Ladda ner en gratis PDF - Friends

gång på gång – ofta tillsammans med begreppet genus. Hur förstår intervjupersonerna
skolans arbete med jämställdhet och genus, som skolorna själva benämner det? Vad är
det egentligen skolorna vill förändra då ett förändringsarbete med fokus på genus och
jämställdhet initieras?
Dominerande förståelser av jämställdhet, genus och sexualitet i ett samhälle varierar
beroende på sociala och kulturella kontexter. Dessa förståelser lägger starka premisser
för vilka strategier och metoder som väljs i ett förebyggande arbete. Som vi diskuterade
i förra kapitlet har den svenska jämställdhetsdiskursen och arbetet med genusfrågor
präglats av ett heteronormativt förhållningssätt. Hur ser det ut i skolor som har gjort ett
förändringsarbete med fokus på jämställdhet, genus och/eller sexualitet?
om FälTSTudIen
I vår studie har vi besökt svenska skolor som arbetat strategiskt över flera år med vad de
själva kallar ett genus- och jämställdhetsarbete. Vi vill dels lära av deras tillvägagångssätt
och erfarenheter, dels se hur de såg på arbetet i relation till den nya barn- och
elevskyddslagens krav. Dessutom vill vi undersöka vilken förståelse av begrepp som
jämställdhet, genus och sexualitet som präglar arbetet.
De skolor vi besökt och de fenomen vi funnit kan inte och bör inte ses som
representativa för alla skolor. De är skolor som på eget initiativ valt att bedriva ett
resurs- och tidskrävande förändringsarbete. De bör med andra ord betraktas som
pionjärer. Alla vi som vill bedriva ett förändringsarbete har mycket att lära från deras
erfarenheter, framgångar, hinder och fallgropar.
urval av skolor
Vi gav oss ut på jakt efter skolor som skulle passa in på ett av följande, rangordnade
alternativ:
1. Skola som arbetat strategiskt och övergripande mot heteronormativitet
2. Skola som arbetat strategiskt och övergripande för jämställdhet
3. Enskilda lärare och/eller lärarlag, alternativt enskilda elever och/eller elevgrupper,
som arbetat långsiktigt mot heteronormativitet eller för jämställdhet
Jakten på de ”framgångsrika” skolorna var svårare än vi anat. Vi hittade bara en skola
som utgav sig arbeta ”strategiskt och övergripande mot heteronormativitet”. Men
under alternativ två fick vi ett antal skolor att tillgå. I avgörandet om arbetet de facto
var strategiskt och övergripande förlitade vi oss på skolornas egna uttalanden. Tycker
skolorna att deras arbete passar in i det kriteriet så är det intressant att se vad det
innebär, resonerade vi.
Med vår begränsade tidsram var ambitionen aldrig att hitta skolor som kunde
representera alla Sveriges skolor. Istället ville vi gå på djupet med ett fåtal, för att få ta
del av och lära oss av deras erfarenheter – både framgångar och hinder på vägen.
Samtidigt hade vi ambitionen att hitta olika skolor i olika kontexter och som valt olika
tillvägagångssätt.
43