Läs rapporten av Göteborgs universitet om sjögull - Ulricehamn

SAMMANFATTNINGVattenväxten sjögull Nymphoides peltata är en främmande art för Sverige. Sjögull kom tillSverige som trädgårdsväxt och har genom avsiktlig och oavsiktlig utplantering spridit sig inaturen.. Man kan i dag kalla den för en invasiv art eftersom den utgör ett problem då sjöaroch vattendrag snabbt växer igen. Igenväxningen beror bland annat på sjögulls stora förmågatill vegetativ förökning. Detta hindrar t ex bad, fiske och båttrafik. Utbredningen av sjögullkan även leda till ekologiska konsekvenser. Dessa kan vara förändrade ljusförhållanden i sjönsamt syrebrist vid botten då stora mängder biomassa måste brytas ner under hösten/vintern.I sjön Väringen där en av de första inplanteringarna skedde har man haft stora problem medväxten. Den har brett ut sig i så stor grad att man tyckt det varit nödvändigt att bekämpa arten.I Viskan vid Hökerum, Ulricehamns kommun har en nyintroducerad population av sjögullupptäckts. Utvärderingen av sjögulls etablering i Viskan visar att det finns stora möjligheterför arten att sprida sig i vattendraget samt även till närliggande sjöar. Sjöarna är grunda ochnäringsrika vilket är gynnsamma förhållanden för sjögulls etablering. Erfarenheter från andraplatser i Sverige visar att det effektivaste sättet att utrota sjögull är att handla snabbt innansjögull har lyckats spridda sig över för stort område. En metod kan vara att täcka över helapopulationen med plast och sänka med tyngder. Täckning med halm har också givit godaresultat på andra håll, bl a i Finsspång.Kunskaperna om invasiva växter måste öka både hos försäljare och konsumenter. I nulägetfinns inga varningstexter i trädgårdslitteraturen om att växten kan sprida sig i naturen.2

1. INLEDNINGOm den förutspådda ökningen av växthuseffekten blir verklighet och det svenska klimatet blirvarmare och fuktigare; hur blir det då med främmande arter i vårt land? Vår vinter med snöoch is har historiskt stoppat många främmande arter.Det är ett svårlösligt problem att ta sig an detta nya hot mot vår biologiska mångfald. Sverigehar genom ratificering av FN:s konvention om biologisk mångfald 1993 förbundit sig attmotverka introduktion av främmande arter som kan leda till konsekvenser för den biologiskamångfalden.Nya främmande arter som lyckats etablera sig kan växa ohejdat och bli en plåga. Vattenlevandefrämmande arter kan bli ett särskilt stort problem då de har goda spridningsmöjlighetergenom vatten som transporterar frö och växtdelar effektivt. Vissa nya arter kanutveckla sig i så stor omfattning att det blir omöjligt att utplåna dem (Larson & Willén 2006).Främmande arter har förts in i Sverige av många olika skäl; t ex vattenhyacint Eichhorniacrassipes som prydnadsväxt, jättesimbräken Salvinia molesta som trivs i akvarier och sjögullNymphoides peltata för att gynna fisket. Den inhemska växten jättegröe Glyceria maximaskulle bli mat till kreaturen varvid man planterat den på många ställen i landet. Detta ledde tillproblem då den konkurrerade ut andra växter (Larson & Willén 2006).En art som bedöms som pest och plågoris i ett land kan betraktas som unik ochutrotningshotad av ett annat land, vilket är fallet med sjögull Nymphoides peltata. I Japansnationella rödlista är sjögull klassad som sårbar. Med på rödlistan i Sverige finns intressantnog även exempel på införda vattenväxter. Ett exempel är kransalgen tuvsträfse Characonnivens, som troligen kom hit som barlast (Luther 1979 se Larson & Willén 2006).Det finns ett 30 tal kärlväxter som introducerats och etablerat sig i sötvatten i Sverige(Wallentinus 2002 se Larson & Willén 2006) . Men det är inte alla arter som ställer till storaproblem. Man räknar med att 10 arter av 1 000 lyckas etablera sig och 1 av 1 000 lyckassprida sig vidare och kan bli ett problem där människor vistas. I Sverige är det 3 arter somställer till det för människan: Vattenpest Elodea canadensis, smal vattenpest Elodea nuttalliioch sjögull Nymphoides peltata. I många vattendrag är sjögull ett stort problem medanvattenpestarterna växer ett par år för att sedan gå tillbaka (Larson & Willén 2006).1.1 ArtbeskrivningSjögull är en flytbladsväxt med små näckroslika blad och ganska små gula blommor som därden trivs kan bilda stora bestånd; ofta täta mattor. Bladen är rundade med hjärtlik bas. Växtenblir bara upp till åtta centimeter lång och har ofta rödprickig undersida. Sjögull blommar ijuli-augusti med gula blommor som sticker upp en bit ovanför vattenytan. Sjögull är släkt medvattenklöver Menyanthes trifoliata (http://linnaeus.nrm.se/flora). Sjögull producerar mängderav frön men sprids för det mesta vegetativt. Sjögull trivs i näringsrika sjöar och kan växa påolika slags bottnar, substrat och lutningar. Den växer inte in i vassbälten men kan blandas mednäckrosor och pilört på vissa ställen. Kolonier har runda former med tätare bladmassor iytterkanterna; detta på grund av att enskilda individer har etablerat sig och sedan har sjögullenspridit sig vegetativt utåt med rotskott (Eriksson 2005).4

Sjögull kan växa ned till cirka tre meters djup, samtidigt som den kan växa i trädgårdsdammarmed ett djup på 10-45 cm djup. Rotsystemet består av kortskott med vertikala rötter som vilaröver vintern för att sedan på våren bilda nya blad och långskott. Det finns även långskott somkan krypa över 1 meter och därefter bilda nya blad och kortskott. Sjögull har en viloperiodfrån december till maj då nästan all biomassa finns i sedimenten. I maj börjar biomassan ökamed tillväxt av stänglar och långskott under juni-juli och i augusti når den sitt maximum Mankan betrakta sjögull som en pionjärart med hög potential att kolonisera stora områden underväxtsäsongen genom den vegetativa förökningen.(Brock 1985 se Eriksson 2005).Sjögull har sitt ursprung i Västsibirien och har via Mellaneuropa introducerats till Sverige islutet av 1800-talet genom utplantering (Andersson 2001). Detta har sedan dess skett på ettflertal platser i Sverige, bland annat vid Stjärnvik i Östergötland och senare även i Skåne,Västergötland, Bohuslän och Värmland (Josefsson 1999). Orsakerna till utplanteringen inaturliga vattendrag har till exempel varit att gynna fisket och försköna landskapet (Larson &Willén 2006). Idag har vi sjögull i ca 33 sjöar och åtta vattendrag med varierande grad avpåverkan (Fig 1). På många av dessa ställen har massförekomster av sjögull orsakat problemför människors friluftsliv och fiske.1.2 Exempel på sjögull som invasionsartPå 1930-talet finns uppgifter om att sjögull ska ha planterats ut i sjön Väringen i Örebro län(Eckerbom 1940 se Eriksson 2005). Där började växten spridas av egen kraft och har ävenspridits vidare nedströms via Arbogaån ner till Kungsör och vidare ut i Galten; Mälarensinlopp. Vid sjön Väringen bildades Kommittén Rädda Väringen som tillsammans medAssiDomän Frövi har skördat sjögull under många år med hjälp av klippbåt för att bekämpaväxten och hålla vattnet öppet (www.frovisidan.com). Sedan början av 1970-talet har olikaförsök gjorts för att utrota sjögull i Arbogaåns vattensystem. Olika metoder har testats somkemisk bekämpning, bekämpning genom rotsvampar, försök med gräskarp och klippning avsjögull 30 cm över rötterna. Trots dessa utrotningsförsök har växten spridit sig till Mälaren(Josefsson 1999).Sjögull inplanterades i Svartån i Tranås i slutet av 1950-talet av en botaniskt intresseradidrottslärare. Växten spred sig nedströms till småbåtshamnen och sedan längre ut i sjönSommen. Båttrafiken har här varit en trolig orsak till sjögullens spridning. I början av 80-talethade sjögull etablerat sig i riktigt täta mattor i sjön så att båttrafiken fick problem.Bekämpning av växten inleddes härmed med olika metoder. Idag slås växtmattorna medslåtterbalk på båt och med lie några gånger varje växtsäsong. Problemen med sjögull som mansett i Svartån är att den på våren släpper iväg små bitar sidorötter med rottrådar (muntl.Hallesius 2006).Sedan 80-talet har sjögull funnits i sjön Gröen (Landvettersjön) vid Rådanäs, Härrydakommun, varifrån man även tror att den planterades ut. Idag har växten spridit sig över tillandra sidan sjön, en sträcka på ca 900 m, och etablerat ett nytt bestånd där. En möjlighet är attden här är fågelspridd, men det är även troligt att fragment av växten har kommit lös ochspridits med hjälp av vindar och strömmar (muntl. Sahlin 2006). Enligt Sahlin kommersjögull inom en snar framtid även att ha etablerat sig på fler ställen i sjön. I Gröen har idagingen bekämpningsåtgärd inletts eftersom den ännu inte är ett problem för båt- och friluftsliv.5

En annan etablering som är intressant är i en liten tjärn i Bohuslän där sjögull varit intakt i ettlitet bestånd och inte verkar sprida sig vidare. En trolig orsak till detta är att den är välskyddad från störning. Detta visar på att fragmentering är en mycket effektivspridningsmekanism (Sahlin muntl. 2006).Fig. 1: Förekomsten av sjögull i Sverige (Larson & Willén 2006)1.3 Sjögulls spridningssättFörökningen hos sjögull sker både via frön och vegetativt. Fröspridning, som är ovanligt hosvattenväxter, verkar dock gälla främst där den förkommer naturligt. Sjögull kan producerafrön både genom själv- och korspollinering. I sitt naturliga utbredningsområde är detkorspollinering som står för den mesta fröproduktionen, men där sjögull har blivitintroducerad är troligen självpollinering vanligare. Skillnaden mellan de två typerna avpollineringar är att korspollinering leder till hög fröproduktion och självpollinering leder tilllägre fröproduktion. Korspollinerade frön har bra kvalitet och sprids snabbt. Självpollineradefrön är av sämre kvalitet och blir få till antalet, vilket leder till sämre överlevnad ochspridning (Larson & Willén).Sjögull har olika typer av blommor. Ståndare och pistiller kan vara placerade på olika höjdhos olika individer. Detta system har utvecklats för att undvika självpollinering som ofta ledertill inavelsdefekter (Wang m. fl. 2005).Frön från sjögull kan spridas via vatten men även med hjälp av sjöfåglar (Cook 1990 seLarson & Willén).6

Vid undersökningar av sjögulls spridning i Arbogaån har man sett att den låga genetiskavariationen i plantmaterialet beror på att spridningen till övervägande del skett vegetativt.Sjögull bildar utlöpare längs med botten som kan bilda rötter i ändarna. Om utlöparna går avinnan rötterna har hunnit rota sig kan spridning ske till andra områden. Det är därför extraviktigt att alla växtdelar samlas in vid skörd (Larson & Willén). I Svartån har man observeratatt sjögull på våren släpper iväg små rotdelar. Alltså har sjögull förmåga att spridas till nyaområden utan påverkan från människan (muntl. Hallesius 2006).Tillväxttakten hos sjögull är oftast hög om miljön är lämplig. I Kungsörs kommun har manobserverat sjögulls tillväxttakt under en 10-årsperiod och sett att bestånden kan öka med ca enmeter i radie per år. En annan studie visar att tillväxttakten under gynnsamma förhållandenkan vara ännu snabbare, upp till fem meter på två månader (Larson & Willén).1.4 Ekologiska konsekvenserDe ekologiska konsekvenser som sjögull kan orsaka är konkurrens om livsutrymme ochförändring av miljön då den skuggar vattenmassan som den breder ut sig över. Sjögull är mestframgångsrik i näringsrika vatten eftersom den är snabbväxande, näringskrävande ochhuvudsakligen reproducerar sig vegetativt (Josefsson 1999).Wu (2004) undersökte konkurrens mellan Nymphoides peltata, Zizania latifolia, Tapabispinosa och Myriophyllum spicatum . Resultaten visade att bara Z. latifolia kan minskatillväxten av N. peltata. De morfologiska kännetecknen som långa rötter och kraftigtutvecklade undervattensdelar spelar en stor roll i konkurrensen om näringsämnen. Sjögull kanfördela 54 % av sin biomassa till produktion av rötter och revor och därigenom öka sinkonkurrenskraft om bottenresurserna. Under expansionsskedet trängs inhemska arter ut(Josefsson 1999). Tillväxten hos tre arter undervattensväxter har till exempel visat sigavstanna helt då sjögull breder ut sig (mail Larson 2006). Undervattensväxter som slingor avsläktet Myriophyllum och natearter Potamogeton har visat sig vara känsliga för konkurrensfrån sjögull (Andersson 2001). Sjögull kan även orsaka minskade ljusförhållanden förbottenlevande organismer vilket leder till förändrade näringscykler och hämmadevattenrörelser (Larson & Willén).I störda områden har sjögull som pionjärart en konkurrensfördel jämfört med till exempelnäckrosor. Störda områden är till exempel där fartygspropellrar river upp slam, muddradeplatser, badplatser, småbåtshamnar och utlopp från åar. I ostörda områden med normalt högreartvariation av växter har sjögull svårare att etablera sig. Till skillnad från sjögull byggernäckrosor upp en resursbank av näring under sedimentytan som de kan leva på i flera år.Sjögulls kortskott har en betydligt kortare livstid och därför är sjögull mer lämpad sompionjärart (Eriksson 2005).En annan konsekvens av sjögulls utbredning är att växten kan förändra den kemiskasammansättningen i vattnet genom att öka mängden organiska ämnen och bidra till interngödning av sjöar. Detta sker genom att växten under sin tillväxtfas tar upp näringsämnen frånsedimenten som sedan frigörs till vattnet när den bryts ner (Josefsson & Andersson 2001).En viktig begränsande faktor för sjögull är att den bara kan utveckla flytblad om det finnstillräckligt med kalcium i vattnet. Sjögull växer aldrig i sura vatten eller vatten som är dåligtbuffrande. Experiment har visat att tillförsel av kalcium till ett surt odlingsmedium eller till7

vatten som tagits från en sur torvmark resulterade i tillväxt av sjögull, vilket visade sig varaomöjligt i sura vatten utan tillsats av kalcium. Det är alltså inte bikarbonatinnehållet i vattnetsom är avgörande för sjögulls etablering, utan istället närvaro av kalcium (Smits, Schmitz &Van Der Velde 1992).1.5 Andra konsekvenserDet främsta problemet med sjögull är de socio-ekonomiska effekterna. Flera exempel iSverige visar att då sjögull sprider sig över stora arealer hindrar den framförallt båttrafiken.Detta har bland annat varit ett stort problem i Svartån (muntl. Hallesius 2006). Badplatser kanväxa igen vilket kan leda till minskad säkerhet för badare. Fritidsfisket kan samtidigt bliomöjligt i dessa vattendrag. Bekämpning och röjningsarbete är också kostsamma för dendrabbade kommunen (Josefsson 1999).1.6 Sjögulls etablering i ViskanEtt bestånd av sjögull upptäcktes sommaren 2006 i Viskan (Fig. 2) vid sparbanksbronHökerums samhälle i Ulricehamns kommun. Tillväxten av beståndet verkar ha skett snabbt,från bara några enstaka exemplar för fyra år sedan till dagens täta bestånd på ca 250 m 2 . Hurutplanteringen i Viskan har gått till är osäkert. Det sägs att någon på orten haft röd näckros(och kanske även sjögull) i sin damm och på grund av flytt placerat ut växten i en låda i ånsom skulle tas upp årligen. Bitar av sjögull kan definitivt följa med andra växter och blir på såsätt oavsiktligt spridd. En annan hypotes är att sjögull spridits hit med frön från någonnärliggande damm. Växten har i Hökerum beskurits ett flertal gånger varvid växtdelarna fåttflyta med strömmen. För tre år sedan var beståndet i Hökerum ungefär en tiondel så stort somidag. I dagsläget har man inte observerat sjögull på något annat ställe än här i Hökerum längsViskan (Wredin 2006).Fig 2: Översiktskarta Viskans sträckning med dess ursprung i sjön Tolken som rinner vidare tillSjön Mogden som ligger vid Hökerum där det finns en sjögullspopulation. Viskans fortsätter sedan vidare tillVeddige och sitt utlopp i havet söder om Ringhals.8

Frågan nu är vad som kommer att hända med sjögull i Viskan och i de sjöar som framföralltligger nedströms Hökerum men även uppströms i sjön Mogden närmast Hökerum. Sjöarna ärsamtliga grunda och näringsrika vilka kan utgöra lämpliga miljöer för sjögull. Även Viskan ärnäringsrik och lungtflytande vilket är optimala förhållanden för sjögull i rinnande vatten1.7 Syftet med arbetetSyftet med detta arbete är framförallt att utreda riskerna för en framtida spridning ochetablering av sjögull längs Viskan och sjöar både uppströms och nedströms Hökerum. Andrafrågeställningar som har behandlats under arbetets gång är: Vilka blir de ekologiskaeffekterna i dessa vattendrag? Ska sjögull bekämpas och i så fall hur? Vem bär ansvaret förhanteringen av frågan?2. OMRÅDESBESKRIVNINGARDet aktuella området som ingått i utvärderingen är ett avsnitt av Viskan med start i sjönMogden 64º16´12´N, 13º50´77´Ö ned till Östra och Västra Marsjöarna 64º13´22´N,13º40´82´Ö (Fig 3)Fig 3: Karta över sjöarna närmast den observerade sjögulls lokalen vid Hökerum, där man tror att det finns riskatt de kan spridas till.. 1. Mogden, 2. Gärdsjön, 3. Örsjön, 4., 5. Östra- och Västra Marsjöarna och 6. Tolken,viskans ursprungskälla.2.1 SjöbeskrivningarDe närmsta sjöarna till sjögullslokalen vid Hökerum är Mogen (som ligger uppströms Viskanvid Hökerums samhälle), sjöarna Gärsjön, Örsjö och Mellsjön, samt Östra och Västra9

Marsjöarna (Fig 3). Sjöarna är alla grunda och anses vara påverkade av utläckage av närsalterbåde från omkringliggande jordbrukslandskap och från det kommunala reningsverket vidHökerum. Mogden, Mellsjön och Marsjöarna är även påverkade av fluktuerande vattenstånd,fritidshusbebyggelse, fritidsfiske samt båtliv (Tabell 1).Tabell 1.Beskrivningar över sjöar i närområdet av sjögullslokalen vid Hökerum i Viskan. Data hämtade urNaturvårdsplan för sjöar ( 1985 Mogden, Mellsjön, Marsjöarna, 1990 Gärdsjön, Örsjö). Klassificeringar gjordaefter Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (www.naturvardsverket.se).Sjönr Sjönamn Klassificering YtaKm 21 Mogden Oligo/mesotrofTotalfosfor =låg halt.pH nära neutralGodbuffertkapacitet2 Gärdsjön EutrofTotalfosfor=hög haltpH svagt surDjupmeterStrand/botten1,5 3,5 Minerogen/organogen0,106 - Organogen Jordbruk,betesmarkOmgivning Vegetation BiologisktvärdeJordbruk,barrskog,bebyggelseStarrmader,vass, säv,fräken, nate,näckrosRik vegetation,vass, sjösäv,bred- ochsmalkaveldun,blomvass,vattenaloeRinga värdeFiskgjusenäringssök,Regnbåge,gädda, sutare,brax, mört,abborreHögt värdeRastplatsflyttandefåglar,häcklokalflertal arter.Mycket godbuffertkapacitet3 Örsjö EutrofTotalfosfor=hög haltpH nära neutralt0,08 - Organogen Jordbruk,betadhagmarkRik vegetation,vass, sjösäv,näckros,blomvass,sjöranunkel,fackelblomsterVisst värdeRastplatsflyttandefåglar,sångsvanMycket godbuffertkapacitet4 Mellsjön Meso/eutrof5 Östra,VästraMarsjöarnaTotalfosfor=hög haltpH nära neutraltMycket godbuffertkapacitetEutrofTotalfosfor=Mycket hög haltpH måttligt surGodbuffertkapacitet0,23 4,9 Minerogen/OrganogenBarrskog,åker,bebyggelse0,5 15 Organogen Blandlövskog,jordbruk,mader,bebyggelseRik vegetation,vass, sjösävRik vegetation,flotagräs,korsandmat,långnate,trubbnate,blomvass,vattenaloe,bandnateVisst värdeRastplatsflyttandefåglar,sångsvan.MindrehackspettHögt värde15 arterhäckfågel,rastplatsflyttandefåglar,sångsvan, högdiversitetmakrofyter10

Sjöarnas karaktär jämförs med hjälp av en rad kemiska parametrar som syns i tabell 2.Tabell 2 Kemiska data från sjöarna Mogden, Mellsjön, Marsjön, Gärdsjön och Örsjön hämtade urnaturvårdsplanen för sjöa, Ulricehamns kommun.Sjönamn pH AlkalinitetMek v/lKonduktivitet(mS/m)Färgtal Total-Pµg/lTotalhårdhetAnalysdatum(mg/l)Mogden 7,14 0,482 6 Nov-85Marsjön 6,3 0,182 50 Nov-85Mellsjön 7,2 0,65 16,5 35 28 31/1-85Gärdsjön 6,7 0,45 14,2 60 46 23 30/1-90Örsjön 7,0 0,5 13,8 55 25 21 30/1-902.2 ViskanFrån Sjön Mogden till Örsjön är fallhöjden ca 2 meter på den 4,5 km långa sträckningen,botten består huvudsakligen av morän överlagrad av kärrtorv med inslag av glacial grovmooch svämsediment. Denna sträcka domineras av jordbruksmarker och barr- och lövskog.Längs Viskans dalgång finns vidsträckta sumpiga betesmarker, ”madmarker”, somöversvämmas varje år. Delsträckan är påverkad av dikning och näringsämnesläckage frånomgivande jordbruksmarker, utsläpp från det kommunala reningsverket och bebyggelse iHökerum. Enligt fosforvärdena klassas Viskan här som eutrof enligt naturvårdsverketsbedömningsgrunder för sjöar, vilket gör att sjögull trivs här (Tabell 3). Kvävebelastningen äräven här hög enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar(www.naturvardsverket.se). Delsträckan har klassats med högt naturvärde, NaturvärdesklassII. Översvämningsmarkerna fungerar som rastplats för änder, gäss och sångsvan. Häckning avgulärla, enkelbeckasin och hornuggla förekommer i åns närhet, och troligen även kungsfiskarevid Nordkvarnen. Ovanliga växter som kan nämnas är vattenaloe och blomvass.Från Örsjön, belägen 188 m ö h sträcker sig Viskan 4 km till Mellsjön som ligger 170 m ö h.Viskans bottenmaterial består i detta område övervägande av isälvsavlagringar med inslag avfinkorniga svämsediment. De strandnära områdena domineras av jordbruksmark ochbetesmark med inslag av lövridåer av barr- och lövskog. Även avrinningsområdet dominerasav skogs- och jordbruksmark. I vattnet växer bland annat näckros, vattenklöver, igelknoppoch sjösäv. Vid Mellsjön finns strandskog med al, björk och vide. Här finns även mindrehackspett som gynnas av det stora inslaget av gamla och döda träd. Även denna sträckafungerar som rastplats för vattenberoende fåglar. Viskan är även här påverkad av reningsverkoch näringsläckande jordbruksmarker (Elvingsson 1992). Området har en betydande biologiskmångformighet och har klassats med Naturvärdesklass III, skyddsvärd i övrigt.Tabell 3. Kemiska data från en lokal i Viskan hämtade ur årsrapporten för Viskans vattenvårdsförbund 2004(www.viskan.nu)Total-N Total-P Analysdatumµg/lµg/lViskan nedan 810 32 050627Mogden 610 40 0508303. BEKÄMPNINGSom redan nämnts är det inte lätt att bli av med sjögull. Den kan sprida sig från minsta frö ochväxtdel som lämnas kvar. Att använda växtgifter eller på andra sätt göra större ingrepp i sjön11

eller vattendraget är naturligtvis förknippat med stora risker för övriga vattenlevandeorganismer. Hur stor skada är man villig att göra för att bli av med sjögullen? Nedan följer ensammanställning av de metoder som kan tänkas bli aktuella i Viskan.3.1 Manuell bekämpningManuell bekämpning innebär att skära eller klippa av växten, för hand eller med en maskinsom t ex en vassbåt. Enligt försök i England (Information Sheet 6: Fringed water-lily) kandetta inte utrota växten men däremot hålla den i schack. Fördelar med metoden är att den ärenkel och billig, och särskilt praktisk i vattendrag och sjöar där man ändå regelbundet klipperandra växter som t ex vass. Det är mycket viktigt att man avlägsnar alla växtdelar, som annarskan sprida växten vidare. Det är även viktigt att man noga rengör utrustningen innan mananvänder den i ett annat vattendrag så att man inte sprider problemet dit. I Finspångs kommun(muntl. Gustafsson, 2006) har man använt vassbåt för att klippa sjögullen varje år; sju gångerförsta året, fem gånger andra året och tre gånger tredje året. Växtdelarna samlas sedan in ochkomposteras. Efter tredje året tycker man sig ha fått en god effekt och är nöjda med metoden.En nackdel är dock att växten är seg och sliter hårt på vassbåten. Små bestånd kan klippas förhand för att t ex röja för en liten badplats (Information Sheet 6: Fringed water-lily). I Svartån iTranås slår man av bladen med slåtterbalk på båt och lie 2-3 gånger per år. Material somfastnar i dämmen samlas upp, annars släpper man det mesta materialet och där man har intesett några negativa effekter av detta. Detta är den metod som man har beslutat sig för attanvända på sikt (muntl. Hallesius 2006)3.2 TäckningI Nya Zeeland har man provat att täcka över ett bestånd sjögull i en damm med en duk avsvart polyeten för att hindra att växten får ljus. Detta har visat sig vara mycket effektivt.Dammen inspekterades två gånger om året, och bara enstaka plantor upptäcktes som hadeväxt upp från frön. En större lokal invaderad av en annan art Nymphoides geminatabehandlades på samma sätt. Utrotningen var mycket effektiv, men kan även bero på att N.geminata inte har lika livsdugliga frön som N. peltata. Metoden fungerar bäst om beståndet ärlitet och upptäcks tidigt. Täckning av alla växtdelar gör att växten dör inom en säsong(Champion 2006). Enligt Hallesius (muntl. 2006) skulle en täckning med plastduk ochtyngder kunna fungera som bekämpningsmetod i Viskan eftersom det handlar om ett såbegränsat och litet område.I Finspång har en förening av boende runt sjön Glan istället använt halm, som har strötts utprecis efter issprickningen på våren. Halmen sjunker till botten där den förmultnar. Dettadödar växten mycket effektivt. Däremot vet man inte riktigt varför det fungerar, vilket kanskekommer att utredas vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp. I skrivande stund finns ingeninformation om detta (muntl. Gustafsson 2006).3.3 VäxtgifterInställningen till växtgifter varierar mycket beroende på vem man pratar med. InformationSheet 6: Fringed water-lily från England säger att herbicider är den överlägset bästa metodenoch Nya Zeeland (Champion 2006) har också använt dessa med framgång, men enligt LarsFreij (mail 2006) på Kemikalieinspektionen kan detta inte komma på fråga i Sverige.Vattenmiljön är mycket känslig för gifter, som lätt sprids till andra vattendrag eller till12

grundvattnet. Är sjön en vattentäkt är naturligtvis giftbekämpning uteslutet. Vi har ändå tittatpå några vanliga gifter:Diquat dibromid används som bekämpningsmedel i bl a Nya Zeeland. Det orsakar skador påalla delar av växten som utsätt för medlet, och växten torkar ut snabbt och effektivt. Detlämnar inga spår i plantorna eller i vattnet, men däremot har djurförsök visat att medlet ärdödligt giftigt för djur och människor i högre doser. Man kan även få problem vid lägrekoncentrationer, som t ex hudirritation, försämrad läkningsförmåga, förändringar i naglar ochögonirritation med ärrvävnad på hornhinnan (Pesticide Information Profile).Dichlobenil, som säljs under namnet Casoron, är ett annat gift som har visat sig effektivt iEngland (Information Sheet 6: Fringed water-lily). Det är ett granulat som sprids ut på vårenoch sugs upp av växtens rötter. Vill man ha fullständig utrotning krävs en andra behandlingåret därpå. Detta medel rekommenderas av Information Sheet 6: Fringed water-lily som detbästa sättet att utrota växten. Inga effekter har hittats på djurlivet, och det är inte akuttoxiskt ide koncentrationer som används vid bekämpningen. Medlet bryts ner mikrobiellt till 2,6-dichlobensamid, som är lättlösligt och perkolerar snabbt ner i marken där det bryts ner till 2,6-dichlorobezosyra (Pesticide Information Profile). I marken har dichlobenil en halveringstid på1,5-12 månader beroende på sedimenttyp. Glyphosat har också använts, men visade sig varamindre effektivt och effekten varar bara en säsong.I Svartån har man 1984 testat kemisk bekämpning på sjögull med hjälp av Dalapon (2,2-dikorpropansyra) som då fick användas till bekämpning av vattenväxter som vass ochkaveldun. Man testade på en yta av ca 10m 2 . Växten blev brun men tillväxten avtog inte.Några toxiska effekter på t ex fisk noterades inte (muntl. Hallesius 2006).3.4 Gräva upp rötterDen här metoden utgör ett stort ingrepp på vattenmiljön eftersom man stör hela bottenlivet isjön. En risk är dessutom att man frigör lagrade föroreningar när man river upp sedimenten.Metoden kan däremot vara effektiv när den har använts på vass. Det gäller bara att varanoggrann så att man tar bort alla växtfragment och hindrar återväxning. Erfarenheter iEngland visar att metoden fungerar, men inte till 100%, och att den dessutom är ganska dyr(Information Sheet 6: Fringed water-lily). Den lämpar sig troligen bäst där man harekonomiska intressen, som t ex en båthamn eller betydande fiske, då den är lite för dyr för renogräsbekämpning. Ska man däremot ändå muddra botten kan man ju passa på att gräva uppsjögullen samtidigt. Små bestånd kan grävas upp för hand, t ex till en mindre badplats. ISvartån har man testat uppgrävning av sjögulls rötter men med otillfredsställande resultat(muntl. Hallesius 2006).3.5 TorrläggningAtt torrlägga en sjö eller ett vattendrag skulle antagligen inte fungera eftersom sjögull kanväxa även på torra land. Man skulle i så fall behöva kombinera med en annan metod, t extäckning eller gräva upp rötter, så att växten dör. Däremot är frågan om man verkligen harmöjlighet att torrlägga, och hur sjön sedan ska kunna återställas. Ska man modifiera en sjö fört ex en kraftverksdamm kanske metoden kan komma på fråga, men det är inte något hållbartsätt att utrota ogräs (mail Larson 2006).13

3.6 Höja vattennivånPrecis som med torrläggning måste man här ha tillgång till möjligheter att drastiskt ändravattenmängden i sjön, vilket förutsätter en reglerad damm, sluss eller liknande. I en naturligsjö är detta naturligtvis svårt att åstadkomma, men skulle mycket väl kunna fungera eftersomsjögullen inte klarar av djup större än ca 1,5-2 m.3.7 Biologisk bekämpningDet finns inte i nuläget någon lämplig organism som kan äta upp eller döda sjögullen. Detfinns djur som äter den, som t ex den bäverliknande gnagaren Myocastor coypus i södraEuropa (Prigioni et al 2005), men de äter andra vattenväxter också. Problemet med biologiskbekämpning är att inte göra mer skada än nytta. Med forskning kan man mycket väl hitta,eller till och med genom genmodifiering ta fram, en organism som kan utrota sjögullen, mendet skulle bli ett långdraget och dyrt projekt som inte har någon garanti för att lyckas. Skulleman däremot lyckas skulle det vara en utmärkt metod. Man blir av med växtdelarna och får enlångsiktig kontroll av växtens utbredning utan att behöva använda gifter eller på andra sättriskera att förstöra vattenmiljön (mail Larson 2006). I Svartån har man inplanterat gräskarpsom en biologisk metod mot sjögull men utan resultat. Växterna är kvar men karpen har intesynts till (muntl. Hallesius 2006). Ett annat sätt att använda biologisk bekämpning är att tareda på vilka djur som sprider fröna, t ex fåglar, och kontrollera deras förekomst och rörelserså att de inte sprider växten vidare (mail Champion 2006).3.8 FrysmuddringFrysmuddring är en tillämpning av artificiell markfrysning. Syftet är att med frysningstabilisera det förorenade sedimentet in situ för att sedan lyfta det i frusen form.Frysningen utförs genom att en köldbärarvätska cirkuleras i enheter som kallas frysceller. Enfryscell kan bestå av en grupp rör som sticks ned i sedimentet eller av en platta som läggsovanpå. När materialet har frusit, lyfts det upp och lastas av; sedan omplaceras fryscellen ochproceduren upprepas. För att utföra en frysmuddring behövs en kylanläggning och enlyftenhet. Artificiell markfrysning är ingen nyhet i sig, metoden användes i södra Wales redan1862 och patenterades i Tyskland 1883 (http://epubl.ltu.se/1402-1757/2004/77/index-en.html)3.8.1 Frysmuddring, en ny teknik att muddra förorenade sjö- och havsbottnarDe som passerat den lilla sjön vid Vassijaure järnvägsstation har säkert undrat vad det är förmärkliga aktiviteter som pågår där. Frysmuddringen har utvecklats av projektet Frigeo, somleds av forskaren Susanne Rostmark vid Luleå tekniska universitet. Det handlar om att ta bortförorenade bottensediment genom att sänka ned frysceller och sedan helt enkelt lyfta uppfrysta klumpar av bottnen bit för bit. Metoden är fortfarande under utveckling, men nu har ettförsta skarpt projekt alltså påbörjats. Den lilla sjön invid banvallen vid Vassijaure järnvägsstationär svårt förorenad av olja, troligen på grund av Banverkets och SJ:s verksamheter. I ettsamarbete mellan just Banverket, Luleå tekniska universitet, Norrlands regemente ochGEOFROST AS har 25 ton sjöbotten tagits upp och skickats iväg för efterbehandling.Om man i en sjö behöver lyfta bort 40 000 kubikmeter bottensediment med den nya teknikenså skulle man vid vanlig muddring av samma botten behöva ta upp 80 000 kubikmeter. Det14

dyraste momentet vid den här typen av miljösaneringar är efterbehandlingen och om man kanminska mängden material som behöver tas upp kan man spara pengar. En annan fördel medfrysmuddring är att den kan utföras med minimal grumling av vattnet och därmed minskadrisk för att föroreningar rörs upp från botten och sprids.Förundersökningar på om man kan använda frysmuddring som bekämpning av växter som tillexempel sjögull pågår och verkar inte vara helt omöjligt att genomföra. Sjögull har enviloperiod från december till maj då nästan all biomassa finns i sedimenten, så detta bordevara en lämplig tidpunkt för att frysmuddra.3.9 Förbjud växten heltSom förebyggande åtgärd är den här metoden klart överlägsen. Det praktiseras bl a i NyaZeeland (Champion 2006) för att förhindra att den planteras ut igen om man väl lyckas bli avmed den. Förbjuder man att växten tas in i landet kan den ju inte heller sprida sig till vårnatur. Ett något mildare alternativ skulle vara att begränsa och kontrollera vem som fårhandha växten och bara ge tillstånd till t ex botaniska trädgårdar och andra som kan tänkas haden under kontroll. Eftersom växten är så svår att bli av med skulle ett förbud eller en ökadkontroll vara att föredra. För tillfället finns ingen lag som förbjuder import av växter. Densom importerar och säljer växten borde ha ett ansvar att känna till och informera om dessegenskaper.4. ODLING, FÖRSÄLJNING OCH INFORMATIONSjögull odlas och säljs i Sverige för användning som prydnadsväxt i trädgårdsdammar men ärrelativt ovanlig med handelns mått mätt. Det säljs endast ett par tusen plantor per år. Sjögullanvänds i dammar eftersom den är lättskött, dekorativ och ger bra täckning av vattenytan.Växten kan fungera som ett skydd för fisk i dammar. I handeln rekommenderar man attsjögull odlas i kruka då den är starkt växande och det blir lättare att kontrollera spridningen idammen.Aqua Interiör som har ”Sveriges största sortiment för trädgårdsdammen”(www.aquainterior.se) är grossist till ca 1000 återförsäljare i Sverige med kedjor somBauhaus, Trädgårdsringen och Växtmästaren som kunder. Förökningen av sjögull sker genomvegetativ förökning av de plantor som odlas av Aqua Interiör. Därför är det troligt att dengenetiska spridningen är något begränsad bland de sjögullsplantor som planteras in i dammari Sverige. Per Sjölander, odlingsansvarig vid Aqua interiör, känner till att sjögull har kommitut i naturen och funnits i Sverige sedan 1870, men ser på arten som inhemsk. Sjölander anseratt det är viktigt att gå ut med information till kunder som handlar växter; där betonas att detinte är tillåtet att plantera ut odlade växter eller fisk i naturliga vattendrag. På Aqua interiör ärman intresserade av att hjälpa till med att sprida information om risker med utplantering avsjögull. På deras hemsida har de information om växter de saluför och där kan även sådaninformation läggas till (muntl. Sjölander 2006).I litteraturen och hemsidor om trädgårdsväxter är man dålig på att varna för riskerna medsjögullen. På tidningen Allt om trädgårds hemsida säger man att ”Sjögull är en liten juvel somvi måste veta var vi har. Plantan sprider sig lätt vegetativt med plantmaterial mellan olikadammar”. På SVT:s hemsida nämns det här problemet inte alls, utan sjögullenrekommenderas som en fin dammväxt (www.svt.se).15

5. VEM BÄR ANSVARET?Konventionen för Biologisk Mångfald kommer förhoppningsvis att leda till bättresamordning, information och regler. Tillståndsplikt för utplantering gäller främst fisk och vilt.Kommuner och länsstyrelser har enligt miljömålen "Levande sjöar och vattendrag" och"Biologisk mångfald" ansvaret för att främmande arter inte sätts ut. (CMB 2004).Vid förflyttning av växter inom EU, samt import av växter från icke-EU-land till EU, t exSverige, finns det bestämmelser (SJVFS 1995:94) som är baserade på EU:s lagstiftning(2000/29/EC). Det finns importförbud till EU för vissa växter. Alla växter som införs frånicke-EU land ska åtföljas av ett sundhetscertifikat vid import till EU, men däremot ärförflyttningen mellan EU-länder mycket friare. Där finns det vissa växter som behöveråtföljas av växtpass. Reglerna beror mycket på vilken art och ursprungsland det handlarom.(mail Capieau 2006).Sjögull är en art som trivs utmärkt i vissa miljöer. I vissa fall kan säkert beteendet liknas viddet som klassas som Invasionsbenägna främmande arter. Sådana arter hanteras av enEuropeisk organisation; ”European and Mediterranean Plant Protection Organisation”(http://www.eppo.org/QUARANTINE/ias_plants.htm) där man har en prioriteringslista överinvasionsarter: ”Priority list of invasive alien plants to be managed in EPPO membercountries”. Nymphoides peltata finns dock inte med på EPPOs lista.(mail Capieau 2006).Ansvaret för hanteringen av främmande arter är fördelat mellan olika myndigheter beroendepå inom vilken sektor den införs (www.naturvardsverket.se/dokument/natur/migrera/nyartdok/ny..). Spridningen av sjögull ligger inom jordbruksverkets sektor då sjögull säljssom prydnadsväxt till privatpersoner. Växtinspektionen som är Sveriges växtskyddsmyndighethar ansvaret för kontrollen av att nationella och internationella regler för handelnmed växter efterlevs.Växtinspektionen utför regelbundet kontroll av plantskolor, växthusproducenter och gardencenters. Den som bedriver yrkesmässig försäljning av trädgårdsväxter till konsument ska vararegistrerad (www.sjv.se/vaxtinspektionen). Växtinspektionens uppgifter är bl.a. att förhindraspridning av allvarliga växtskadegörare i enlighet med den internationella växtskyddskonventionenIPPC. Syftet är att skydda den yrkesmässiga växtproduktionen från ekonomiskaförluster eller direkta eller indirekta skador på den omgivande miljön.Naturvårdsverkets roll är att vara pådrivande och vägledande mot myndigheter och aktörer såatt de uppmärksammas på problemen med främmande arter. Naturvårdsverket ska även tafram och sprida kunskap om detta miljöproblem. Naturvårdsverkets policy för introduktionoch spridning av främmande organismer har följande mål för sitt arbete. ”Oavsiktligintroduktion och spridning av främmande arter och gener förebyggs, så att skada på biologiskmångfald eller annan negativ inverkan på miljö eller människors hälsa förhindras. Avsiktligintroduktion av främmande arter och gener tillåts inte orsaka skada på biologisk mångfaldeller på annat sätt inverka negativt på miljö eller människors hälsa”(www.naturvardsverket.se,Josefsson 2005). Detta stämmer väl med det sextonde miljökvalitetsmålet, sett ur ettgenerationsperspektiv: ”Främmande arter eller genetiskt modifierade organismer som kanhota människors hälsa eller hota eller utarma biologisk mångfald i Sverige ska inteintroduceras”.I miljökvalitetsmålet om Levande sjöar och vattendrag står följande delmål:Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt attbiologisk mångfald inte påverkas negativt.16

6. DISKUSSIONTillväxten av sjögullsbeståndet i Hökerum har skett relativt snabbt. Detta kan tyda på attViskan är en lämplig miljö för fortsatt spridning nedströms. Viskan rinner i det aktuellaområdet framförallt genom jordbrukslandskap. Mätningar har visat att närsaltsbelastningen ärrelativt hög och ån kan klassas som eutrof (www.viskan.nu). Vidare är den långsamtflytandeoch grund vilket kan gynna etablering av sjögull. Dock finns det längs viskan ett antalvandringshinder och dämmen som kan fungera som barriärer för spridningen av sjögull.De sjöar där risken för spridning skulle bedömas var Mogden, Gärdsjön, Örsjön, Mellsjön ochÖstra-, västra Marsjöarna. Sjön Mogden ligger uppströms om den noteradesjögullspopulationen i Hökerum och det är av den anledningen mindre troligt att spridningenskall ske dit. Självklart kan den spridas dit med hjälp av frön, men sker spridningen vegetativtmåste det ske med hjälp av ett aktivt medium t.ex en båtmotor. Totalfosforhalten i sjönMogden är låg vilket inte heller gynnar en sjögullsetablering om man jämför med Erikssonsvärden för Väringen (2006). Där Väringen har måttligt höga halter av fosfor och kväve enligtNaturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet och Galten har mycket höga halterfosfor och höga koncentrationer av kväve (www.naturvardverket.se). Däremot är pH neutraltoch buffertkapaciteten god i Mogden vilket är parametrar som snarare är gynnsamma försjögull enligt Smits et al.(1992). Jämför man med Väringen och Galten har även dessa sjöargod buffertkapacitet och en hög etablering av sjögull. Väringen har nära neutralt pH ochGalten har ett basiskt pH (Eriksson 2005). Vid jämförelse av dessa parametrar förefallerMogden vara gynnsam för etablering dessutom har sjön ett max djup på 3,5 meter. Dettainnebära att sjögull har möjlighet att breda ut sig över stora delar av sjön som inte är betäcktav andra växter som t ex vass ut till 3 meters djup. Mer än 50 procent av Mogden har djupunder 3 meters djup. Här skulle en etablering av sjögull inte ha någon större ekologiskbetydelse på grund av sjöns ringa biologiska värde, men däremot skulle bad och båttrafikendrabbas.Gärdsjön är en grund eutrof sjö med mycket hög halt av totalfosfor och mycket godbuffertkapacitet (tabell 2). Sjön ligger ca 3 km nedströms om Hökerum. Om man tittar på hursjögull sprids rent fysiskt är Gärdsjön den sjö som drabbas först. Gärdsjön är väldigt flikigoch erbjuder många vikar med lugnt vatten som kan vara gynnsamma för sjögull. Däremot ärGärdsjön svagt sur, vilket är en parameter som kan tänkas missgynna sjögulls etablering. Sjönhar även en rik vegetation av bl a vass vilket leder till att den fria vattenytan minskar ochsjögull får svårt att kunna breda ut sig.Det har visat sig att sjögull inte växer in i vassbältenoch därför utgör vass ett hinder för sjögull (Eriksson 2005). Gärdsjön har högt biologisktvärde på grund av sin funktion som rastplats för sjöfåglar samt häckplats för ett flertalfågelarter. Får sjögull fäste i sjön skulle antagligen födosök och häckning försvåras.Ekologiska konsekvenser på grund av mindre ljusinsläpp när sjögull breder ut sig skulle ledatill förändrade näringskedjor i undervattensregionen. Gärdsjön är idag igenväxande av och omman beslutar sig för att rensa bort vass för att gynna rastande sjöfågel kan det innebära enmöjlighet för sjögull att få fäste i och med att det har visat sig att sjögull trivs i störda miljöer(Eriksson 2005).Örsjön är även den grund, eutrof, med hög halt totalfosfor, neutralt pH och mycket godbuffertkapacitet. Dessa faktorer är alla gynnsamma för sjögull. Sjön har liksom Gärdsjön enrik vegetation som kan försvåra etablering av sjögull. Där växer näckros som enligt Eriksson(2005)är en konkurrent till sjögull om växtutrymmet och då är det mindre troligt att sjögull fårfäste. Har sjögull lyckats sprida sig till Gärdsjön är risken mycket stor att även Örsjön drabbaseftersom sjöarna ligger mycket nära varandra (figur 3). De ekologiska konsekvenserna skulle17

li i stort sett desamma som för Gärdsjön. Örsjön har dock inte lika stort biologiskt värde somGärdsjön med lika stort antal häckande och rastande fåglar samt ovanliga växter.Mellsjön är en grund meso-eutrof sjö som har hög halt totalfosfor och neutralt pH medmycket god buffertkapacitet. Även här är vegetationen rik på bl a vass som kan hindrasjögulls etablering. Finns det fria vattenytor finns det trots allt goda möjligheter eftersom sjönär så grund. Problemen här skulle kunna bli att sjögull påverkar framkomligheten för båttrafikdå det finns fritidshus runt sjön. Sjön har ett visst biologiskt värde med bl a rastandesångsvan. Huruvida sångsvan påverkas av sjögull är svårt att säga. Mellsjön ligger ca 4 kmnedströms Örsjön. Etablerar sig sjögull i Örsjön finns goda möjligheter för växten att spridasäven till Mellsjön.Östra och Västra Marsjöarna är eutrofa och har mycket hög totalfosforhalt. Sjöarna har ettmåttligt surt pH vilket skulle kunna missgynna sjögulls etablering men eftersom de har godbuffertkapacitet kan det ändå utgöra en gynnsam miljö för sjögulls etablering. Andra studierhar visat att vattnets vätekarbonatkoncentration är avgörande (Smits et al 1992). Dessa sjöarär ca 15 meter som djupast och har möjligen därigenom inte lika hög potential som övrigasjöar att etablera sjögull. Risken finns ändå att sjögull skulle kunna etablera sig i skyddadevikar som finns här. Marsjöarna ligger längst bort från den nuvarande lokalen i Hökerumvilket kan göra det svårt för en spridning ända hit. För en etablering måste sjögull ha intagitMellsjön först. Marsjöarna har högt biologiskt värde både vad gäller floran och fågelfaunan.Skulle sjögull spridas hit finns risk att den skulle konkurrera ut växter i sjön och kanske ävenmissgynna häckande och rastande fåglar. Runt Marsjöarna finns fritidshusbebyggelse ochdärigenom båttrafik som skulle påverkas negativt av en sjögullsinvasion.Enligt Larson & Willén sker spridning av sjögull i huvudsak genom vegetativ förökning. Omman vill minimera riskerna för att sjögull i Viskan kommer att kunna sprida sig med frönmåste man undersöka vilken blomtyp som populationen har. Är det självpollinerade blommorbör det bli sämre frön som inte har så lätt för att utveckla sig. Är det korspollinerade blommorbör frökvaliteten bli bättre och större chans till etablering. Introducerade plantor brukar varasjälvpollinerade men en vidare undersökning bör här göras.En viktig begränsande faktor för sjögull är att den bara kan utveckla flytblad om det finnstillräckligt med kalcium i vattnet. Sjögull växer aldrig i sura vatten eller vatten som är dåligtbuffrande. Experiment har visat att tillförsel av kalcium till ett surt odlingsmedium eller tillvatten som tagits från en sur torvmark resulterade i produktion av blad.. Tillväxt av sjögullvisade sig vara omöjligt i sura vatten utan tillsats av kalcium. Det är alltså intebikarbonatinnehållet i vattnet som är avgörande för sjögulls etablering utan istället närvaro avkalciumKalcium är viktigt för funktioner som cellmembranspermeabilitet hos växter och brist av dettaämne påverkar då växters förmåga att ta upp näringsämnen, bl a fosfor. (Raven 1999). Ettöverskott av tillgängligt fosfor gynnar normalt rottillväxten över skotttillväxt hos växter.Eftersom sjögull är beroende av kraftig rottillväxt för sin vegetativa spridning är det intressantatt titta på just fosforhalten i vattnet. I jordar med mer alkaliska förhållande pH>7,2 är fosformer svår tillgängligt (Hopkins1999). Därför skulle det vara intressant att undersöka omsjögull endast trivs i ett smalt pH intervall. Sjögull växer inte bra om inte kalcium finnstillgängligt i tillräcklig mängd i sura sjöar(Smits , Schmitz & Van Der Velde1992). Det skulleockså vara intressant att testa om sjögull har ett ökat behov av kalcium för sin spridning eller ialla fall vilka halter som krävs i vattnet. Vidare är det då viktigt att mäta hårdheten i18

sjöarna. Värden på hårdhet fann vi endast för Gärdsjön och Örsjön. För att kunna dra någraslutsatser från detta måste man veta sjögulls behov av kalcium. I sjöarna Väringen och Galtensom har haft problem med sjögull har vi funnit värden för pH, fosfor- och kvävehalter meninga fakta om vattnens hårdhet. Vissa jämförelser går att göra men det är svårt att dra någrasäkra slutsatserFaktorer som vind- och vågexponering har visat sig missgynna en etablering av sjögull(Eriksson 2005). Dessa parametrar har vi inte haft möjlighet att undersöka i samband meddetta arbete men kan givetvis vara studier för framtiden.Den mest effektiva metoden för att förhindra spridning av invasiva växter är att förbjuda ellerreglera försäljning och användning. När växten redan finns i naturen är den svår att bekämpa.Det finns många metoder för att bekämpa eller hålla tillbaka spridningen av sjögull, men demåste vara både ekonomiskt genomförbara, effektiva och miljövänliga. Manuell bekämpning,att klippa beståndet med t ex vassbåt, har fungerat bra men är arbetskrävande eftersomklippningen måste göras flera gånger varje växtsäsong i flera år, och växten sliter hårt påmaskinen. Det är tveksamt om man kan utrota sjögull på detta sätt, men den kan definitivthållas i schack om man vill hålla t ex en badplats eller en hamnkanal öppen. Täckning medhalm eller ogenomskinlig plast har också fungerat bra, även om det är oklart varför. En annaneffektiv metod är bekämpning med växtgifter, men det är en riskabel metod då gifterna kanpåverka den övriga vattenmiljön. Användning av bekämpningsmedel är dessutom hårt regleratav lagen. Det finns andra alternativ som mycket väl kan visa sig fungera, som t exfrysmuddring eller biologisk bekämpning, men de är ofta för omfattande och kostsamma föratt vara försvarbara som ogräsbekämpning, och kan eventuellt användas i kombination medandra projekt som t e x muddring eller dammbygge.Eventuellt skulle man även i Viskan kunna torrlägga den sträcka som är drabbad av sjögull.Under en period på året med låg vattenföring skulle vattnet kunna ledas bort genom kanaleller rör. Sedan skulle det vara möjligt att helt ta bort beståndet med blad och rötter. Metodenkan dock vara osäker på grund av att allt material eller frön inte med säkerhet kan plockasbort. Sjögull har tydligen även en enorm förmåga att klara sig även på land vilket kanförsvåra.7. SLUTSATSER· Risken för att sjögull sprider sig i Viskan vidare nedströms till sjöarna Gärdsjön, Örsjön,mellsjön och Östra-, västra Marsjöarna får betecknas som stor. Störst risk för spridning är tillde sjöar som ligger närmast Hökerum; Gärdsjön och Örsjön. Det är även där man bör hållautkik om de dyker upp samt vid vandringshinder i Viskan.· Kalkning av sjöar eller omgivande åkermark ökar riskerna för etablering av sjögull.· Om man får bukt med övergödningen i sjöarna så minskar risken för sjögulls etablering.· Det behövs mer kunskap kring ekologiska konsekvenser, det man har kunnat fastställa medsäkerhet är de ekonomiska problem de skapar för människan vad de gäller båttrafik, fiskeoch badmöjligheter.· För att med säkerhet kunna avgöra om sjögull sprids vegetativt behövs genetiska studier.Dock tyder det på att växten i en första våg sprider sig vegetativt. Växten förökas vegetativt ihandeln och de genetiska studier som utförts i Sverige har pekat på ett smalare genetisktmaterial. Troligt är att frömängden är mindre och av sämre kvalitet hos de sjögulls växtersom eventuellt kan sprids i Sverige än där den förekommer naturligt.· Det skulle vara intressant med studier som undersöker sjögulls spridning jämfört med olika19

faktorer som kalcium, pH, fosfor, magnesium. Dessa faktorer kan jämföras mellan sjöardär sjögull har spridit sig framgångsrikt med sjöar där växten inte har etablerat sig i dessamen har haft tydliga möjligheter. Vad som skiljer sjöar åt är av intressen. Vidare kandet vara av intresse att göra rottillväxtförsök i laboratorium. Där kan man kontrolleravilka förhållande som är optimalt för sjögull.· Det är viktigt att informationen sprids om sjögull där den säljs. Handeln får anses ha enskyldighet att informera om risker med den växt de handlar med. Att skapa en god kontaktmed handel är viktigt för att skapa förutsättningar för sammarbete om informationspridning.· Den population av sjögull som upptäcktes i Hökerum hanteras troligen bäst genom ettsnabbt beslut att bekämpa populationen när den fortfarande är liten. Populationen växer påett begränsat område och skulle därför kunna täckas och kläs in av plast som sedan sänksmed vikter och hindrar växten från att komma upp och spridas.8. TACKORDVi vill tacka alla som har hjälpt oss med viktig information till denna rapport.Peter Wredin, Ulricehamns kommunDaniel Larson, Institutionen för miljöanalys, SLU.Inger Gustafsson, Finspångs kommunEnar Sahlin, Västergötlands floraKristof Capieau, växtinspektionen JordbruksverketKarlheinz Hallesius Tranås kommunPer Sjölander, Aqua interiör AB20

9. REFERENSERAndersson, B (2001): Sjögull fyller vikarna. Miljötrender, Nr 1, Instutionen för miljöanalys,SLU.Centrum för biologisk mångfald (CMB) (2004): Sveriges genomförande av Konventionen ombiologisk mångfald med avseende på främmande arter och genotyperElvingsson, A.M. (1992). Vattendrag i Ulricehamns kommun. Naturvärdesbedömning avvattendrag. Ulricehamns kommun.Eriksson B, Johanson B.K, Schyllander P. (2001): Trädgårdsdammar. ICA-förlaget. ISBN 91-534-1794-1. 3:e upplagan.Eriksson, M. (2005): Sjögull (Nymphoides peltata) i Galten – en möjlig invasionsart.Institutionen för miljöanalys, SLU, Rapport 2005:4Eriksson, M. (2005): Sjögull (Nymphoides peltata) i Galten – en möjlig invasionsart.Institutionen för miljöanalys, SLU, Rapport 2005:4. Citerar Brock, T.C.M.1985. Ecologicalstudies on nymphaeid water plants with emphasis on production and decomposition. ThesisCatholic University of Nijmegen, Nijmegen.Eriksson, M. (2005): Sjögull (Nymphoides peltata) i Galten – en möjlig invasionsart. CiterarEckerbom, N. 1940. Den smackande näckrosen. – Svensk Fiskeritidskrift 49:212-215.Hopkins W.G. (1995): Introduction to plant physiology. John Wiely & Sons, Inc. ISBN: 0-471-19281-3Information Sheet 6: Fringed water-lily; Centre for Ecology & Hydrology, Wallingford,EnglandJosefsson, M. (1999): Introduktion av främmande arter i svenska sjöar och vattendrag.Josefsson, M. & Andersson, B. (2001): The Environmental Consequences of alien species inthe swedish lakes Mälaren, Hjälmaren, Vänern and Vättern. Ambio vol 30 No. 8.Larsson D., Willén, E. (2006): Spridningsmekanismer hos sjögull I systemet Väringen-Arbogaån-Galten. Institutionen för Miljöanalys vid SLU.Larsson D., Willén, E. (2006): Spridningsmekanismer hos sjögull I systemet Väringen-Arbogaån-Galten. Institutionen för Miljöanalys vid SLU. Citerar Cook, C.D.K. 1990. Seeddispersal of Nymphoides peltata (S.G. Gmelin) O. Knutze (Menyanthaceae). Aquatic Botany37: 325-340.Larson, D. & Willén, E. (2006): Främmande och invasionsbenägna vattenväxter i Sverige. -Svensk botanisk tidskrift 100: 5-13. Citerar Luther, H.1979. Chara connivens in the BalticSea area.- Ann. Bot. Fenn.16: 141-150.21

Larson, D. & Willén, E. (2006): Främmande och invasionsbenägna vattenväxter i Sverige. -Svensk botanisk tidskrift 100: 5-13Larson, D. & Willén, E. (2006): Främmande och invasionsbenägna vattenväxter i Sverige. -Svensk botanisk tidskrift 100: 5-13. Citerar Wallentinus, I.2002. Introduced marine algae andvascular plants in Eurpean aquatic environments. Distribution, impacts and management.Kluwer, Dordrecht, sid. 27-52.Naturvårdsverket, Rapport 4941.Naturvårdsverket, Rapport 5475.Prigioni, Balestrieri och Remonti (2005): Food habits of the coypu, Myocastor coypus, and itsimpact on aquatic vegetation in a freshwater habitat in NW Italy, University of PaviaRaven P.H., Evert R.F., Eichhorn S.E. (1999): Biology of Plants SIXTH EDITION. WH.Freeman and Company. S 730. ISBN:1-57259-041-6Smits, A.J.M., Schmitz, G.H.W. & Van der Velde, G. (1992): Calcium-dependent laminaproduction of Nymphoides peltata (Gmel.) O. Kuntze (Menyanthaceae):Implications fordistribution. Journal of Experimental Botany 43:1273-1281.Wang, Y., Wang, Q.F., Guo, Y.H. & Barret, S.C.H. (2005): Reproductive consequences ofinteractions between clonal growth and sexual reproduction in Nymphoides peltata: adistylous aquatic plant. New Pytologist 165: 329-335.Wredin, P. (2006): Sjögull i Viskan vid Hökerum – en faktasammanställning/lägesrapport2006-08-24. Ulricehamns kommun. Peter.wredin@ulricehamn.seWu, Z. & Yu, D.(2004): The effects of growth and biomass allocation in Nymphoides peltata(Gmel) O. Kuntze grwing in microcosm. Hydrobiologia 527: 241-250.Internetkällorhttp://www.naturvardsverket.se/ Beömningsgrunder för miljökvalitet 2006-10-16http://www.alltomtradgard.se/gardeningslists/rose.php?list=20&id=3324 2006-10-17http://www.svt.se 2006-10-17http://linnaeus.nrm.se/flora/di/menyantha/nymph/nymppel.html 2006-10-17www.frovisidan.com/varingen_sjogull.htm 2006-10-17http://www.sjv.se/amnesomraden/vaxtmiljovatten/vaxtinspektionen.4.7502f61001ea08a0c7fff5060.html 2006-10-17http://www.sjv.se/amnesomraden/vaxtmiljovatten/vaxtinspektionen/tradgardsvaxter.4.7502f61001ea08a0c7fff7095.html 2006-10-17http://info1.ma.slu.se/db.html 2006-10-18http://www.aquainterior.se/produkter_visa.asp?id=607 2006-10-16http://www.eppo.org/QUARANTINE/ias_plants.htm 2006-10-18www.naturvardsverket.se/dokument/natur/migrera/nyartdok/ny.. 2006-10-18 MelanieJosefsson Start>>natur&naturvård>>Främande arter>>Härhttp://kiruna.se/mun/kiruna/nyheter.nsf/8bef63faad912360c1256b21004b7a95/ed7ea981c2fbe520c1256c4f0023aee6?OpenDocument), oktober 200622

Pesticide Information Profile, Cornell University, Michigan, USA,http://extoxnet.orst.edu/pips/ghindex.html, oktober 2006http://www.viskan.nu 2006-10-16MailkontakterDaniel Larsson daniel.larson@ma.slu.se 2006-10-12Kristof Capieau Kristof.Capieau@sjv.se 2006-10-17Paul Champion p.champion@niwa.co.nz National Institute of Water and AtmosphericResearch, Nya Zeeland, 2006-10-08Lars Freij, lars.freij@kemi.se, Kemikalieinspektionen, 2006-09-22Muntliga källor:Karlheinz Hallesius Tranås kommun, telefonsamtal 2006-10-18.Per Sjölander odlingsansvarig vid Aqua Interiör AB telefon: 040-462112, telefonintervju2006-10-16Enar Sahlin rapportmottagare Västergötlands flora tel.nr.: 0301-10848, telefonsamtal 2006-10-12.Inger Gustafsson, Finspång kommun, telefonsamtal 2006-10-17.23

Bilaga InformationsbladSprid inte sjögull till naturen!SjögullSjögull är en vacker snabbväxande flytbladsväxt med gula blommor och gröna blad sombildar täta mattor, liknande näckrosen. Den trivs i grunda, näringsrika sjöar och vattendragoch används ofta som dekorationsväxt i trädgårdsdammar. Den sprids både med hjälp av frönoch växtdelar och trivs på olika sorters bottnar.Varför får inte Sjögullen spridas i naturen?När Sjögullen växer kan den tränga undan inhemska arter som är känsliga för konkurrens,som t ex slingor och nate, men det största problemet är igenväxning. Får Sjögull växa fritt ochhar god tillgång till näring bildar den en ogenomtränlig matta av sina blad. Detta har på flerahåll blivit till stora hinder för t ex fiske, bad och fritidsbåtar. Det kan även bli problem medsyrebrist vid botten när sjunkna sjögullsrester bryts ned. Sjögullen konkurrerar dessutom omlivsutrymmet i sjön och skuggar vattenmassan när den brer ut sig, vilket skadar bottenlevandeväxter och djur.Sjön Väringen i Örebro län och Svartån i Småland är exempel på platser där man fått storaproblem när sjögull lyckats etablerat sig. Detta har resulterat i kostsamma rensningsaktioner.Invasiva vattenväxterInvasiva, eller invasionsbenägna, växter är växter som importeras från en miljö till en annanoch lyckas etablera sig i sin nya miljö. Införseln kan vara avsiktlig eller oavsiktlig. Är denavsiktlig har någon planterat in den. Oavsiktlig spridning är t ex växtdelar som fastnar underen båt och sprider sig till nya vattensystem, eller planterade växter som ”rymmer” till ettnärliggande vattendrag. Problemet med invasiva växter är att de är extremt livskraftiga ochsprider sig lätt; det är så de lyckas överleva och få fotfäste i sin nya miljö. Dessa egenskapergör att de kan konkurrera ut inhemska växter och utgör ett stort hot mot den biologiskamångfalden. Den biologiska mångfalden är ett av Sveriges miljömål, och även en prioriteradfråga i EU:s miljöarbete.Hur förhindrar man att de sprids?Invasiva arter är mycket svåra att bli av med när de väl har fått fäste, så det bästa är att inteanvända sig av dem alls. Vill man ha Sjögull eller andra invasiva arter i sin trädgård är detviktigt att man ser till att den inte sprider sig. Allra viktigast är att man ALDRIG planterar utden i vattendrag eller sjöar. Har man ett vattendrag som går igenom trädgården eller dammenbör man under inga omständigheter använda invasiva växter. Skulle växten sprida sig kanman kontakta kommunen för att få hjälp med att bekämpa den och hindra vidare spridning.Om man vill får reda på mer om främmande och invasionsbenägna arter kan man gå in påAqua Aliens hemsida: www.aqualiens.tmbl.gu.seKälla: ”Sjögull – en vacker invasionsväxt” 2006, Institutionen för Växt- ochMiljövetenskaper, Göteborgs Universitet.24