Ladda ner en gratis PDF - Friends

12
Kapitel 1
Varför säger ingen ”jävla hetero”?
Att skrika ”jävla bög” eller ”hora” efter någon i en skolkorridor är exempel på
kränkningar som relaterar till genus- och sexualitetsnormer. Det är den vanligaste
formen av kränkning i skolans kontext. En nationell kartläggning 1 från 2002 visar att var
tredje elev hade blivit utsatt för sexuella trakasserier och en tiondel hade blivit utsatta
för verbala kränkningar som specifikt relaterade till icke-heterosexuell sexualitet. 2
Rapporten ”En utmaning för heteronormen” 3 från 2006 bekräftar resultaten. Den
visar att 78 procent av lärarna menar att det förekommer kränkande jargong relaterad
till icke-heterosexuell sexualitet bland skolans elever. Elva procent menar att den
förekommer även bland de vuxna på skolan.
Lundgren och Sörensdotter (2004) visar hur den här typen av kränkningar specifikt
hänger ihop med genus- och sexualitetsnormer:
”
Skällsorden uttrycker vilka normer ungdomarna bör hålla sig till och har en reglerande
verkan genom sin sortering av vilka som är ”rätt” och vilka som är ”fel” i ungdomskontexten.
Orden markerar en gränsdragning för att någon är som den inte borde vara, och kan ha en
exkluderande funktion, genom att orden i en viss mening stämplar den tilltalade personen.
(ibid, s.177)
Många argumenterar för att ord som ”bög” och ”hora” har använts på ett sätt som lett till
att orden förlorat sin betydelse. Eller att orden kan användas i kärleksfull vänskaplighet,
kompisar emellan. 4 De skulle därför inte nödvändigtvis ha en stigmatiserande eller
kränkande innebörd. Det stämmer säkert i många fall och det finns inte heller något
1 kartläggningen genomfördes ursprungligen av Skolverket, på ett regeringsuppdrag, och presenterades i rapporten
”relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft?”. resultatet återfinns också i “olikas lika värde – om arbetet
mot mobbning och kränkande behandling”, som gavs ut av myndigheten för skolutveckling, 2003.
2 Vi kommer genomgående använda begreppet sexualitet, även när vi refererar till undersökningar, lagstiftning eller annat
som använt begrepp som sexuell läggning eller sexuell identitet. Sexuell läggning har associationer till sexualitet som
något vi föds med och som är konstant eller icke-föränderligt. Sexualitet som begrepp ger utrymme för andra och bredare
tolkningar, där normer, maktstrukturer och identitet sammankopplas. Vi vill bidra till att sexualitet betraktas – inte som
något man är eller har – utan som något man gör.
3 “en utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi”
skrevs av Sahlström inom ramen för projektet “under ytan” 2006.
4 detta är intressant att jämföra med många ord som relaterar till maktordningar. minoritetsgrupper har ofta ”tagit
tillbaka” ord som har använts på ett förtryckande sätt av majoritetssamhället eller av rasistiska och homofoba grupper.
exempel på detta är queer som ursprungligen betydde udda eller konstig. ett annat exempel är blatte och svartskalle som
också kommit att användas på ett positivt sätt, särskilt av ungdomar som av samhället ofta tillskrivs tillhöra dessa grupper
(se jonsson, 2007).