Hem_120804 - Ystads Allehanda
Hem_120804 - Ystads Allehanda
Hem_120804 - Ystads Allehanda
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
C2<br />
eternit<br />
Y hem<br />
När eternitplattorna introducerades i Sverige mottogs<br />
de med öppna armar. Snart fick de dock öknamn som<br />
”fattiglappar” och ”torparkex”. I dag när allt fler tar bort<br />
eterniten på sina hus har intresset vaknat för att bevara<br />
det beständiga och brandtåliga materialet.<br />
Mitt i trästaden Trosa ligger detta sekelskifteshus med fasadbeklädnad av eternit. Huset har målats om för några år sedan, men man valde att behålla plattorna på.<br />
Eternit har fått sitt namn från det<br />
latinska namnet för evighet. Den<br />
som på nära håll sett en eternitfasad<br />
åldras förstår att materialet<br />
gör skäl för sitt namn. Tio år är ingenting<br />
för en eternitfasad. Och medan målade träfasader<br />
flagar och spricker av sol, vind och<br />
vatten händer i stort sett ingenting med<br />
eterniten.<br />
Därför kanske den som just köpt ett<br />
gammalt renoveringsobjekt med eternitfasad<br />
bör tänka efter både en och två gånger<br />
innan plattorna ryker. Finns det annat att<br />
göra på huset sitter eterniten kanske bäst<br />
där den sitter.<br />
– Eternit är ett fantastiskt material på<br />
många sätt. Det är underhållsfritt och<br />
har nog räddat väldigt många hus från<br />
förfall i vårt land, säger Elisabet Aagård,<br />
journalist som just nu arbetar på en bok<br />
i ämnet.<br />
Oförtjänt rykte<br />
Men eterniten är också ett ödesmättat<br />
material. När asbestskandalen uppdagades<br />
på 1970-talet stoppades tillverkningen<br />
och eternitplattorna fick minst sagt dåligt<br />
rykte. Kanske en aning oförtjänt.<br />
– Det handlade i mångt och mycket om<br />
hur företaget hanterade sina arbetare och<br />
arbetsmiljöfrågan. Man hade ju vetat i<br />
många decennier att asbestfibrerna var<br />
farliga, men struntade ändå i att skydda<br />
sina arbetare, säger Elisabet Aagård och<br />
fortsätter:<br />
– Asbestskandalen var en affär som innehöll<br />
både mörkläggning och stor tragedi<br />
för alla de som drabbades.<br />
Eterniten hade redan innan skandalen<br />
börjat få öknamn som ”torparkex” och ”fattiglappar”,<br />
eftersom det var ett billigt alternativ.<br />
Nu blev många också rädda för<br />
materialet och ville knappt gå i närheten<br />
av det. Men när eterniten sitter på plats<br />
gör den ingen skada, det är först när man<br />
börjar bryta sönder, såga eller slipa i eterniten<br />
som fibrerna lösgörs och är farliga<br />
att andas in.<br />
Utan asbest<br />
I dag när allt fler hus avklätts sin forna<br />
eternitfasad börjar röster höjas för att<br />
även eterniten har ett bevarandevärde.<br />
Flera tidskrifter med inriktning på byggnadsvård<br />
har uppmärksammat ämnet och<br />
för några år sedan uttalade sig även Riksantikvarieämbetet<br />
i frågan. Varje tids av-<br />
lördag 4 augusti 2012<br />
YSTADS ALLEHANDA<br />
Eternit – en fasad som<br />
tryck bör bevaras, och eternitplattorna kan<br />
inte förnekas sin tongivande roll inom arkitekturen<br />
kanske främst under 1940- och<br />
50-talen.<br />
Nytt intresse för materialet<br />
Elisabet Aagård tycker sig också se ett<br />
ökande, om möjligt lite nyvaket intresse<br />
för materialet. Att eterniten i takt med att<br />
den nästan försvunnit, börjar anses som<br />
cool igen.<br />
Än i dag tillverkas eternit, men nuförtiden<br />
innehåller det ingen asbest och är<br />
hundra procent återvinningsbart. Utanför<br />
Sverige kan man köpa både trädgårdsmöbler<br />
och arkitektritade hus i materialet<br />
som fortfarande har en enastående förmåga<br />
att tåla väder och vind året runt. (TT<br />
Spektra) AnnA Lefvert
Change language