Somalia: i allas intresse? - FOI

FOI MEMO Datum/Date Sida/Page
2012-05-24 19 (27)
Titel/Title Memo nummer/number
Somalia: i allas intresse? FOI Memo 3963
3. Analys
Som visats i tidigare kapitel finns det många aktörer med intressen i Somalia. Ett antal
intressen och faktorer är återkommande bland aktörerna.
Den mest förekommande anledningen till att engagera sig i Somalia är rädslan för
islamisering eller ökad terrorism. Detta gäller för såväl grannländerna som övriga
aktörer. USA kan sägas gå i spetsen för detta engagemang. Detta grundar sig på
antagandet att svaga eller sönderfallande stater kan utgöra grogrund för terrorism. I
denna kamp har USA:s allierade i regionen, dvs. Etiopien, Kenya och Uganda, spelat en
viktig roll. Etiopien genom sina interventioner i Somalia, Uganda som truppbidragare i
AMISOM och nu senast Kenya i och med dess intervention under hösten 2011. Detta
beror inte enbart på dessa länders relationer till USA, utan också på rädslan för en
radikalisering hos de egna muslimska minoriteterna och risken för attentat. Rädslan för
en inhemsk radikalisering är också något som påverkar Storbritanniens engagemang då
landet har en stor somalisk diaspora. Här finns en oro att ett radikalt Somalia ska leda
till ökad extremism även i Storbritannien. Det finns således ett antal tongivande aktörer,
både i och utanför regionen, som anser att denna fråga är viktig. Under förutsättning att
al-Shabab inte kan besegras eller Somalias statsapparat stärks kommer dessa länder med
stor sannolikhet att fortsätta engagera sig i Somalia.
Även sjöröveri är en vanligt förekommande anledning till engagemang i Somalia,
åtminstone för länderna utanför regionen. Detta beror på att denna verksamhet påverkar
handeln och den globala ekonomin. Här märks ett intresse framför allt från stora
sjöfartsnationer och länder beroende av handelsflöden. Aktörer ifrån väst är därför
tongivande i denna fråga och kommer troligtvis fortsätta att vara det så länge
handelsflöden hotas. Ett antal maritima operationer, bland annat inom ramen för EU och
Nato, har satts in för att stävja piraternas verksamhet. Allt fler talar om vikten av att
spåra de inkomster som verksamheten genererar för att på så sätt komma åt
finansiärerna. Insikten om att lösningen på piratproblematiken finns på land växer
också. EU:s utbildningsinsats för de somaliska säkerhetsstyrkorna, EUTM, är ett led i
detta. Det stöd som ges till AU:s fredsfrämjande insats i Somalia, AMISOM syftar
också till att lösa konflikten iland. Operation Atalanta har också nyligen fått mandat att
slå mot piraternas baser på land för att på så sätt komma åt deras utrustning.
Engagemanget fokuseras således allt mer till aktiviteter som syftar till att finna en
lösning på hela den somaliska konflikten, inte bara sjöröveriet.
En tredje och fjärde faktor är den humanitära situationen och de flyktingströmmar
som detta bidrar till. Befolkningen har drabbats hårt av den pågående konflikten. Det
utsatta läget har spätts på av torka och svält, inte minst under 2011. De stora
flyktingströmmarna är framför allt ett problem för grannländerna. Totalt har länderna i
regionen tagit emot närmare en miljon flyktingar och Kenya drygt hälften av dessa.
Detta kan jämföras med Sverige där cirka 40 000 personer ur befolkningen är födda i
Somalia och där knappt 4000 somalier sökte asyl under 2011. 101 Så länge
flyktingsströmmarna från Somalia fortsätter kommer detta vara en anledning till oro hos
grannländerna. Det handlar dels om vilka möjligheter som finns att ta emot och ta hand
om dessa personer, dels är det en fråga om hur dessa grupper påverkar den interna
dynamiken i mottagarländerna.