Läs rapporten av Göteborgs universitet om sjögull - Ulricehamn

1. INLEDNINGOm den förutspådda ökningen av växthuseffekten blir verklighet och det svenska klimatet blirvarmare och fuktigare; hur blir det då med främmande arter i vårt land? Vår vinter med snöoch is har historiskt stoppat många främmande arter.Det är ett svårlösligt problem att ta sig an detta nya hot mot vår biologiska mångfald. Sverigehar genom ratificering av FN:s konvention om biologisk mångfald 1993 förbundit sig attmotverka introduktion av främmande arter som kan leda till konsekvenser för den biologiskamångfalden.Nya främmande arter som lyckats etablera sig kan växa ohejdat och bli en plåga. Vattenlevandefrämmande arter kan bli ett särskilt stort problem då de har goda spridningsmöjlighetergenom vatten som transporterar frö och växtdelar effektivt. Vissa nya arter kanutveckla sig i så stor omfattning att det blir omöjligt att utplåna dem (Larson & Willén 2006).Främmande arter har förts in i Sverige av många olika skäl; t ex vattenhyacint Eichhorniacrassipes som prydnadsväxt, jättesimbräken Salvinia molesta som trivs i akvarier och sjögullNymphoides peltata för att gynna fisket. Den inhemska växten jättegröe Glyceria maximaskulle bli mat till kreaturen varvid man planterat den på många ställen i landet. Detta ledde tillproblem då den konkurrerade ut andra växter (Larson & Willén 2006).En art som bedöms som pest och plågoris i ett land kan betraktas som unik ochutrotningshotad av ett annat land, vilket är fallet med sjögull Nymphoides peltata. I Japansnationella rödlista är sjögull klassad som sårbar. Med på rödlistan i Sverige finns intressantnog även exempel på införda vattenväxter. Ett exempel är kransalgen tuvsträfse Characonnivens, som troligen kom hit som barlast (Luther 1979 se Larson & Willén 2006).Det finns ett 30 tal kärlväxter som introducerats och etablerat sig i sötvatten i Sverige(Wallentinus 2002 se Larson & Willén 2006) . Men det är inte alla arter som ställer till storaproblem. Man räknar med att 10 arter av 1 000 lyckas etablera sig och 1 av 1 000 lyckassprida sig vidare och kan bli ett problem där människor vistas. I Sverige är det 3 arter somställer till det för människan: Vattenpest Elodea canadensis, smal vattenpest Elodea nuttalliioch sjögull Nymphoides peltata. I många vattendrag är sjögull ett stort problem medanvattenpestarterna växer ett par år för att sedan gå tillbaka (Larson & Willén 2006).1.1 ArtbeskrivningSjögull är en flytbladsväxt med små näckroslika blad och ganska små gula blommor som därden trivs kan bilda stora bestånd; ofta täta mattor. Bladen är rundade med hjärtlik bas. Växtenblir bara upp till åtta centimeter lång och har ofta rödprickig undersida. Sjögull blommar ijuli-augusti med gula blommor som sticker upp en bit ovanför vattenytan. Sjögull är släkt medvattenklöver Menyanthes trifoliata (http://linnaeus.nrm.se/flora). Sjögull producerar mängderav frön men sprids för det mesta vegetativt. Sjögull trivs i näringsrika sjöar och kan växa påolika slags bottnar, substrat och lutningar. Den växer inte in i vassbälten men kan blandas mednäckrosor och pilört på vissa ställen. Kolonier har runda former med tätare bladmassor iytterkanterna; detta på grund av att enskilda individer har etablerat sig och sedan har sjögullenspridit sig vegetativt utåt med rotskott (Eriksson 2005).4