Ladda ner en gratis PDF - Friends

för att tillsammans med eleverna behandla genus- och sexualitetsnormer, finns en
rad metodmaterial att tillgå. De är framtagna av organisationer och pedagoger med
expertkunskap på området. Även om de används i olika utsträckning beroende på
skola, kontext och pedagog, så är det troligt att materialen på något sätt påverkar de
tillvägagångssätt som slutligen används av pedagogerna, i interaktion med eleverna.
Med den bakgrunden genomförde vi, inom ramen för det här projektet, en analys av
ett antal metodböcker. 16 När en skola eller en pedagog bestämmer sig för att starta ett
förändringsarbete med fokus på jämställdhet, genus och sexualitet, vilka föreställningar
möter de i metodmaterialen som finns att tillgå?
I analysen betraktades metodmaterialen ur två synvinklar – form och innehåll. Med
form menar vi hur materialet går att kategorisera utifrån vem materialet är till för och vad
materialet är tänkt att fylla för funktion i förhållande till målgruppen. Med innehåll menar
vi vilken förståelse av jämställdhet, genus och sexualitet som framträder i materialet. Vad
sägs jämställdhet och genus betyda och vilka metoder uppmanas läsaren arbeta med för
att nå dit? Inkluderas sexualitet i förståelsen av genus eller används en heteronormativ
utgångspunkt?
Den första av tre kategorier som materialen kan delas in i är ”Material som kunskap
och/eller inspiration för pedagogen”. I stort sett alla gör en ansats att förmedla kunskap
eller inspirera läsaren, men hur mycket och i vilken form det görs varierar kraftigt.
De material som faller in under den här kategorin är böcker där kunskap och/eller
inspiration är centralt. Materialen riktar sig alltså till pedagogen. Pedagogen förutsätts
vara läsaren och är den som primärt ska förses med kunskap.
Den andra kategorin är ”Explicita övningar att använda tillsammans med elever”.
Materialen förser läraren med övningar och uppgifter för att explicit tematisera frågorna.
Övningarna är ofta interaktivt uppbyggda. Eleverna sätts i aktivt arbete genom metoder
som skiljer sig från den ordinarie undervisningsformen. Det kan till exempel involvera
bild- eller filmmaterial, övningar som initierar diskussion, som tar sikte på elevernas
värderingar eller som bygger på dramapedagogiska metoder. Pedagogen förutsätts vara
läsaren, men det är eleverna som ska förses med kunskap.
Den tredje kategorin är ”Pedagogens förhållningssätt gentemot eleverna”. De materialen
vänder sig till pedagogen som en aktör i förhållande till eleverna. Pedagogen som aktör
är präglad av samhällets normer och behöver därför kritiskt granska sitt förhållande
till eleverna utifrån deras könstillhörighet. På grund av rådande könsnormer bemöts
tjejer och killar olika, resonerar författarna. Pedagogen måste därför förses med verktyg
som synliggör det normativa förhållningssättet. Ofta handlar det om att pedagogen
könar sysslor, uppgifter, bedömning, tilltal och talutrymme i klassrummet. Genom att
ge pedagogen nya glasögon att se sin pedagogik och undervisning med, vill materialen
motverka det förhärskande könsmönstret i och utanför klassrummet.
I den grovt skisserade kategoriseringen av de analyserade metodmaterialen framstår det
också tydligt vad som inte finns att tillgå. Vi har inte hittat något material som primärt
syftar till att integrera genus- och sexualitetsnormer i den ordinarie undervisningen. De
material som är ämnade att användas i interaktion med eleverna gör istället frågorna till
16 de metodmaterial som analyserades finns sammanfattade i bilagan ”inventerade metodmaterial”
29