SBUF 12381 Slutrapport Produktionshandling

Från början fungerade klassningssällskapen som tredje part vid försäkringstecknande av
fartyg och gjorde då en bedömning av fartygets skick som underlag för försäkringspremien.
Idag klassar sällskapen även fartygen när det gäller utsläpp och sjösäkerhet. En annan viktig
aspekt är att ritningarna följer de byggregler som finns och att fartyget sedan konstrueras
enligt dessa. Fartygen även besiktigas under bruksstadiet för att behålla sin klassning. I
dagsläget finns ca femtio internationella klassningssällskap. Några av de största
organisationerna är Lloyd’s Register of Shipping (LR), Det Norske Veritas (DNV), American
Bureau of Shipping (ABS), Bureau Veritas (BV) och Germanischer Lloyd (GL).
4.3 Ritningsutformning
Varvet i Brevik strävar efter att bara ha information som behövs i produktionen på
ritningarna. Detta är en avvägning av hur mycket information som är relevant, samtidigt som
den ska vara konkret och precis.
Det är inte möjligt att ha ritningar som innehåller alla discipliner, då det till exempel i
maskinrummet skulle bli helt svart eftersom det innehåller så otroligt många komponenter.
Istället delar de upp ritningen i en elektroritning, en rörritning och en komponentritning. Om
en 2D)ritning används måste det finnas många snitt för att se vilken höjd allt ska vara i,
därför används i många fall 3D.
4.4 Ritningsnumrering
För att kunna hänvisa ritningen till en viss position på fartyget används spantnumrering och
styrbord eller babord (se figur 8). Stålets spantnumrering finns i generalarrangemanget och
denna används sedan för att visa positionen i fartygets längdriktning. Styrbord och babord
används för att visa vilken sida av båten ritningen redovisar. Denna ikon finns med på varje
tillverkningsritning till exempel en rörisometri)ritning. Vanligtvis är ritningarna indelade efter
funktion och därefter position.
Figur 8. Spant och koordinatsystem för indelning av fartyg (Lindö varvet)
Ritningarna hos varvet i Brevik är först och främst uppdelade efter rum, till exempel pump)
rum, propellerrum och maskinrum. Numreringen på rummen varierar mellan olika fartyg
beroende på storlek, men de numrerar alltid med den lägsta siffran från aktern.
29 (71)