13.07.2015 Views

Läs rapporten av Göteborgs universitet om sjögull - Ulricehamn

Läs rapporten av Göteborgs universitet om sjögull - Ulricehamn

Läs rapporten av Göteborgs universitet om sjögull - Ulricehamn

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

6. DISKUSSIONTillväxten <strong>av</strong> <strong>sjögull</strong>sbeståndet i Hökerum har skett relativt snabbt. Detta kan tyda på attViskan är en lämplig miljö för fortsatt spridning nedströms. Viskan rinner i det aktuella<strong>om</strong>rådet framförallt gen<strong>om</strong> jordbrukslandskap. Mätningar har visat att närsaltsbelastningen ärrelativt hög och ån kan klassas s<strong>om</strong> eutrof (www.viskan.nu). Vidare är den långsamtflytandeoch grund vilket kan gynna etablering <strong>av</strong> <strong>sjögull</strong>. Dock finns det längs viskan ett antalvandringshinder och dämmen s<strong>om</strong> kan fungera s<strong>om</strong> barriärer för spridningen <strong>av</strong> <strong>sjögull</strong>.De sjöar där risken för spridning skulle bedömas var Mogden, Gärdsjön, Örsjön, Mellsjön ochÖstra-, västra Marsjöarna. Sjön Mogden ligger uppströms <strong>om</strong> den noterade<strong>sjögull</strong>spopulationen i Hökerum och det är <strong>av</strong> den anledningen mindre troligt att spridningenskall ske dit. Självklart kan den spridas dit med hjälp <strong>av</strong> frön, men sker spridningen vegetativtmåste det ske med hjälp <strong>av</strong> ett aktivt medium t.ex en båtmotor. Totalfosforhalten i sjönMogden är låg vilket inte heller gynnar en <strong>sjögull</strong>setablering <strong>om</strong> man jämför med Erikssonsvärden för Väringen (2006). Där Väringen har måttligt höga halter <strong>av</strong> fosfor och kväve enligtNaturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet och Galten har mycket höga halterfosfor och höga koncentrationer <strong>av</strong> kväve (www.naturvardverket.se). Däremot är pH neutraltoch buffertkapaciteten god i Mogden vilket är parametrar s<strong>om</strong> snarare är gynnsamma för<strong>sjögull</strong> enligt Smits et al.(1992). Jämför man med Väringen och Galten har även dessa sjöargod buffertkapacitet och en hög etablering <strong>av</strong> <strong>sjögull</strong>. Väringen har nära neutralt pH ochGalten har ett basiskt pH (Eriksson 2005). Vid jämförelse <strong>av</strong> dessa parametrar förefallerMogden vara gynnsam för etablering dessut<strong>om</strong> har sjön ett max djup på 3,5 meter. Dettainnebära att <strong>sjögull</strong> har möjlighet att breda ut sig över stora delar <strong>av</strong> sjön s<strong>om</strong> inte är betäckt<strong>av</strong> andra växter s<strong>om</strong> t ex vass ut till 3 meters djup. Mer än 50 procent <strong>av</strong> Mogden har djupunder 3 meters djup. Här skulle en etablering <strong>av</strong> <strong>sjögull</strong> inte ha någon större ekologiskbetydelse på grund <strong>av</strong> sjöns ringa biologiska värde, men däremot skulle bad och båttrafikendrabbas.Gärdsjön är en grund eutrof sjö med mycket hög halt <strong>av</strong> totalfosfor och mycket godbuffertkapacitet (tabell 2). Sjön ligger ca 3 km nedströms <strong>om</strong> Hökerum. Om man tittar på hur<strong>sjögull</strong> sprids rent fysiskt är Gärdsjön den sjö s<strong>om</strong> drabbas först. Gärdsjön är väldigt flikigoch erbjuder många vikar med lugnt vatten s<strong>om</strong> kan vara gynnsamma för <strong>sjögull</strong>. Däremot ärGärdsjön svagt sur, vilket är en parameter s<strong>om</strong> kan tänkas missgynna <strong>sjögull</strong>s etablering. Sjönhar även en rik vegetation <strong>av</strong> bl a vass vilket leder till att den fria vattenytan minskar och<strong>sjögull</strong> får svårt att kunna breda ut sig.Det har visat sig att <strong>sjögull</strong> inte växer in i vassbältenoch därför utgör vass ett hinder för <strong>sjögull</strong> (Eriksson 2005). Gärdsjön har högt biologisktvärde på grund <strong>av</strong> sin funktion s<strong>om</strong> rastplats för sjöfåglar samt häckplats för ett flertalfågelarter. Får <strong>sjögull</strong> fäste i sjön skulle antagligen födosök och häckning försvåras.Ekologiska konsekvenser på grund <strong>av</strong> mindre ljusinsläpp när <strong>sjögull</strong> breder ut sig skulle ledatill förändrade näringskedjor i undervattensregionen. Gärdsjön är idag igenväxande <strong>av</strong> och <strong>om</strong>man beslutar sig för att rensa bort vass för att gynna rastande sjöfågel kan det innebära enmöjlighet för <strong>sjögull</strong> att få fäste i och med att det har visat sig att <strong>sjögull</strong> trivs i störda miljöer(Eriksson 2005).Örsjön är även den grund, eutrof, med hög halt totalfosfor, neutralt pH och mycket godbuffertkapacitet. Dessa faktorer är alla gynnsamma för <strong>sjögull</strong>. Sjön har liks<strong>om</strong> Gärdsjön enrik vegetation s<strong>om</strong> kan försvåra etablering <strong>av</strong> <strong>sjögull</strong>. Där växer näckros s<strong>om</strong> enligt Eriksson(2005)är en konkurrent till <strong>sjögull</strong> <strong>om</strong> växtutrymmet och då är det mindre troligt att <strong>sjögull</strong> fårfäste. Har <strong>sjögull</strong> lyckats sprida sig till Gärdsjön är risken mycket stor att även Örsjön drabbasefters<strong>om</strong> sjöarna ligger mycket nära varandra (figur 3). De ekologiska konsekvenserna skulle17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!