Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sid. 38 | familjesidan<br />
Jan-Olof Hellsten heter jag som kommer att ansvara för familje sidan ett<br />
tag framöver. Jag tillhör S:t Lars församling i Uppsala. Fyra barn och sju<br />
barnbarn har jag och har arbetat med det mesta inom utbildning. Följande<br />
berättelse får duga som presentation. Den handlar om en av de gånger jag<br />
lärt mig något av ett barn som just då sett klarare än jag.<br />
Det här hände för en del år sedan. Jag hade haft en samling med ett tiotal<br />
barn mellan nio och tolv år. Nu skulle vi avsluta kvällen med bön och jag<br />
frågade om de hade något särskilt som de ville lägga fram för Herren. En<br />
av pojkarna berättade att han var med i skollaget som i morgon skulle<br />
spela fotboll mot ett annat skollag. ”Jag vill be för att vi vinner”, sa han.<br />
Jag var tveksam till idén och menade att Gud knappast skulle ta parti för<br />
det ena laget? Hela gruppen blev engagerad i diskussionen. Till slut sa en<br />
av flickorna: ”Men kan du inte låta Gud själv bestämma vad han ska<br />
göra?” Då blev jag svarslös. Jag kunde ju inte välja för Gud. Så vi bad för<br />
hemmaskolans seger i matchen.<br />
Jag tror att det finns många vuxna som har gjort liknande erfarenheter<br />
och skulle gärna göra en familjesida om det. Skriv alltså till mig på <strong>Km</strong>:s<br />
redaktion, och berätta om tillfällen när du lärt dig något om tron eller har<br />
växt andligen genom barns förmedling.<br />
Jag fick förresten aldrig reda på hur matchen slutade.<br />
”Mänsklighetens framtid går via familjen”<br />
skrev Johannes Paulus ll i en så<br />
kallad apostolisk skrift: Familiaris<br />
Consortio. Det är stora ord. Lite väl<br />
stora verkar det kanske för den som står<br />
mitt i vardagens kaos, fullt upptagen<br />
med att klara av den närmaste halvtimmen.<br />
Mänsklighetens framtid? Vad kan<br />
familjen göra åt den? Barnen förstås,<br />
utan dem blir det ingen framtid alls.<br />
Men Johannes Paulus menar också att<br />
familjens gemenskap och omsorg kan<br />
återspegla Guds kärlek och då även<br />
förmedla den till andra. Det är alltså<br />
inte så konstigt att det i många sammanhang<br />
i vår Kyrka talas om hur viktigt<br />
det är att värna om familjen. Det är<br />
bra. Men hur går det till?<br />
Det finns många slag av barnfamiljer i<br />
våra församlingar. I några finns det två<br />
föräldrar, i andra bara en. I det nutida<br />
Sverige är många av dem helt utlämnade<br />
åt sig själva. Mor- och farföräldrar bor<br />
långt borta; barn som går i förskola eller<br />
på fritids måste hämtas direkt efter jobbet.<br />
Efter jobbet är man visserligen ledig<br />
men ska hela tiden vara till hands för<br />
barnen. När ska en ensamförälder få tid<br />
att utveckla sin tro eller ens gå och köpa<br />
kläder till sig själv. Och när ska ett för -<br />
äl drapar få tid med varandra? Det är<br />
lätt att man reduceras till att enbart vara<br />
förälder som lever för barnen och i värsta<br />
fall även genom barnen. Visst, det är<br />
ofta både stimulerande och meningsfullt<br />
men det är svårt att vårda en vuxenrelation<br />
under sådana förhållanden. Familjens<br />
främsta uppgift är ju ändå (fortfarande<br />
enligt Familiaris Consortio) att ”mer<br />
och mer bli vad den är dvs. en gemenskap<br />
i liv och kärlek”. Förr kunde man<br />
be vännernas tonåringar att sitta barnvakt<br />
någon gång men så fungerar det<br />
inte längre.<br />
Detta låter kanske inte som en angelägenhet<br />
för församlingar och nationella<br />
missioner och det största ansvaret vilar<br />
naturligtvis på familjens medlemmar<br />
själva att respektera, bry sig om och<br />
Vid <strong>Km</strong>:s köksbord. Jan-Olof Hellsten vikarierar som redaktör<br />
för vår familjesida<br />
Foto Birgit Ahlberg-Hyse<br />
Att värna om familjen – ord eller verklighet?<br />
ägna tid åt varandra så att gemenskap<br />
och kärlek växer. Men för att hjälpa<br />
dem med det kan en insiktsfull församling<br />
organisera något slags ”barnvakt”.<br />
Det kan ge ensamföräldern en stunds<br />
vila och ro, eller kanske möjlighet att gå<br />
till bikt. Det kan ge ett föräldrapar<br />
tillfälle att göra något på tu man hand.<br />
Det är ingen dålig insats av en kyrka<br />
som vill värna om familjen. Kanske kan<br />
det dessutom kombineras med en<br />
romantisk supé i församlingens regi.<br />
Den pastorala omsorgen om familjen<br />
bör ge möjlighet för vuxna att få utveckla<br />
sin egen gemenskap och sin egen tro<br />
men man måste inte alltid skilja föräld -<br />
rar och barn för att nå det målet.<br />
Tvärtom finns det många församlingar<br />
som har goda erfarenheter av familjeläger.<br />
Någon tar hand om barnen –<br />
man turas om eller har med sig några<br />
ungdomar från församlingen – medan<br />
de vuxna kan samlas kring något tema<br />
eller samtala och stödja varandra i de<br />
problem och glädjeämnen som det inne -