En tidning från Ulricehamns kommun

More documents

Recommendations

Info

Vad händer i de kommunala bolagen? Ulricehamns kommun består av ett antal förvaltningar. Där ingår bland annat skola, barnomsorg, vård och omsorg, enheter för bygg- och miljöärenden, kultur- och fritidsfrågor samt kommunal administration. Kommunen äger också tre bolag och är medlem i Ulricehamns Turistbyrå Ekonomisk Förening. I detta nummer presenteras de tre bolagen: Ulricehamns Energi AB (UEAB), Stiftelsen Ulricehamns Bostäder AB (STUBO) och Ulricehamns Fastighets och Service AB (UFSAB) samt Ulricehamns Turistbyrå Ekonomisk Förening. I fortsättningen kommer bolagen och turistbyrån under rubriken Vad händer i de kommunala bolagen? att informera om sin verksamhet, aktuella projekt och aktiviteter som är intressanta för dig som kommuninvånare. UEAB Ulricehamns Energi AB levererar elström, vatten och fjärrvärme, erbjuder snabb kommunikation med bredband och ser till att gatubelysningen fungerar. Dessutom ansvar man för skötsel av kommunens parker och grönområden samt anläggning och underhåll av vägar i kommunen. STUBO Det kommunala bostadsbolaget har hyrt ut lägenheter i Ulricehamn i över 50 år. STUBO har ett brett och varierat utbud av bostäder, man har omkring 1100 lägenheter. Dessa finns i nästan varje samhälle i kommunen. STUBO är miljöcertifieret och miljöfrågor i boendet är viktiga för bolaget. Därför satsar man bland annat på återvinningscentraler och kompostering av hushållssopor i samtliga bostadsområden. UFSAB Bolagets syfte är att genom effektiv och rationell fastighetsförvaltning främja näringslivets utveckling i Ulricehamns kommun. Bolagets verksamhet innebär att förvärva, sälja och utarrendera fastigheter samt uppföra och förvalta byggnader för näringsverksamhet, främst småindustri och hantverk. Ulricehamns Turistbyrå Turistbyrån i Ulricehamn har öppet året runt och ger information och service till både besökare och kommunen egna invånare. Förra året utsågs man till Sveriges bästa turistbyrå 2004. Utmärkelsen gäller för kategorin Grön turistbyrå, som står för lokal och regional information samt att man förmedlar logi. En viktig uppgift är att marknadsföra Ulricehamns kommun som besöksmål och att utveckla besöksnäringen i samverkan med kommunens övriga näringsliv. Gamla donationer belönar En elev som visar god kamratanda, en grönahögsbo som utvecklat sitt jordbruk eller en präststuderande som behöver låna pengar till studierna – samtliga kan belönas med ett bidrag från någon av kommunens donationsfonder. Det är ovanligt numera, men i början av förra seklet hände det att människor skänkte eller testamenterade pengar till fonder som kan komma olika kommuninvånare till del. Det handlar om ett 25-tal fonder för diverse ändamål. – Tidigare var det ännu fler men under åren har kommunen slagit ihop en massa småfonder med samma syfte till två större samfonder – en grundskolefond och en social fond, berättar redovisningsekonom Kristina Arvidsson. Hur pengarna ska fördelas till skolelever utser vanligen skolorna själva utifrån beslut från barn- och utbildningsnämnden. Det kan handla om uppmuntran till alla elever, eller en utmärkelse till en speciell student på initiativ av skolpersonal. Men ur andra fonder kan man själv ansöka om pengar om man uppfyller de krav som donatorn har ställt. Den som har räddat någon från ett tillbud i Åsunden kan belönas från Gustav och Kristina Petterssons räddningsfond. Samma par har också gett en donation som ska gå till räntefria lån till präststuderande. 10 Visste Du det här om Din kommun ? Pengar till bönder Ur August Larssons donationsfond kan man tilldelas pengar om man är jordbrukare i Grönahögs församling och gjort en förbättring av jordbruket. – Hur pengarna ska fördelas bestäms i en del fall av en kommunal nämnd och i andra fall av speciella styrelser enligt önskemål från donatorerna. Den som vill söka bidrag ur fonderna får hålla utkik efter annonser i lokaltidningarna, säger Kristina Arvidsson.
Från soptipp till modern avfallsanläggning Den gamla soptippens dagar är förbi. Idag har vi i stället en fullt modern avfallsanläggning där i princip ingenting längre läggs på deponi. Men de gamla ”synderna” måste tas om hand. Därför har ett sofistikerat system av dammar byggts upp för att rena det lakvatten som kommer från sopberget. Det har hänt en hel del på avfallsanläggningen i Övreskog sedan den moderna sorteringen infördes 1991. Fram till dess tippades allt i en stor hög. – Därav ordet soptipp. Här hävdes allt från fåtöljer och TV-apparater till kylskåp och bilbatterier, säger avfallsingenjör Georg Jonsson. Sopor från förr Under alla ”kullar” som bildats på området ligger alltså ulricehamnarnas sopor från 50-talet och framåt. Det lakvatten som kommer från sopberget leds ut i ett dikessystem runt hela området. Tidigare leddes det ner till reningsverket men nu ska vattnet renas på plats i Övreskog. Georg Jonsson förklarar hur det går till: – Vattnet leds till den stora dammen som tar 50 000 kubikmeter. Sedan pumpas det därifrån upp till en översilningsyta, helt enkelt en stor gräsmatta. Från den rinner det vidare i ett system av fyra mindre dammar. I ett par av dessa finns växter som är speciellt framtagna för att ta upp de ämnen som finns i lakvattnet som på så vis ska bli tillräckligt rent för att kunna släppas ut i naturen. Han tillägger att detta stora arbete inte är färdigt än på flera år. Vattenkvaliteten måste förstås noggrant kontrolleras och så länge det inte är tillräckligt rent kommer det fortfarande att ledas ner till reningsverket. Men på sikt ska det inte behövas. Modern anläggning. Alla gamla sopor gör att lakvattnet vid avfallsanläggningen måste renas. Det sker genom ett helt nytt dammsystem. – Det har slängts sopor här från 50-talet och framåt. Vattenreningen lär vi få fortsätta med i 50, kanske 100 år till, säger avfallsingenjör Georg Jonsson. Numera byggs dock inget sopberg. Sedan några år får nämligen inget brännbart avfall läggas på deponi, det vill säga ”på hög”. Och från och med i år får inte heller organiska material deponeras. – Idag är det bara en liten del som läggs på ”tippen”, till exempel porslin och keramik. Men det får bara vara sådant som inte lämnar ifrån sig några skadliga ämnen, säger Ronny Bylin som är arbetsledare vid avfallsanläggningen. Detta gäller dock bara till 2008 – sedan får ingenting läggas på deponi. Landet runt Vart tar då alla sopor vägen? Kort sagt skickas de iväg till alla möjliga ställen i landet. Kylskåpen får åka till Halmstad, bilbatterierna till Helsingborg, glas transporteras till Hammar, kemikalier till Kumla, trä och alla hushållssopor till Linköping, tidningar till Skara, wellpapp till Borås… Den långa listan med orter slår därmed hål på myten om att allt ändå i slutändan slängs i samma hög. – Det kommer nog från att folk har sett när glasbehållarna töms. De är 11 gröna på ena sidan för färgat glas och vita på andra sidan för ofärgat. Men när bilen kommer lyfts hela behållaren upp och töms rakt ner. Vad folk inte vet är att det finns en mellanvägg i glasbehållaren och att man alltså bara tömmer en sida i taget, förklarar Georg Jonsson. Avfallsanläggningen är populär, inte minst på lördagsförmiddagar då det ofta är kö. Och på Övreskog kan man lämna allt. Nästan. – Det är väl egentligen bara däck som vi inte kan ta emot. Helt enkelt för att det lyder under producentansvaret och ska lämnas till däckfirmorna, säger Ronny Bylin. Samlas in. Batterier har, liksom allt annat, en egen behållare på Övreskog. Där tas allt emot utom däck.
Page 1 and 2: insikt En tidning från Ulricehamns
Page 3 and 4: Barnen lär sig datorvett i försko
Page 5 and 6: Tavlor ska ge besökare bättre inf
Page 7 and 8: ... och möts i ny knutpunkt Cykell
Page 9: Bättre folkhälsa med ett gott skr

En tidning från Ulricehamns kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?