Läs rapporten av Göteborgs universitet om sjögull - Ulricehamn

3.6 Höja vattennivånPrecis som med torrläggning måste man här ha tillgång till möjligheter att drastiskt ändravattenmängden i sjön, vilket förutsätter en reglerad damm, sluss eller liknande. I en naturligsjö är detta naturligtvis svårt att åstadkomma, men skulle mycket väl kunna fungera eftersomsjögullen inte klarar av djup större än ca 1,5-2 m.3.7 Biologisk bekämpningDet finns inte i nuläget någon lämplig organism som kan äta upp eller döda sjögullen. Detfinns djur som äter den, som t ex den bäverliknande gnagaren Myocastor coypus i södraEuropa (Prigioni et al 2005), men de äter andra vattenväxter också. Problemet med biologiskbekämpning är att inte göra mer skada än nytta. Med forskning kan man mycket väl hitta,eller till och med genom genmodifiering ta fram, en organism som kan utrota sjögullen, mendet skulle bli ett långdraget och dyrt projekt som inte har någon garanti för att lyckas. Skulleman däremot lyckas skulle det vara en utmärkt metod. Man blir av med växtdelarna och får enlångsiktig kontroll av växtens utbredning utan att behöva använda gifter eller på andra sättriskera att förstöra vattenmiljön (mail Larson 2006). I Svartån har man inplanterat gräskarpsom en biologisk metod mot sjögull men utan resultat. Växterna är kvar men karpen har intesynts till (muntl. Hallesius 2006). Ett annat sätt att använda biologisk bekämpning är att tareda på vilka djur som sprider fröna, t ex fåglar, och kontrollera deras förekomst och rörelserså att de inte sprider växten vidare (mail Champion 2006).3.8 FrysmuddringFrysmuddring är en tillämpning av artificiell markfrysning. Syftet är att med frysningstabilisera det förorenade sedimentet in situ för att sedan lyfta det i frusen form.Frysningen utförs genom att en köldbärarvätska cirkuleras i enheter som kallas frysceller. Enfryscell kan bestå av en grupp rör som sticks ned i sedimentet eller av en platta som läggsovanpå. När materialet har frusit, lyfts det upp och lastas av; sedan omplaceras fryscellen ochproceduren upprepas. För att utföra en frysmuddring behövs en kylanläggning och enlyftenhet. Artificiell markfrysning är ingen nyhet i sig, metoden användes i södra Wales redan1862 och patenterades i Tyskland 1883 (http://epubl.ltu.se/1402-1757/2004/77/index-en.html)3.8.1 Frysmuddring, en ny teknik att muddra förorenade sjö- och havsbottnarDe som passerat den lilla sjön vid Vassijaure järnvägsstation har säkert undrat vad det är förmärkliga aktiviteter som pågår där. Frysmuddringen har utvecklats av projektet Frigeo, somleds av forskaren Susanne Rostmark vid Luleå tekniska universitet. Det handlar om att ta bortförorenade bottensediment genom att sänka ned frysceller och sedan helt enkelt lyfta uppfrysta klumpar av bottnen bit för bit. Metoden är fortfarande under utveckling, men nu har ettförsta skarpt projekt alltså påbörjats. Den lilla sjön invid banvallen vid Vassijaure järnvägsstationär svårt förorenad av olja, troligen på grund av Banverkets och SJ:s verksamheter. I ettsamarbete mellan just Banverket, Luleå tekniska universitet, Norrlands regemente ochGEOFROST AS har 25 ton sjöbotten tagits upp och skickats iväg för efterbehandling.Om man i en sjö behöver lyfta bort 40 000 kubikmeter bottensediment med den nya teknikenså skulle man vid vanlig muddring av samma botten behöva ta upp 80 000 kubikmeter. Det14