En tidning från Ulricehamns kommun

insikt
En tidning från Ulricehamns kommun
Nummer 1 2 – 2005 2004
Dataspel. Hanna Schoultz, 4 år, får assistans av Simon Josefsson, 5 år, när hon
försöker sätta nytt rekord i ett dataspel med Alfons Åberg i huvudrollen. Båda två
går på Stubbens förskola och har tagit datakörkort för att få spela spel på datorn.
Möjlighet att ta datakörkort i unga år
Redan i förskolan får alla barn i Ulrikas rektorsområde chans att ta datakörkort.
– Barn lär sig mycket om datorer hemma. I förskolan får de genom att ta
datakörkort möjlighet att på ett lekfullt sätt lära sig mer, säger Siv Persson,
biträdande rektor för Ulrikas rektorsområde.
SIDAN 3
Sotning.
Bengt
Johansson
från Ulricehamn
är en
av de fastighetsägare
som får lov
att sota sin
skorsten.
Sota din egen skorsten
Fastighetsägare behöver inte ringa
efter sotarn när de vill ha rent i röret.
Sedan förra året kan en kommun
medge att fastighetsägare får sota
själva. Det krävs dock en kortare utbildning
och dispens från räddningstjänsten
för att bli sin egen sotare.
SIDAN 8
Invasion av cyklister
Sveriges Kommuner och Landsting
har valt att förlägga sin årliga
cykelkonferens till Ulricehamn.
Under två dagar i maj möts tjänstemän
och politiker för att diskutera
cykelfrågor och utbyta erfarenheter.
SIDAN 6
Motorväg 2015
Den planerade motorvägen mellan
Borås och Ulricehamn kommer
att gå norr om R40. I slutet
av 2007 passerar den kommungränsen.
Och om tio år är det
tänkt att motorvägen ska gå förbi
Ulricehamn – under förutsättning
att finansieringen kan lösas.
SIDAN 12
I stormens fotspår
Ovädret i början av året resulterade
i att många kommuninvånare
blev utan el- och teleförbindelser.
Förutom att det
var en tuff tid för kommunens
krisorganisation fick också den
nya krisledningsnämnden göra
debut och fatta sina första beslut.
SIDAN 4
Sopor lämnar tippen
Inte mycket av det som slängs på
soptippen blir kvar där. Att lägga
på deponi tillhör det förgångna.
Nuförtiden skickas batterier, kylskåp
och dina gamla mjölkpaket
landet runt för att tas om hand på
ett miljövänligt sätt.
SIDAN 11

Bästa läsare!
Den ofattbara flodvågskatastrofen i Sydostasien och den därefter i våra bygder
härjande stormen har på olika sätt satt tragiska spår som vi nog aldrig kommer
att glömma. Än en gång tvingas vi konstatera hur sårbart vårt samhälle är och
hur snabbt förhållanden kan förändras. Det väcker givetvis till eftertanke och
påtalar hur viktigt det är att försöka förebygga olika risker och händelseförlopp.
Vår egen lokala krisberedskap har också satts på prov och även om uppgjorda
handlingsplaner inte helt kunnat följas har arbetet utifrån förutsättningarna
kunnat genomföras på ett tillfredsställande sätt. Väsentligt blir att följa upp
stormens omfattande konsekvenser på el- respektive telenäten och hur det kan
bli säkrare i framtiden. Särskilt för landsbygden är detta en synnerligen viktig
fråga.
Fortsatta utbyggnaden av riksväg 40 till motorväg uppmärksammas nu på
nytt. Efter att den nya trafikplatsen i Brämhult färdigställts i slutet av förra
året kan vi glädjande konstatera att utbyggnaden till Dållebo startar i början
av 2005. Denna vägsträcka planeras att stå klar under 2007. Därefter återstår
etappen fram till Ulricehamn som vi naturligtvis fortsatt måste prioritera för
olika insatser som gör att den blir utbyggd så snart det är möjligt.
Infrastrukturfrågorna har givetvis stor påverkan på befolkningsutvecklingen
i kommunen. Hur befolkningen utvecklas är en ständigt viktig fråga att följa
och väsentlig för all kommunal planering. Efter att invånarantalet i slutet av
1992 uppgick till närmare 23 000 sjönk det under en tioårsperiod till lägst
22 257. Senaste åren har vi kunnat se en viss ökning av befolkningen och den
31 december 2004 uppgick folkmängden till 22 342 vilket är 23 personer fler
än vid förra årsskiftet. Befolkningsökningen beror uteslutande på att vi sedan
några år tillbaka har ett positivt flyttningsnetto till kommunen. Ombyggnaden
av riksväg 40 till motorväg förbättrar högst väsentligt kommunikationerna,
ökar möjligheterna till pendling och stärker ytterligare kommunen som boendealternativ
och våra tillväxtmöjligheter i stort. Spännande blir givetvis att
följa hur vägutbyggnaden kommer att påverka befolkningsutvecklingen.
”Visste Du det här om Din kommun” heter en ny temaserie som inleds i denna
kommuntidning. Vi ska efter hand försöka spegla olika områden i kommunens
verksamhet som inte är så välkända för alla, samtidigt visar det på den mångfald
av arbetsuppgifter som kommunen dagligen hanterar. Först ut är en artikel
om alla de fonder och stiftelser som kommunen ansvarar för.
Insikt har givits ut som kommuntidning sedan 1998 och vi som arbetar med
tidningen hoppas givetvis att den väcker intresse för de frågor som vi har
hand om i kommunen. Kontakten med er läsare är viktig och jag vill bjuda in
till en ökad dialog. Hör gärna av Dig och berätta vad Du tycker.
Jag vill slutligen konstatera vilken unik tillgång vi har i våra anläggningar
som år efter år placerar oss på vinterkartan. Även om snötillgången denna
vinter begränsat vintersporterna är det alltid välpreparerat vid Ulricehamns
Ski Center och utifrån förutsättningarna även på Lassalyckans friluftsområde.
Passa på och njut av alla vinterupplevelser vi har i vår närhet.
Karl-Erik Claesson
2
Patientnämnden
förbättrar vården
Har du synpunkter på vården?
Då kan du vända dig till
patientnämnden.
Den har bland annat till uppgift
att hjälpa patienter och
förbättra vårdkvaliten.
Enligt lag ska det finnas patientnämnder
i alla kommuner och
landsting. Ulricehamn ingår i
en gemensam nämnd tillsammans
med nio andra kommuner i
Sjuhäradsområdet med omnejd.
En hjälpande hand
Till patientnämndens uppgifter
hör att främja kontakterna mellan
patienter och vårdpersonal.
Den ska hjälpa patienterna att få
information och att vända sig till
rätt myndighet samt att utifrån
synpunkter och klagomål hjälpa
till att utveckla kvaliteten på vården.
Ulricehamns kommun representeras
av ledamoten Ing-Marie
Andersson med Anders Dahlén
och Sven-Ola Carlzén som ersättare.
Under förra året behandlade
nämnden 1050 ärenden. 40 av
dem avsåg kommunal hälso- och
sjukvård.
Tidningen Insikt utges av
Ulricehamns kommun
Ansvarig utgivare:
Karl-Erik Claesson
Text, foto och layout:
Ralf Sundhäll och
Anna Theander
Tryck:
Prinfo Team Offset & Media,
Malmö

Barnen lär sig datorvett i förskolan
I Ulrikas rektorsområde får
alla förskolebarn möjlighet
att ta datakörkort. Målet är
att de på ett lekfullt sätt ska
lära sig se datorer som ett
hjälpmedel och en naturlig
del i samhället.
Datorer har blivit ett nästintill
oumbärligt hjälpmedel för många
människor, både på arbetsplatsen
och i hemmet. Att man som vuxen
går kurser för att lära sig nya dataprogram
är ingen nyhet. Däremot
att barn i förskolan lär sig att minimera
fönster och dubbelklicka är
kanske inte lika allmänt känt.
På förskolorna i Ulrikas rektorsområde
får alla barn som vill ta ett
så kallat datakörkort.
– Det är när barnen visar eget
intresse som vi låter dom bekanta
sig med datorn, säger Pernilla
Lundgren som är barnskötare på
förskolan Stubben.
Ingen åldersgräns
De yngsta körkortstagarna är fyra
år. Men någon speciell åldersgräns
finns inte. Det handlar om individuell
mognad. Under körkortsutbildningen
får barnen beskriva
vad man kan göra med en dator
samt själva förklara vad de vill
lära sig om datorer. I de praktiska
övningarna får de information om
dataskärm och tangentbord samt
lära sig att använda musen.
Det är huvudsakligen att använda
spel på datorn som datakörkortet
berättigar till. Spel på förskolan
kan till exempel handla om att
prova på att stava ord, räkna plus
och minus samt viss form av enklare
spel där man ritar bilder.
Fokus ligger på att genom ett pedagogiskt
tankesätt locka barnen till
lärande genom datorn, förklarar
Anette Söderberg, förskollärare i
Ulrikas rektorsområde.
– Det ska vara något meningsfullt.
Pedagogiska spel behöver
Datakörkort. Simon Josefsson och Hanna Schoultz visar stolt upp sina datakörkort.
Det är beviset på att de kan hantera mus och tangentbord och får
spela pedagogiska spel på datorn.
inte vara tråkiga. Det är en fråga
om att väcka lusten hos barnen att
på ett roligt sätt lära dem använda
datorn.
På förskolorna i Ulrikas rektorsområde
arbetar man med att
kombinera lek och datorer. Det är
också ett sätt att utveckla lärandet i
förskolan, menar biträdande rektor
Siv Persson.
– Vi ser datoranvändandet som en
del i den vardagliga verksamheten.
Barn lär sig mycket om datorer
hemma. I förskolan får de genom
att ta datakörkort möjligheten att
på ett lekfullt sätt lära sig mer.
– Kunskapen är sedan något som
man tar med sig och har nytta av i
den fortsatta skolgången.
Rädslan försvinner
Någon risk för musarm i unga år
eller att barnen ska bli förslappade
framför skärmen ser inte barnskötare
Pernilla Lundgren.
– Det är bra att de tappar sin rädsla
för datorer. Barn är duktiga och lär
sig snabbt. De ska förstå att det
är ett hjälpmedel. Men datorn får
inte ta över det övriga behovet av
att leka. Barnen får inte sitta mer
3
än 20-30 minuter vid datorn varje
gång.
Datorn används också allt mer
som ett hjälpmedel i förskolans
undervisning. Det kan till exempel
handla om ett tema om Alfons
Åberg och då kan barnen få möjlighet
besöka en av hans hemsidor.
När Insikt besöker Stubben sitter
Simon Josefsson, 5 år vid datorn
och spelar ett spel med den nämnde
seriefiguren i huvudrollen. Bredvid
assisterar Hanna Schoultz, 4 år. De
är helt på det klara varför man
måste ha ett datorkörkort.
– För att vi ska få spela dator.
Simon är en flitig datoranvändare
och har lärt sin mamma hur man
spelar kort på datorn. Till skillnad
mot Hanna som enligt egen utsago
inte tillbringar så mycket tid framför
skärmen.
Precis som med ett körkort för bil
kan även barnen mista ”lappen”.
– Man ska inte slarva och stänga
av datorn på fel sätt eller fuska
när man spelar spel, förklarar den
laglydige Simon Josefsson.

Stormen satte krisledningen på prov
Efter ovädret i början av januari
fick krisledningsnämnden
för första gången träda
i funktion. Deras arbete och
hela den krisorganisation
som kommunen upprättade
ska så småningom också
utvärderas.
Det var under två dagar, den 8-9
januari, som ett rejält oväder drog
fram över Sjuhäradsbygden. På
flera håll i Ulricehamns kommun
uppmättes stormvindar. Träd blåste
ner över elledningar och tusentals
hushåll blev utan ström. Delar av
telefontrafiken slogs ut och vattenförsörjningen
blev lidande.
Lagen om extraordinära händelser
(se nr.1-04) innebär att det i en
kommun måste finnas en utsedd
krisledningsnämnd. Den kan träda
i funktion när en extraordinär händelse
inträffar och ta över beslutanderätten
från övriga ordinarie
nämnder.
Nyttig erfarenhet
Kommunalrådet Bengt Johansson
beslutade i egenskap av ordförande
att krisledningsnämnden för
första gången skulle träda i funktion.
Nämnden träffades vid sex
tillfällen under tio dagar.
– Det var en nyttig erfarenhet för
nämnden, säger Bengt Johansson.
Utplacering av vattentankar,
erbjudande om gratis dusch och
bastu i simhallen för strömlösa och
värmestugor där drabbade kommuninvånare
kunde värma sig och
laga en bit mat var några åtgärder
som nämnden fattade beslut om.
– I takt med att man förstod omfattningen
och att elströmmen skulle
låta vänta på sig befarade man det
värsta, säger Bengt Johansson.
– Det första vi gjorde var att
kontrollera hur det fungerade för
vårdtagare inom hemtjänsten med
trygghetslarm som kunde ha slagits
ut. Men det var endast ett fåtal som
Förödelse. Träd välte över elledningar i samband med stormen och tusentals
hushåll blev utan ström under lång tid. Foto: Göran Isaksson
behövde flytta från sina bostäder
till korttidsplatser på något äldreboende.
I ett tidigt skede bestämdes att
involvera Södra Älvsborgs
Räddningstjänst (SÄRF) i krisarbetet.
Personal från SÄRF med
stor lokalkännedom fick i uppdrag
att besöka människor, främst
äldre, på landsbygden för att se
om det fanns behov av några extra
insatser.
– Den uppsökande verksamheten
betydde att vi fick en bättre
överblick över personer som inte
omfattas av hemtjänsten. Att få
besök var mycket uppskattat, säger
Bengt Johansson.
Ett problem var att larmnumret
112 blev utslaget under en kort
period. Även stora delar av de
ordinarie telefonförbindelserna
var ur funktion.
– Det var en obehaglig känsla när
112 slutade fungera. Utan telefon
kommer man ju ingenstans.
I ett krisarbete är information
en av de viktigaste delarna.
Pressmeddelanden skickades ut
dagligen och en aktuell lägesrapport
fanns att läsa på kommunens
hemsida.
4
Bengt Johansson anser att
Ulricehamns Energi AB och övriga
lokala elbolag gjort ett gott arbete.
Men han är inte tillfreds med hur
Vattenfall skött situationen.
– Vi missuppfattade deras information
i början. Deras uppgifter
på abonnenter som saknade ström
gällde endast högspänningskunder.
När vi förstod att kunder i lågspänningsnätet
låg utanför hade vi
plötsligt ofantligt många mer utan
ström i kommunen.
Dyrt för UEAB
Nu har alla fått tillbaka strömmen,
men uppröjningsarbetet kommer
att pågå under lång tid.
– Det kan ta upp till ett halvår
innan det är helt ofarligt för gemene
man att vistas i ledningsgator
och i närheten av luftledningar
som lagats provisoriskt och ligger
på marken. Stormen ger oss också
en merkostnad på omkring 2 miljoner
kronor och det innebär att
vissa planerade investeringar 2005
skjuts på framtiden, säger Göran
Isaksson, elchef på UEAB.
En utvärdering kommer så småningom
att göras av krisledningsnämndens
arbete samt kommunens
krisarbete som helhet.

Tavlor ska ge besökare bättre information
Nu ska de som besöker
Ulricehamns kommun få bättre
information. Under våren
kommer informationstavlor
att sättas upp vid de större
infartsvägarna till kommunen.
Att det finns någon form av information
när man närmar sig större
orter runt om i Sveriges kommuner
är vanligt förekommande.
Sedan tidigare finns vid infarten
utefter riksväg 40 mot Jönköping
och Borås en form av infartstorn
som tipsar förbipasserade om
aktuella evenemang i Ulricehamn
med omnejd. Däremot finns ingen
form av utförligare information
för besökare som närmare sig
Ulricehamns kommun. Men nu
ska det bli ändring på det.
I samarbete med Expohuset Media
AB i Arboga kommer Ulricehamns
kommun att sätta upp ett antal
informationstavlor i anslutning till
rastplatser vid de större infartsvägarna
till kommunen.
Informationstavlorna är uppdelade
i två sektioner. Dels en sida med en
övergripande presentation av kommunen,
tips på intressanta besöksmål
samt information om vad som
händer i kommunen under året och
en karta över kommunen. På den
På kommunens webbplats är
det numera sjöutsikt dygnet
runt. Under vintern har en
webbkamera satts upp, som
visar Strandgatan, strandpromenaden
och en del av
Åsunden.
Det började med att det kom
ett medborgarförslag där man
föreslog en webbkamera över
Strandpromenaden. Samtidigt
hade man inom kommunen diskuterat
hur den asfalterade banvallen
skulle kunna visas upp på webben.
Informationstavlor. Detta är en skiss över de nya tavlorna som ska ge besökare
information om kommunen, företag och tips på intressanta besöksmål.
Tavlorna kommer att sättas upp vid de större infartsvägarna.
Illustration: Expohuset Media
andra sektionen kommer att finnas
en sammanställning med kontaktuppgifter
till ett antal lokala företag
som även ges möjligheten att
presentera och marknadsföra sin
verksamhet.
Ökad tillväxt
Tavlorna är i första hand ett värdefullt
hjälpmedel för besökare. Ralf
Sundhäll som är informationsansvarig
i kommunen och ingår i
projektgruppen tror att det kan ge
ringar på vattnet och bidra till att
Ulricehamn ger mersmak.
– Tavlorna är inte bara ett sätt
att marknadsföra kommunen och
näringslivet utan utgör även ett
viktigt led i arbetet med att öka
5
tillväxten i Ulricehamns kommun
och Sjuhäradsregionen som helhet,
säger han.
Det har tidigare funnits liknade
informationstavlor på ett antal platser
i kommunen. De kommer under
våren att monteras ner och ersättas
av de nya tavlorna som kommer
att placeras på följande platser: vid
R40 i Rångedala, rastplats Brunn,
Rasta i Strängsered, väg 46 vid
rastplats Vist, vid torget i Trädet,
väg 157 vid Skotteks Camping respektive
vid Ekero i Gällstad.
Tavlorna kommer att ses över kontinuerligt
och uppdateras när så
behövs.
Livesändning från Ulricehamn dygnet runt
Dessa faktorer har nu resulterat
i att en webbkamera monterats
upp på ICA Kvantums tak.
Från www.ulricehamn.se kan
du nu alltså klicka dig fram till
sidan som visar en del av strandområdet
i levande bilder – hela
dygnet.
Webbkamera. På kommunens
hemsida kan du beskåda rörliga
bilder från Ulricehamn, 24
timmar, 365 dagar året runt.

Cyklister vallfärdar till Ulricehamn
Ulricehamn står i år som
värd för två stora cykelarrangemang.
Först ut är cykelkonferensen
för Sveriges
Kommuner och Landsting i
slutet av maj.
Att pumpa däcken, smörja kedjan,
ladda fikakorgen och ta en cykeltur
i Ulricehamn med omnejd,
gärna på de asfalterade banvallarna
är något som många kommuninvånare
och turister provat
på. Nu börjar också stora sammanslutningar
för cykelentusiaster
att upptäcka Ulricehamns fördelar
som cykelstad.
Sveriges Kommuner och Landsting
som tidigare gick under namnet
Svenska Kommunförbundet har
i år valt att förlägga sin årliga
cykelkonferens till Ulricehamn.
Ett arrangemang som brukar vara
vikt för större kommuner.
– Cykelkonferensen har aldrig
varit i en så liten kommun som
Ulricehamn. Vi brukar vanligtvis
ha våra konferenser, oberoende
på tema, på större orter. Men det
som sker i Ulricehamn med bilfria
cykelleder i form av asfalterade
banvallar och att man visar att även
mindre kommuner kan utveckla
cykelinfrastrukturen gör att vi vill
vara där, säger Örjan Eriksson
som är ansvarig för cykelkonferensen
på Sveriges Kommuner och
Landsting.
Vid årets cykelkonferens den
25-26 maj är fokus på cykling
på landsbygd, utan att för den
del tätortsfrågorna glöms bort.
Målgruppen är kommunala tjänstemän
och förtroendevalda som
arbetar med cykelfrågor. Sveriges
Kommuner och Landsting hoppas
på omkring 100 deltagare.
– Att träffa andra som håller på
med samma sak är oerhört viktigt.
Konferensen är ett bra tillfälle till
dialog och erfarenhetsutbyte, säger
Örjan Eriksson.
Under två dagar bjuds deltagarna
Cyklister. Kommunstyrelsens ordförande, Bengt Johansson och trafi kplanerare,
Jan-Åke Claesson ser fram emot sommarens cykelaktiviteter. På bilden
ses de ta en provtur tillsammans på banvallen.
på ett antal föreläsningar Bland
annat tas cykelinfrastrukturens
betydelse för utveckling i mindre
kommuner upp, samverkan mellan
kommuner för ett utbyggt cykelnät,
samt hur man ska få fler människor,
främst i storstäderna, att
färdas kollektivt eller ta cykel till
jobbet.
Cykeltur
Naturligtvis bjuds också på en
cykeltur på Ulricehamns bilfria
cykelvägar.
– Deltagarna kommer att få cykla
på banvallen och njuta av naturen,
beskåda kulturhistoria och prova
på att mötas i den nya cykelknutpunkten
(se separat artikel) som
för övrigt invigs i samband med
cykelkonferensen, säger trafikplanerare
och tillika kommunens projektledare,
Jan-Åke Claesson.
På konferensen kommer han att
presentera Vägverkets rapport om
Ulricehamns satsning på bilfria
cykelleder.
– Vägverket framhåller Ulricehamn
som ett mönsterexempel. Genom
att vi haft en helhetssyn och inte
6
tvekat att samarbeta över kommungränserna
har vi skapat en
bilfri cykelled mellan två städer,
Borås och Ulricehamn.
Landsbygden växer
Värdet av bilfria cykelleder för
små orter på landbygden är något
som Örjan Eriksson vill framhålla
extra.
– Den här satsningen i Ulricehamn
visar hur landsbygden växer. Man
lockar fler än bara cykelentusiaster.
Även andra besökare har funnit
de små orterna utmed den gamla
banvallen som kanske inte annars
hittat dit. Vilket i sin tur resulterar
i att vandrarhem och stuguthyrare
får fler gäster, säger han.
Den första veckan i augusti arrangerar
Cykelfrämjandet i Ulricehamn
i samarbete med Ulricehamns
Turistbyrå och kommunen en
Cykelturistvecka. Under sju dagar
får alla som vill möjligheten att
utforska Ulricehamns kommun
från cykelsadeln samt delta i olika
aktiviteter. Arrangörsstaben räknar
med mellan 400-500 besökare.

... och möts i
ny knutpunkt
Cykelleder från tre orter
möts i en cykelknutpunkt.
Den ska underlätta för
cyklister från tre håll att
mötas och minska problemet
att korsa Boråsvägen.
Cykelknutpunkten invigs i
samband med cykelkonferensen.
När man åker på Boråsvägen ut
mot industriområdet finns det en
knixig kurva strax innan Hemmabutiken.
Där måste cyklister som
vill följa banvallen i riktning mot
Falköping korsa vägen.
Kjell Andersson föreslog i en
motion att det skulle byggas en
cykelrondell för att öka trafiksäkerheten
för cyklister som ska
passera Boråsvägen.
Mötesplats
Någon rondell blir det inte men
dock en mötesplats för cyklister,
inlinesåkare och andra som färdas
på hjul utan hästkrafter.
– Vid knutpunkten där cykellederna
från Borås, Falköping och
centrala Ulricehamn möts blir
det anpassat så man kan cykla åt
tre håll. Alla gång- och cykelvägar
knyts till cykelknutpunkten
och det blir en följdsam passage
där tre leder möts, berättar trafikplanerare
Jan-Åke Claesson.
I mitten på cirkulationsplatsen
blir det en grönyta med blomsterprakt
och kantsten runtomkring.
Där ska också placeras
en konstnärlig utsmyckning med
cykeltema.
Det kommer även att byggas en
förhöjning i vägen för att få ner
hastigheten och underlätta för
cyklister och gående att passera
Boråsvägen.
Den första cykelknutpunkten i
Ulricehamns kommun invigs i
samband med cykelkonferensen.
Ny lag om cykelhjälmar
Alla cyklister under 15 år
måste enligt en ny lag använda
hjälm. Det gäller oavsett
om man cyklar eller blir skjutsad
på cykel.
Allt fler inser fördelarna med att
cykla. Det är ett behändigt och
miljövänligt sätt att förflytta sig
kortare sträckor. Dessutom är det
ett utmärkt sätt att få motion. Men
allt för ofta är cyklister ett oskyddat
släkte.
En ny lag började gälla den 1 januari
2005 som säger att barn och
ungdomar under 15 år ska använda
hjälm när de cyklar eller blir skjutsade
på cykel. Lagen har tillkommit
för att minska antalet cykelolyckor
där barn och ungdomar är inblandade.
Bästa skyddet
Varje år dödas cirka 40 personer
och minst 20 000 cyklister skadas i
trafiken. Ett stort antal av dessa får
huvudskador. Internationella studier
visar att cykelhjälmen dämpar
skadorna med minst 60 procent.
Om alla som innefattas av den nya
lagen skulle använda hjälm innebär
det att skallskadorna minskas med
omkring 200 per år. Även en till
synes liten smäll mot huvudet kan
innebära att den intellektuella och
sociala förmågan allvarligt försvagas.
Likaså kan personens uppfattnings-
och rörelseförmåga också
drabbas.
När det gäller valet av hjälm är det
en godkänd cykelhjälm med CEmärkning
som gäller eller en annan
hjälm med likartade skyddsegenskaper.
Polisen kan stoppa dom som inte
använder hjälm, de kan dock inte
bli bötfällda. Däremot kan föräldrar
och andra personer som skjutsar
någon på sin cykel under 15 år som
inte använder cykelhjälm riskera att
bötfällas.
7
Känner du till den nya lagen
och använder du cykelhjälm?
Sandra Carlborg, 10 år
– Min bror har berättat att
det finns en ny lag. Jag använder
alltid hjälm för mamma och
pappa har sagt att jag ska göra
det.
Linus Inhammar, 10 år
– Vi har pratat om den nya lagen
i skolan. Jag har cykelhjälm för
om man trillar och inte har hjälm
kan man få hjärnskakning.
Renato Vidovic, 14 år
– Jag känner till den nya
lagen men cyklar inte.
Mia Skattberg, 14 år
– Kompisar har pratat om att det
blivit lag på att ha cykelhjälm om
man är under 15 år. Jag tycker
inte att det är så kul att använda
hjälm men brukar göra det.

Lär dig sota på egen hand
Sedan förra året behöver
fastighetsägare inte anlita en
sotare utan kan själva göra
rent i röret. Ett villkor är dock
att man genomgått en utbildning
och fått dispens från
räddningstjänsten.
Enligt den nya lagen om skydd
mot olyckor som trädde i kraft
förra året behöver inte fastighetsägare
anlita en sotare utan kan få
godkännande att sota sin egen fastighet.
Det är kommunen som ger
tillstånd till sotning på egen hand.
Ulricehamn, Tranemo, Borås,
Bollebygd och Svenljunga kommun
ingår i Södra Älvsborgs
Räddningstjänstförbund (SÄRF).
De fem kommunerna har tillsammans
bestämt att tillåta sotning
på egen hand under förutsättning
att fastighetsägaren har tillräckliga
kunskaper. Ett krav är att ”egensotare”
går en utbildning. Den
genomförs av SÄRF i samarbete
med en auktoriserad sotningsfirma
och arrangeras på plats ute i kommunerna.
Elda på rätt sätt
Utbildningen är teoretisk och
omfattar fyra lektionstimmar.
Tyngdpunkten ligger på att lära
sig eldningsteknik. Till exempel
att inte använda sur ved är en förutsättning
för att minska beläggningar
av sot och undvika eldsvådor
i rökkanaler.
Läshungern var stor förra
året. Stadsbiblioteket satte
nytt rekord i utlåning.
Från bibliotekts sida tror man att
en anledning är större möjlighet
att snabbare få in aktuell litteratur
i sitt utbud.
– De ökade anslagen för att köpa
in böcker betyder att vi snabbare
– För mycket sotbildning i rökkanaler
kan betyda att det uppstår
soteld. Det är en mardröm, säger
Stefan Rodhe, utbildningsansvarig
på SÄRF.
Krävs det några förkunskaper
för att bli egensotare?
– Nej det behövs inte. Men det
är klart att man bör vara vid god
vigör om man ska klättra upp på
ett tak, säger Stefan Rodhe.
Det är endast personer som äger
en fastighet och själva bor där
som kan få tillstånd att sota själv.
Efter slutförd utbildningen måste
en brandskyddsinspektion genomföras
av en professionell sotare.
Den är obligatorisk och upprepas
med olika intervall. Då kontrolleras
att fastighetsägaren har
ett godkänt kursbevis samt får en
kan beställa vad kunden vill ha.
Studenter behöver inte vänta på
kurslitteratur från ett annat bibliotek
utan man kan få vad man
efterfrågar på hemmaplan, säger
1:e bibliotekarie Lena Kettil-
Björnberg.
– En stor grej är också CD- och
kassettböcker där vi ökat utlåningen
med 30 procent.
8
genomgång av hur det går till att
sota den eldstad som finns i den
aktuella fastigheten. Först därefter
kan dispens utfärdas och det är
fritt fram att sota kakelugnen eller
den egna braskaminen.
Sammanlagt i de fem kommunerna
är det 200 fastighetsägare som
gått utbildning. Av dessa återfinns
drygt 40 i Ulricehamns kommun.
Trots att intresset är stort tror inte
Stefan Rodhe att det karakteristiska
"knoparmoj" kommer att sluta
höras i våra skorstenar.
– Jag tror inte att alla som har möjligheten
att börja sota kommer att
göra det. Många anser nog att det
är bekvämt när sotaren kommer på
besök. Men det finns helt klart ett
uppdämt behov av att börja sota på
egen hand.
Eldstad. Fastighetsägare kan få tillåtelse att själva göra rent i sin eldstad.
Men man måste gå en utbildning och få dispens från räddningstjänsten för
att kunna sota på egen hand.
Populärt att låna på biblioteket
Sammanlagt lånade biblioteket
ut 120 000 delar ur sitt sortiment
under 2004.
Museets framtid
Inom kort ska kulturförvaltningen
starta ett arbete för att utreda vilken
inriktning Ulricehamns museum
ska ha i framtiden.

Bättre folkhälsa med ett gott skratt
Folkhälsa handlar inte bara
om friska medborgare. Det är
också viktigt med en säker
och trygg miljö.
Folkhälsoplanerare Britt
Thorell arbetar med att samordna
och planera folkhälsoarbetet
i kommunen.
Kort uttryckt kan man säga att
Britt Thorell är den som ser till att
det som välfärdsrådet bestämmer
blir verklighet. Till grund för sitt
arbete har hon ett politiskt antaget
välfärdsprogram.
– Myndigheter, organisationer och
föreningar måste jobba tillsammans
för folkhälsan och det är min
uppgift att hålla ihop det, säger
hon.
Arbetet sker till stor del i olika
grupper. Den brottsförebyggande
arbetsgruppen jobbar med säkerhet
och att förebygga och förhindra
våld och kriminalitet. En annan
grupp arbetar just nu intensivt med
FAR – Fysisk Aktivitet på Recept.
Det syftar till att minska användandet
av läkemedel.
Motion på recept
– Vi vet ju att många är långtidssjukskrivna.
Och vi vet också att
fysisk aktivitet faktiskt förebygger
och förbättrar sjukdomar som
högt blodtryck, åldersdiabetes och
hjärt- och kärlsjukdomar. Så tanken
är att man istället för medicin
ska få fysisk aktivitet utskriven.
Värnar folkhälsan. Britt Thorell är folkhälsoplanerare på Ulricehamns kommun.
Tillsammans med organisationer och föreningar ser hon till att välfärdsrådets
beslut blir verklighet.
För att förenkla detta håller man
just nu på med att tillsammans
med föreningar i kommunen ta
fram en katalog där olika aktiviteter
finns presenterade.
– Sedan ska exempelvis läkaren
eller distriktssköterskan kunna
bläddra i katalogen tillsammans
med patienten, hitta en lämplig
aktivitet och skriva ut den.
– Man kanske kan tycka att folk
kan aktivera sig ändå, men det
ger en viss status att gå därifrån
med ett recept i handen. Dessutom
får man komma på återbesök och
berätta hur det har gått, säger Britt
Thorell.
9
Sömn. Bättre
folkhälsa behöver
nödvändigtvis inte
betyda att man
ska springa varje
dag och bara äta
grönsaker. Det
går att komma
långt med att sova
ordentligt om natten
och ha roligt
på dagen.
Sjukskrivningarna och sjukpensioneringarna
har ökat lavinartat de
senaste åren. Men varför? Och vad
är det som har hänt?
– Det är en komplex fråga. Men
en bov i dramat kan vara att vi
är mer stillasittande nu än förr,
inte minst i arbetslivet. Vi behöver
kanske bli bättre på att planera in
tid för att röra på oss och även för
bra mat, socialt umgänge och inte
minst sömn.
Samtidigt tycker hon att det är
viktigt att alla som på något sätt
jobbar med att förbättra folkhälsa
är uppmuntrande istället för moraliserande.
– Alla måste inte leva på morötter
och jogga varje dag. Man kan
komma långt med att börja äta mer
frukt, ha roligt och sova ordentligt!
Du kan läsa mer om folkhälsoarbetet
i Ulricehamns kommun
på www.ulricehamn.se/
folkhalsa/index.htm Där hittar
du också Välfärdsprogrammet i
sin helhet.

Vad händer i de kommunala bolagen?
Ulricehamns kommun består av ett antal förvaltningar. Där ingår bland annat skola, barnomsorg, vård
och omsorg, enheter för bygg- och miljöärenden, kultur- och fritidsfrågor samt kommunal administration.
Kommunen äger också tre bolag och är medlem i Ulricehamns Turistbyrå Ekonomisk Förening.
I detta nummer presenteras de tre bolagen: Ulricehamns Energi AB (UEAB), Stiftelsen Ulricehamns
Bostäder AB (STUBO) och Ulricehamns Fastighets och Service AB (UFSAB) samt Ulricehamns Turistbyrå
Ekonomisk Förening. I fortsättningen kommer bolagen och turistbyrån under rubriken Vad händer i de kommunala
bolagen? att informera om sin verksamhet, aktuella projekt och aktiviteter som är intressanta för dig
som kommuninvånare.
UEAB
Ulricehamns Energi AB levererar elström, vatten och fjärrvärme, erbjuder snabb kommunikation med bredband
och ser till att gatubelysningen fungerar. Dessutom ansvar man för skötsel av kommunens parker och
grönområden samt anläggning och underhåll av vägar i kommunen.
STUBO
Det kommunala bostadsbolaget har hyrt ut lägenheter i Ulricehamn i över 50 år. STUBO har ett brett och
varierat utbud av bostäder, man har omkring 1100 lägenheter. Dessa finns i nästan varje samhälle i kommunen.
STUBO är miljöcertifieret och miljöfrågor i boendet är viktiga för bolaget. Därför satsar man bland annat på
återvinningscentraler och kompostering av hushållssopor i samtliga bostadsområden.
UFSAB
Bolagets syfte är att genom effektiv och rationell fastighetsförvaltning främja näringslivets utveckling i
Ulricehamns kommun. Bolagets verksamhet innebär att förvärva, sälja och utarrendera fastigheter samt uppföra
och förvalta byggnader för näringsverksamhet, främst småindustri och hantverk.
Ulricehamns Turistbyrå
Turistbyrån i Ulricehamn har öppet året runt och ger information och service till både besökare och kommunen
egna invånare. Förra året utsågs man till Sveriges bästa turistbyrå 2004. Utmärkelsen gäller för kategorin
Grön turistbyrå, som står för lokal och regional information samt att man förmedlar logi. En viktig uppgift
är att marknadsföra Ulricehamns kommun som besöksmål och att utveckla besöksnäringen i samverkan med
kommunens övriga näringsliv.
Gamla donationer belönar
En elev som visar god kamratanda,
en grönahögsbo
som utvecklat sitt jordbruk
eller en präststuderande
som behöver låna
pengar till studierna – samtliga
kan belönas med ett
bidrag från någon av kommunens
donationsfonder.
Det är ovanligt numera, men i
början av förra seklet hände det
att människor skänkte eller testamenterade
pengar till fonder som
kan komma olika kommuninvånare
till del. Det handlar om ett
25-tal fonder för diverse ändamål.
– Tidigare var det ännu fler men
under åren har kommunen slagit
ihop en massa småfonder med
samma syfte till två större samfonder
– en grundskolefond och
en social fond, berättar redovisningsekonom
Kristina Arvidsson.
Hur pengarna ska fördelas till
skolelever utser vanligen skolorna
själva utifrån beslut från
barn- och utbildningsnämnden.
Det kan handla om uppmuntran
till alla elever, eller en utmärkelse
till en speciell student på
initiativ av skolpersonal. Men ur
andra fonder kan man själv ansöka
om pengar om man uppfyller
de krav som donatorn har ställt.
Den som har räddat någon från ett
tillbud i Åsunden kan belönas från
Gustav och Kristina Petterssons
räddningsfond. Samma par har
också gett en donation som ska gå
till räntefria lån till präststuderande.
10
Visste Du det här
om Din kommun ?
Pengar till bönder
Ur August Larssons donationsfond
kan man tilldelas pengar
om man är jordbrukare i
Grönahögs församling och gjort
en förbättring av jordbruket.
– Hur pengarna ska fördelas
bestäms i en del fall av en kommunal
nämnd och i andra fall av
speciella styrelser enligt önskemål
från donatorerna. Den som vill
söka bidrag ur fonderna får hålla
utkik efter annonser i lokaltidningarna,
säger Kristina Arvidsson.

Från soptipp till modern avfallsanläggning
Den gamla soptippens dagar
är förbi. Idag har vi i stället en
fullt modern avfallsanläggning
där i princip ingenting
längre läggs på deponi. Men
de gamla ”synderna” måste
tas om hand. Därför har ett
sofistikerat system av dammar
byggts upp för att rena
det lakvatten som kommer
från sopberget.
Det har hänt en hel del på avfallsanläggningen
i Övreskog sedan
den moderna sorteringen infördes
1991. Fram till dess tippades allt i
en stor hög.
– Därav ordet soptipp. Här hävdes
allt från fåtöljer och TV-apparater
till kylskåp och bilbatterier, säger
avfallsingenjör Georg Jonsson.
Sopor från förr
Under alla ”kullar” som bildats
på området ligger alltså ulricehamnarnas
sopor från 50-talet och
framåt. Det lakvatten som kommer
från sopberget leds ut i ett dikessystem
runt hela området. Tidigare
leddes det ner till reningsverket
men nu ska vattnet renas på plats
i Övreskog.
Georg Jonsson förklarar hur det
går till:
– Vattnet leds till den stora dammen
som tar 50 000 kubikmeter.
Sedan pumpas det därifrån upp till
en översilningsyta, helt enkelt en
stor gräsmatta. Från den rinner det
vidare i ett system av fyra mindre
dammar. I ett par av dessa finns
växter som är speciellt framtagna
för att ta upp de ämnen som finns
i lakvattnet som på så vis ska bli
tillräckligt rent för att kunna släppas
ut i naturen.
Han tillägger att detta stora arbete
inte är färdigt än på flera år.
Vattenkvaliteten måste förstås
noggrant kontrolleras och så länge
det inte är tillräckligt rent kommer
det fortfarande att ledas ner till
reningsverket. Men på sikt ska det
inte behövas.
Modern anläggning. Alla gamla sopor gör att lakvattnet vid avfallsanläggningen
måste renas. Det sker genom ett helt nytt dammsystem.
– Det har slängts sopor här från 50-talet och framåt. Vattenreningen lär vi få
fortsätta med i 50, kanske 100 år till, säger avfallsingenjör Georg Jonsson.
Numera byggs dock inget sopberg.
Sedan några år får nämligen inget
brännbart avfall läggas på deponi,
det vill säga ”på hög”. Och från
och med i år får inte heller organiska
material deponeras.
– Idag är det bara en liten del som
läggs på ”tippen”, till exempel
porslin och keramik. Men det får
bara vara sådant som inte lämnar
ifrån sig några skadliga ämnen,
säger Ronny Bylin som är arbetsledare
vid avfallsanläggningen.
Detta gäller dock bara till 2008
– sedan får ingenting läggas på
deponi.
Landet runt
Vart tar då alla sopor vägen? Kort
sagt skickas de iväg till alla möjliga
ställen i landet. Kylskåpen får
åka till Halmstad, bilbatterierna
till Helsingborg, glas transporteras
till Hammar, kemikalier till
Kumla, trä och alla hushållssopor
till Linköping, tidningar till Skara,
wellpapp till Borås…
Den långa listan med orter slår
därmed hål på myten om att allt
ändå i slutändan slängs i samma
hög.
– Det kommer nog från att folk har
sett när glasbehållarna töms. De är
11
gröna på ena sidan för färgat glas
och vita på andra sidan för ofärgat.
Men när bilen kommer lyfts hela
behållaren upp och töms rakt ner.
Vad folk inte vet är att det finns en
mellanvägg i glasbehållaren och
att man alltså bara tömmer en sida
i taget, förklarar Georg Jonsson.
Avfallsanläggningen är populär,
inte minst på lördagsförmiddagar
då det ofta är kö. Och på Övreskog
kan man lämna allt. Nästan.
– Det är väl egentligen bara däck
som vi inte kan ta emot. Helt
enkelt för att det lyder under producentansvaret
och ska lämnas till
däckfirmorna, säger Ronny Bylin.
Samlas in. Batterier har, liksom
allt annat, en egen behållare på
Övreskog. Där tas allt emot utom
däck.

Inom två år ska det finnas
motorväg från Borås till
Nitta. Och 2015 är det planerat
att den ska nå ända fram
till Ulricehamn.
Riksväg 40 mellan Borås och
Ulricehamn brukar kallas Dödens
väg. Öknamnet har vägen fått på
grund av att så många dödsolyckor
inträffat där genom åren, vilket är
en följd av att den inte är anpassad
till den mängd fordon som
färdas där. Korsningar har byggt
om, hastighetsövervakning med
kameror samt utbyggnad av Borås
södra infart vid Kyllaredsmotet
som också resulterade i en kilometer
motorväg i riktning mot
Ulricehamn. Allt för att minska
mörkertalen i olyckstatistiken.
Redan i början av nittiotalet diskuterades
en utbyggnad till motorväg.
Nu har det kommit så långt
att Vägverket planerar en fortsättning
av motorvägen fram till
infarten mot Dalsjöfors, även kalllat
Dalsjöforsmotet, som ska stå
klart nästa höst.
Utbyggnaden fortsätter sedan förbi
kommungränsen mot Ulricehamn
och fram till Nitta. Där beräknas
motorvägen komma fram i slutet
av 2007. Nuvarande riksväg 40
kommer att finnas kvar som lokalväg
och förses med separat gång
och cykelbana. Sträckningen för
motorvägen kommer att gå norr
om riksvägen.
– I regeringens nationella investeringsplan
står det att 2015 ska det
finnas motorväg till Ulricehamn.
Från kommunens sida kommer
vi att bevaka så pengar verkligen
skaffas fram att förverkliga detta,
säger miljö- och samhällsbyggnadschef
Håkan Jacobsson.
Den utredningsfas som nu avslutats
mellan Dållebo (avfarten mot
Nitta) och Ulricehamn, kallas för
vägutredning. Här har man grovt
bestämt inom vilken korridor som
vägen ska byggas. Formellt kommer
sedan regeringen att pröva
detta beslutet i något som kallas
för tillåtlighetsprövning. Nu har
nästa utredningsfas inletts kallat
arbetsplan. Här kommer vägens
exakta läge inom den valda korridoren
att fastläggas. Det innebär
också att nu vet man vilka fastigheter
i Ulricehamns kommun som
berörs av motorvägens sträckning.
Slut på oron
– För hus- och markägare som levt
i oro att de måste flytta eller kommer
att störas av vägen måste detta
vara positivt. Många kommer att
se att de inte påverkas särskilt
mycket av vägen medan andra
får möjlighet att konkret diskutera
och förhandla med Vägverket
om ersättning. Under våren kommer
Vägverket att kontakta alla
berörda markägare, säger Håkan
Jacobsson.
Posten gruppförsändelse
Motorvägen närmar sig Ulricehamn
Motorvägen kommer 2015. Om tio år ska det fi nnas motorväg från Borås till
Ulricehamn. Den planeras ha sin sträckning norr om riksväg 40.
12
– Nu är det enda som kan stoppa en
framtida motorväg till Ulricehamn
att Miljödepartementet anser att
utbyggnaden bryter mot miljöbalken
och säger nej. Sedan måste ju
också finansieringen lösas. Vägen
är kostnadsberäknad till 760 miljoner
kronor.
Vistavallen begravs
Från Nittamotet ska motorvägen
gå norr om nuvarande riksväg
40 och bland annat passera över
Vistavallen. Därför har kommunen
tagit ett inriktningsbeslut på att
bygga en ny fotbollsanläggning på
Lassalyckeområdet. Motorvägen
kommer att sluta en bit öster om
”Hössnakorset” för att sedan övergå
i 1+2 väg mot Jönköping.
Ulricehamns kommun kommer att
bistå Vägverket i utredningsarbetet
omkring projekteringen av den
nya vägen men också arbeta med
egen planering. Främst gäller det
att planlägga kring trafikplatserna
med industriområden, anslutningsvägar
och kollektivtrafikanläggningar.
Nästa nummer...
Nästa nummer av Insikt delas ut till alla hushåll i Ulricehamns kommun den 16 juni.