnas ett vattenråd inom varje avrinningsområde?
Nej det måste det inte, det kommer säkert finns flera mindre områden
där ingen aktör känner att de vill ta initiativet till att bilda vattenråd.
De lokala förutsättningarna får styra behovet. Ansvaret för att
samverkan kommer igång ligger då på vattenmyndigheten och länsstyrelserna
som tillsammans med aktuell kommun får finna lämpliga
former för detta.
Mindre fristående avrinningsområde kan ingå i ett större närliggande
vattenråd och kan här bilda en arbetsgrupp kring sitt vattendrag.
Hur gör man om en viktig intressent inte vill vara med?
Vattenrådets målsättning ska vara att deltagarna ska spegla intressenterna
i området. Bildande av vattenråd bör dock inte hindras av att
någon intressent inte vill vara med. Hittills har detta inte varit något
stort problem. Om någon intressent ändå skulle välja att stå utanför
vattenrådet har den fortfarande möjlighet att delta i samverkan och
samråd med länsstyrelse och vattenmyndighet. Vattenmyndigheten
vill dock betona de fördelar som finns med deltagande i ett vattenråd.
Det är viktigt att lyfta frågan om en organisation inte vill delta till
vattenmyndigheten då problematiken troligtvis inte bara rör det akuella
området utan också organisationens inställning i hela distriktet.
Hur fattas beslut inom ett vattenråd?
Hur vattenråden fattar beslut om vilket eller vilka förslag man vill
ställa sig bakom avgörs av vattenråden själva. För att kloka synpunkter
inte ska försvinna vill vattenmyndigheten därför inte bara ha in
majoritetsförslaget utan också de alternativa förslag som kommit
fram. Alla måste också ha möjlighet att till ett beslutat förslag bifoga
avvikande uppfattning.
Naturligtvis har det förts fram en oro om att man kommer att ha
för olika åsikter inom vattenrådet. Men de organisationer som arbetat
länge kring gemensamma vattenproblem är dock eniga: att träffas och
prata ger en förståelse och en kunskap för varandras situation, och ger
på så sätt förutsättningarna för att hitta lösningarna. ”Att bestämma
sig för samarbete” är en bra utgångspunkt.

Vad händer om vattenrådet har en annan uppfattning än länsstyrelsen?
Om detta inträffar överlämnas bådas bedömning till vattendelegationen
för beslut. Det är också viktigt att komma ihåg att det inom
samrådsprocessen finns ytterligare möjligheter att framföra sina
ståndpunkter.
Hur mycket arbete blir det för vattenrådet?
En del av svaret hänger på hur mycket resurser som kommer att
avsättas för samverkansarbetet framöver. Vattenmyndigheterna har
påpekat för miljödepartementet att det är viktigt med resurser för att
få till stånd bra samverkansarbete och allmänhetens deltagande samt
att detta i sin tur är en förutsättning för ett framgångsrikt vattenvårdsarbete.
Vi tror att det arbete ett vattenråd tar på sig framöver kan
komma att variera beroende på dels vattenrådets storlek och intresse,
men också på de externa resurser som kan komma att skjutas till.
När man tänker igenom vilket arbete man är beredd att ta på
sig får man inte glömma att även utan vattenråd skulle man för sin
organisations räkning varit tvungen att ta ställning till ungefär samma
frågor. För kommunerna kommer dessutom statusbeskrivningar och
bedömningar av olika vatten att bli ett mycket användbart underlag i
översiktsplaneringen. Långsiktigt tror vi att arbetet blir en besparing
då samarbetet ger bättre kunskap och bättre beslut och prioriteringar.
Exempel på vattenråd
Hur kan ett vattenråd se ut?
De vattenråd som hösten 2007 är bildade i Västerhavets och Södra
Östersjöns vattendistrikt har majoriteten sin utgångspunkt från befintliga
vattenvårdsförbund/vattenförbund/vattenkommittéer. Vi visar
på fyra olika organisationsformer.
Ätrans vattenråd – ett vattenvårdsförbund ombildas till
vattenråd
Vattenvårdsförbundet har ombildats till vattenråd genom en
breddad verksamhet och med fler medlemmar och aktörer. De
flesta medlemskommunerna har bildat vattendirektivsgrupper
så att arbetet breddas inom kommunerna och kunskap tas till
!
Idealbilden för vattenmyndigheterna
är att vattenrådet också tar fram
tillståndsbeskrivningar, ekonomisk
analys, miljöövervakningsprogram,
miljökvalitetsnormer, undantag,
referenstillstånd, bedömningar
av risken att inte uppnå god vattenstatus,
åtgärdsprogram och
förvaltningsplan för sitt speciella
avrinningsområde. Som situationen
är för tillfället då inga extra
resurser finns för vattenrådens
verksamhet, kommer dock mycket
av det praktiska arbetet att utföras
på länsstyrelserna.
19

20
vara. Vattenrådet bildar arbetsgrupper kring olika teman såsom
recipientkontroll och övergödning.
Läs mer på www.falkenberg.se
Lyckebyåns vattenråd
Lyckebyån är ett exempel på ett vattenråd där man byggt på
en etablerad grundfunktion i form av vattenförbund där kommuner
och verksamhetsutövare som fiskerättsägare, markavvattningsföretag,
kraftföretag och industriföretag ingår. Vid
behov breddar man representationen genom att adjungera
ideella organisationer, markägare och andra intresseorganisationer.
Läs mer på www.lyckebyan.org
Gullmarns vattenråd – kommunerna tar initiativet
I september 2007 bildades Gullmarns vattenråd genom att
kommunernas initiativ. Rådet har en styrelse där kommuner,
organisationer och företag finns representerade, sammanlagt
tio stycken. För att bredda vattenrådet har man också en
observatörsgrupp där de som inte har en plats i styrelsen kan
komma till tals. Man kommer också att bilda arbetsgrupper
för olika verksamhetsområden.
Geografiskt omfattar vattenrådet hela Gullmarnfjordens
avrinningsområde, vilket innebär att man förutom huvudflödet
Örekilsälven också ser ett antal mindre vattendrag som sitt
verksamhetsområde.
Ringsjöns vattenråd – ombildning av kommitté till vattenråd
Ringsjökommittén har ombildats till Ringsjöns vattenråd. I
nuläget har endast två organisationsförändringar genomförts.
Arbetsgruppen omorganiseras och en fast sekreterare knyts
till vattenrådet. Kommitténs gamla arbetsgrupp ersätts av ett
arbetsutskott, bestående av vattenansvariga i kommunerna
samt rådets sekreterare.
Ringsjöns vattenråd är ett samarbetsorgan där kommunerna
samt ett antal organisationer och företag med intresse och
verksamhet i sjön deltar. Rådets huvuduppgift är att övervaka
sjöns tillstånd samt verka för att förbättra vattenkvaliteten och
minska övergödningen.
Läs mer på www.ringsjon.se

Emåförbundet – ett utökat samarbete i avrinningsområdet
Emåförbundet bildades 2004 genom att Emåns vattenförbund
och Emåområdets intresseförening slogs ihop. Numera finns
endast en organisation som arbetar med bland annat vattenfrågor
i ett avrinningsområdesperspektiv i Emåområdet.
Emåförbundets styrelse består av 13 ordinarie och 13 ersättare.
Styrelsen har en bred representation från kommuner, länsstyrelser,
näringsliv NGOs med flera. Detta gör att Emåförbundet
kommer att arbeta som ett vattenråd.
Flera arbetsgrupper finns inom förbundet: fiske, fysisk
planering, vattenservice, jord- och skog, förebyggande vattenhushållningsgrupp,
akut vattenhushållningsgrupp, fiskenätet,
vattendragsgrupper.
Läs mer på www.eman.se
Foto: Håkan Lagesson
21

22
Vill du veta mer?
Webbplatser
www.vattenmyndigheterna.se
Om vattenmyndigheternas verksamhet
www.viss.lst.se
VattenInformationsSystem för Sverige (VISS)
www.gis.lst.se/vattenkartan
Kartinformation om vattenförvaltningens innehåll
www.vattenportalen.se
Webbplats om vattenförvaltningen i Sverige
www.naturvårdsverket.se
Naturvårdsverkets webbplats om vattendirektivet, svenska miljökvalitetsmål,
miljökvalitetsnormer samt vattenfrågor i Sverige
www.sgu.se
Sveriges Geologiska Undersöknings webbplats om grundvatten
www.miljomal.nu
Miljömålsportalen (om arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen)
Styrdokument
Ramdirektivet för vatten
(Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG)
Vattenförvaltningsförordningen
(SFS 2004:660)
Förordning med länsstyrelseinstruktion
(SFS 2004:663)
Miljöbalken
(SFS 1998:808)

Kontaktuppgifter Vattenmyndigheterna
Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Kansli: 0480-82 000
vattenmyndigheten@h.lst.se
Vattenvårdsdirektör, Dea Carlsson
Vattenmyndigheten Västerhavet
Kansli: 031-60 50 00
vattenmyndigheten@o.lst.se
Vattenvårdsdirektör, Björn Sjöberg
Beredningssekretariaten
Länsstyrelsen i Blekinge län
Telefon: 0455-870 00
beredningssekretariat@k.lst.se
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Telefon: 023-81 000
beredningssekretariat@w.lst.se
Länsstyrelsen i Gotlands län
Telefon: 0498-29 21 00
beredningssekretariat@i.lst.se
Länsstyrelsen i Hallands län
Telefon: 035-13 20 00
beredningssekretariat@n.lst.se
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Telefon: 036-39 50 00
beredningssekretariat@f.lst.se
Länsstyrelsen i Kalmar län
Telefon: 0480-82 000
beredningssekretariat@h.lst.se
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Telefon: 0470-860 00
beredningssekretariat@g.lst.se
Länsstyrelsen i Skåne län
Telefon: 040-25 20 00
beredningssekretariat@m.lst.se
Länsstyrelsen i Värmlands län
Telefon: 054-19 70 00
beredningssekretariat@s.lst.se
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Telefon: 031-60 50 00
beredningssekretariat@o.lst.se
Länsstyrelsen i Örebro län
Telefon: 019-19 30 00
beredningssekretariat@t.lst.se
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Telefon: 013-19 60 00
beredningssekretariat@e.lst.se
2