Sista sidan – Byggstart i kvarteret Anund på ... - Borlänge Energi

Gruppförsändelse (samhällsinformation) 

till samtliga postavlämningsställen 

Det känns bra när jag 

får räkningen och ser att 

elpriset för vindkraften 

varit drygt 30 öre lägre 

per kWh. 

sid 6 

Borlänge energi, TunAByggen ocH Borlänge kommun informerAr om ByggAnde, Boende ocH miljö i Borlänge · nr 3 · okToBer 2010 

Peace, love & solenergi Tack vare ”Beza” kan 

Peace & Love få en scen som drivs med solenergi . SID 3 

Kan en hund Källsortera, så Kan du! 

Hunden Faxe visar hur det ska gå till. SID 4 

cykla 

i höst 

Sista sidan – Byggstart i kvarteret Anund på Hagalund 

sid 12–13 

de nya hastighetsbegränsningarna ska ge 

säkrare trafik, bättre miljö och mindre buller. SID 8

Peace, love & solenergi 3 

FAXE – den källsorterande hunden 4 

Med raps i tanken 5 

Christer betalar mindre med Vind-el 6 

Ett decennium med fiber 7 

Är farten rätt i Borlänge? 8 

Höstmys och gräddfil till Hönsarvet 9 

Kraftsamling för fler bostäder 10 

Cirkel påverkar framtidens JAX 11 

cyKelstaden borlänge 12 

Räddningstjänsten Dala Mitt 14 

Borlängekrysset 15 

Ettkrysstvå 15 

Information från Stadsbyggnadskontoret 16 

Byggstart i kvarteret Anund på Hagalund 16 

information om dricksvattnet i borlänge 

analysresultat v 19/2010 – v 36/2010 

Alla analyser enligt kontrollprogrammet har tagits. Av dessa rapporterades 1 st. 

som tjänliga med anmärkning p g a en för hög förekomst av actinomyceter 

Denna anmärkning är ur hälsosynpunkt helt ofarlig, actinomyceter förekommer i 

allt grundvatten och kan i stora koncentrationer medföra lukt på vattnet. Orsaken 

till att den då och då ger upphov till anmärkningar är oftast dålig omsättning. 

Uteblir tidningen 

De som bor i Borlänge skall få den här tidningen direkt i sin brevlåda. Den tjänsten betalar 

vi för. Tidningen distribueras som samhällsinformation, vilket innebär att även du som har 

”reklam, nej tack” på din brevlåda skall få den. Har tidningen uteblivit så kan du hämta den 

på kommunens stadsbyggnadskontor. Den finns även i stadshusets reception. 

Bo i Borlänge · nr 3 · 2010 · Årgång 20 

Adress Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge 

Ansvarig utgivare Emma Agneteg, Borlänge Energi 0243-730 60 

Produktion RR Reklambyrå, 023-232 90 

Text RR Reklambyrå och Sofia Alm, Mitt i Prick 

Foto RR Reklambyrå och Sofia Alm, Mitt i Prick 

Tryck Dalarnas Tidningar, Falun, oktober 2010 

2 • Bo i BorlängE • nr 3 • 2010 

bo i borlänge och 

läs bo i borlänge! 

Bo i Borlänge ges ut fyra gånger per 

år i samarbete mellan Borlänge Energi, 

Borlänge kommun och Tunabyggen. 

i tidningen får du som bor i kommunen 

tips och nyttig information. 

Har du några frågor eller tips till tidningen 

tar vi tacksamt emot dem på 0243-730 60 

eller kundcenter@borlange-energi.se 

frågor & svar 

vanliga frågor till 

borlänge energis Kundcenter 

Har du någon fråga till Borlänge Energi? Skicka in den till 

Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. 

Du kan också ringa till Kundcenter på 0243-730 60, e-posta 

på kundcenter@borlange-energi.se eller ställa frågan på 

www.borlange-energi.se 

Nedan ser du exempel på några vanliga frågor som Kundcenter brukar få. 

För fler exempel, se www.borlange-energi.se 

bildäcK 

Tar ni emot gamla bildäck på Fågelmyra? 

Svar Fågelmyra tar emot däck med eller utan fälg. Max åtta däck för privatpersoner. 

vattenmätaren 

Varför snurrar vattenmätaren trots att ingen tappning sker? 

Svar Det läcker någonstans i fastigheten! Kontrollera kranar, toaletter och 

säkerhetsventiler.

”Beza” vid scenen som kanske kommer att drivas med solenergi under Peace & love nästa år. 

Peace, love 

Projektet med solenergiscenen startade med en förfrågan 

till Borlänge Energi från den nystartade organisationen 

Peace & Love Foundation, som arbetar för mänskliga rättigheter, 

miljö och mångfald, Ronny Arnberg, Borlänge 

Energi, tyckte idén var lysande. 

– Det blir antagligen någon form av ”unplugged”- 

scen, säger Ronny. Vi har också haft en student från 

Grekland som har tittat på möjligheterna att driva Peace 

& Love-caféet med solenergi. 

scenen utanför cozmoz 

Bezawit ”Beza” Jemberu kommer från Etiopien och har 

det senaste året läst magisterprogrammet i solenergi på 

Högskolan Dalarna. 

– Det handlar om den fasta utomhusscenen utanför 

Cozmoz, säger Beza. Tre system med solpaneler sätts 

upp på närliggande byggnader. Enligt mina beräkningar 

skulle dessa kunna generera 24 MWh per år. Under festi- 

Peace, love & solenergi 

En scen på Peace & 

love som helt drivs av 

solenergi – Det kan bli 

verklighet tack vare ett 

projekt som högskole- 

studerande ”Beza” har 

arbetat med. 

& solenergi 

valen kan energin driva scenen. Resten av året skulle den 

kunna levereras till Musikskolan och Cosmos där den i 

så fall täcker upp för 42 procent av den totala energiåtgången. 

flera investerare 

–Vi tycker att lösningen låter intressant och jag kan tänka 

mig att det blir en mix av flera energiaktörer i Dalarna 

som tar investeringen, säger Ronny. Peace & Love är ett 

utmärkt tillfälle att visa upp ny miljövänlig teknik. 

Beza är övertygad om att framtidens energilösning 

stavas solenergi och vill gärna jobba med forskning i ämnet. 

– Idag är effektiviteten från solpaneler ganska låg. Jag 

skulle vilja arbeta med forskning som strävar efter att öka 

effektiviteten. Gärna i Sverige. Jag trivs alldeles utmärkt 

här och tycker Borlänge är en lugn och bra stad att studera 

i. 

Peace & Love är ett 

utmärkt tillfälle att 

visa upp ny miljövänlig 

teknik. 

Bo i BorlängE • nr 3 • 2010 • 3

Faxe – den källsorterande hunden 

stadsnät i 

tunabyggens 

lägenheter 

Det stora arbetet med att förse merparten av 

Tunabyggens lägenheter med fiberuppkoppling 

är nu avslutat och hyresgästerna kan nu 

utnyttja iP-TV, iP-Telefoni samt internet via 

Borlänge Stadsnät. 

– Hyresgästerna erbjuds ett bredare utbud av tjänster, 

säger Jan-Erik, Lindroth, chef på Borlänge Stadsnät. 

Många har tidigare klagat över att de sitter fast i avtal 

med leverantörer. Stadsnätet är ett öppet nät vilket 

innebär att du fritt väljer vilken leverantör och vilka 

tjänster du vill ha. Avtalstiderna är betydligt kortare 

och konkurrensen gör att priserna på tjänsterna pressas 

rejält. 

energisparartips 

1 

stäng av tv:n 

ordentligt 

Stäng av TV:n med strömbrytaren, inte med fjärrkontrollen. 

En TV som enbart stängs av med fjärrkontrollen 

drar på ett år ca 40 kWh mer än om den 

varje gång stängs av med strömbrytaren. Brandrisken 

minskar dessutom. 

2 halvera din förbrukning 

av varmvatten 

Använd vattenbesparande kransilar och duschmunstycken. 

Du kan halvera din varmvatten förbrukning 

med utrustning för några hundra kronor. 

3 

installera en 

takfläkt 

Installera en takfläkt på övervåningen om du bor i ett 

en och en halvplans-hus. Den hjälper till att föra ner 

den värme som samlas på övervåningen till bottenvåningen. 

4 temperaturen 

i kyl och frys 

I frysen ska det vara - 18 grader och i kylskåpet 

mellan +2 och +6 grader. En grad kallare än vad 

som behövs ökar förbrukningen med ca 5 %. 

5 se över 

energiförbrukningen 

Tänk efter hur ditt hus har fungerat under vintern. 

Börja planera nu om du behöver göra något åt värmesystemet, 

eller värmeisoleringen. 

6 låt solen 

värma huset 

Om du eldar med ved och vill ha det lite bekvämare 

så kan du installera en solfångare. Solfångaren producerar 

varmvatten på sommaren och ofta behöver man 

inte elda alls mellan maj och september. 


Faxe och hans hundkollega Kompis är antagligen världens enda källsorterande hundar. 

faxe 

– den källsorterande hunden 

Kan en hund källsortera, så kan du! Den 30 augusti fick 1 796 åskådare 

på Domnarsvallen både se Brage vinna över Väsby och när hunden Faxe 

källsorterade sopor i pausen. 

För mer information om anders och hans hundar, 

se www.klicker.se 

Faxe, som är av rasen australisk kelpie, sorterade träffsäkert 

de sex fraktionerna – plast, metall, papper, elektronik, 

pant och batterier. Ivrigt påhejad av Brage-klacken. 

– Faxe gillar applåder så en egen hejarklack gjorde 

inte hans ego mindre, säger husse och hundtränare Anders 

Lundberg. 

Faxe och hans yngre hundkollega Kompis har gott om 

uppdrag och får ofta visa sina talanger på skolor, hos bostadsbolag 

eller företag och organisationer som vill framhålla 

sin miljöprofil. Anders har själv ett förflutet på Borlänge 

Energi, där han bland annat var med och införde 

kompostpåsen. 

KlicKermetoden 

– Det är ett roligt sätt att uppmana människor att källsortera 

utan att det blir för mycket “pekfinger”, förklarar 

Anders. Det är så enkelt att källsortera att till och med en 

hund klarar det. 

Hundarna har tränats med den så kallade klickermetoden 

som går ut på att aldrig bestraffa felbeteende utan 

endast belöna rätt beteende. Förutom hundar har Anders 

även tränat häst, gris, struts och höns.

Med raPs i tanken 

Med raps i tanken 

Två nya fräscha sopbilar rullar nu på Borlänges 

gator. Bilarna drivs av rME som är ett bio- 

bränsle bestående av rapsolja blandat med 

metanol. 

Rapsolja RME (Rapsmetylester) innehåller ungefär lika mycket energi per 

liter som dieselolja. Motorns verkningsgrad är densamma och åtgången 

vid RME-drift är således jämförbar som vid dieseldrift. Den som äger en 

dieselbil som är godkänd för RME kan minska bidraget till växthuseffekten 

påtagligt genom att köra på detta bränsle. 

miljövänliga tranPorter 

– Det är ett sätt att göra transporterna mer miljövänliga, säger Christian 

Olhans, sektionschef Avfall och Transport. Koldioxidutsläppen minskar 

med 60–80 procent med RME-drift. Vår entreprenör Ernst Express, som 

sköter transporten av brännbart avfall från Fågelmyra till Bäckelund, använder 

RME för drift av sina fordon. I vår bilpark är det de två nya sopbilarna 

som drivs med RME, men vi ser också över möjligheten att konvertera 

de äldre bilarna. 

lennart gustafsson, Borlänge Energi, gör sig 

klar för en färd i en av de nya sopbilarna. 

*Borlänges miljö och Borlängeborna är vinnare när vi återvinner avfall. 

(Källa: 365 fördelar med Borlänge) 


Billigare elPris Med vindel 

Vindkraften har medvind i Dalarna och intresset för att köpa andelar i nya vindkraftverk är stort. 

– Fördelarna är att det är närproducerat, miljövänligt och ekonomiskt, säger Christer Ekström som sedan 

några år tillbaka betalar ett lägre elpris tack vare andelar i vindkraft. 


christer betalar 

mindre med vind-el 

Borlänge Energi är delägare i Dala Vind AB som bygger 

vindkraftverk främst åt Dala Vindkraft Ekonomisk 

förening och åt sig själv. Bolaget ägs av bland annat besparingsskogarna 

i norra Dalarna, företag och privatpersoner. 

Det senaste projektet handlar om vindparken 

på Tavelberget cirka 10 km nordost om Linghed i Falu 

kommun. Där har Dala Vindkraft Ekonomisk förening 

köpt ett halvt av de fem nya vindkraftverken och för att 

finansiera detta finns nya andelar tillgängliga att köpa. 

billigare Per Kilowattimme 

– Man kan säga att du äger en del av din elproduktion när 

du äger andelar i VindEl, säger Per Magnusson på Borlänge 

Energi. Du bidrar till utvecklingen av miljövänlig 

el och gör samtidigt en bra affär. En köpt andel ger dig 

rätt att köpa 1 000 kWh VindEl per kalenderår till ett förmånligt 

pris. Priset per andel är 6 600 kr och rekommendationen 

är att du maximalt köper andelar motsvarande 

80 procent av din årsförbrukning. Förutsättningen är att 

du är elhandelskund hos Borlänge Energi eller Dala Kraft. 

Christer Ekström slog till för några år sedan och köpte 

två andelar. 

– Man blir inte rik på att vara andelsägare, men det 

känns bra när jag får räkningen och ser att elpriset för 

1000 kWh/andel 

genom att köpa andelar i dala vindkraft kan du nu få 

tilllgång till vindproducerad el (vindel). Priset per andel 

är 6 600 kr. en administrativ avgift om 400 kr inkl 

moms tillkommer per förvärv och anläggning (oavsett 

antalet andelar), vilket innebär att teckna andelar på 

en fast bostad plus ett fritidshus kostar två administrativa 

avgifter. 

en andel ger rätt att förmånligt (till självkostnad) köpa 

1 000 kWh vindel per kalenderår. rekommendationen 

är att du maximalt köper andelar motsvarande 

80% av din årsförbrukning. Förutsättningen för att 

köpa andelar i dala vind är att du är elhandelskund 

hos Borlänge energi eller dala kraft. Planerad leveransstart 

av vindel för de nya andelarna är den 

1 januari 2011. sammantaget erbjuder föreningen 

2 500 andelar till försäljning under 2010. 

Besök www.borlange-energi.se för mer information. 

där kan du även ladda hem en teckningsanmälan för 

andelar i vindel. 

Christer Ekström tycker det finns många 

fördelar med att äga andelar i vindkraft. 

vindkraften varit drygt 30 öre lägre per kWh. När 

jag köpte andelarna bodde jag i lägenhet och hade 

en årsförbrukning på 3 500 kWh och därför ansåg 

jag det var lämpligt att börja med två andelar som 

gav 2 000 kWh tillsammans. Nu när jag bor i hus 

och har en högre förbrukning finns möjligheten 

att köpa ytterligare någon andel. 

öKad förståelse 

– Du riskerar inte att förlora något, säger Per. Avkastningen 

blir högre än hos banker och motsvarar 

i dagsläget en bankränta på nio procent. 

När nya vindkraftverk byggs går erbjudanden 

om andelar alltid först ut till de boende i området 

där vindkraftverken ska byggas. Något som brukar 

få bygden att sluta upp kring projekten. 

– Jag tycker det är bra att vi ges möjligheten att 

köpa andelar i de vindkraftverk som etableras i vår 

närhet, säger Christer. Det skapar en ökad förståelse 

till byggnationerna och vi får vara med och dra 

nytta av dem. Det skulle inte vara lika roligt om något 

stort kraftbolag byggde en massa anläggningar 

och behöll vinsten för sig själv. Jag vet att det fungerar 

och att jag har en lägre kostnad varje månad. 

Det känns helt tryggt att vara andelsägare. 

foto: daniel asPlund, 

falu energi & vatten

Det är 10 år sedan de första villorna fick den nya 

”elektriciteten”. Först användes den bara till inter- 

net, sedan kom telefoni, TV, film ”on demand” och 

mycket annat. Vad använder vi den till om 10 år? 

ett decenniuM Med FiBer 

allt går ju me fiber 

– är det något konstigt med det? 

En anslutning till den nya digitala infrastrukturen med 

optisk fiber är en säker anslutning till framtiden. Men det 

är faktiskt 10 år sedan de första villorna i Borlänge fick 

sin fiberanslutning. Optisk fiber är ingen dagslända som 

kommer att bli omkörd av ny teknik efter några år. Det 

är fysikens lagar och ljusets hastighet som ger fibern dess 

fördelar och det är inget som kommer att förändras. 

grannsamverKan 

För tio år sedan var kanske en fiberanslutning inte något 

som gemene man funderade på i allmänhet. Men 

ett antal villaägare på Hagalund såg möjligheten när utbyggnaden 

började ske till skolor, företag och offentliga 

verksamheter. Redan då, precis som på många andra 

områden senare, startades en grannsamverkan där villaägarna 

organiserade sig och ordnade själva med grävning 

i sitt område. 

De här 40 villorna på Hagalund som faktiskt inte bara 

var de första i Borlänge utan även det första villaområdet 

i hela landet med att få fiberanslutning. 

I ett pilotprojekt där också Ericsson medverkade med 

ny teknologi visade Borlänge en framsynthet och vilja 

att satsa på nya idéer. Genom att tänka framåt och börja 

att samförlägga tomslang vid grävning för el- och fjärrvärme 

har den digitala infrastrukturutbyggnaden också 

kunnat fortsätta på ett smidigare sätt. Det här var en viktig 

grund till att Borlänge idag är ett av de främsta stadsnäten 

i landet. 

Optisk fiber är ingen 

dagslända som kommer 

att bli omkörd av ny teknik 

efter några år. 

200 gånger snabbare 

För tio år sedan var en fiberanslutning ett stort steg. Vi 

kan nästan jämföra det med hur det var när elektriciteten 

kom för hundra år sedan. År 2000 gick IT-utvecklingen 

med stormsteg. På två år hade datorinnehavet i hemmen 

ökat från 50 till 75 procent. Anslutningen till Internet i 

hushållen hade på samma tid ökat från 30 till 65 procent. 

Men för de allra flesta innebar en Internetanslutning 

år 2000, en modemuppkoppling med enbart 56 Kbit/s. 

Fiberanslutningen med 10 Mbit/s gav då en prestanda 

som var stabil och 200 gånger snabbare. Tekniken och 

tjänsterna som utnyttjade fibern var till en början inte så 

utvecklade men det har börjat röra på sig, framför allt de 

sista åren. 

utbudet öKar hela tiden 

Idag är fiberanslutning via Borlänge Stadsnät en naturlig 

del av vardagen för många Borlängebor. Konkurrensen 

mellan tjänsteleverantörerna har ökat utbudet och pressat 

priserna neråt. Bredband upp till 80 Mbit/s, telefoni, 

analog- och digital TV. Tjänsteutbudet ökar hela tiden 

och kunderna kan välja och vraka. Det här är en utveckling 

som vi bara står i början av. Idag använder vi vår nya 

”elektricitet” bara till en bråkdel av vad den har kapacitet 

till. Om ytterligare 10 år kan vi nog titta tillbaka - och le 

lite grann. 


är Farten rätt i Borlänge? 

är farten rätt 

i borlänge? 

De nya hastighetsgränserna ska ge 

Borlänge säkrare trafik, bättre miljö 

och mindre buller. Men hur har 

Borlängeborna tagit emot föränd- 

ringen? Bo i Borlänge lät Anders 

Eklund, trafikingenjör på Borlänge 

Energi stadsmiljö, svara på några 

frågor. 


Varför har vi fått nya hastigheter i Borlänge? 

Det finns inget som är så onödigt som en trafikolycka 

och det absolut effektivaste för att minska olycksrisken 

på vägarna är att sänka hastigheten. Förutom att ge säkrare 

trafik är de nya hastigheterna framtagna med hänsyn 

till att göra miljön bättre och för att minska bullret. 

Men på vissa ställen har hastigheten höjts. Varför? 

På några av huvudvägarna har hastigheten höjts till 60 

eller 80 kilometer i timmen. Anledningen är att de här 

vägarna har högre standard där framkomligheten för 

bilar kan prioriteras. En förhoppning är också att trafikanterna 

ska välja dessa vägar vid längre förflyttningar 

istället för mindre gator. 

Byborna i Båtsta blev upprörda när hastigheten höjdes 

genom byn. Vad kommer att ske där? 

Den vägen ansvarar Trafikverket för och det är Länsstyrelsen 

som står för besluten. Trafikutskottet har lämnat 

ett yttrande om vägen. De hastighetsbeslut som tagits nu 

kan omprövas precis som tidigare. Om någon tycker att 

ett beslut är fel så kan det prövas i trafikutskottet inom 

tätorten och av länstyrelsen utanför tätorten. 

Har ni på Borlänge Energi fått många klagomål? 

Inte så många. Det är på några platser där det blivit hastighetsökningar 

som ett fåtal haft synpunkter. De flesta 

samtalen har berört omskyltningen. När så många skyltar 

ska upp under kort tid så blir det också en del fel. Vi 

tar därför tacksamt emot information om felaktigheter i 

skyltningen. Vissa vägar har till exempel fått olika hastighetsbegränsningar 

beroende på vilket håll du åker, men 

alla fel ska givetvis åtgärdas. 

På vissa vägar, särskilt utanför tätorten, står hastighetsskyltarna 

tätt. Är det vettigt med så många olika 

hastighetsgränser på korta sträckor? 

Det är en sak som diskuterats mycket. Genom att de nya 

hastighetsgränserna har tillkommit har möjligheterna 

att anpassa hastigheten mera till miljön omkring vägen 

ökat. Detta har ju ibland inneburit en viss plottrighet 

som man också varnat för innan omskyltningen. Många 

har påpekat att man måste koncentrera sig så mycket på 

att hålla reda på de nya hastigheterna att man blir en trafikfara. 

Själv tror jag istället att det är precis tvärtom. Jag 

tror man är en bättre förare när man koncentrerar sig än 

när man kör med ryggmärgen.

Borlänge nya hastigheter 

utgångspunkten för hela arbetet med att förändra 

hastigheterna i Borlänge har varit handboken ”rätt 

fart i staden” som tagits fram i samarbete mellan 

trafikverket och sveriges kommuner och landsting. 

Borlänge och Falun deltar också i ett projekt tillsammans 

med trafikverket där erfarenheterna från de 

båda kommunerna ska hjälpa andra kommuner i 

arbetet med införa rätt fart. hastighetsgränserna är 

satta med hänsyn till gatans standard, säkerhet och 

funktion. i bostadsområden, vid skolor, i centrum 

och där det förekommer blandtrafik prioriteras alltid 

de oskyddade trafikanterna. 

låg hastighet är en förutsättning för att alla ska 

kunna visa hänsyn till varandra och för att antalet 

olyckor ska bli färre. 

• 30 km/tim på gator med blandtrafik, i bostads 

områden, vid skolor och i centrum 

• 40 km/tim på de flesta gator med busstrafik, 

inom industriområden och vissa bostadsgator 

• 60 km/tim på infartsgator, övergripande huvudgator 

och vägar där gång- och cykelväg är separerad 

längs gatan 

• 80 km/tim på vissa gator som klassas säkra och 

som idag har 70 km/tim 

höstMys och gräddFil till hönsarvet 

höstmys och 

gräddfil till 

hönsarvet 

Ett 80-tal villaägare i Hönsarvet kan se fram emot höstmys med 

fjärrvärme och en egen digital gräddfil med stadsnät. grävningsar- 

betet är full gång och beräknas bli klart i november. 

Det är tack vare den nya fjärrvärmeledningen mellan 

Kvarnsvedens Pappersbruk och SSAB som villaägare i 

Hönsarvet och Medväga har fått möjlighet att ansluta sig 

till fjärrvärme och stadsnät. Anslutningarna i Medväga 

är klara och nu grävs det för fullt i Hönsarvet där ett 80tal 

villor ska anslutas. Arbetet började vecka 37 och beräknas 

vara klart i november. 

återställning till våren 

– Många kanske tycker att de grävda kanalerna ligger 

öppna länge men det är för att vi provtrycker och kontrollerar 

att allt fungerar som det ska innan vi återfyller, 

säger Karin Åberg, projekteringsingenjör på Borlänge 

Energi. Eftersom marken kan sjunka där rören går fram 

väntar vi till våren med den slutgiltiga återställningen då 

vi även sår gräs. 

Först ut är villor väster om Tolvmilavägen. 

– De som ska konvertera från direktel till fjärrvärme 

prioriteras eftersom konverteringsbidraget försvinner efter 

2010. 

De som ska 

konvertera från 

direktel till fjärrvärme 

prioriteras. 

Ett 80-tal villor i 

Hönsarvet ska anslutas 

till fjärrvärme 

och stadsnät. 


kraFtsaMling För Fler Bostäder 

Kraftsamling för 

fler bostäder 

Åsa granat, biträdande kommundirektör och 

Tomas löfgren, planeringschef på Tunabyggen, 

är överens om att många nya bostäder behövs 

i Borlänge. 


Det finns för få bostäder i Bor- 

länge och inom kort kommer 

efterfrågan med stor säkerhet bli 

ännu större. Med gemensamma 

krafter planeras nu för hur man 

snabbt och smidigt kan få fram 

fler bostäder. 

Det måste gå relativt snabbt, men framför allt måste 

det vara möjligt rent ekonomiskt att bygga de bostäder 

som behövs i Borlänge. Tunabyggen har i princip 

inga lägenheter alls att hyra ut, ett läge som man har 

varit med om de senaste 25 åren. Nya bostäder behövs 

nu, men som bekant tar det tid att bygga nytt. 

– Vi har jobbat med den här frågan en längre tid, 

säger Tomas Löfgren som är planeringschef på Tunabyggen. 

Man räknar med att Borlänges befolkning 

kommer att öka med 300 personer per år de kommande 

tio åren. Det är mer än man tidigare trodde. 

Man räknar med att 

Borlänges befolkning 

kommer att öka med 

300 personer per år 

de kommande tio åren. 

När befolkningen ökar är det så mycket som ”följer 

med” – det behövs dagisplatser, skolor, omsorg. Inte 

bara bostäder alltså. 

dyrt att bygga 

Det som ligger närmast till hands nu är att Tunabyggen 

kommer uppföra 75 lägenheter i kvarteret Lisselhagen 

på Hagalund. Ett centralt och bra läge som 

vi har planerat för en längre tid. 

– Vi skall nu handla upp projektet och ska sen utvärdera 

de anbud vi får in och vet därför inte exakt 

när vi kan komma igång, men vi hoppas att det blir 

under andra halvan av 2011, förklarar Tomas. 

Att bygga nya hyreslägenheter är dyrt. Alldeles för 

dyrt. Enligt Tomas gäller det att tänka efter före så 

att man är så rationell som möjligt genom hela byggprocessen 

annars blir hyrorna för höga och ingen har 

råd att bo. 

– Så får det inte bli, det är därför vi måste vara 

kreativa och fundera på olika lösningar. Att bygga på 

en extra våning som vi har gjort på Bullermyren är 

ett sätt att lösa problemet. Det blir oftast kostnadseffektivt.

–Vi kan dock bara inte inrikta oss på att bygga så billigt 

och snabbt som möjligt utan måste framförallt tänka 

på att husen vi bygger ska vara långsiktigt hållbara ur ett 

förvaltningsperspektiv eftersom de kommer att stå där i 

många år framöver. 

– Vi gör nu en förstudie där vi tittar på en byggbar 

tomt vid Vattenparken vid Teknikdalen, fortsätter Tomas. 

Där vill vi bygga hyreshus med smålägenheter. Det 

finns ett oerhört stort behov av just små lägenheter i 

Borlänge. Perfekt för studenter och ungdomar som vill 

flytta hemifrån.. 

måste samarbeta 

Tomas menar att Tunabyggen ensamt inte kan klara av 

att lösa bostadsbristen i Borlänge. 

– Vi på Tunabyggen känner givetvis ett stort ansvar, vi 

vill verkligen ha fler lägenheter att hyra ut. Men i den här 

frågan måste vi samarbeta. Vi som jobbar med bostadsfrågor 

i kommunen måste se till att det finns olika boendealternativ; 

hyreslägenheter, bostadsrätter och mark 

där den som vill kan bygga hus. 

Åsa Granat är biträdande kommundirektör. Hon har 

tagit initiativet till en koncerngemensam bostadsgrupp 

som tillsammans tittar på hur man kan lösa bostadsbristen. 

I bostadsgruppen finns bland annat flera kommunala 

förvaltningar, Tunabyggen och Borlänge Energi. 

– Borlänge har verkligen en fantastisk möjlighet nu 

när IKEA kommer hit. Vi vet att det tidigare varit så att 

många som jobbar i Borlänge valt att bosätta sig i våra 

grannkommuner. Det måste vi ändra på, men då är det 

också viktigt att vi har bostäder och mark att erbjuda förstås. 

Attraktiviteten ligger i att ha ett varierat bostadsutbud. 

Bostadsgruppen tittar på vilka möjligheter vi har i 

kommunen och vad vi kan göra för att se till att så många 

som möjligt vill bygga. Vi har en hel del tomter till försäljning 

i kommunen och de ska vi marknadsföra bättre. 

Vi ska också uppvakta privata exploatörer så att de vågar 

satsa på Borlänge. 

inte bara bostäder 

Att göra Borlänge till en attraktiv bostadskommun kräver 

insatser på både kort och lång sikt. Enligt Åsa handlar 

det inte bara om att bygga bostäder. Borlänge behöver 

utvecklas inom flera andra områden. 

– Barnomsorgen måste fungera, vi måste få ett levande 

centrum och vi måste fortsätta att jobba på Borlänges 

varumärke och se till att vi uppfattas på ett positivt sätt. 

Några byggprojekt i Borlänge 

den närmaste tiden 

tomter: 

• 40 färdiga småhustomter finns att förmedla (bland 

annat torsång, kvarnsveden, skräddarbacken). 

• hagalund – söder om tjärnaskolan. sju radhus som 

ska ingå i en bostadsrättsförening. Planerad byggstart 

våren 2011. Borohus. 

• kvarnsveden - ö. Murgatan. Planarbete pågår för 35 

tomter. Byggstart 2012. 

• ornäs, efter Brädstigen: Fyra radhus. Planarbete 

pågår, byggstart prel 2011. exploatör ej utsedd. 

• övre tjärna: 21 tomter byggklara 1 juni 2011. 

lägenheter: 

• Bullermyren: Påbyggnad av en femte våning på flera 

hus. sammanlagt ca 80 hyreslägenheter. tunabyggen 

• Färjegårdarna: 24 lägenheter med bostadsrätt. 

PeaB. Preliminär byggstart 2011. 

• hagalund, fd tångringsskolan: tre punkthus med 80 

hyreslägenheter. tunabyggen. Byggstart 2011. 

• hagalund/industrigatan/vasagatan: 14 lägenheter 

med bostadsrätt. hsB. Bygget igång. 

• kvarnsveden/ringargatan: ett 30-tal lägenheter för 

äldreboende. Byggstart preliminärt 2011. 

• östermalm. Planarbete pågår för ungefär 25 lägenheter. 

hM Bygg. Byggstart preliminärt 2011. 

Mursal Ismail är finklädd i kostym och skjorta. Ikväll 

är det första träffen för Jaxcirkeln. Mursal som jobbar 

på ABF är kursledare tillsammans med Berndt Norell 

från Hyresgästföreningen. 

– Det händer mycket på Jakobsgårdarna nu och vi 

vill att så många som möjligt av de som bor här ska 

vara delaktiga, säger Mursal. Det är inte alltid så lätt 

att förstå byråkratisvenska. Vi har därför tagit initiativet 

till Jaxcirkeln. 

För ABF är det första gången man arrangerar en 

studiecirkel i det här ämnet. Men säkert inte den sista. 

– Nej, vi är nöjda med intresset. Nu ikväll kom ett 

cirkel PÅverkar FraMtidens Jax 

Jakobsgårdarna förändras. Husen ska fräschas upp och området ska bli 

mer tillgängligt. i dagarna startade en studiecirkel som tittar närmare 

på det planprogram som ligger till grund för det nya Jax. En cirkel med 

rätt att påverka. 

Det är en fantastisk 

möjlighet att få vara 

med och påverka. 

cirkel påverkar 

framtidens jax 

Ett femtontal personer kom till första mötet. 

Mursal ismail håller i studiecirkeln på Jax. 

femtontal personer och förhoppningsvis kommer fler 

bli intresserade av att vara med när man upptäcker att 

man faktiskt får vara med och påverka sin boendemiljö. 

Gruppen kommer nämligen inte bara att tillsammans 

läsa planer och beslutsunderlag. De kommer 

också att fungera som referensgrupp för kommunens 

arbete. Det betyder att gruppens åsikter kommer att 

påverka planprogrammets utseende. 

– Det är en fantastisk möjlighet att få vara med och 

påverka. Tyvärr tror jag att många som har kommit hit 

till Sverige från andra länder har så dåliga erfarenheter 

av myndigheter att de inte tror att deras åsikter betyder 

något. Men det gör de ju! 

chans att PåverKa 

När gruppen samlas så är det nyfikenhet och möjligheten 

att påverka som har lockat deltagarna att vara med. 

Första träffen är planarkitekt Malin Hellman från Borlänge 

kommun på plats. Hon förklarar hur Borlänge 

kommun arbetar när de förändrar ett bostadsområde. 

Cirkeln kommer att träffas varje vecka under hösten 

och behovet får styra hur många gånger. Mursal hoppas 

att det blir fler studiecirklar. 

– Det hoppas jag verkligen. Vi på ABF ställer upp 

så jag hoppas att fler tar chansen att påverka sin boendemiljö. 


det hÅllBara Borlänge 

inte utan min 

Tar du bilen till jobbet för att du tycker det är för långt att cykla? Vi har 

träffat en man som inte låter avståndet vara ett hinder. Eller vad säger du 

om att cykla 23 kilometer enkel väg till jobbet?! För Jan Hagman har det 

blivit en vana och han är inte ensam om det. 

Det kan kanske tyckas extremt att cykla över fyra mil per 

dag till och från jobbet, men det är också ett lysande exempel 

på att allt är möjligt! Så hur kommer det sig att 

man väljer att cykelpendla en så lång stäcka? 

– I maj 2009 ingick jag ett vad med min chef. Den av 

oss som cyklade flest gånger till jobbet mellan maj och 

september skulle få bli bjuden på middag av den som 

förlorade. Vadet var dock inte riktigt på samma villkor 

Cykelstråken i Borlänge växer. Bland annat 

är en ny, separat gC-väg längs islingbyvägen 

mellan Östra porten och Kälarvet på gång och 

blir färdig inom kort. 

– Det är en efterlängtad gång- och cykelväg som nu 

blir verklighet, säger Gerhard Henrikson, Borlänge 

Energi. Vill man sedan cykla vidare mot Torsång så 

har förutsättningarna för detta också förbättrats. Nu 

när den nya väg 800 till Torsång har byggts så har 

den gamla vägen blivit mer som en lokalgata och 

fungerar därför bättre att cykla på. 

För att knyta ihop med det nya stråket längs väg 

293 byggs också en gång-och cykelväg utmed väg 

825 på sträckan mellan Forshuvudbron och Ängesgårdarna. 

– Om det inte blir alltför kallt försöker vi få på 

beläggning i början på november. 


cykel 

eftersom Jans chef bor i Falun, ungefär sex kilometer från 

arbetet. Själv bor Jan i Domnarvet i Borlänge. 

motigt i början 

I början av perioden var det rätt så motigt att cykla. Att 

komma igång och få upp konditionen tog ett tag. Visst 

hade Jan cykelvana sen innan men när han antog utmaningen 

hade han av olika anledningar inte tränat på 

nya gång- och cykelvägar i Borlänge 

En efterlängtad gång-och cykelväg i islingby. 

Jan Hagman kom igång med träningen rejält. 

några år och såg därför utmaningen som ett bra sätt att 

komma igång med träningen igen. 

– När jag väl kommit in i rutinen att cykla till jobbet 

tog det inte emot på samma sätt som det gjorde i början. 

Nu tar det faktiskt inte mer än en timme att cykla till Falun. 

cyKelPendling 

Det finns en rad olika sätt att ta sig på cykel mellan Borlänge 

och Falun. Under sommaren har Jan provat de 

olika cykelvägarna. Med tanke på att sträckan är så lång 

har Jan valt att cykla på en racercykel, det vill säga en 

cykel med tunna däck som kräver asfalterad väg. Oftast 

cyklar han Tolvmilavägen via Bomsarvet och sedan på 

cykelbanan som löper längs med väg 293 till Falun. Då 

kommer han fram till jobbet efter 23 kilometer vilket är 

den kortaste möjliga sträckan på asfalterad väg. 

Jan har även provat att cykla via Ornäs och Aspeboda, 

den vägen är 26 kilometer. Den vackraste sträckan är 

dock Runnleden som är 25 kilometer, men den är inte 

direkt anpassad för cykelpendling eftersom den inte är 

asfalterad, menar Jan. 

Kortare bilväg 

De dagar Jan behöver bil i tjänsten kör han motorvägen 

som är 17 kilometer. Hade det funnits en cykelbana som 

löpte längs den sträckningen skulle han ha sparat 15 minuter 

i cykeltid. Cykelvägarna som finns idag är bra, men 

Jan välkomnar gärna en cykelväg längs med motorvägen. 

– Det skulle verkligen kunna öka intresset av att cykla 

mellan städerna. För varför ska det vara närmare att ta 

bilen, det borde väl vara tvärtom? 

Positiva effeKter 

Effekterna av att ibland välja bort bilen och istället välja 

cykeln är uteslutande positiva. 

– Min ekonomi gynnas samtidigt som det ger miljömässiga 

vinster. Men att cykla 46 kilometer, de dagar jag 

cyklar, ger framförallt otroligt bra träning. Det är verkligen 

den främsta vinsten! 

Trevlig nog möter Jan många andra cyklister som, liksom 

han, cyklar mellan Falun och Borlänge regelbundet. 

Samtidigt får Jan mycket positiva reaktioner från människor 

i hans omgivning och att få inspirera andra är en 

positiv bieffekt! 

Va säger du nu? Har du verkligen för lång sträcka att 

cykla till jobbet? Ge cykeln en chans – om man får tro Jan 

så är det ju verkligen värt det ur många aspekter!

leta rätt på din gamla cykel i garaget och kom igång med att cykla till jobbet i höst. 

För att må bra behöver vi röra på oss minst 30 minuter 

om dagen. Men glöm stenhårda gympass eller intervallträning 

i kuperade löparspår – den vardagliga motionen 

vi behöver kan gott vara en promenad eller en cykeltur. 

– Vi behöver fler som vardagsmotionerar, säger Malin. 

Ta chansen, du kommer garanterat att må bättre. I 

längden ger det också stora vinster för hela samhället. 

Merparten av borlängeborna har ett rimligt avstånd mellan 

hem och jobb som passar utmärkt för lite hälsosam 

cykling. 

Anders Eklund på Borlänge Energi tycker att det finns 

alla förutsättningar för Borlänge att bli en riktig cykelstad. 

cykelstaden Borlänge 

cykla och må bättre i höst 

”Passa på att få lite vardagsmotion 

när du ändå ska förflytta dig.” Den- 

na uppmaning kommer från Malin 

Weinholtz, folkhälsoplanerare på 

Hållbar Samhällsbyggnad. 

– Att cykla eller gå till jobbet ger 

stora positiva effekter på hur du 

mår, säger Malin. 

– I Borlänge satsas det mycket på gång-och cykelvägar. 

Standarden på vägarna är hög och det är lätt att hitta. 

Vi utnyttjar lokalgator för att få sammanhållande stråk 

och har nyligen fått upp nya skyltar som markerar var 

stråken går. 

liKa snabbt att cyKla 

Trots detta tar vi i Borlänge helst bilen även på korta 

sträckor. Av alla bilresor i Borlänge är hälften upp till 

5 km långa. 76 % av alla bilresor är 10 km eller kortare 

(Information ur resvaneundersökningen 2009. ) Undersökningar 

visar också att 40 procent av Borlängeborna 

inte kommer upp i den så välbehövliga halvtimmen av 

motion per dag. 

– Många tycker att det är ett för stort steg, fortsätter 

Malin. Tidsbristen är också lätt att skylla på, men frågan 

är om man verkligen vinner så mycket tid på att ta bilen. 

Vissa tider är det trafikstockningar och att hitta parkering 

kan också ta tid. 

vill utvecKla 

För att få igång cyklandet i staden jobbar kommunen 

med information och kampanjer kring cyklande. Ett 

kommande projekt är ”Vintercyklisten” som man hoppas 

ger mycket information om hur cykelvägarna fungerar 

vintertid. 

– Vi vill utveckla Borlänge som cykelstad, säger Malin. 

Det ska vara tryggt och enkelt att ta cykeln. Det är 

kommunens ansvar att se till att förutsättningarna för 

vardagsmotionen blir så bra som möjligt. 

Den vardagliga motionen 

vi behöver kan gott vara 

en promenad eller en 

cykeltur. 

Cykla i vinter också 

vill du vara en vintercyklist i Borlänge under vintern 

2010? då ska du hålla utkik efter projektet vintercyklisten! 

Projektet drivs av både Borlänge och Falu 

kommuner och totalt erbjuds 200 personer i varje 

kommun möjligheten att få gratis dubbdäck, cykeldator 

och sadelskydd. Motprestationen är att du 

ska våga utmana vintern och fortsätta cykla minst 

tre gånger i veckan mellan november och mars. 

Från och med mitten av oktober har du möjlighet 

att anmäla ditt intresse. kanske blir du en av vintercyklisterna! 

För mer information kontakta, Borlänge kommun, 

hållbar samhällsbyggnad. 


äddningstJänsten dala Mitt 

har du glömt 

spisen någon 

gång? 

Känner du igen dig? Kanske har det hänt dig, säkerligen 

har det hänt någon du känner – att man 

glömt spisen. 

Spisen är faktiskt den vanligaste brandorsaken i 

bostäder. Nästan var femte brand i en bostad orsakas 

av spisen. Oftast handlar det om en så enkel sak 

som att man glömmer spisen på eller slår på den 

omedvetet. 

0243-48 89 00 

www.dalamitt.se 

*Skön värme utan krångel med fjärrvärme från Borlänge Energi 


träffa en reko fjärrvärmeleverantör 

Våra fjärrvärmekunder inbjuds till en informationsträff 

lördagen den 30/10 på BOidé. Vi 

berättar om vår fjärrvärmeverksamhet – från 

produktion till pris. Anmäl dig senast torsdagen 28 

oktober på hemsidan www.borlange-energi.se eller 

till Kundcenter, tel 0243-730 60. 

Välkommen med din anmälan! 


Plötsligt känns den där goda maten man kämpat med i köket inte så ap- 

titlig längre. Det är dimmigt i köket och brandvarnaren tjuter för fullt. Allt 

som är kvar av maten är en svartgrå sörja i botten på kastrullen. Vi på 

räddningstjänsten kallar det för torrkokning och brukar inte rekommen- 

dera det som en matlagningsmetod. 

det finns en lösning! 

Det finns faktiskt tekniska lösningar på det här problemet. 

Flera företag säljer idag olika typer av spisvakter. 

En spisvakt är en apparat som kopplas till spisen och till 

någon form av brandvarnare. Om det blir rökigt i köket 

stängs strömmen till spisen. Ibland kombineras det med 

någon form av timer. Detta är ett mycket bra skydd mot 

brand. 

Spisen är faktiskt den vanligaste 

brandorsaken i bostäder 

*TV, Internet och Telefoni via Borlänge Stadsnät 


www.borlange-energi.se 

När man blir äldre är det lite lättare att glömma 

saker och det är oftast då funderingen på spisvakt 

dyker upp. Men det är inte bara äldre som behöver 

det. Räddningstjänsten rekommenderar alla att 

installera spisvakt. Om man byter spis eller installerar 

en ny är det utmärkt tillfälle att passa på. 

Tyvärr garanterar inte spisvakten att maten blir god 

– det är fortfarande upp till dig. 

smaklig måltid önskar räddningstjänsten dala mitt

orlängekrysset 

Lös Borlängekrysset och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Märk kuvertet: ”Borlänge krysset”. 

De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin trisslott. Svaren måste vi ha senast den 1 november 2010. 

BRED 

GAMLA 

TESTAMENTET 

LJUGER EJ 

BLÅSIG 

EL 

SMIDIG 

MER 

VIT TID 

E T T K R y S S T v å 

KORT 

IDENTITET 

SKINA 

LAND- 

SAMLING 

EXTRA 

STOR 

TIDNING 

PÅMINNA 

GLASS- 

BOLAG 

TYST! 

EN BIT 

ILSK 

SLINGRA 

HOJJA 

HOCKEY- 

PLAN 

Vad stod det i 

Bo i Borlänge? 

RR 

REKLAMBYRÅ 

FRÄMSTA 

SIREN 

FOTOBOK 

RENSA 

SKORSTEN 

UNDER VÄXT 

VASS 

SES MED 

FASA 

KORT 

TRAPPA 

FÖRSTÖ- 

RARE EJ UT 

FÅGEL 

DIA 

RENSA 

SYN 

NATIONA- 

LITET 

När du läst tidningen kan du vara med i vår tävling. 

Svara på följande tre frågor och skicka in svaret till: 

Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 

Borlänge. Märk kuvertet: ”Vad stod det i Bo i Borlänge”. 

De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med 

var sin blomstercheck. Svaret måste vi ha senast den 1 

november 2010. 

1. vad kostar en andel vindel? 

1) 5 500 

x) 6 600 

2) 7 700 

2. med hur många beräknas 

borlänges befolkning öka de 

närmaste åren? 

1) 100 pers/år 

x) 200 pers/år 

2) 300 pers/år 

3. hur långt cyklar jan 

hagman till jobbet, enkel 

väg? 

1) 15 km 

x) 23 km 

2) 25 km 

Gruppförsändelse (samhällsinformation) 

till samtliga postavlämningsställen 

Sista sidan – Byggstart i kvarteret Anund på Hagalund 

Det känns bra när jag 

får räkningen och ser att 

elpriset för vindkraften 

varit drygt 30 öre lägre 

per kWh 

SID 6 

BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE · NR 3 · OKTOBER 2010 

PEACE, LOVE & SOLENERGI Tack vare ”Beza” kan KAN EN HUND KÄLLSORTERA, SÅ KAN DU! 

Peace & Love få en scen som drivs med solenergi . SID 3 Hunden Faxe visar hur det ska gå till. SID 4 

Cykla 

i höst 

SID 12–13 

DE NYA HASTIGHETSBEGRÄNSNINGARNA ska ge 

säkrare trafik, bättre miljö och mindre buller. SID 10 

STJÄLA 

KÖRA 

ENGELSK 

TÅ 

BRA 

PLATS 

KAROLINSKA 

SJUKHUSET 

TRÄD 

AVLOPP 

TIDIGT 

KONSTSTIL 

SKISSA 

FETT 

STORA 

BOKSTÄVER 

LOLLA 

SAGOORM 

BASKETLIGA 

I USA 

KYLIGT 

TUGGDON 

REST 

EUROPA 

STAD 

UTAN 

ANMÄRK. 

SLÄPPA 

PUCK 

ANDNÖD 

BRASA 

TRIVIAL 

PURSUIT 

SAGO- 

NALLE 

EFFEKT 

ENHET 

ALKALISK 

LÖSNING 

GROV FIL 

ÄGA 

tävla och vinn 

NEON 

POPULÄR 

SÅS 

ETT 

... 

TRE 

MÖBEL- 

JÄTTE 

vinnare av trisslott nr 2 juni 2010 

borlängeKrysset nr 2 juni 2010 

Viran Cheef, Sandvik 188, 781 96 Borlänge 

Kerstin Seffes Götesson, Storsveden 20, 781 97 Borlänge 

Maria Fastén, Tägtvägen 4, 784 40 Borlänge 

Ann Nordkvist, Amsbergsvägen 74, 784 68 Borlänge 

Per Lång, Lötåkersgatan 12, 784 65 Borlänge 

vad stod det i bo i borlänge nr 2 juni 2010 

Mary Björke, Rivargatan 6, 784 66 Borlänge 

Eva Lång, Lötåkersgatan 12, 784 65 Borlänge 

Erik Olsson, Skogsduvestigen 13, 784 68 Borlänge 

Agne Johansson, Hällsjövägen 19, 784 40 Borlänge 

Ragnhild Westlund, Örjansgatan 127, 784 36 Borlänge 

GULDPENG 

ENGELSK 

PÄRLA 

PORLA GAST 

OMODERNT 

BADKOPP 

rätt lösning borlängekrysset nr 2 juni 2010 

KÄFT 

G 

POJK- 

NAMN 

FÖDA 

RIKE SNO DUM SKRIVTECKEN MED FASA 

MED KÅLLE 

PLUTTIG 

MASK 

MUMS 

I VULKAN MÖBELJÄTTE NYHETSBYRÅ 31 JULI NATRIUM 

A L 

STORT 

HAVSDJUR M CECILIA 

TOVESSON 

GRUPP MED 

GEVÄR 

P E A C E 

O T T A N 

LYSER SOLGUD 

MÅNGEN 

TILL JULEN 6 I SKALA 

KATTLIV 

SKÄNKA 

PUH VÄN 

UTTRYCKA RUBBET 

MISSNÖJE 

A 

HAR ÅTER- SPIRAR 

VUNNEN 

BURK ENGELSK 

GRIS 

STYR 

EN 

WIN- 

BLADH 

CAMPAR 

SVIRA KARTBOK TRÄD 

HÄR SAT- 

SAR TUNA 

BYGGEN 

VARNING 

DEL AV 

LÄTTAT 

KAMPSPORT 

UTTRYCK 

SLIPPRIG 

DJURFETT 

ELLER 

KORT 

IDROTTS- 

PLATS 

FAST 

VATTEN 

YTA 

KORT 

INUTI 

VATTEN- 

DRAG 

LOCAL 

AREA 

NETWORK 

E 

I S T E R 

V A L U A 

A N D 

K A A 

N B 

R 

U L L A P 

K A L L 

S 

O G 

P P L I T E N 

J A K T L A G 

L O V E I B 

R A A N 

I O 

L D 

R 

P E A R L 

T A I T Ä 

T J Ä R N G A T A N 

F U L U T T A L G 

A H A S T M A L R E 

A R E A L T I A I 

L A N R A S P S Å S 

KAN VARA 

BRUN 

RR 

REKLAMBYRÅ 


information från stadsbyggnadskontoret 

om aktuella översikts- och detaljplaner och större byggnadsprojekt inför byggstart 

1 Handelsområde i norra Backa, delplan 

2. Handel- och kontorsändamål. 

Här planeras för IKEA:s etablering. 

Detaljplanen överklagad och prövas av 

länsstyrelsen och förvaltningsrätten. 

(AJ) 

Detaljplan för gimsbärke 53:10, 

55:3, småhustomter. Privat exploatör. 

Detaljplanen upphävd. vilar 

i avvaktan på överklagande om hur 

avloppet ska tas om hand. (AL) 

Detaljplan för Dalsjö 23:4 

i Storsten, Småhustomter. Privat 

exploatör. vilande. (AL) 

2 Detaljplan för Stations området, 

som syftar till utveckling av stationsområdet 

med nytt resecentrum, 

kontor m m. Detaljplanen behöver 

bearbetas efter utställningen. (AJ) 

3 Detaljplan för handels- och arbetsplatsområde 

i Islingby som syftar till 

utbyggnad av handel och kontor norr 

om Rv 50 mot Falun. Laga kraft efter 

regeringsbeslut. (AJ) 

4 Del av kv Kungsljuset, särskilt boende 

för äldre samt radhus. Har vunnit 

laga kraft. (CE) 

5 Planändring för kv Spännaren som 

bland annat syftar till att stadshuset 

ska kunna användas som kontor för 

uthyrning. vilar. (CE) 

6 Planändring för del av Åker skogen 

och Karestäppan Småhustomter. 

Planarbete påbörjat. (CE) 

7 Kvarnsvedens industriområde. 

Endast rondell återstår av planförslaget. 

Har vunnit laga kraft. (AL) 

8 Planprogram för islingbyvägen och 

Bergslagsbanan. Islingbyvägen 

förses med gång- och cykelväg. Behandlas 

efter samråd. (MH) 

9 Kv läroverket, f d Samrealskolan 

ombyggnad till bostäder. Detaljplanen 

antagen av miljö- och byggnadsnämnden 

i augusti 2010. Överklagad till 

Länstyrelsen.(MH) 

10 Detaljplan för del av Tjärnaheden 

Småhustomter planeras öster om 

Murgatan. Del av kv åbrodden avses 

nyttjas för förskola. Detaljplanen 

avses ställas ut för granskning under 

hösten. (AJ) 

11 Fördjupad översiktsplan över del av 

Hönsarvsberget vid Bergebo. Syftar 

till att utveckla området till ett långsiktigt 

attraktivt tätortsnära rekreationsområde. 

Samråd vintern 2010. 

(MG) 

12 Planprogram för arbetsplatsområde 

och kombiterminal vid Lusberget. 

Planprogrammet har godkänts. Detaljplan 

har påbörjats under hösten. (AJ) 

13 Planprogram för älvstråket som bl a 

syftar till att möjliggöra promenad- och 

grönstråk längs Dalälven medströms 

Islingbybron och till K orsgårdsvägen 

samt vidare mot Tyllsnäs. Samråd 

under hösten 2010. 

byggstart i kvarteret anund på hagalund 

Det är ett fyravåningshus med 14 lägenheter som HSB kommer att bygga i 

kvarteret Anund, vid Dagnyhusen på Hagalund. 

– Den nya fastigheten med ljusa trivsamma lägenheter kommer att byggas i ett lugnt 

och trivsamt område som ändå ligger mycket centralt i Borlänge mellan centrum och 

Kupolen, berättar Gunnar Johansson som är byggchef på HSB Dalarna. 

På gården kommer det också att finnas plats för en carport samt möjlighet till både 

boulebana och små odlingslotter. 

Bygget startar nu under hösten 2010 och inflyttning är planerad till hösten 2011. 

En del av lägenheterna är bokade, men ännu finns några lediga. 

4 

10 

17 

7 

22 

21 

12 

1 

12 

2 

5 

19 

9 

20 

16 

information eller synpunkter 

Du som önskar information eller har 

synpunkter på projekten är välkommen 

att höra av dig till respektive handläggare 

enligt nedan. 

Stadsbyggnadskontoret finns i 

Palladium, Sveatorget, Borlänge. 

6 

8 

11 

3 

15 

13 

3 

18 

14 

(CE) Christina Eriksson 741 05 

(MG) Mariam Ghasemi 741 08 

(MH) Malin Hellman 740 07 

(SJ) Steve Johnsson 741 85 

(AJ) Anders Jonsson 741 80 

(LOL) Lars-Olof Lundin 741 72 

(AL) Arne Ludvigsson 741 77 

14 Detaljplan för rommehedslägret 

som syftar till att möjliggöra avstyckning 

till flera fastigheter. Planarbete 

pågår. (CE) 

15 Planändring för Kälarvet 13:18 

(Brogrens måleri) Samråd under 

hösten. (CE) 

16 Planändring för del av kv Tavlan 

med omgivande mark i Gylle. Samråd 

under hösten. (CE) 

17 Planprogram för Jakobsgårdarna. 

Utredning av befintliga förhållanden 

för att möjliggöra ett utvecklingsarbete 

i stadsdelen. Samråd under hösten 

2010. (MH) 

18 Upphävande av äldre detaljplaner i 

romme. Påbörjas under hösten. (AJ) 

19 Planändring för Städet 10 som 

syftar till utökad användning inom 

industri, handel, kontor m m. (MH) 

20 Månsesgatan Ett tidigare obebyggt 

område ut mot Dalälven planläggs 

av privat exploatör. Samråd under 

hösten. (AL) 

21 Studieplan Bygglov för nytt kontorshus. 

(AL, LOL) 

22 nygårdsvägen Ny affärsbyggnad 

bredvid Nea. (AL, LOL) 

områdesbestämmelser för Torsång. 

Antagande i Kommunfullmäktige avvaktas. 

(AL, AJ) 

Brädstigen, ornäs Planändring för 

ett obebyggt område vid Brädstigen i 

Ornäs. (CE) 

Fördjupning av översiktsplan för 

område kring Ösjön och runn. Samrådsomgång 

2 under 2010. (SJ) 

Solåkern/Talludden ersättande 

av en avstyckningsplan från 1945 

med en ny detaljplan och samtidigt 

utbyggande av avloppsledningen. 

Gemensamhetsanläggning för väg, 

grönområde m m bildad. Förslag att 

avstyckningsplanen får fortsätta att 

gälla för bostadskvarteren och en 

ny detaljplan görs för badplatsen. 

Detaljplan för badplatsen påbörjas 

under hösten. (AL) 

Övriga projekt: Utredning om placering 

av islamiskt center. (AL)

Sista sidan – Byggstart i kvarteret Anund på ... - Borlänge Energi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?