Läs rapporten av Göteborgs universitet om sjögull - Ulricehamn

Sjögull kan växa ned till cirka tre meters djup, samtidigt som den kan växa i trädgårdsdammarmed ett djup på 10-45 cm djup. Rotsystemet består av kortskott med vertikala rötter som vilaröver vintern för att sedan på våren bilda nya blad och långskott. Det finns även långskott somkan krypa över 1 meter och därefter bilda nya blad och kortskott. Sjögull har en viloperiodfrån december till maj då nästan all biomassa finns i sedimenten. I maj börjar biomassan ökamed tillväxt av stänglar och långskott under juni-juli och i augusti når den sitt maximum Mankan betrakta sjögull som en pionjärart med hög potential att kolonisera stora områden underväxtsäsongen genom den vegetativa förökningen.(Brock 1985 se Eriksson 2005).Sjögull har sitt ursprung i Västsibirien och har via Mellaneuropa introducerats till Sverige islutet av 1800-talet genom utplantering (Andersson 2001). Detta har sedan dess skett på ettflertal platser i Sverige, bland annat vid Stjärnvik i Östergötland och senare även i Skåne,Västergötland, Bohuslän och Värmland (Josefsson 1999). Orsakerna till utplanteringen inaturliga vattendrag har till exempel varit att gynna fisket och försköna landskapet (Larson &Willén 2006). Idag har vi sjögull i ca 33 sjöar och åtta vattendrag med varierande grad avpåverkan (Fig 1). På många av dessa ställen har massförekomster av sjögull orsakat problemför människors friluftsliv och fiske.1.2 Exempel på sjögull som invasionsartPå 1930-talet finns uppgifter om att sjögull ska ha planterats ut i sjön Väringen i Örebro län(Eckerbom 1940 se Eriksson 2005). Där började växten spridas av egen kraft och har ävenspridits vidare nedströms via Arbogaån ner till Kungsör och vidare ut i Galten; Mälarensinlopp. Vid sjön Väringen bildades Kommittén Rädda Väringen som tillsammans medAssiDomän Frövi har skördat sjögull under många år med hjälp av klippbåt för att bekämpaväxten och hålla vattnet öppet (www.frovisidan.com). Sedan början av 1970-talet har olikaförsök gjorts för att utrota sjögull i Arbogaåns vattensystem. Olika metoder har testats somkemisk bekämpning, bekämpning genom rotsvampar, försök med gräskarp och klippning avsjögull 30 cm över rötterna. Trots dessa utrotningsförsök har växten spridit sig till Mälaren(Josefsson 1999).Sjögull inplanterades i Svartån i Tranås i slutet av 1950-talet av en botaniskt intresseradidrottslärare. Växten spred sig nedströms till småbåtshamnen och sedan längre ut i sjönSommen. Båttrafiken har här varit en trolig orsak till sjögullens spridning. I början av 80-talethade sjögull etablerat sig i riktigt täta mattor i sjön så att båttrafiken fick problem.Bekämpning av växten inleddes härmed med olika metoder. Idag slås växtmattorna medslåtterbalk på båt och med lie några gånger varje växtsäsong. Problemen med sjögull som mansett i Svartån är att den på våren släpper iväg små bitar sidorötter med rottrådar (muntl.Hallesius 2006).Sedan 80-talet har sjögull funnits i sjön Gröen (Landvettersjön) vid Rådanäs, Härrydakommun, varifrån man även tror att den planterades ut. Idag har växten spridit sig över tillandra sidan sjön, en sträcka på ca 900 m, och etablerat ett nytt bestånd där. En möjlighet är attden här är fågelspridd, men det är även troligt att fragment av växten har kommit lös ochspridits med hjälp av vindar och strömmar (muntl. Sahlin 2006). Enligt Sahlin kommersjögull inom en snar framtid även att ha etablerat sig på fler ställen i sjön. I Gröen har idagingen bekämpningsåtgärd inletts eftersom den ännu inte är ett problem för båt- och friluftsliv.5