28.09.2013 Views

Information om olika narkotiska preparat

Information om olika narkotiska preparat

Information om olika narkotiska preparat

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Information</strong> <strong>om</strong> <strong>olika</strong> <strong>narkotiska</strong> <strong>preparat</strong><br />

Underlag till Faktadokument.<br />

Länkar till information<br />

Definitioner<br />

Missbruk<br />

Beroende<br />

GHB<br />

Missbruk kan definieras ur <strong>olika</strong> vinklar<br />

Juridiskt:<br />

All användning av narkotika<br />

Socialtjänsten:<br />

All användning oavsett <strong>om</strong> man utvecklat beroende eller ej.<br />

DSM-IV och ICD-10:<br />

Upprepad användning det senaste året s<strong>om</strong> framkallar negativa sociala eller<br />

medicinska konsekvenser<br />

Enligt ICD-10:<br />

En grupp av fysiologiska, beteendemässiga och kognitiva fen<strong>om</strong>en, där<br />

substansen får en mycket högre prioritet av individen än andra beteenden<br />

s<strong>om</strong> tidigare haft större betydelse.<br />

Minst tre av följande sex kriterier är uppfyllda under det senaste året:<br />

• Ett starkt behov (sug) eller tvång att inta substansen<br />

• Svårigheter att kontrollera konsumtionen (kontrollförlust)<br />

• Förek<strong>om</strong>st av karakteristiska abstinenssymt<strong>om</strong><br />

• Toleransökning<br />

• Tilltagande ointresse för andra saker än att inta substansen<br />

• Fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador<br />

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2260<br />

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=125<br />

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=543<br />

Ecstasy http://www.drugsmart.c<strong>om</strong>/blog/drugsmart/artikel/ecstasy<br />

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2718<br />

LSD LSD, LSD-25 eller lysergsyredietylamid, C20H25N3O, är ett psykedeliskt<br />

<strong>preparat</strong> klassat s<strong>om</strong> narkotika. Ett vanligt svenskt slanguttryck är syra, från<br />

den amerikanska engelskans acid.


http://www.drugnews.nu/drugfact.asp?id=19<br />

Sniffning Aceton, Bensin, Boffa, Butangas, Glejda, Kr<strong>om</strong>a, Lim, Terpentin,<br />

Thinner, Tändargas<br />

Sniffning är ett sätt att berusa sig gen<strong>om</strong> att dra i sig ångorna från<br />

lättflyktiga lösningsmedel. Boffning är inandning av <strong>olika</strong> drivgaser. Både<br />

sniffning och boffning innebär stora risker, även <strong>om</strong> det sker vid enstaka<br />

tillfällen. Långvarigt missbruk kan ge hjärnskador och skador på bland<br />

annat lever och njurar.<br />

Tecken på att en person sniffar eller boffar<br />

Vid sniffning reagerar kroppen ungefär likadant s<strong>om</strong> när man berusar sig på<br />

alkohol; muskelkontrollen minskar, reaktionstiden blir längre och reflexerna<br />

sämre.<br />

Andra tecken på att en person sniffar eller boffar är:<br />

• skrattattacker<br />

• hallucinationer och ångest<br />

• en tydlig, särpräglad doft av lösningsmedel<br />

• hosta, halsont, rinnande näsa, glansiga ögon, huvudvärk,<br />

trötthet och lättretlighet är vanliga tecken för någon s<strong>om</strong> har<br />

missbrukat under längre tid<br />

• huvudvärk, sömnproblem, frossa, retlighet och kramper kan<br />

förek<strong>om</strong>ma s<strong>om</strong> tecken på abstinens.<br />

http://www.can.se/Drogfakta/Sniffning<br />

http://www.vardguiden.se/Sjukd<strong>om</strong>ar-och-rad/Omraden/Sjukd<strong>om</strong>ar-ochbesvar/Sniffning-och-boffning/<br />

http://www.drugsmart.c<strong>om</strong>/blog/drugsmart/artikel/sniffning<br />

Svampar<br />

Kaktusar<br />

Kokain Kokain (bensoylmetylekgonin) är en alkaloid med narkotisk verkan. Det är<br />

ett centralstimulerande <strong>preparat</strong> s<strong>om</strong> utvinns ur bladen från den<br />

sydamerikanska kokabusken. Världens största producent av kokain är<br />

Col<strong>om</strong>bia, där mäktiga och beväpnade maffiagrupper kontrollerar


droghanteringen.<br />

Referenser<br />

1. ^ Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och<br />

narkotikamissbruk: Årlig rapport: situationen på narkotika<strong>om</strong>rådet i<br />

Europa, Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer,<br />

Luxemburg 2008, sid. 59. ISBN 978-92-9168-324-6.<br />

2. ^ Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport 112<br />

Narkotikaprisutveckling i Sverige 1988-2007<br />

3. ^ Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) <strong>om</strong> förteckningar<br />

över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1<br />

4. ^ internetmedicin.se<br />

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2719


Crack<br />

Crack-kokain<br />

Från Wikipedia<br />

Crackbitar.<br />

Crack är gulvita klumpar av fribasen av drogen kokain. Crack är avsett att<br />

rökas. Gen<strong>om</strong> att <strong>om</strong>vandla kokain till fribasen sänker man kokpunkten och<br />

gör det lättare att röka. Efters<strong>om</strong> rökning ger ett snabbt upptag av drogen<br />

ger crack en starkare, intensivare känsla, s<strong>om</strong> i gengäld varar under en<br />

kortare period än vanligt kokain. Drogen blev populär i USA på 80-talet<br />

och var från början avsedd s<strong>om</strong> substitut för andra, dyrare, tunga droger.<br />

Crack kan tillverkas av vanligt kokain och bikarbonat. Crackepidemin<br />

uppmärksammades internationellt i början av 90-talet, delvis på grund av att<br />

amerikanska rappare beskrev den i sina texter.<br />

Crack är ovanligt i Sverige. I den mån det förek<strong>om</strong>mer är det användare<br />

s<strong>om</strong> själva gör crack av inköpt kokain. I resten av världen är crack relativt<br />

ovanligt men har på senare år förek<strong>om</strong>mit alltmer i Storbritannien, i<br />

synnerhet södra London. I de största delarna av Asien och Oceanien är det<br />

så gott s<strong>om</strong> okänt.<br />

Referenser<br />

1. ^ [a b] ”DEA History Book, 1985-1990”. DEA.<br />

http://www.usdoj.gov/dea/pubs/history/1985-1990.html/.<br />

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Crack-kokain"


Kat Drogkulturen med tyngd och ursprung i S<strong>om</strong>alia/Östafrika men sprids nu<br />

via invandrare. Amfetaminliknande berusning efter några timmars tuggande<br />

av blad från speciellt träd. Initialt upprymdhet, senare under ruset<br />

inåtvändhet och depressiv/paranoid bild. Vid dagligt bruk bl. a starkt ökad<br />

risk för hjärtinfarkt. ”Hemframställan” av aktiva substansen (metkatinon)<br />

via Internetrecept liks<strong>om</strong> handel via Internet av metkatin<strong>om</strong> framställd i<br />

illegala laboratorier.; injiceras. Narkotikaklassat.<br />

http://na.se/nyheter/2.2503/1.588320-nytt-syntetiskt-kat-ger-bestaendehjarnskador<br />

http://www.lankarna.nu/drog9.htm<br />

Amfetamin Amfetamin,C6H5CH2CH(NH2)CH3, är ett syntetiskt centralstimulerande<br />

medel. Namnet härrör från dess kemiska beteckning: alphametylfenetylamin.<br />

Då amfetamin är flytande <strong>om</strong>vandlas det oftast till<br />

amfetaminsulfat s<strong>om</strong> är pulverformigt och lättare att hantera. Amfetamin<br />

och <strong>olika</strong> derivat används in<strong>om</strong> medicin, men framförallt s<strong>om</strong> illegalt<br />

nyttjad drog.<br />

Källor<br />

1. UNOCD: World Drug report, 2009<br />

2. UNOCD: World Drug report, 2009, sid 144<br />

3. CAN Rapport 112 Narkotikaprisutveckling i Sverige 1988-2007<br />

4. Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk:<br />

Årlig rapport: situationen på narkotika<strong>om</strong>rådet i Europa, Byrån för<br />

Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg 2008,<br />

sid. 48. ISBN 978-92-9168-324-6.<br />

5. http://www.polisen.se/mediaarchive/4347/3474/4637/Pundartuggx.pdf<br />

6. Engelska Wikipedia: punding<br />

7. Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) <strong>om</strong> förteckningar över<br />

narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1<br />

8. Courtwright, David T.: Drogernas Historia, Historiska Media, 2005.<br />

ISBN 91-85057-93-2. sid. 110<br />

9. Kahlig KM, Binda F, Khoshbouei H, Blakely RD, McMahon DG,<br />

Javitch JA, Galli A: Amphetamine induces dopamine efflux through a<br />

dopamine transporter channel. PNAS 2005; 102, 9: 3495-3500.<br />

10. Schad CA, Justice JB, Holtzman SG: Endogenous opioids in<br />

dopaminergic cell body regions modulate amphetamine-induced<br />

increases in extracellular dopamine levels in the terminal regions. J<br />

Pharm Exp Ther 2002; 300: 932-938.<br />

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Amfetamin"<br />

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2714


Cannabis Cannabis även känt s<strong>om</strong> marijuana eller ganja i växtform och hasch i<br />

kådform, en psykoaktiv produkt s<strong>om</strong> utvinns ur lågväxande varianter av<br />

hampa (Cannabis sativa) med medelhög eller hög halt av<br />

tetrahydrocannabinol (THC). För Cannabis sativa med låg halt av THC, se<br />

hampa.<br />

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2705<br />

Heroin Heroin eller diacetylmorfin, är ett narkotikaklassat <strong>preparat</strong> s<strong>om</strong> kemiskt<br />

är besläktat med, och utvinns av, morfin. Till skillnad från morfin har<br />

heroin en högre fettlöslighet, vilket gör att heroinmolekylen<br />

(diacetylmorfin) snabbare passerar blod-hjärnbarriären och ger typiska<br />

effekter, s<strong>om</strong> mycket kraftig eufori, samt apati, förstoppning, illamående<br />

och eventuell uppkastning, gåshud, sömnlöshet, mios. Under ruset, s<strong>om</strong><br />

pågår under


Alkohol<br />

Alkoholmängd<br />

er<br />

Etanol, även kallat etylalkohol, i dagligt tal alkohol, kemisk formel<br />

C2H5OH, är en alkohol, s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong> att den har så kort kolkedja har en för<br />

alkoholer jämförelsevis hög vattenlöslighet. Alla alkoholer har en viss<br />

giftverkan, men etanol är den minst giftiga av de envärda alkoholerna, och<br />

kan i utspädd form och i tillräckligt små doser förtäras utan allvarliga men.<br />

Etanol utgör den rusframkallande k<strong>om</strong>ponenten i drycker s<strong>om</strong> öl, vin och<br />

sprit.<br />

Etanol <strong>om</strong>vandlas i kroppen av enzymet alkoholdehydrogenas, först till<br />

acetaldehyd och sedan till ättiksyra<br />

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1590<br />

Akut alkoholförgiftning är den vanligaste av alla förgiftningar i Sverige och<br />

förek<strong>om</strong>mer i tusental varje månad. Cirka 5 % av alla vuxna män och 2 %<br />

av alla kvinnor i Sverige har ett alkoholberoende. Ungefär 300 000 personer<br />

beräknas ha en riskfylld alkoholkonsumtion.<br />

Med riskfylld alkoholkonsumtion avses intag av mer än 14 standardglas<br />

alkohol per vecka för män. Det motsvarar 56 cl sprit eller 2,25 flaskor vin.<br />

För kvinnor är motsvarande mängd 9 standardglas alkohol per vecka eller<br />

36 cl sprit eller 1,44 flaskor vin.<br />

Mängd alkohol i vanliga rusdrycker<br />

Dryck Volym (cl) Koncentration (%) Mängd alkohol (g)<br />

Folköl 50 3,5 14<br />

Starköl 50 5 20<br />

Vin 75 11 65<br />

Sprit 75 40 240<br />

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2310


Anabole Steroider Anabola steroider är syntetiska derivat av det manliga<br />

könshormonet testosteron<br />

Effekter<br />

Anabola steroider har framförallt två effekter: en anabol<br />

(vävnadsuppbyggande) och en androgen (förmanligande) effekt.<br />

Vid framställningen av en anabol steroid eftersträvas vanligen den<br />

anabola effekten medan man försöker hålla tillbaka den<br />

androgena. Ingen anabol steroid helt utan androgena effekter har<br />

kunnat tas fram.<br />

Användning<br />

Anabola steroider har en etablerad användning in<strong>om</strong> sjukvården<br />

vid ett antal sjukd<strong>om</strong>stillstånd. Bland dessa kan nämnas kroniskt<br />

vävnadsnedbrytande sjukd<strong>om</strong>ar. Kvinnor s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>går könsbyte<br />

tar också anabola steroider.<br />

Många av dem s<strong>om</strong> brukar anabola steroider finns bland idrottare,<br />

både professionella och motionärer. Dessa tar anabola steroider<br />

för att kunna prestera mer eller för att förändra sin fysik. Speciellt<br />

in<strong>om</strong> kraftsporter förek<strong>om</strong>mer bruk av anabola steroider för att<br />

öka muskelstyrkan. Anabola steroider kan även användas s<strong>om</strong><br />

hjälp för att öka muskelvolymen och bruk av anabola steroider<br />

förek<strong>om</strong>mer in<strong>om</strong> kroppsbyggande. Även en del motionärer s<strong>om</strong><br />

inte har för avsikt att tävla s<strong>om</strong> exempelvis kroppsbyggare brukar<br />

anabola steroider, då enbart av estetiska skäl, för att få en mer<br />

muskulös fysik. Anabola steroider klassificeras s<strong>om</strong> dopning<br />

enligt Riksidrottsförbundet<br />

Biverkningar<br />

Bruk av anabola steroider i medicinskt syfte har endast måttlig<br />

mängd biverkningar men de höga doser s<strong>om</strong> intas för att uppnå<br />

effekt i dopingsyfte genererar en stor mängd biverkningar, bland<br />

annat högt blodtryck, förhöjda blodfetter, svår akne. För kvinnor<br />

tillk<strong>om</strong>mer biverkningar s<strong>om</strong> ökad kroppsbehåring (till exempel<br />

skägg), förstoring av klitoris, sänkt röstläge (basröst) och<br />

menstruationsstörningar. Biverkningar specifika för män är<br />

förkrympta testiklar, infertilitet, kraftig haka, basröst.<br />

På senare år har man in<strong>om</strong> bland annat polisväsendet och<br />

socialtjänsten uppmärksammat att anabola steroider troligen ger<br />

upphov till ett psykiskt beroende och verka utlösande för ett<br />

våldsamt beteende.<br />

Sambanden är dock svåra att studera, bland annat på grund av att<br />

användare av anabola steroider inte sällan använder andra illegala


Tobak Nikotin<br />

<strong>preparat</strong> samtidigt. En svensk akademisk avhandling in<strong>om</strong> ämnet<br />

beroendeforskning visar att det finns tydliga samband mellan<br />

missbruk av anabola androgena steroider och stor konsumtion av<br />

alkohol, missbruk av narkotika samt våldsbenägenhet.<br />

1. www.rf.se<br />

2. Anna Kindlundh: Epidemiological and Neurobiological<br />

Evidence for Misuse of Anabolic-Androgenic Steroids<br />

ISBN 91-554-5378-3<br />

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1552<br />

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=625<br />

Bensodiazepiner N05BA Lugnande<br />

Diazepam tex Stesolid, oxazepam tex Sobril, lorazepam tex<br />

Temesta, alprazolam tex Xanor.<br />

N05CD Sömnmedel<br />

Nitrazepam tex Mogadon, flunitrazepam tex Rohypnol(avreg),<br />

triazolam tex Halcion, midazolam tex Dormicum(inj).<br />

Bensodiazepinbesläktade N05CF Sömnmedel<br />

medel<br />

Zopiklon tex Imovane, zolpidem tex Stilnoct, zaleplon tex Sonata<br />

Övriga sömnmedel Kl<strong>om</strong>etiazol tex Heminevrin<br />

Antiepileptika Barbitursyraderivat: Fenemal<br />

Bensodiazepin: Iktorivil<br />

Övriga: Lyrica<br />

Smärtstillande, opioider N02A Opioider<br />

Morfin, hydr<strong>om</strong>orfon tex Palladon, oxikodon tex Oxycontin,<br />

kodeink<strong>om</strong>binationer tex Citodon, ketobemidon tex Ketogan nov,<br />

petidin(inj), fentanyl tex Durogesic och Actiq,<br />

dextropropoxifen(avreg), buprenorfin tex Temgesic, tramadol tex<br />

Nobligan.<br />

Hosthämmande medel Cocillana-Etyfin<br />

Muskelavslappande<br />

medel<br />

M03B Centralt verkande<br />

Karisoprodol tex S<strong>om</strong>adril, klorzoxazon tex Paraflex, orfenadrin<br />

tex Norflex.<br />

För fler fabrikat se www.fass.se<br />

Sök: Läkemedelsnamn → ATC-kod (visar liknande läkemedel)<br />

Övrigt Amylnitrit<br />

Poppers är gatutermen för diverse alkylnitriter s<strong>om</strong> tas i<br />

rekreationssyfte gen<strong>om</strong> direkt inhalering<br />

särskilt amylnitrit, butylnitrit och isobytulnitrit.<br />

Amylnitrit har historiskt används s<strong>om</strong> medicin för att<br />

behandla kärlkramp och s<strong>om</strong> ett motmedel mot<br />

cyanidförgiftning. Amylnitrit och flera andra alkylnitriter s<strong>om</strong><br />

används i vardagliga produkter sås<strong>om</strong> doftspray och


ensningskasetter kan inhaleras för att öka sexuell<br />

njutning. Produkterna har länge varit en del av klubbkulturen<br />

från 1970-talet till rave-kulturen på 1980- och 1990-talet.<br />

Effekter<br />

Poppers har en kraftig och snabb blodkärlsvidgande effekt när den<br />

inhaleras gen<strong>om</strong> näsan, traditionellt gen<strong>om</strong> att hålla<br />

poppersflaskan mot ena näsborren medan man blockerar den andra<br />

samtidigt s<strong>om</strong> man andas in kraftigt gen<strong>om</strong> näsan. Effekten är<br />

<strong>om</strong>edelbar men kortvarig, endast någon minut. Poppers är inte<br />

beroendeframkallande, men många upplever en "kick" av att<br />

sniffa. Känslointrycken, däribland orgasmen förstärks


Reserv information<br />

Oklart hur den ska användas<br />

ALKOHOLABSTINENSBEHANDLING<br />

Alkoholabstinens utgör indikation för behandling in<strong>om</strong> sluten vård. Behandlingen syftar till att<br />

förebygga DT och abstinenskramper samt att förhindra utveckling av Wernickes encefalopati (vitamin<br />

B1-brist).<br />

DT debuterar 1-4 dygn efter det att alkoholen börjat elimineras ur kroppen.<br />

Abstinenskramper utvecklas vanligen under det första eller andra dygnet i abstinensfasen.<br />

Om möjligt låt patienten göra utandningsprov i alkoholmätare (alk<strong>om</strong>eter). När ingen alkohol i<br />

utandningsluften kan påvisas, kan abstinensbehandlingen påbörjas enligt följande riktlinjer:<br />

1. Enligt SBU:s rapport angående behandling av alkoholabstinens (2001) är bensodiazepiner<br />

bäst dokumenterade. Ge tablet diazepam (Stesolid) 10 mg x 4 + 5 mg vid behov alternativt<br />

tablett oxazepam (Sobril) 25 mg x 4 + 10 mg vid behov.<br />

2. På många beroendekliniker används fortfarande Heminevrin för behandling av<br />

alkoholabstinens. Om Heminevrinbehandling övervägs: Ge Kapslar kl<strong>om</strong>etiazol (Heminevrin)<br />

300 mg 2 x 4 eller mixtur Heminevrin 50 mg/ml 10 ml x 4 i stället för bensodiazepiner.<br />

3. Patientens puls styr den fortsatta behandlingen. Pulsen skall hållas under 100 slag/minut.<br />

4. Vid behov ges ytterligare medicinering. Behandlingen sker enligt nedtrappningsschema<br />

under cirka en veckas tid.<br />

5. Injektion Betabion 50 mg/ml 2 ml x 1 x III i.m. OBS! Kontrollera TPK-värde innan Bvitamininjektion<br />

ges! Risk att ge Betabion i.m. <strong>om</strong> patienten har en missbruksgenererad<br />

och/eller nutritionsbetingad tr<strong>om</strong>bocytopeni.<br />

6. Tablett Oralovite 1 x 3<br />

7. Droppar alimemazin (Theralen) 40 mg/ml 1-2 ml ttill natten.<br />

8. Om patienten tidigare haft DT eller kramper i pågående abstinensfas: Ge krampprofylax i<br />

form av karbamazepin (Hermolepsin eller Tegretol ) 200 mg 1 x 3 p.o. under en vecka.<br />

Abstinensbehandling s<strong>om</strong> kräver läkemedelsinsats (= k<strong>om</strong>plicerad avgiftning) sker vanligen i<br />

slutenvård. Om man tänker försöka ovanstående behandlingsregim i öppenvård vid lindrig till<br />

medelsvår abstinens är förutsättningen att man har daglig medicindelning med kontroll av puls, BT<br />

och allmänna mående.<br />

Alkoholintoxikationer med ≥ 3,5‰ i utandningsluften bör betraktas s<strong>om</strong> intoxikationer och vårdas på<br />

medicinklinik på grund av risk för k<strong>om</strong>plicerat tillnyktring.<br />

BEHANDLING AV DELIRIUM TREMENS (DT)<br />

Vid alkoholutlöst DT föreligger förut<strong>om</strong> predeliriösa symt<strong>om</strong> och abstinenshallucinos även<br />

desorientering och taktil hallucinos (”plockighet”). Vid hjärnstamspåverkan utvecklas opistotonus och<br />

hyperkinesier.<br />

Ett fullt utvecklat DT leder till dehydrering, hypertermi och slutligen cirkulationssvikt.<br />

Om patienten utvecklat DT krävs höga doser Heminevrin, 20-30 kapslar/dygn, alternativt Stesolid<br />

rektallösning (klysma) 10 mg vid behov. Behandlingen syftar till att få patienten att falla i sömn.<br />

Vid mycket svåra delirier, där behandling enligt ovan inte gett avsedd effekt, föreligger indikation för<br />

intensivvårdsbehandling med Stesolid-dropp eller nedsövning med propofol (Diprivan).<br />

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2310

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!