Inför Köpenhamn: - Föreningen Norden

Nr4›2009 

Tidskrift från Föreningen Norden 

PRIS› 29SEK 2,5EUR 25DKK 26NOK 264ISK 

In f ö r Kö p e n h a m n: 

SK y m m e r d e t f ö r K l I m a t e t ?

1809 

i Livrustkammaren 

Föreläsningar och evenemang i samarbete med Märkesåret. 

Tema: Finska kriget 1808–1809 och de svensk-finska 

rela tionerna efter rikssprängningen. Torsdagar kl 18.00. 

19/11 ”Nordiskt politiskt samarbete i allmänhet 

och svensk-finskt samarbete i synnerhet”. 

Ingvar Carlsson, svensk statsminister 1986–1991 

och 1994–1996, berättar om sina erfarenheter. 

26/11 Finsk tango och ljuvligt nordiskt vemod 

Professor Owe Wickström kåserar och artisten Mattias Enn 

musicerar. 

6/12 En svensk-finsk soaré 

på Finlands självständighetsdag med musik av bl a Bernhard 

Henrik Crusell i samarbete med Stockholms Konserthus och 

operasångaren Thorbjörn Lilliequist. Söndag kl 18.00. 

FuLLSTändIgT PrOgraM MEd FLEr InTrESSanTa 

EvEnEMang HITTar du På: WWW.LIvruSTKaMMarEn.SE 

2 | NORDENS tIDNINg Nr4 >2009 

kungliga slottet, slottsbacken 3 • 08-402 30 30 

Visste du att Nordens 

Tidning läses av 

beslutsfattare och politiker 

i hela Norden, samt 

politiker och tjänstemän 

i regeringskansliet. 

Annonsera 

& 

var en del i debatten 

Nordens Tidning 

Antennvägen 10 

135 48 - Tyresö 

Tel: +46 (0)8 742 10 08 

Fax: +46(0)8 742 10 09 

info@irmermedia.com

Nordens Tidning ges ut 

av Föreningen Norden 

sedan 1943. Upplagan är 17 

000 exemplar och går till 

föreningens medlemmar i 

Sverige samt till prenumeranter 

i Sverige och övriga 

Norden. 

Prenumeration 

4 nr /år. Sverige, 100 SEK, 

övriga Norden: 130SEK, 

övriga världen: 150SEK. 

Betalas på PG: 28 44 - 9, 

”Prenumeration Nordens 

Tidning” anges på talongen 

Ansvarig utgivare 

Mats Wallenius 

Chefredaktör 

Torsten Hallberg 

Adress 

Föreningen Norden 

Box 22 087 

104 22 Stockholm 

Telefon 

+46 (0)8 50 61 13 00 

Fax +46 (0)8 50 61 13 20 

E-post torsten@norden.se 

Hemsida www.norden.se 

Annonser 

Irmér Media AB 

+46 (0)8 742 10 08 

Repro & Tryck 

Lenanders Grafiska AB 

Produktion och form 

Irmér Media AB. 

För åsikter och inlägg i publicerade 

artiklar står respektive 

författare. Redaktionen ansvarar 

ej för obeställt material 

samt förbehåller sig rätten att 

korta i artiklarna. 

Omslagsbild 


4 

6 

8 

12 

16 

Ledare 

COP 15 

Inför klimatmötet i 

Köpenhamn. 

Sverige fredligt land 

med många krigare 

Nordiska 

folkhögskolor i 

Sverige 

17 Spindelväven 

18 

Första Ragnar Sohlman-stipendiaten 

22 

27 

31 

32 

36 

37 

En k o p i a a v En go d gä r n i n g 

Gärningar som gör världen bättre är något som kommer 

upp i Eder redaktörs huvud när han tänker på 

innehållet i detta nummer av Nordens Tidning. Vi 

står inför klimatmötet i Köpenhamn där världens 

ledare ska försöka göra vår värld bättre med ett nytt 

klimatavtal. Vi skriver om Tycho Brahe, vår världsberömde 

astronom, som kanske inte gjorde världen 

bättre, men som lärde oss att se vår värld som en del 

av något större. 

Den store nordisten och Föreningen Nordenmedlemmen 

Ragnar Sohlman som gick bort för några år 

sedan har gett upphov till ett stipendium, som 

förhoppningsvis kommer att kunna hjälpa duktiga 

unga yrkesmänniskor att också de göra världen bättre. 

Och vår allra senaste biskop, Tuulikki Koivunen-Bylund, 

dessutom svenskfinne, kämpar även hon, med 

kristendomen som grund, för en bättre värld. Vilket 

föranleder undertecknad redaktör att fundera över 

vad han gjort för att förbättra världen. Så gott som 

intet, tvingas han att erkänna. Däremot har han med 

vänlighet försökt underlätta livet för sina medmänniskor. 

Som när han hjälpte en nyanländ chef på det 

ställe han arbetade tidigare som förvirrad stod med 

en bunt papper framför dokumentförstöraren. ”Vänta 

ska jag visa dig!” sa undertecknad redaktör och 

matade in pappersbunten. Den bortkomne chefen 

sken som en sol. Det gjorde Eder redaktör också tills 

chefen frågade: ”Och var kommer kopiorna ut?” 

Välkommen till ett nytt nummer av Nordens 

Tidning! 

-Tycho Brahe 

den nordiske supernovan 

Nordtiser 

RECENSIONER 

28 Böcker 29 Film 30 Musik 

Rivet i arkivet! 

Tuulikki – svenskfinne 

& biskop 

Tipset/röster 

Det nordiska 

samarbetet 

39 

40 

EdE r rE d a k t ö r 

INNEHÅLL 

Portättet 

FNUF 

41 Så in i Norden 

46 Kalendarium 

47 Korsord 

48 Medlemskapet 

NORDENS tIDNINg Nr4 >2009 | 3

LEd a r E 

Spindelnätsnordism 

Nestorn inom nordisk säkerhetspolitik och Föreningen Nordens tidigare hedersledamot, professor 

Nils Andrén, myntade på 1960-talet begreppet ”spindelnätsnordism”. 

Nils Andrén liknade det nordiska samarbetet vid ett nätverk, 

en spindelväv som existerar genom ett otal relationer på 

alla nivåer i samhället – från rent privata, över organisationer, 

förvaltningar, till centrala ämbetsverk och regeringar – som 

i sin tur kan liknas vid trådar som binder samman samhällen. 

Idéer och beslut inom det nordiska samarbetet har ofta 

utgått från en tunn, men seg tråd över nationsgränserna. Ofta 

är det en ung människa, som tack vare ett stipendium, tillbringat 

en tid i grannlandet, blivit fängslad av det och senare 

i livet fått tillfälle att utveckla eller främja kontakterna. Det 

har ofta varit en liten summa som gjort det möjligt att fullfölja 

en idé. Men betydelsen av erfarenheten, avkastningen av 

summan, framträder kanske först långt senare. 

Eller så har den första tråden i kontakterna tillkommit 

genom ett teatergästspel, en skolresa, sommarjobb och vänortsmöten. 

Raden av exempel skulle kunna göras hur lång 

som helst. Genom återbesök och löpande kontakter har trådarna 

utvecklats till band och blivit allt starkare under åren. 

Det är detta som Nils Andrén kallade för spindelnätsnordism. 

Och den nordismen är en stor resurs för det nordiska 

samarbetet. Det är en dold tillgång i det nordiska samarbetets 

årliga bokslut. En tillgång som inte är bokförd till sitt egentliga 

marknadsvärde. 

Det nordiska samarbetet är uppbyggt underifrån genom 

ganska små bidrag från exempelvis kommunala vänortsanslag, 

från Nordiska kulturfonden samt de bilaterala fonderna i 

Norden. Och där Föreningen Norden ofta har varit den spindel 

som har spunnit nätet. Detta långt innan nätverksbildande 

var ett modeord. 

Tålmodigt, konsekvent och utan glamour, likt ett grått 

och nästan osynligt spindelnät, har Föreningen Norden under 

90 år stimulerat till olika kontakter och utbyten som bundit 

samman länderna. Detta har ofta skett i det tysta, i skuggan 

av den verksamhet som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet 

har haft. Det påbörjades långt innan de två ”råden” 

bildades och det har skett i tider då det nordiska samarbetet 

har varit långt ifrån en självklarhet. 


Den arbetsmetod som Föreningen Norden och fonderna har 

utvecklat, det som Nils Andrén kallade spindelnätsnordism, 

borde överföras i allt större omfattning på dagens Östersjösamarbete 

och EU-samarbetet. En viktig erfarenhet i det 

sammanhanget är dock att ett samarbete inte uppstår av sig 

självt. Det krävs smörjmedel, små summor för stipendier och 

utbyten. Det krävs någon som koordinerar och stimulerar samarbetet. 

Och det kan inte göras som ett tidsbegränsat projekt! 

Om Föreningen Norden hade bildats i dagens projektsamhälle 

där en verksamhet helst inte skall pågå längre än tre år, för 

att sedan förutsattas stå på egna ben, eller där återkommande 

arrangemang inte prioriteras för att de redan har genomförts 

en gång tidigare, hade förmodligen inte dagens nordiska samarbete 

existerat. 

Eftersom vi vet att Europa kännetecknas av historiens 

återkomst, som Sven Tägil, professor i konfliktforskning en 

gång uttryckte det, så är det för mig en gåta att de nordiska 

regeringarna och parlamenten, Nordiska rådet och Nordiska 

ministerrådet, inte mer aktivt arbetar för att överföra vår nordiska 

erfarenhet av mellanfolkligt samarbete till Östersjön, 

Barentsregionen och andra delar av Europa. Och till världen i 

övrigt där så är önskvärt. 

När EU nu är i färd med att anta en ny Östersjöstrategi 

skulle det kännas tryggt om den hade inslag av ”spindelnätsnordism”. 

Då skapas reella förutsättningar för att dagens 

samexistens runt Östersjön kan fortsätta, att återkomsten av 

krig och konflikter kan förhindras. För det är så enkelt som 

den norska statsministern Mowinckel uttrycket det i början 

av 1920-talet när Föreningen Norden bildades: Kjennskap gir 

vennskap! 


Generalsekreterare 

Föreningen Norden i Sverige

2009 

Det händer under 

Märkesåret 1809 

21 

november 

5 

december 

6 

december 

8 

december 

Svinalängorna av Susanna Alakoski, en 

pjäs om kärlek och utsatthet, småstadsidyller 

och kaos – en berättelse om överlevnadspelas 

på Teater 3, Riksteatern i Hallunda, 

Botkyrka. För pjäsens turnéplan se 

www.riksteatern.se/svinalangorna 

Finska ortodoxa kyrkans nya ikonostas 

invigs. Ikonostasen är den första ikonostas 

som ritats, tillverkats och målats i Sverige. 

inledande ord av kulturrådet Henrik 

Wilén från Finlands ambassad samt föreläsningar 

av arkitekten Jacob Hidemark, 

ikonkonstnärinnan Marja-Liisa Alm, fil. 

dr. Ulf Abel och Finlands förre ärkebiskop 

Johannes. Finska ortodoxa kyrkan ligger 

på Bellmansgatan 13 i Stockholm och evenemanget 

pågår mellan kl 12—19. 

Finlands självständighetsdag som firas med 

anledning av Finlands självständighet. 

Tänk om… Märkesårsfinalfest. Finlandsinstitutet 

avslutar sin satsning på Märkesåret 1809 

med en spirituell helkväll om svenskans kraft 

och om hur det kunde ha gått om Finska kriget 

hade slutat på ett annat sätt. med bl a historikern 

Tom Gullberg och lingvisten Mikael 

Parkvall. Svenskans kraft är M.A.Numminens 

nya opus - en lyrisk-musikalisk historielektion 

som framförs av Monica Borgström (alt), 

Simon Djupsjöbacka (tenor), M.A.Numminen 

(baryton + berättare) och Mika Siekkinen 

(piano). 

Inträde 50 kronor. 

JOKKMOKKS MARKNAD MED ISHOTELLET 

När vintern är som vackrast och skaparglädjen för is och snö är på 

topp reser vi till Norrbotten. På den traditionsrika, gedigna marknaden 

i Jokkmokk möts marknadsentusiaster från när och fjärran. En resa för 

alla sinnen, där vi får avnjuta måltider tillagade av de goda råvarorna ur 

det norrbottniska skafferiet, samt besöka Gammelstads kyrkby, Kiruna 

kyrka och jubilerande Ishotellet. 3 dagar • 3/2 

RIGOLETTO PÅ VÄRMLANDSOPERAN 

Från det produktionsteam som vann den prestigefyllda Ring-award 

med sin tredje akt av Verdis Rigoletto, kommer nu en fullängdsversion 

av samma opera! Föreställningen är gjord speciellt för ett litet scenrum 

och kommer därför passa Värmlandsoperans Lilla scen som hand i 

handske. Resan inkluderar även en visning av Sahlströmsgården. 

2 dagar • 27/2 

OSLO OPERAN 

Vid Oslofjordens vatten ligger denna snövita pärla i italiensk 

Carraramarmor och norsk granit. Det nya Operahuset är ett av 

Norges största kultursatsningar på fl era hundra år och intresset 

för att besöka Operahuset och dess uppsättningar har hittills varit 

överväldigande. Vi erbjuder Tannhäuser och Ariadne från Naxos under 

några datum i mars. Privat visning av operahuset ingår samt ytterligare 

ett museibesök beroende på avgång. 2 - 3 dagar • mars/april 

OPERA OCH KONSERT I KÖPENHAMN 

I ett vårlikt Köpenhamn får vi uppleva en föreställning på dess 

imponerande operahus; Bizets ”Carmen”, och på det nya konserthuset 

lyssnar vi till Berlioz konsert, Symphonie Fantastique. Vi bor vid 

Nyhavn och visas Det Kongelige Biblioteks tillbyggnad, ”Den Sorte 

Diamant” samt Konstmuseet Arken, med specialutställningen 

”Miro - konstens trädgårdsmästare”. 3 dagar • 5/5 

LOFOTEN MED HURTIGRUTEN 

Naturen i Nordnorge har en storslagen skönhet. Ögruppen Lofoten 

visar upp pittoreska fi skebyar och vikingatida lämningar. Vi glider 

fram över Trollfjorden – den vackraste delen av Hurtigruten – på ett 

av den klassiska linjens fartyg. Resan börjar och slutar i de nordligaste 

delarna av Sverige, vars landskap med forsar och fjäll kanske är landet 

mest dramatiska. 6 dagar • 16/6, 2/7 

SAVONLINNA 

Operafestivalen i Savonlinna, på svenska Nyslott, har blivit ett 

begrepp inom musikvärlden med förstklassiga föreställningar av 

Finlands bästa sångare och spännande gästspel av utländska operahus. 

I sommar får vi uppleva Puccini´s ”Madame Butterfl y” och 

Donizetti´s ”Lucia di Lammermoor”. På programmet står också ett 

besök på Retretti Art Center med konst i gallerier och 

installationer i jättelika, underjordiska grottor. 

5 dagar • 13/7 

BESTÄLL FAVORITRESORS 

KATALOG 2010! 

SÅ IN 

I NORDEN 

RESOR 

FÖR 

SJÄLEN. 

Tel 08-660 18 00 WWW.FAVORITRESOR.SE 


Vid diskussionen 

efter premiären 

på filmen "Age of 

Stupid", som sändes 

via satellit från New 

York, Himalaja och 

Arktis, deltog bland 

andra FN´s förre 

generalsekreterare 

Kofi Annan 

I december samlas världens länder till 

de stora avslutande klimatförhandlingarna i 

Köpenhamn. Kan medborgarorganisationerna 

spela någon roll för att ett avtal ska komma till 

stånd? Eller är det ett önsketänkande? Världen 

invaderar den danska huvudstaden. Den största 

konferens som någonsin har ägt rum i FN:s regi, 

den länge förberedda klimatkonferensen ”COP 

15”, hålls i december i Köpenhamn. Arrangörerna 

räknar med cirka trettiotusen tillresta 

deltagare från 192 länder. Om USA:s president 

Barack Obama dyker upp blir det sannolikt 

ännu fler. Kanske han slår ihop Köpenhamn 

med mottagandet av Nobels fredspris i Oslo 

10 december. Frågan är om förhandlarna kan 

leverera den julklapp alla väntar på – ett nytt 

globalt klimatavtal. 

De stora elefanterna har dansat den här 

hösten. Ett pärlband av toppmöten av sällan 

skådat slag har dragit över världens scener. Presidenter 

och statsministrar har samlats med 

ansiktena i allvarstyngda veck. 

Trots krisstämningen fanns det i alla fall 

tidigare under året en ton av optimism. Barack 

Obama har deklarerat att hans land tror på 

internationellt samarbete för att lösa de globala 

kriserna. Många pustade av lättnad inför 

denna omsvängning i amerikansk politik. Men 

det är kristrängsel. Finanskris. Irans kärnvapen. 

Afghanistankriget. Mellanösternkonflikten. 


COP 15 

Text: Inger Jägerhorn - Bild: Scanpix & Torsten Hallberg 

Påtryckarnas julafton 

Den här julen får köpenhamnarna uppleva en värre trängsel än vanligt när 

de ska julshoppa. Ingenting kommer att vara som vanligt. 

Industrinedläggningar. Arbetslöshet. 

Bakom dem alla tornar dock Den Stora 

Krisen upp sig. Hotet mot världens klimat. Den 

långsamma men obevekliga förändringen. Den 

kris som finns kvar när de andra är lösta. 

I Köpenhamn ska det ske. I december 

skall världens länder i en intensiv slutspurt 

försöka krama ner alla utspel, önskemål, förhoppningar 

och krav till ett hanterbart och 

(förhoppningsvis) effektivt globalt klimatavtal. 

Det ser inte särskilt lovande ut. Redan har 

förväntningarna börjat tonas ned av dem som 

har insyn i förhandlingarna. Varifrån ska då 

trycket komma för att få till stånd detta avtal 

som enligt en praktiskt taget enig expertis inte 

längre kan vänta? 

Från medborgarna, svarar en hel del politiker 

i dag och efterlyser starkare uppbackning. 

Det är nästan rörande att höra alla vädjanden 

om hjälp från det civila samhällets sida. 

-Jag hoppas på ett brett stöd från medborgarna, 

säger generalsekreteraren för EU:s 

miljöbyrå Jacqueline McGlade. 

Svenske miljöministern Andreas Carlgren 

vill starta en medborgarrörelse och samla in 

tvåtusen namnunderskrifter, en åtgärd som 

möjligen kan uppfattas som föga förenligt med 

NGO-andan, ett civilt samhälle oberoende av 

regeringar och politiker. 

Barack Obama 

har deklarerat att 

hans land tror 

på internationellt 

samarbete för att 

lösa de globala 

kriserna. 

Generalsekreteraren för 

EU:s miljöbyrå Jacqueline 

McGlade hoppas 

på ett brett stöd från 

medborgarna. 

Den danska klimatministern 

Connie 

Hedegaard skriver 

på den danska officiella 

hemsidan för 

klimatkonferensen: ” 

Regeringstjänstemän, 

politiker, NGO:s, vetenskapsmän, 

affärsmän, 

konsumenter – vi har 

alla en viktig roll att 

spela.” 

Svenske miljöministern 

Andreas Carlgren 

vill starta en medborgarrörelse 

och 

samla in tvåtusen 

namnunderskrifter.

Inf ö r kL I m a t m ö t E t I kö p E n h a m n . 

Den danska klimatministern Connie Hedegaard 

skriver på den danska officiella hemsidan för klimatkonferensen: 

”Världen står nu inför en gigantisk uppgift 

(…) på alla samhällsnivåer. Regeringstjänstemän, politiker, 

NGO:s, vetenskapsmän, affärsmän, konsumenter 

– vi har alla en viktig roll att spela.” 

Och klimatfrågan har elektrifierat många NGO:s 

(Non-Governmental Organizations), inte bara dem som 

har en mera traditionell miljöprofil. Detta blir påtryckarnas 

julafton. Många engageras av den stora ödesfrågan: 

kan vi sätta stopp för de utsläpp som hotar förutsättningarna 

för livet på jorden så som vi känner det? Andra 

ser som sitt mål att i stället sätta stopp för ett avtal som 

hotar deras fortsatta verksamhet. 

Men finns det en chans för medborgarorganisationerna 

att nå in till de slutna rummen i Bella Center 

utanför Köpenhamn där förhandlingarna förs? Civilsamhällets 

Klimatforum (www.klimaforum09. 

d k ) , samlingsnamnet för alla medborgarorganisatio- 

ner, har fått sin egen mötesplats i Köpenhamns centrum 

nära Hovedbanegården, i den så kallade DGI-byen. Tjugutvåtusen 

kvadratmeter yta med plats för seminarier, 

utställningar och möten. 

Det närmaste de flesta demonstranter kan hoppas 

komma klimatförhandlingarna är i samband med den 

stora folkliga demonstration som ska äga rum lördagen 

den 12 december. Tåget startar klockan ett från Köpenhamns 

centrum ut till Bella Center och arrangörerna 

hoppas på 50 000 deltagare. 

En begränsad mängd observatörer släpps också in i 

Bella Center. För att få in en observatör vid klimatkonferenserna 

måste organisationen dock vara registrerad av 

FN 985 organisationer har klarat nålsögat och nu är det 

"lapp på luckan". 

Men för dem som vaknat sent är hoppet inte helt ute. 

De kan skaffa sig en ”värdorganisation”, som redan är 

Den här julen får 

köpenhamnarna 

uppleva en värre 

trängsel än vanligt 

när de ska julshoppa. 

registrerad av FN-byråkratin. Då kan också sengångarna 

få en egen liten namnskylt (om värdorganisationen tillåter 

det). 

De flesta av de 985 organisationerna är främmande 

fåglar från fjärran länder, som man aldrig hört talas 

om. Från u-länder som Kenya, Colombia, Filippinerna, 

Nigeria, Mauritanien eller Kuba kommer en drös organisationer 

som inte håller sig med en egen hemsida, något 

som i teknikdrogade i-ländares ögon lätt kan ses som 

en avvikelse från normen, men som antagligen har en 

naturlig förklaring. Det kan bero på att regimen övervakar 

dem. Hur fria och oberoende är organisationer som 

ARETEK från Kazakhstan? Eller Nizhny Novgorod Innovation 

Energy Saving Center (NICE) från Ryssland? 

Många har fascinerande namn. I Mauretanien 

finns Association des Amis de Tamchehett – vem är 

Tamchehett? I Demokratiska Republiken Kongo finns 

en organisation med det vackert klingande namnet 

Aujourdh’hui pour demain (I dag, för morgondagen). 

En argentinsk organisation har ett av de maffigaste 

namnen, Centro de Estudios Ambientales Para la Planificación 

y el Desarrollo, lyckligtvis förkortat till CEAPYD. 

Det ytterst gåtfulla namnet Ev-K2-CNR visar sig 

höra hemma i Italien. Isländskt kort och kärnfullt är 

Landvernd, som presenteras som ”Icelandic Environment 

Association”, en motsvarighet till det svenska 

Naturskyddsföreningen. 

Alla är kanske inte närvarande för att bidra positivt 

till förmån för ett nytt klimatavtal, snarare tvärtom. 

International Federation of Automotive Engineering 

Societies (FISITA) i London har kanske en annan agenda, 

liksom Federation of German Industries. Fritiof Nansen 

Institute kan man gissa ägnar sig åt de smältande isarna 

på Nordpolen medan Catholic Institute for International 

Relations (CIIR) kanske ser som sin uppgift att – liksom 

Svenska kyrkan – delta i försvaret av Skapelsen mot dess 

egen så kallade krona. 



Medborgarorganisationerna 

i Sverige förbereder sig 

för Köpenhamn. 

Det är nu eller aldrig! 

Text: Inger Jägerhorn 

Bilder: Scanpix 


Om den stora klimatkonferensen hade ägt rum i Australien eller Sydamerika 

- hur många svenskar hade åkt dit för att påverka och demonstrera? Nu hålls 

konferensen i Norden, Köpenhamn. Nästgårds. Om vi inte manifesterar oss nu, 

när gör vi det? 

Medborgarorganisationerna i Sverige av 

olika storlek och karaktär sliter med klimatfrågan. 

Uppladdningen inför Köpenhamn 

har pågått länge och intensifierats den här 

hösten. Jippon varvas med seriösa utredningar. 

Stämningen är dock lite dämpad. Namninsamlingen 

för klimatet var till exempel något av en 

besvikelse. 

- Uppslutningen kring klimatfrågan var stor 

2006-2007, konstaterar Rikard Warlenius som 

skrivit en bok om ”Vägen till Köpenhamn”. Nu 

känns den inte så stark. Det är svårt att veta 

hur man kan fortsätta engagera människor 

tills frågan är löst. 

Annika Hjelm från tankesmedjan Cogito 

misstänker att klimatfrågans aktivister lätt 

blir ”de vanliga vänsteraktivisterna” , de som är 

vana att gå i demonstrationståg på lördagarna. 

Men medlemmarna i de stora internationella 

organisationerna hör ofta inte till den politiska 

vänstern. Frågan är hur man kan aktivera dem 

som inte är vana vid demonstrationer. Många 

organisationer använder sig av namninsamlingar. 

De kräver varken tid eller benkraft, bara 

ett knapptryck på datorn. 

- Det gäller att samspela med eliten, inte 

bara vara i konflikt med den, säger Magnus 

Wennerhag, som forskar i folkrörelser. Men 

klimatkrisen är svår just för att det inte finns 

någon grundläggande konflikt. Inte heller 

känner man sig direkt berörd eller har så 

mycket egen erfarenhet. Någon måste tala 

om att man är berörd – och kommer att bli 

berörd! 

Klimatorganisationerna har ett tvåfrontsuppdrag. 

Dels att påverka beslutsfattare, 

politiker och förhandlare. Dels att engagera

sina medlemmar. En hel del gör organisationerna 

i samarbete med varandra. Några exempel: 

På statsminister Fredrik Reinfeldts första dag 

som EU:s ordförande 1 juli genomfördes en 

demonstration medan EU-kommissionen höll 

presskonferens i stadshuset i Stockholm. Ett 

femtiotal gråklädda Reinfeldt-kopior höll, tillsammans 

med en klimatsuperhjälte, upp en 

banderoll med budskapet “Climate leadership 

now!” 

En ny film ”Age of Stupid” 

försöker följa upp succén från 

Al Gore-filmen ”En obekväm 

sanning”. Filmen utspelar sig år 

2055. En man blickar ut på en 

värld i spillror. Han tänker tillbaka 

på vad som hände i början av 

2000-talet och undrar varför man 

ingenting gjorde medan man hade 

chansen. Filmen hade premiär i 

september samtidigt i 45 länder. I 

den efterföljande diskussionen – 

som sändes via satellit från New 

York, Himalaja och Arktis – deltog 

FN:s förre generalsekreterare 

Kofi Annan, skådespelaren Brad 

Pitt och den brittiska gruppen 

Radioheads sångare och låtskrivare 

Thom Yorke. Man hoppas 

nå 250 miljoner människor och 

förvandla dem till klimataktivister 

inför Köpenhamnsmötet. 

På Fredrik Reinfeldts första dag som EU:s ordförande 1 juli genomfördes en 

demonstration medan EU-kommissionen höll presskonferens i stadshuset i 

Stockholm. Ett femtiotal gråklädda Reinfeldt-kopior höll, tillsammans med en 

klimatsuperhjälte, upp en banderoll med budskapet “Climate leadership now!” 

Ett klimatupprop som kräver att utsläppen av 

växthusgaser i Sverige minskas med minst 40 

procent till 2020 från 1990 års nivå var resultatet 

av en gemensam kampanj. Över 42 600 

svenskar, ledande politiker från alla riksdagspartier, 

organisationer, företag och kommuner 

skrev på. 

Namnunderskrifterna överlämnades till 

statsminister Fredrik Reinfeldt av ärkebiskop 

Anders Wejryd, Svenska naturskyddsföreningens 

generalsekreterare Svante Axelsson och 

Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander 

Gabelic. 

Flera svenska organisationer stod bakom 

invigningen av den globala kampanjen tcktcktck. 

(www.tcktcktck.se). Tiden rinner ut, är 

budskapet. 

Den 3 oktober anordnades ett brett klimatforum 

2009 på ABF-huset i Stockholm. Många 

parallella seminarier med politiker, aktivister, 

forskare och allmänhet samlade över femhundra 

deltagare. Den 24 oktober hölls en 

global klimataktionsdag, en sista generalrepetition 

inför Köpenhamnsmötet. Parallellt vill 

organisationerna förstås hålla en egen profil. 

Greenpeace 

arrangerar som 

vanligt spektakulära, 

bildmässigt 

tacksamma demonstrationer 

som 

ger genomslag i 

massmedierna. 

Aktivister har 

klätt ut sig till 

isbjörnar, äntrat 

statyer, ockuperat 

kolexportterminaler, 

övernattat 

i lyftkranar och 

vecklat ut banderoller 

på många 

klimatmöten. 




Världens kanske största klimatmanifestation 

ordnades av Världsnaturfonden WWF 

i våras. Lördagen den 28 mars klockan 20.30 

släckte nära en miljard människor ljuset under 

en timme för att visa sitt stöd för klimatet. 

WWF:s ”Klimataktion” lanserades den 18 maj 

2008 inför fullt hus på KTH. WWF kräver en 

klimatpolitik som tar vetenskapen på allvar. 

Om vi inte klarar den här utmaningen riskerar 

vi att förlora allt annat, är budskapet. 

WWF i Sverige stöder sig på sin starka 

status internationellt och arbetar för att få 

industriländer att minska sina sammanlagda 

utsläpp till tio procent under nivån för 1990 

till år 2010. Trettio utvecklingsländer ska till 

dess också ha påbörjat arbetet att minska sin 

kolförbrukning, medan WWF anser att vi i 

den rika världen ska minska våra utsläpp med 

50-100 procent de kommande femtio åren. 

Världsnaturfonden presenterar också ett 

slags smörgåsbord med förslag till olika åtgärder 

som alla kan delta i: klimatpartyn, plattform 

och hemsida, lokala nätverk, facebook. 

Nästan alla svenska företag och samtliga 

partier säger att miljöfrågor är viktiga. Men 

hur många gör något? Trycket från allmänheten 

ska inte underskattas. 

- Men det är inte lätt att mobilisera massorna, 

säger Ylva Grudd, ansvarig för medlemsaktiviteterna 

i Svenska Naturskyddsföreningen. Vi 

har 184 000 medlemmar. Endast cirka fem- 

tusen är verkligt aktiva. 

Föreningen finansierar resor till Köpenhamn, 

både för dem som är ackrediterade och 

dem som vill lobba på olika sätt. I Köpenhamn 

blir det utställningar och seminarier, kanske 

en del ”små aktiviteter nära förhandlarna”. 

-Kanske sätter vi på oss flytvästar för att 

illustrera den stigande havsnivån. 

I år arrangerar Naturskyddsföreningen en 

klimatstafett. Målgruppen är företagsledare 

och politiker. Ylva Grudds åsikt är att många 

stora företag vill ha ett tufft avtal. Ändå tror 

hon inte att det blir något avtal i Köpenhamn, 

åtminstone inte något som löser klimatkrisen, 

utan att förhandlingarna måste fortsätta. 

Svenska kyrkan samarbetar med Diakonia. 

Kyrkan ser klimathotet dels som en 

global rättvisefråga, dels som en livsstilsfråga. 

I uppropet Countdown to Copenhagen uppmanar 

kristna biståndsorganisationer över 

hela Europa ledarna för världens rika länder 

att minska koldioxidutsläppen i de egna länderna 

med 40 procent till 2020 och 80 procent 

till 2050 och att ta ett större ansvar för omställningen 

i fattiga länder. Det ska ske genom att 

finansiera utsläppsminskningar, överföra miljövänlig 

teknik och hjälpa fattiga människor 

att anpassa sig till ett förändrat klimat. De fattiga 

ländernas ledare måste å sin sida åta sig att 

införa lagar och kontrollsystem för utsläppen 

av växthusgaser. Alla ska bidra till omställningen, 

men efter förmåga. 

Diakonia och Svenska kyrkan hyr ett tåg 

som plockar upp demonstranter på vägen 

ner till Köpenhamn. Söndagen 13 december 

hoppas man alla Nordens kyrkklockor ska slå 

350 slag – 350 miljondelar är den högsta halt 

av koldioxid som forskarna har beräknat kan 

tillåtas i atmosfären om temperaturen inte ska 

stiga mer än redan kritiska två grader under 

detta sekel. 

Föreningen Norden i Sverige anordnar 

under den sista förhandlingsveckan ett 

seminarium för lärare och elever från hela 

Norden i Köpenhamn. Föreningarna Nordens 

Förbund, FNF, takorganisation för alla Nordenföreningar, 

har kritiserat den dåliga nordiska 

samordningen inför klimatmötet. Ett samarbete 

på regeringsnivå skulle ge starkare effekt, 

understryker Nordenförbundet i en skrivelse 

till de nordiska regeringarna. 

- De nordiska länderna är föregångare på detta 

område och har därmed ett ansvar att tillsammans 

bidra till och förespråka bra lösningar, 

anser Kristina Persson, Föreningen Nordens 

ordförande. Det är sorgligt att inte utnyttja 

den potential som vi har.

Vad vet du om klimatfrågan? 

Fråga 1 

Människornas utsläpp av koldioxid i jordens atmosfär 

beror till största delen på att vi använder olja och kol 

som energikälla, men det finns andra orsaker, som att 

vi skövlar regnskogarna med mera. Hur stor andel av 

de mänskliga utsläppen svarar vår energiförbrukning 

för? 

A. 56 procent 

B. 83 procent 

C. 91 procent 

Fråga 2 

Ju högre koldioxidhalt i atmosfären, desto högre medeltemperatur 

på jorden. Före industrialiseringen, dvs 

före 1750, var koncentrationen av koldioxid (CO2) 

i jordens atmosfär 280 ppm (partiklar per miljon). 

Vilken är den idag? 

A. 250 ppm 

B. 320 ppm 

C. 390 ppm 

Fråga 3 

Isarna på Asiens stora bergsmassiv är en viktig 

dricksvattenskälla för många människor. Nu smälter 

glaciärerna betydligt snabbare än hittills. I början blir 

det översvämningar, men när glaciärerna försvunnit 

leder det till brist på dricksvatten. Hur stor del av jordens 

befolkning är beroende av detta dricksvatten? 

A. 10 procent 

B. 20 procent 

C. 40 procent 

Fråga 4. 

De förändringar i klimatet som Köpenhamnkonferensen 

vill förhindra har redan börjat inträffa, bland annat 

häftigare väderfenomen. I augusti år 2003 drabbades 

Europa av en kraftig värmebölja. Hur många personer 

mer än ”normalt” dog då i Europa? 

A. 5-7 000 personer 

B. 50-70 000 personer 

C. 500-700 000 personer 

Testa dina kunskaper. 

Fråga 5. 

Vilket land har de största koldioxidutsläppen per invånare 

i dag? 

A. Kina 

B. USA 

C. Australien 

Fråga 6. 

I december hålls de avslutande klimatförhandlingarna 

i Köpenhamn, som har förberetts i många år. Hur 

många länder beräknas deltar? 

A. 92 länder 

B. 192 länder 

C. 252 länder 

Fråga 7. 

Förhandlingarna i Köpenhamn kallas officiellt COP15. 

Vad betyder denna förkortning? 

A .15th Conference of Parties 

B. Copenhagen 15th 

C. Conference of Powers 15 

Fråga 8. 

Vilka ministrar är det som officiellt leder sitt lands klimatförhandlingar 

i Köpenhamn? 

A .statsministrarna 

B. utrikesministrarna 

C. miljöministrarna 

Fråga 5 C 

Fråga 6 B 

Fråga 7 A 

Fråga 8 C 

Rätta svar: 

Fråga 1 A 

Fråga 2 C 

Fråga 3 C 

Fråga 4 B 


Föreningen Nordens årsbok för 2010, som kommer ut i månadsskiftet novemberdecember 

har i år Slesvig, gränslandet mellan Danmark och Tyskland som tema. I boken 

skildras bland annat hur hundratals svenska frivilliga sökte sig till den danska armén 

när Preussen och Österrike gick till anfall år 1864. Men det tysk-danska kriget är inte den 

enda konflikt där svenska soldater deltagit, trots att Sverige haft fred i snart 200 år. 

Sverige fredligt land 

med många krigare 


Den 31-årige Lundström var en 

av de 529 svenska frivilliga soldater 

som år 1864 stred på dansk sida mot 

en överlägsen preussisk-österrikisk 

armé. Lundström var sergeant vid 

ett fästningskompani och hade 

kommit till Danmark en månad 

tidigare. Hemma i Sverige hade 

han gjort sig känd som pålitlig och 

duglig soldat, med en fast karaktär 

som ibland övergick i halsstarrig 

envishet. 

Svensken föll den 18 april 1864 

när en stor preussisk-österrikisk 

Text: Sture Näslund 

BIld: Försvarets bildbyrå, Sönderborgs museum 

-En svensk krigare ger sig aldrig åt tyska skurkar! 

Med detta utrop och med dragen sabel rusade Lars August Lundström 

mot de fientliga bajonetterna, men efter få steg föll han död 

till marken, träffad av fiendens kulor. 

Den danska armén blev slagen i 

grunden i slaget vid Dybböl Banke 1864, 

av en preussisk-österrikisk övermakt. Här 

inspekterar preussiska soldater slagfältet 

efter att striderna upphört. 

armé stormade danskarnas försvarsskansar på 

Dybböl banke utanför Sönderborg, nära nuvarande 

dansk-tyska gränsen. Den danska armén 

blev slagen i grunden. Ett stort antal soldater 

dödades eller skadades, bland dem 11 svenska 

frivilliga. För den danska staten innebar slaget 

vid Dybböl att en tredjedel av riket gick förlorat 

och att gränsen till Tyskland flyttades långt 

norrut på Jylland. 

Sverige har i snart 200 år stått utanför krig. 

Men det betyder inte att svenska soldater inte 

deltagit i strider runt om i världen. Omkring 

100.000 svenska frivilliga beräknas ha anmält

sig under olika fanor. I första 

hand vid krig i nordiska 

grannländer, men ett antal 

andra länder finns med på 

listan över var svenska soldater 

har slagits: Tyskland, 

Spanien, Korea, Mellanöstern, 

Kongo, Sydamerika, 

Sydafrika, Nordamerika. 

Senast i pågående krig i 

Afghanistan. Svenskar 

har engagerat sig såväl i 

små konflikter som i storkrig 

som Första och Andra 

världskrigen och amerikanska 

inbördeskriget. I vissa 

fall har den svenska staten 

mer eller mindre öppet stött de frivilliga. Efter 

Andra världskriget har många insatser gjorts 

i FN-regi och med direkt medverkan från den 

svenska krigsmakten. 

De frivilliga soldaterna har varit en brokig 

skara. Under de två senaste seklen har inte bara 

enskilda äventyrare som aktivt sökt krigets 

spänning deltagit. Även idealister som kämpat 

mot nazism, fascism och kommunism har frivilligt 

gått ut i olika krig. En del män som av 

olika anledningar misslyckats med sina liv 

hemma i Sverige har också sett en utväg ur 

problemen genom att bli frivilliga soldater.. 

Men det dansk-preussiska kriget, som kulminerade 

i slaget vid Dybböl den 18 april 

1864, har en speciell plats i denna krigshistoria. 

Den svenske kungen Karl XV hade lovat 

danskarna hjälp i kriget mot Preussen. Den 

svenska regeringen motsatte sig löftet och vid 

en ytterst upprörd konferens på Ulriksdals 

slott i Stockholm tvingades kungen vika från 

sitt löfte. Den personliga kungamakten hade 

brutits, regering och riksdag fått ökad makt. 

Händelsen innebar också att den då omfattande 

skandinavismen led skeppsbrott. De stolta 

parollerna om ett enat Norden bröt samman. 

Det kom ingen svensk armé till Dybböl, men 

flera hundra svenska – och norska – frivilliga 

soldater fyllda av skandinavisk entusiasm. På 

Dybböl banke föll deras drömmar samman i 

grus och ruiner. 

Vid sidan av händelserna år 1864 i det tyskdanska 

gränslandet är det krigen i Finland som 

engagerat flest svenska frivilliga. Mest kända 

är insatserna i Vinterkriget 1939-40 då Finland 

länge stod emot Sovjetunionens anfall, 

men mest betydelsefullt har kanske svenska 

frivilliga varit under det finska inbördeskriget 

vintern och våren 1918. Finland 

hade utropat sig som suverän republik 

i Första världskrigets slutskede 

efter att sedan år 1809 varit ett ryskt 

storfurstendöme. Ett skoningslöst 

inbördeskrig mellan vita och 

röda, den vita borgerliga sidan 

och den röda, där utfattiga torpare 

och arbetare spelade en stor roll. 

I Sverige drev borgerliga kretsar en 

intensiv propaganda för den vita 

sidan. Frivilliga bildade vad som 

kallades Svenska brigaden. En av 

initiativtagarna var historikern 

Olof Palme, från samma släkt som 

den senare Olof Palme, statsministern. 

I brigaden ingick en rad högre 

svenska officerare och totalt kom 1200 frivilliga 

att ingå i den. 

Klassmotsättningen i Finland hade sin 

direkta motsvarighet i Sverige. Regeringen 

som var liberal-socialdemokratisk uppträdde 

försiktigt. Motsatte sig militär intervention på 

den vita sidan, liksom vapenleveranser. Men 

11 svenska 

frivilliga stupade 

stupade i slaget 

vid Dybböl 

Banke. De flesta 

av dem ligger 

begravda på 

slagfältet. 

En av de stupade 

vid Dybböl Banke 

var Roos. Det var 

ingen som kunde 

identifiera hans 

kvarlevor förrän 

man publicerade 

en bild av honom i 

svenska tidningar. 


SvE r I g E fr E d L I g t La n d mE d må n g a kr I g a r E 

Debatten i Sverige 

om finska inbördeskriget 

var häftig 

och på ett möte 

den 11 februari 

1918 i Stockholms 

arbetarekommun 

talade dåvarande 

riksdagsmannen 

Hjalmar Branting 

om den pågående 

”aktivisthetsen”. 


samtidigt eskorterade 

svenska krigsfartyg vapenleveranser 

från Tyskland 

till Finland. Svenska officerare 

tilläts även att gå 

med i den vite generalen 

Mannerheims armé. 

Debatten i Sverige om 

finska inbördeskriget 

var mycket häftig. I en 

annons inför ett möte den 

11 februari 1918 i Stockholms 

arbetarekommun 

stod till exempel att riksdagsmannen 

Hj Branting 

skulle tala om den pågående 

aktivisthetsen. 

Vid slaget om Tammerfors, en av inbördeskrigets 

viktigaste kraftmätningar, deltog 

Svenska brigaden med drygt 400 soldater. 

Brigadens förluster blev stora i de intensiva 

striderna. Bland andra stupade Olof Palme,33 

år gammal och en av brigadens initiativtagare. 

Hans gravsten kan nu ses på en kyrkogård i 

centrala Tammerfors. 

Nyheten om Palmes död kom i ett telegram 

till det svenska statsrådet Gripenberg. I 

telegrammet stod: ”Entusiastisk och djärv gick 

han i Svenska brigadens främsta led till storms 

och föll, träffad av en ögonblickligt dödande 

kula i huvudet.” Man kommer onekligen att 

tänka på Lars August Lundström som i slaget 

vid Dybböl 1864 rasande störtat mot de preussiska 

bajonetterna. 

Den vita sidan segrade som bekant, med 

hjälp av svenska frivilliga men även av en 

tysk division. Det frivilliga deltagande hade 

sina offer. 36 av de stupade soldaterna fördes 

till Sverige via Torneå och Haparanda där de 

mottogs med militära hedersbetygelser. En 

äreport hade rests vid gränsen och på den 

kunde man läsa devisen ”Döden ger seger, 

seger ger döden.” När de stupade sedan bisattes 

i Storkyrkan i Stockholm var större delen 

av den svenska kungafamiljen på plats. 

De överlevande från Svenska brigaden kom 

till Stockholm med båt den 30 maj. Även här 

militära hedersbetygelser. När brigaden marscherade 

från Skeppsbron till Stockholms 

stadion för en hyllningsfest kantades gatorna 

av stora folkmassor som jublande hälsade sina 

soldater. Men alla hurrade inte. I folkmängden 

fanns publicisten och politikern Ture Nerman. 

När brigaden passerade ropade han MÖRDARE! 

Nerman greps av polis och fick böta 75 kronor. 

Långt senare skulle Nerman bli redaktör för den 

starkt antinazistiska Trots allt! Men Nerman 

var inte ensam om att protestera. När uppgifter 

kom om den vita sidans besinningslösa terror 

mot de besegrade röda: massavrättningar, fångläger 

med tusentals döda av sjukdom och svält 

protesterade även svenska fackföreningar och 

den politiska vänstern. 

Den vita sidans besinningslösa terror mot de besegrade 

röda under inbördeskriget vållade protester 

också i Sverige. 

Även andra krig i Finland har dragit till 

sig svenska frivilliga. I Vinterkriget 1939-40 

deltog en frivilligkår på 8.260 man. Av dessa 

var 469 yrkesbefäl. Sverige lämnade även 

omfattande materiell hjälp till Finland, inte 

minst vapen, allt från flygplan till kanoner 

och gevär. 33 frivilliga stupade, tio av dem 

under det sista krigsdygnet. Några frivilliga

lev ryska krigsfångar. Frivilligkåren var stor, 

men dess militära värde var begränsat eftersom 

många av de frivilliga saknade militär 

utbildning. Många drevs av en vilja att hjälpa 

”broderlandet i öst”. Mindre känt är att det 

fanns svenska frivilliga också i Fortsättningskriget 

mellan Finland och Sovjetunionen 

1941-44. Det beror väl på att Finland i detta 

krig hade Nazityskland som vapenbroder. Man 

samordnade en del operationer med tyskarna 

och tyska trupper fanns i Finland. Ett svenskt 

frivilligkompani tjänstgjorde 1942-44 vid Svirfronten 

i Fjärrkarelen. Svenska soldater fanns 

också på Hangöfronten vid Finska viken. Det 

så kallade Grafströms jägarkompani deltog i 

erövrandet av staden Hangö. 

Även Danmark och Norge drogs in i 

Andra världskriget genom den tyska ockupationen 

9 april 1940. En del svenska frivilliga 

som deltagit i finska Vinterkriget fortsatte till 

Norge för att där bekämpa nazisterna. En 

liten grupp svenskar deltog i striderna våren 

och försommaren 1940 i trakterna av Kongsvinger 

och Röros. Det fanns ett kompani 

som kallades Gösta Benckerts kompani efter 

sin ledare. Det hade både svenskar och norrmän 

i leden till dess kompaniet upplöstes 

i början av juni 1940. Bland norrmännen i 

kompaniet fanns bland andra Max Manus 

och Shetlands-Larsen, norska motståndsmän 

som skulle bli legendariska under kriget. 

Den antinazistiske Ture Nerman som fick 

böta 75 kronor 1918 skrev i Trots allt! till ”kära 

norska broderfolk” att Norges sak är vår! Även 

när kriget i Norge närmade sig sitt slut våren 

1945 organiserades en svensk frivilligbataljon 

som skulle delta i slutstriderna. Bakom den 

stod Svensk-Norska frivilligförbundet. Men 

bataljonen blev kvar i sin förläggning utanför 

Karlstad. Tyskarna kapitulerade utan strid. 

Svenska frivilliga soldater har de senaste 

200 åren sökt sig till krigsskådeplatser runt 

om i världen. Många har dessutom deltagit 

i flera krig. Så var det med flera frivilliga i 

Finland som efter Vinterkriget sökte sig till 

Norge. Så även med många av de 500 svenskar 

som deltog i Spanska inbördeskriget i slutet 

på 1930-talet. När Francosidan besegrat de 

spanska republikanerna 1938 och de frivilliga 

återvände hem väntade både Finland och 

Norge som krigsskådeplatser. Sannolikt avstod 

de flesta spanienfrivilliga Finland, de flesta var 

ju arbetare med socialistisk eller syndikalistisk 

åskådning. Då lockade Norge mer, där fanns 

nazister att bekämpa. 

I snart två sekler har Sverige varit fredens 

land. Men det har inte hindrat tiotusentals 

svenskar att ge sig ut i krig. En del som idealister, 

en del som äventyrare, en del bara som 

rotlösa individer. Ibland har de som överlevt 

återvänt hem i tysthet. Vissa har mötts med 

stora hedersbetygelser. Andra har hedrats av 

dem som de hjälpt. Så var det för de 243 svenska 

frivilliga idealister som deltog i treårskriget 

mellan Danmark och tyska separatister i Slesvig-Holsten 

1848. Efter kriget undertecknade 

44.000 danskar en tacksägelseadress till de 

frivilliga. 

I snart två se- 

kler har Sverige 

varit fredens land. 

Men det har inte 

hindrat tiotusentals 

svenskar att ge 

sig ut i krig. Här i 

Bosnien. 

Ett antal länder finns med på listan över var svenska soldater har slagits, 

bland annat i Kongo i Afrika. 


NorDISka FolkhÖgSkolor I SverIge 

Hitta vägen till de nordiska 

folkhögskolorna 

Det finns fem nordiska folkhögskolor i Sverige. 

Föreningen Norden är ensam huvudman för folkhögskolan 

på Biskops-Arnö. Skolan ligger på en ö i 

Mälaren, 6 mil från Stockholm. 

Föreningen Norden är delägare i Malmfältens folkhögskola 

i Kiruna. Den ligger i den del av Kiruna 

som inte behöver vara med i flytten av stan. 

Föreningen är också delägare i Skeppsholmens 

folkhögskola som startade för 30 år sedan som en 

filial till Biskops-Arnö. Mitt i Stockholm och mitt på 

Skeppsholmen – ett oslagbart läge för en skola. 

Litorina folkhögskola är yngst i den nordiska folkbildningsfamiljen. 

Den startade 1993 med stöd ifrån 

både Biskops-Arnö och Nordiska folkhögskolan i 

Alborg 

Drammen 

DANMARK 

NORGE 

Lillehammer 

Oslo 

Göteborg 

Helsingborg 

Copenhagen 

Malmö 


Trondheim 

Jönköping 

SVERIGE 

Örebro 

Kalmar 

Västeras 

Östersund 

Uppsala 

Stockholm 

LITHUANIA 

Umea 

Riga 

Tampere 

Turku 

Kiruna 

Helsinki 

Lulea 

FINLAND 

Tallinn 

ESTONIA 

LATVIA 

Tartu 

Kungälv. Litorina ligger i Karlskrona, där Föreningen 

Norden alltid haft ett starkt fäste. 

Den Nordiska folkhögskolan som ligger i Kungälv, 

ägs inte av Föreningen Norden, men det är Nordenmedlemmar 

som återfinns i styrelsen och skolan är 

genuint nordisk. 

Vi fem folkhögskolor har inlett ett samarbete både 

sinsemellan och med huvudmannen Föreningen 


Vi återkommer i kommande nummer av Nordens 

Tidning med mera information om vad vi står 

för ideologiskt, vad som förenar oss och vad som 

är unikt för var och en av oss. Vi visar vad vi kan 

erbjuda Nordenmedlemmar under kommande år. 

Välkommen att kontakta oss för samarbete 

www.kiruna.fhsk.se 

www.biskopsarno.se 

www.skeppsholmsgarden.se 

www.litorina.fhsk.se 

www.nordiska.fhsk.se

av Stig Lundström 

ur spindelväven 

Polkagrisar, teosofer, 

krigsfångar och 

silkesmaskar 

Varför blir vissa orter turistmagneter? Människors 

idérikedom har betydelse, liksom förmågan att 

marknadsföra sin egenart, sina produkter och sin 

historia. På mina resor stannar jag ofta i hamnen i 

Gränna, äter nystekt strömming med rårörda lingon 

till en kall öl, spanar in folklivet. Det finns alltid 

något som överraskar. 

I år är det 150 år sedan polkagrisen såg dagens ljus. 

År 1859 fick Amalia Eriksson Magistratens i Jönköping 

tillstånd att börja tillverka ”finare bakverk och 

den s. k. polkagrisen” i Gränna. Anledningen var att 

hon, som nybliven änka, måste kunna försörja sig och 

dottern. Amalia dog 1923, 99 år gammal. Då hade hon 

satt Gränna på kartan. Idag är ett dussin polkagrisbagerier 

i Gränna en stor turistattraktion. I juli var det VM i 

polkagrisbakning! 

Innan jag tar färjan till Visingsö besöker jag Andréesamlingen 

med föremål och berättelser från S. A. 

Andrées expedition till Nordpolen. Även Andrée har 

gjort Gränna världskänt. 

De flesta orter har som regel en rik historia, ofta med 

nordiska eller internationella förgreningar. Gränna är 

ett gott exempel, men låt oss lämna staden för Visingsö. 

Det historiska arvet börjar i hamnen med bilfärjorna 

Ebba och Christina Brahe och passagerarfärjan Mme 

Tingley. Ebba var grevinna, Gustav II Adolfs ungdomskärlek, 

gifte sig med Jakob de la Gardie och var mor till 

Magnus Gabriel de la Gardie. Christina, syster till Per 

Brahe d.y., ägde tillsammans med maken Åke Tott gods 

i Sverige och Finland. Per Brahe d.y. blev riksråd 1630, 

blott 28 år gammal, ärvde 1633 grevskapet Visingsborg 

och blev 1637 generalguvernör i Finland, där han grundade 

flera städer. Christina har satt spår på ön genom 

donationen av koppartaket på Brahekyrkan. Två kända 

kvinnor väl värda att få färjor uppkallade efter sig. Men 

vem var Mme Tingley? 

Mme Tingley (1847- död på Visingsö 1929) hette 

Katherine, amerikanska som 1896 blev ledare för teosoferna 

i världen. Hon bildade ett teosofiskt center, Point 

Loma, i Kalifornien och Raja Yoga-skolor (från förskola 

till gymnasiet). Teosoferna ville öppna ”ett tredje öga, 

visdomens öga, för den som mediterade”, enligt NE. 

Under en föreläsningsturné i Europa 1907 förälskade 

hon sig i Sverige. Oscar II lät Katherine arrendera kronomark 

på Visingsö för att sätta upp ett ”andra Point Loma” 

efter amerikansk förebild. Prästerskapet protesterade 

och kallade teosofin ”nyhedendom”. Hon fick nöja sig 

med en teosofisk sommarskola, som drevs kontinuerligt 

till 1937, sporadiskt till 1950-talet. 

Tingley hade stora planer, som resulterade i en världsfredskongress 

vid Visingsborgs slottsruin år 1913. Hon 

lät uppföra en märklig byggnad på ön, nämligen Tempelgården, 

en kopia av Parthenon i Aten. 

Efter andra världskriget stod Tingleys byggnader 

tomma. Konsum-föreståndaren Olle Krantz (1906-99), 

tillika bildkonstnär med eget museum, övertog Tempelgården 

1956, flyttade härligheten till sin mark, byggde 

ateljé och uthyrningsstugor samt gjorde ”Parthenon” till 

utställningshall. 

Kyrkoherde Alarik Svensson har i tidningen Släktdata 

(2000-2001) skrivit en artikelserie om ”Krigsfångarna 

på Visingsö”. På Visingsborgs slott fanns åren 1716-18 

närmare 2 000 krigsfångar, de flesta ryssar som resultat 

av Karl XII:s härjningar. Eftersom det rådde nöd ”såsom 

1717, då lantbefolkningen livnärde sig med bark, rötter 

och kokta agnar, var det sannerligen ej lätt att uppdriva 

livsmedel till fångar.” Avtrycken efter ryssarna är ett 

genom våda nerbrunnet slott, pampiga ”ryssladugårdar” 

i baltisk korsvirkesteknik och en rysskyrkogård. 

Gränna/Visingsö har sedan 1940-talet tagit emot 

flyktingar, t ex under kriget då bl a 100 amerikanska 

bombflygare var inkvarterade på ön. 

På Visingsö växte Sverige fram till ett enat rike. Näs 

borg, från 1100-talet, blev det första kungliga slottet, förstört 

1318. Karl Sverkersson mördades här 1167. Flera 

andra kungar, exempelvis Magnus Ladulås, avled på ön. 

Om dessa händelser kan man läsa i bl a Maja Hagermans 

”Spår av kungens män”. 

Visingsö är idag en vallfartsort för botanister - 800 

arter, örtagård, barockträdgård och ekskog från 1830talet. 

Andra söker sig t ex till Näs borg, eller vill se 

resterna av mullbärsträdgården från den tid då man 

trodde sig kunna bli rik på silkesmaskodling. Bildningstörstande 

ungdomar söker sig till Visingsö folkhögskola. 

Det skulle Mme Tingley ha gillat. Hennes ande svävar 

över ön. 


Ama Amankwah 

(tv) får det första 

Ragnar Sohlmanstipendiet. 

Här ses 

hon tillsammans 

med sin mamma. 


Syftet med stipendiet, som upprättats i 

Ragnar Sohlmans anda, är att skapa kontakter 

och kunskapsutbyte mellan Sverige och Norge 

visavi Afrika. 

Ragnar Sohlman, som avled 2007 var mångårig 

ledamot i svenska Föreningen Nordens 

och Svensk-norska samarbetsfondens styrelser 

samt i Voksenåsens styrelse. 

Ama Achiaa Amankwah föddes för 29 år sedan 

i Ghanas näst största stad, Kumasi. Hon gick 

sin skolutbildning i staden. På dess St. Louis 

Senior High School valde Ama engelska, engelsk 

litteratur och franska som tillval, som en 

föreberedelse inför en framtida journalistutbildning. 

För journalist har hon nästan alltid 

tänkt sig att bli: 

-Jag började intressera mig för journalistik 

Text : Av Jonathan Adabre 

Bilder: Jonathan Adabre, Wikipedia 

am a am a n K wa h 

f ö r S t a ra g n a r 

So h l m a n -StIpendIaten 

Ama Achiaa Amankwah packar 

väskorna och reser till Sverige 

och Norge för att motta 2009 års 

Ragnar Sohlman-stipendium. 

Hon skriver om utvecklings- och 

kvinnofrågor i den privatägda 

dagstidningen Public Agenda som 

ges ut i Ghanas huvudstad Accra. 

Ama Amankwah kommer att 

tillbringa de tre kommande 

månaderna på konferenscentret 

Voksenåsen i Norge för att dels få 

kunskap om svensk-norskt samarbete, 

dels dela med sig av sina idéer 

om utvecklingsfrågor. 

tidigt och jag tror jag har talang för att skriva. 

Det har hon alldeles säkert. Redan när hon 

gick på lågstadiet var lärarna imponerade av 

hennes analytiska sinne och de uppsatser hon 

skrev. De uppmuntrade henne och gav henne 

sagoböcker och poesiböcker för att hon skulle 

läsa och lära sig mer. 

Ama Amankwah klarade sin gymnasieexamen 

med bravur och 1998 kunde hon skriva 

in sig på Ghananska Insitutet för Journalistik 

efter att ha avklarat en rad skriftliga tester och 

intervjuer. 

-En av de mest minnesvärda dagarna i mitt liv 

är faktiskt den dag jag fick möjlighet att studera 

journalistik”, säger hon och beskriver livet 

på journalistskolan som “ett privilegium”:

fakta 

ra g n a r So h l m a n 

Efter jur kand-examen i Stockholm 1957 

och tjänstgöring vid Kommerskollegium 

var Ragnar Sohlman bland annat budgetsekreterare 

vid finansdepartementet 

1959-67. 

Han var därefter kansliråd vid inrikesdepartementet, 

departementsråd i 

handelsdepartementet och generalsekreterare 

i Nordiska ministerrådet innan 

yrkeskarriären avslutades som generaldirektör 

vid Exportkreditnämnden 1985-96. 

-Det var ett helt nytt liv för mig. Jag var tvungen 

att flytta från Kumasi och bo hos bekanta 

till familjen i Accra. Men det var intressant 

och roligt. Klassen var ganska stor med flera 

inflytelserika personer, minns hon. 

Själv var hon yngst. Men det var inte bara 

böckerna som upptog hennes tid i skolan. 

Hon engagerade sig också i aktiviteter, lyssnade 

på gospel och tittade på film. 

På frågan hur det så småningom kändes att 

flytta från klassrummet till en redaktion 

säger Ana: 

-Det kändes bra, speciellt de första åren. 

Hon berättar om hur överlycklig hon var 

första gången hon fick en “by-line”, sitt namn 

under en artikel. Men hon kände också ansvar 

att bidra med sin del i den demokratiska och 

socio-ekonomiska utvecklingen av Ghana. 

-Efter att jag tog min examen 2001 har jag 

fortsatt med det och lagt ned tid och kraft på 

att lyfta fram sådana frågor. 

Och Ama Amankwah tror inte att den strävan 

varit förgäves. Som professionell journalist 

vill hon också rapportera utan att lägga in 

egna värderingar utan istället låta läsarna 

göra sina egna bedömningar och dra sina 

egna slutsatser” 

Vad tycker då Ama om mediesituation i 

Ghana? Hon medger att konkurrensen är 

hård. Det finns massor av tidningar och nya 

dyker upp var och varannan dag. Många i 

mediebranschen i Ghana menar att det bara 

är politik som säljer och ger rubriker. Andra 

väljer att gå till personangrepp, för det mesta 

på politiker eller offentliga personer. Det har 

lett till oro hos allmänheten och till att journalister 

förlorar trovärdighet och respekt. 

-Eftersom jag valt journalistik som karriär 

och yrke, men också för att jag är en medborgare 

som tror att journalistik kan tillföra 

den information som samhället behöver för 

att växa, samtidigt som den kan utbilda och 

underhålla, så gör den utveckling som pågår i 

media mig orolig. 

Men trots den negativa utvecklingen inom 

ghanansk journalistik upplever Ama att det 

finns positiva sidor. Inte minst journalistrollen. 

Den är dynamisk och fri. 

-Jag tror fortfarande att jag som journalist 

kan göra skillnad genom mitt yrke. Genom 

att välja smått eller stort, det sedda eller det 

osedda kan jag påverka livet för miljoner 

människor i landet, i Afrika och i världen. Det 

är viktigt för oss journalister att tänka på när 

vi utövar vårt yrke, säger Ama Amankwah. 

Public Agenda, den tidning där Ama arbetar, 

är den enda tidningen i Ghana som fokuserar 

på mänskliga rättigheter. Till skillnad från 

många andra tidningar har den, sedan den 

grundades 1995, fortsatt intressera sig för 

sådana frågor. 

-Vi fortsätter att kritisera och lyfta fram hur 

politiken påverkar de fattiga och sårbara i 

samhället. Vår ambition är att bidra till att 

skapa ett rättvist samhälle där allas rättigheter 

respekteras och skydda, säger Ama stolt 

och fyrar av ett brett leende. 

Utöver att arbeta som journalist skulle Ama 

gärna vilja arbeta som människorättsadvokat, 

någon gång i framtiden. 


-Jag kan tänka mig göra en rad andra saker senare i livet. 

Men jag är säker på att jag alltid kommer att skriva, 

eftersom jag tror att journalisten i mig aldrig kommer 

att dö, säger hon. 

Ama är hängiven katolik. Efter att ha förlorat sin far 

som ung, och uppfostrats av sin ensamstående mor, 

tror Ama på att en allsmäktig gud legat bakom hennes 

framgångar. 

-Gud har varit väldigt god. Han har alltid en väg, och 

han har alltid visat att han är med mig. Jag har insett 

att man inte kan hantera allting så jag ger mina utmaningar 

till Gud och ber om styrka att överkomma dem. 

Hon skrattar mycket. Ama Amankwah tror att skratt är 

den bästa medicinen för att behålla sitt lugn. 

-När jag försöker se saker från ett annat perspektiv blir 

jag ibland upprörd men jag försöker kontrollera mig 

själv. 

Ama är nybliven generalsekreterare för West Africa 

Network of Journalists on Peace building (WANJOP), en 

nybildad organisation som består av journalister från 

15 västafrikanska länder. Också av den anledningen är 

hon glad över stipendiet hon fått till Ragnar Sohlmans 

minne. Hon ser det som ett erkännande för det arbete 

hon lägger ned som journalist och som byggare av nätverk 

för utveckling och fred i Afrika: 

-Den här möjligheten hade inte kunna komma vid en 

bättre tidpunkt, säger hon. 


-Jag har arbetat som journalist och bevakat frågor kring 

utveckling i nio år. Längtan efter att lära mig mer, och 

dela mina idéer om hur man kan göra världen bättre med 

andra växer sig starkare för varje dag. Det här stipendiet 

är dörren jag knackat på och jag är väldigt glad över att 

bli den första att få Ragnar Sohlman-stipendiet. 

Accra är Ghanas huvudstad- Där arbetar Ama Amankwah på dagstidningen 

Public Agenda.

Svensk-norska samarbetsfonden fyller 

60 år 18 november. Med anledning av 

detta har man inrättat ett stipendium 

tillsammans med Voksenåsen i Ragnar 

Sohlmans anda. 

Första stipendiat är en ung kvinnlig 

journalist från Ghana som kommer till 

Voksenåsen den 18 november och tar 

emot stipendiet. 

Ama får 50 000 norska kronor och en vistelse på Voksenåsen 

Ragnar Sohlmanstipendiet är ett stipendium i den svenske 

humanisten och internationalisten Ragnar Sohlmans anda och 

har som syfte att öka intresset för kunskap om viktiga, men ofta 

förbisedda internationella frågor och problemställningar. Stipendiet 

delas ut gemensamt av Svensk-norska samarbetsfonden och 

Norges nationalgåva till Sverige, kultur- och konferenshotellet 

Voksenåsen i Oslo. Stipendiet är ett arbets- och resestipendium 

som kommer att utdelas årligen. 

I årets stipendium har man särskilt sett till Voksenåsens initiativ 

om att inrätta en Hammarskjöldenhet på kultur- och 

konferenshotellet, som i sin tur ska samarbeta med Dag Hammarskjöldscentret 

i Mindolo, Zambia, och Dag Hammarskjöld 

Foundation i Uppsala. 

Juryns motivering till att ge Ragnar Sohlmanstipendiet till Ama 

Achiaa Amankwah från Ghana är att hon klart skiljer ut sig 

bland kandidaterna till stipendiet. Juryn vill hjälpa henne att 

vidareutveckla sig i de fält som engagerar henne och ge henne 

chansen att fördjupa sig i sitt arbete. 

PikerNeS JeNS 

Det norska valet i september befäste Arbeiderpartiets 

position i norsk politik. Eller var 

det egentligen inte så att valet snarare befäste 

statsministern Jens Stoltenbergs position? Ju 

fler man frågar, desto mer förefaller det som att 

valet blev en förtroendeomröstning för Stoltenberg. 

För vad var det i partiets politik som föll 

väljarna i smaken om man jämför med de två 

andra partiernas i regeringskoalitionen – Sosialistisk 

Venstreparti och Senterpartiet – politik? 

Arbeiderpartiet fram drygt 2 procentenheter och 

Sosialistisk Venstreparti förlorade ungefär lika 

mycket, medan Sentern klarade sig undan med 

med plus minus noll. 

Höyres Erna Solbergs personlighet kan också 

förklara hennes partis framgång, men viktigare 

är att väljarna av allt att döma belönade henne 

för att hon lämnade dörren på glänt för ett samarbete 

med Fremskrittspartiet. Det har vuxit i val 

efter val och fick senast 22,9 procent av rösterna. 

Oavsett vad man tycker om Siv Jensens och Carl I 

Hagens invandringspolitik och deras syn på hur 

statsbudgeten skall finansieras och användas, så 

går inte partiet att tiga ihjäl. 

Den saken verkade inte Venstre-ledaren Lars 

Sponheim ha förstått. Han har benhårt vägrat 

att ha något som helst att göra med Fremskrittspartiet 

– oavsett valutgång. Hans parti åkte på 

storstryk. 

Utmaningen för de icke-socialistiska partierna 

i Norge blir inför nästa stortingsval i 

september 2013 att hålla armlängds avstånd till 

Fremskrittspartiet samtidigt som man går arm 

i arm med det. Den av partiledarna som bäst 

bör klara sig från alla samarbetsspekulationer 

med FrP är Jens Stoltenberg. Valresultatet blev 

en personlig triumf för honom som statsminister. 

”Pikernes Jens” – 80-talets bildsköne ledare 

för Arbedierpartiets ungdomsförbund – har 

nu blivit statsman. Inte bara bland hans egna 

anhängare utan även bland borgerliga analytiker 

är man överens om att Stoltenberg har mer 

att ge – i första hand i kommunalvalet 2011, men 

särskilt i nästa stortingsval. 

Lars Killander, Oslo. 


För 400 år sedan riktade Galileo Galilei för första gången ett teleskop mot himlen. 

Det han såg hade ingen annan sett tidigare. Därför är 2009 det internationella astronomiåret. 

Några år tidigare hade den danske astronomen Tycho Brahe på önVen gjort 

noggranna observationer. De blev en av förutsättningarna för den astronomiska revolution 

som ändrade vår världsbild. 

En solig och varm sensommardag 

går jag ombord på den lilla bilfärjan 

m/s Stjerneborg i Landskrona med 

destination Ven, ön som med sina 

branta stränder, backafallen, ligger 

mitt i Öresund mellan Sverige och 

Danmark. 

Dagen är vindstilla. Vattenytan 

blank som polerad metall. Efter 

en halvtimmes färd glider färjan in 

i Bäckvikens hamn. Jag går uppför 

den branta backen till den platå som 

täcker ön med gyllengula sädesfält 

och gröna, inbjudande skogsdungar. 

Längre fram skjuter ett spetsigt 

kyrktorn upp mellan gröna dungar. 

Det är den gamla Allhelgonakyrkan. 

Den är nu avkristnad, behövs 

inte längre. I stället finner man där 

minnet av en av himlavalvets jordiska 

herrar, Tycho Brahe, astronomen 

som gjorde ön Ven känd över stora 

delar av världen och som nu har 

ett eget museum i den före detta 

kyrkan. Utanför står Brahe själv med 


Tycho Brahe- 

den nordiske supernovan 

ansiktet riktat mot himlen. Det är 

Ivar Johnssons monumentala staty i 

granit av den berömde mannen som 

lade grunden till ny och revolutionerande 

kunskap om det universum 

vi lever i. 

I år är det internationellt 

astronomiår. Man firar att det är 400 

år sedan Galilei för första gången 

riktade en kikare mot himlen. För 

Galilei öppnades en ny värld med 

hjälp av kikaren. Han följdes av 

senare astronomer med allt större 

teleskop. Brahe hade inga andra 

hjälpmedel än sinnrika mätinstrument 

och ögonen som enda 

”teleskop.” Men hans rykte som 

forskare spred sig redan under hans 

livstid över Europa. Unga forskare 

kom till Ven, bodde och arbetade i 

Brahes märkliga slott Uraniborg och 

i det delvis underjordiska observatoriet 

Stjerneborg ett par stenkast 

därifrån. 

TEXT: Sture Näslund 

BILD: Sture Näslund, NASA-JPL 

För eftervärlden framstår Tycho 

Brahe som en människa med renässansens 

skimmer kring sig. Samtidigt 

var han inte enbart astronom. Han 

ägnade sig även åt astrologi, och åt 

alkemi, konsten att göra guld. Även 

det en sysselsättning som vetenskapen 

omöjligförklarat.Han var också 

en enastående instrumentmakare 

som tillverkade sina egna astronomiska 

instrument. 

Som astrolog har han lämnat 

efter sig uttrycket ”Tycho Brahedagar”. 

Det är olycksdagar, 32 till 

antalet, bestämda när han ställde 

horoskop för den nyfödde blivande 

kung Christian IV! 

Han var stolt, egensinnig, fyrkantig, 

ofta i konflikt med omgivningen, 

oavsett om det gällde hans kungliga 

beskyddare eller bönderna på Ven. 

Inte blev förhållandena till resten 

av familjen bättre när han gifte sig 

med en fattig flicka av folket, Braharna 

tillhörde den verkliga högadeln i

Danmark, och Tychos giftermål slog 

ner som en bomb. Dessutom, gifte 

han sig utan kyrkans välsignelse 

och paret fick kort tid efter vigseln 

en dotter. Men till Tychos heder 

ryckte han på axlarna åt omgivningens 

förskräckelse. 

I adliga kretsar betraktades Tycho 

av många som en särling, som inte 

ägnade sig åt det som traditionerna 

bjöd en adelsman, nämligen att 

delta i försvaret av rikets gränser och 

i övrigt syssla med sådant som adel 

skulle syssla med. 

Man vet också när denne unge 

man på allvar blev astronom. Det 

var natten till den 11 november 

1572. Brahe vistades på Herrevadskloster. 

Som vanligt såg han upp 

mot natthimlen. I stjärnbilden Cassiopeia 

såg han plötsligt en stjärna 

som han aldrig sett förr. Brahe hade 

upptäckt en supernova, en exploderande 

stjärna. Det är en stjärna som 

vid explosionen utstrålar extremt 

mycket ljus; en händelse som kunnat 

iakttas ytterst få gånger. Småningom 

gav han ut en bok om vad han sett 

och därmed började Brahes berömmelse. 

Än idag kan man med hjälp 

av radioteleskop spåra resterna av 

denna supernova. 

Hans stjärna på astronomernas 

himmel steg snabbt. Man sade om 

honom ”att bland de adliga var han 

den mest lärde, och bland de lärde 

den adligaste.” 

Tycho Brahe föddes 1546 på 

Knutstorp, ett slott några mil utanför 

Landskrona. Fadern var danskt 

riksråd, Skåne tillhörde ju Danmark 

på denna tid. Modern kom från 

högadliga Billesläkten. 13 år gammal 

sändes han till universitetet i Köpenhamn. 

Därefter följde studieår vid 

olika europeiska universitet. Som 

20-åring duellerade den redan då 

mycket egensinnige dansken med 

en annan student i Rostock. Motståndarens 

värja slog av en del av Tychos 

näsa och resten av livet ersatte han 

nästippen med en silverbit. 

Föräldrarna ville att han skulle 

studera juridik och humaniora, 

men den egensinnige Tycho ägnade 

sig mer åt astronomiska studier. En 

olydnad som skulle visa sig minst 

sagt givande. 

Den unge adelsmannens 

berömmelse efter upptäckten av 

Stella Nova, supernovan, nådde 

även kungliga hovet i Köpenhamn. 

Kungen Frederik II och några inflytelserika 

hovmän insåg Brahes 

betydelse för landet. Brahe fick 

därför ön Ven som förläning. Han 

skulle också sköta den viktiga koleldade 

fyren på Kullaberg liksom 

ett kungligt gravkapell i Roskilde 

domkyrka. 

Ven blev den stora succén. Där 

museet idag ligger byggde Brahe 

dels sitt märkliga palats Uraniborg 

och senare observatoriet Stjerneborg. 

Han var rik, trots att han alltid 

klagade över bristen på pengar. Med 

sina egna konstruerade mätinstrument 

utförde han mätningar av 

planeter, inte minst planeten Mars, 

men även av stjärnor med en dittills 

okänd noggrannhet. 

Men molnen blev allt mörkare 

och hotfullare på Brahes himmel. 

Han misskötte underhållet av det 

kungliga gravkapellet i Roskilde 

liksom fyren på Kullaberg. Samtidigt 

hade han ständiga konflikter med de 

bönder som var beroende av honom. 

Tycho tycks ha varit mer brutal och 

omedgörlig än de flesta. Som länsherre 

på Ven var han nog en despot. 


-ty c h o Br a h E - d E n no r d I S k E Su p E r n o v a n 

Samtidigt växte ett motstånd mot 

honom i vissa hovkretsar. När hans 

välgörare Frederik II dog 1588 och 

efterträddes av sonen Christian IV 

började larmklockorna ringa. Den 

glänsande tiden på Ven gick mot ett 

oundvikligt slut. Den 29 april 1597 

lämnade Brahe ön i Öresund för att 

aldrig mer återvända. 

Framför honom låg några få år 

fyllda med besvikelser och motgångar. 

Visserligen blev han kejserlig 

astronom och astrolog hos Rudolf II 

i Prag. Men han led av en allt allvarligare 

sinnessjukdom och kejsarens 

rundhänta löften om pengar och 

resurser till forskningen blev ofta 

bara löften. 

En oktoberdag 1601 deltog 

Tycho Brahe i en förnäm middag 

i Prag. Traditionen säger att han 

behövde lämna bordet för att kasta 

vatten men att han satt kvar timme 

efter timme eftersom det skulle ha 

ansetts opassande att han gick från 

bordet. Det uteblivna toalettbesöket 

ledde till urinförgiftning och 

död. Den 24 oktober 1601 dog han, 

Under sina observationer 

drev 

Brahe också en 

pappersmölla, ett 

boktryckeri och en 

instrumentverkstad 

på Ven. Boken på 

bilden är en av 

dem som framställdes 

på ön. 


endast 55 år gammal. Dödsorsaken 

har aldrig blivit helt klarlagd, men 

det är nog mer sannolikt att det var 

kvicksilver och inte ett uteblivit toalettbesök 

som orsakade hans död. 

Kvicksilver var en vanlig ingrediens 

på den tiden, inte minst i olika 

mediciner. Förstoring av hans prostatakörtel 

har också angetts som en 

möjlig dödsorsak. 

Han begravdes i Teynkyrkan i 

Prag under stora hedersbetygelser. 

På hans gravsten står inhugget: 

”Før saa jeg opad, nu ser jeg ogsaa 

ned 

Nu skuer jeg min Gud, av verden 

er jeg ked.” 

Tycho Brahes korta tid vid det 

kejserliga hovet i Prag blev till stor 

del en besvikelse. Men hans tid där 

blev samtidigt på sätt och vis kanske 

hans mest betydelsefulla. I Prag 

mötte han Johannes Kepler, en ung 

astronom som blev hans assistent. 

Vid Brahes död behöll Kepler hans 

omfattande observationsjournaler, 

inte minst över planeten Mars rörelser. 

Med hjälp av dessa formulerade 

I Brahemuseet 

kan man också 

beundran Tycho 

Brahes stålkvadrant. 

Originalet, 

liksom hans andra 

instrument, finns 

inte bevarat, men 

kopiorna är ytterst 

välgjorda. 

Det praktfulla palatset Uraniborg 

finns inte längre. 

Direkt efter Brahes farväl 

till ön 1597 började byggnaden 

rivas och stenarna 

användas till andra ändamål. 

Men modellen inne 

i museet av det världsberömda 

palatset ger en god 

bild av hur det såg ut. 

Kepler sina tre berömda lagar. Därefter 

låg vägen öppen för fullbordan 

av den astronomiska revolutionen. 

På Ven bevarar man minnet av 

Tycho Brahe i ett museum som 

sedan några år är inrymt i en tidigare 

kyrka. Där kan man beundra kopior 

av några av de mätinstrument som 

gjorde det möjligt för honom att 

lägga en ny grund för astronomin. 

Intill finns även resterna av hans 

Stjerneborg. Palatset Uraniborg är 

däremot sedan länge utplånat. Man 

kan även beundra Ivar Johnssons 

mäktiga staty av den store astronomen 

där han i granit blickar upp 

mot universum. 

Men om det mesta av hans jordiska 

anläggningar är borta lever 

hans berömmelse kvar, inte minst 

i utlandet. Varje år kommer 40.000 

människor till museet för att leva sig 

in i Tychos värld, den man som över 

ingången till sitt observatorium 

Stjerneborg lät hugga in den latinska 

inskriptionen Nec fasces, nec 

opes, sola artis sceptra perennant – 

Rikedom icke består, ej makt, blott 

konsten allena.

Från Galileis kikare 

till superteleskopet 

Vi lever i en tid med bemannade 

färder till Månen, med planer på att 

resa till Mars. Vi har långtgående 

kunskaper om solsystem och universum. 

Då är det lätt att glömma 

den astronomiska revolution som 

världen upplevde vid den tid då 

Tycho Brahe verkade. 

Under en period på omkring 

150 år skulle Copernicus – Brahe 

– Kepler – Galilei – Newton ge människan 

en helt ny världsbild. Tron 

på att jorden är centrum i planetsystemet 

ersattes med kunskapen om 

att jorden och de andra planeterna i 

stället kretsar kring solen, att solen 

endast är en liten stjärna bland miljarder 

andra stjärnor. 

Men samtidigt som Tycho Brahe 

med sina noggranna observationer 

bidrog till en ny syn på världen 

utanför jorden präglades hans bild 

av världsaltet av en stark tro på en 

gudomlig kraft. Han trodde på stjärnornas 

och planeternas makt över 

människan. Stjärnorna leder människorna, 

men Gud leder stjärnorna, 

sade han. Men han insåg behovet av 

ytterst noggranna observationer för 

att förstå sammanhangen. 

Tycho Brahe var berömd på sin 

tid men hur uppfattas han av våra 

dagars astronomer? Arne Ardeberg, 

professor i astronomi vid Lunds 

universitet, är Brahekännare och 

dessutom anlitad som expert vid 

museet på Ven. 

-Tycho Brahe införde den moderna 

naturvetenskapen! Man hade ju 

försökt anpassa teorierna om solens 

och jordens och de andra planeternas 

förhållande till varandra så att 

det skulle passa med verkligheten. 

Det misslyckades. Tycho Brahe 

insåg att man inte kunde fortsätta 

så. I stället skulle astronomerna formulera 

sina teorier och jämföra dem 

med verkligheten genom bättre 

observationer, mer noggranna, mer 

systematiska. Det var modern naturvetenskap, 

säger Arne Ardeberg. 

-Brahe var inte bara en observatör 

som noga antecknade vad hans 

instrument visade. Han var också 

en stor tänkare, även om det skedde 

inom en religiös ram där Gud spelade 

en viktig roll. 

Brahe gjorde sina observationer 

utan något teleskop. Kikaren var 

ännu inte i bruk. I stället konstruerade 

Brahe själv några mätinstrument 

som gjorde det möjligt för honom 

att nå anmärkningsvärt noggranna 

resultat. 

Ett exempel är den murkvadrant 

som han hade i Uraniborg. 

En murkvadrant användes för 

bestämning av stjärnornas positioner. 

Brahes kvadrant var två meter 

hög, storleken var viktig. Med sitt 

instrument uppnådde han större 

noggrannhet än en annan berömd 

astronom, tatarfursten Ulugh Begh 

som hundra år tidigare skapade ett 

observatorium i Samarkand och där 

byggde en murkvadrant 55 meter 

hög. 

Teleskopet som är orsaken till att 

Unesco utropat 2009 till internationellt 

astronomiår var naturligtvis ett 

jättekliv framåt för möjligheterna 

att utforska vad som finns bortom 

sol och måne. För 400 år sedan riktade 

Galilei för första gången ett 

litet teleskop mot rymden och tog 

nästa stora steg i den astronomiska 

revolutionen. 

Hans vackra teleskop, knappt en 

meter långt och med 21 gångers förstoring 

kan under hösten beundras 

vid en utställning på Nobelmuseet i 

Stockholm. I vanliga fall finns det i 

italienska Florens. 

Efter Galilei har teleskopet 

blivit astronomernas oumbärliga 

instrument i utforskandet av 

rymden. Det har blivit allt större. 

Idag finns teleskop med speglar på 

flera meters diameter. 

Men om Arne Ardeberg och 

andra astronomer får sin vilja 

igenom kommer om några år ett 

teleskop att byggas som slår alla 

hittills byggda vad gäller storleken, 

och därmed öka möjligheten att nå 

längre ut i rymden. Jorden är inte 

längre den enda planeten i universum. 

På häpnadsväckande kort tid 

har astronomerna funnit ett stor 

antal tidigare okända planeter i 

andra solsystem. Så sent som i slutet 

av oktober meddelades vid en astronomikonferens 

i Portugal att 32 

"nya" exoplaneter registreras, alltså 

planeter utanför vårt eget solsystem. 


Därmed känner vi till mer än 400 planeter som 

kretsar runt andra stjärnor än vår sol. Den kittlande 

tanken blir därför: om det finns så många planeter, 

borde inte någon hysa liv i någon form? 

Det var astronomer i Lund, med Arne Ardeberg 

i spetsen som först väckte idén om att bygga ett 

superteleskop. Planerna har nu kommit så långt att 

man nästa år beslutar om det som nu kallas Euro50projektet 

ska bli av eller ej. En miljard euro skulle 

det kosta. 

Superteleskopet som har namnet E-ELT –European 

Extremely Large Telescope – ska ha en 

huvudspegel med 42 meters diameter (det hittills 

största är 10 meter). Denna gigantiska kikare ska 

placeras i en 200 meter hög byggnad vars arkitektur 

för övrigt också är en idé från Lund. 

Med ett nytt superteleskop kan astronomerna 

inte bara nå ännu längre ut i universum, men 

även mer närgånget granska inte bara stjärnor och 

galaxer, utan också de allt fler planetsystem som 

upptäckts under senare år. 

Även om Arne Ardeberg och andra lundaastronomer 

spelar en central roll i projektet blir det inte 

i Sverige som teleskopet byggs. Det bli antingen 

någonstans i Anderna i Sydamerika, på Kanarieöarna 

eller i Atlasbergen i Nordafrika. 

Arne Ardeberg säger med Brahes, Keplers och 

de andra astronomernas insatser för 400 år sedan 

som bakgrund att den världsbild vi känner idag i 

allt väsentligt bygger på vad vi lärt oss de senaste 25 

åren. Men hade inte den tidigare forskningen gjorts 

hade vi tvingats börja om. 

Ardeberg är en livlig man som med stor entusiasm 

berättar om sitt ämnesområde för andra. 

Han tror inte att vi någonsin kan se så långt ut i 

universum, och därmed bakåt i tiden, att vi kommer 

fram till Big Bang, den explosiva punkt där vi antar 

att allt började. Idag känner vi kanske bara fem procent 

av det totala universum, så det mesta återstår 

att utforska. 

Denne man, född 1940, går varje arbetsdag till 

och från sin bostad i Södra Sandby och institutionen 

i Lund, det är en sträcka på 24 kilometer. Mörka 

vinterkvällar med molnfri himmel har han därmed 

många möjligheter att liksom Tycho Brahe med 

blotta ögat spana ut i stjärnornas världar. 

./. 


FörVirriNg uTAN 

SluT 

Vissa debatter tar slut. Debatten om kultureliten 

är en sådan. I Sverige har KD-ledaren Göran Hägglund 

försökt att ställa ”kultureliten” mot ”verklighetens 

folk.” I slutet av nittiotalet försökte norske statsministern 

Bondevik från Kristelig Folkeparti få igång en 

värdedebatt. ”Vanligt folk” skulle sitta vid köksbordet 

och resonera om livets värden. 

Danskarna har nordiskt rekord i grenen kulturdebatt. 

Georg Brandes fick fart på motsättningarna för 

mer än 100 år sedan med vad han kallade aristokratisk 

radikalisme. På 1930- var det dags igen. Frisindet Kulturkamp 

med bland andra Poul Henningsen i spetsen 

framstod som vänsterintellektuell elit. Diskussionen 

fortsatte. På 60-talet framträdde en dittills okänd 

förrådsförvaltare Peter Rindal. Han attackerade den 

moderna konsten och ville inte att ”konstklicken” i 

Köpenhamn skulle pådyvla vanligt folk obegriplig 

konst. Begreppet rindalism myntades. 

Så har det fortsatt. Mogens Glistrup lyckades på 

sjuttiotalet skapa en skattepolitisk sidoeffekt av 

grundhistorien. Pia Kjœrsgaard i Dansk Folkeparti 

för stafetten vidare, nu med inslag av vad som anses 

vara riktigt danskt. Venstres Anders Fogh Rasmussen 

blev statsminister 2001 och började en kamp 

mot expertväldet, underförstått vänsterintellektuella 

som infiltrerat den danska debatten. Kärnpunkten är 

påståendet att en radikal kulturelit erövrat den verkliga 

makten och att den vanliga människan fallit offer 

för detta. Det är sannerligen att göra skillnad på 

folk och folk. Vem vet vad vanligt folk talar om och 

tycker hemma vid köksbordet. 

Den danska utlöparen av denna eviga debatt har 

fått en unken bismak i och med att angrepp på kulturens 

folk ibland blandas med påstående om vad 

som är danskt och inte danskt. Tidningen Politiken 

frågade för en tid sedan en grupp kända danskar som 

brukar attackera de så kallade kulturradikala vilka de 

menade tillhör denna skara. En av de utpekade var 

tidigare utrikesministern Uffe Ellemann-Jensen. Det 

orsakade nog förvåning och höjda ögonbryn hos de 

flesta och visar väl hur förvirrad denna debatt är. 

Politiken slutar artikeln med en uppmaning till 

läsarna att förklara vad som är kulturradikalt. En 

uppmaning som säger det mesta om det virrvarr som 

ofta präglar diskussionen. Vad är det vi diskuterar? 

Det är kanske därför som den aldrig tar slut. 

Sture Näslund, Köpenhamn

nor d t I S E r 

Kekkonen blir stod i Tallinn 

Förre finske presidenten kommer att 

återuppstå i form av en staty i…Tallinn, 

Estlands huvudstad! 

-Vid sitt besök i Sovjetunionen 1964 öppnade 

Kekkonen för att Estland skulle 

”släppas in” i Europa, motiverar Tallins 

borgmästare Edgar Savisaar beslutet. 

Resultatet av besöket ledde nämligen 

till en första färjelinje mellan Helsingfors 

och den estniska huvudstaden och 

det är också framför den färjeterminal 

varifrån färjor till Helsingfors fortfarande 

går som Kekkonen ska stå. Platsen 

kommer lämpligt nog att döpas om till 

Helsingforstorget 

BB för hajar? 

Akvariet Sea Life i Helsingfors har specialiserat 

sig på att föda upp hajar. För 

ett par månader sedan föddes akvariets 

hundrade hajbebis, en grovhudad katthaj. 

Katthajar förökar sig inte gärna i 

akvarieförhållanden, men Sea Life, som 

är ett av världens mest framgångsrika 

hajuppfödningsakvarier har redan fått 

uppleva att tio katthajar sett dagens ljus 

det senaste året. På akvariet i Helsingfors 

har inte bara katthajar fötts, utan 

också fem andra hajarter, nämligen 

bambuhajar, australiska tjurhuvudshajar, 

småfläckiga rödhajar, storfläckiga 

rödhajar och epoletthajar. Nu är detta 

ändå en droppe i havet. Det lär finnas 

411 olika hajarter i detsamma, havet 

alltså. 

No yes för gäss 

På ön Reinöya i Nordnorge har ett 

jaktlag utlöst både irritation och munterhet. 

Jaktgruppen, som bestod av 

både norrmän och italienare, hade 

köpt jaktkort för att under några dagar 

skjuta ripor och orre på ön. Men några 

dylika flygfän blev det inte. Istället 

lyckades de pricka sju tamgäss. Och 

som inte detta vore nog så ägdes gässen 

av den öbo som skrivit ut jaktkorten. 

Gåsägaren, som heter Hans Sörensen, 

har bestämt sig för att inte polisanmäla 

saken trots att han tycker att det handlar 

om tjuvjakt. Jaktsällskapet betalade 

nämligen för sin fadäs. Men några jaktkort 

skriver han nog inte ut i framtiden 

till det skjutglada jaktsällskapet. 

Visade tänderna 

En av bombhundarna på Kastrups flygplats 

markerade för en väska utan ägare 

i en av flygplatsens avgångshallar för 

en tid sedan. Hundens reaktion, och det 

faktum att det lät om väskan, fick polisen 

att både stoppa tågtrafiken och att 

spärra av delar av flygplatsen. Bombexperter 

kom till platsen, men behövde 

inte skjuta sönder väskan. Någon kände 

igen ljudet. Det kom nämligen från en 

elektrisk tandborste som startat av sig 

självt. 

Snurrigt husköp 

"Snurrehuset" i södra Norge, eller ”snurredassen” 

som norska folkhumorn har 

döpt den märkliga byggnaden till, har 

fått nya ägare, enligt norska tidningar. 

Huset som kan vridas 360 grader med 

hjälp av en motor gick för 4 miljoner. 

Fördelen med det märkliga huset, som 

byggdes till en utställning i Kristiansand 

för 25 år sedan, är att man bara 

behöver trycka på en knapp för att få 

solläge. 

Torskar lika som bär. 

Klonad torsk, kan det vara något? Ja, 

det tycker i alla fall forskare i Tromsö 

som har lyckats få fram torskyngel 

med arvsmassa från mamma torsk. 

Men inom sex år tror man sig kunna 

producera fullt färdiga klonade torskar. 

Syftet med försöken är inte i 

första hand att få fram torsk för matborden 

utan att forskarna vill lära sig 

mer om de sjukdomar som drabbar 

fisken ifråga. Är de inte redan klonade?! 

frågar sig en amatör som inte kan 

skilja en torsk från en annan. 

En ren träff 

En jägare har lyckats skjuta tre renar 

med ett enda skott under årets vildrensjakt 

i Nordnorge. För det tilltaget 

fick han böta 5000 kronor. Han sköt 

nämligen rakt in i en flock, och det är 

inte tillåtet, enligt norska bestämmelser. 

Hur många vildrenar som skjutits 

totalt under årets jakt är inte känt, men 

föra året dödades över 5000 under jaktsäsongen. 

Dock inte med ett enda skott. 

Dyr dans(k) kring granen 

De danska julgransodlarnas riksorganisation, 

Dansk Juleträsdyrkerforening 

har dömts för brott mot konkurrensreglerna. 

Orsaken är att föreningen i 

sitt nyhetsbrev skrev att man förväntade 

sig stigande priser på granarna. Det 

bedömdes av hovrätten Östre landsret 

som prisvägledning och att man uppmanade 

till att samordna prissättningen. 

Det borde man inte ha skrivit, och hade 

inte behövt heller. Vi julgransköpare 

hade väl inte förväntat oss att priset 

skulle gå ner, eller...? 

Bröllopsnatt i grupp 

95 finländska par vigdes på en och 

samma gång under en natt för en tid 

sedan i Helsinge kyrka i Vanda, Finland. 

Vigslarna skedde huller om 

buller, var för sig eller flera par samtidigt. 

Och ingen behövde anmäla sig 

innan utan paren vigdes allt eftersom 

de dök upp. Initiativet till denna 

”bröllopsnatt” kom från kyrkan själv 

som på det sättet ville visa att kyrkbröllop 

inte behöver vara stora och 

påkostade. Intresset var så stort att 

flera präster arbetade samtidigt för att 

klara av anstormningen. 

Deckarbluff av advokatförening 

En och annan dansk kvinna läste nog 

tidningen med större intresse när den 

danska advokatfirman Adelfeldt og 

Schmidt erbjöd en privatdetektivs 

tjänster gratis i tidningsannonser till 

kvinnor som misstänker att deras män 

är otrogna. Vidare lovade man maximalt 

utbyte av en eventuell skilsmässa och 

vårdnad om barnen med nästan hundra 

procents garanti. Tråkigt nog för de 

damer som misstänker den äkta hälften 

var att annonsen var ett pr-jippo från 

föreningen Danske Familieadvokater. 

Advokatfirman bakom annonsen finns 

inte i sinnevärlden utan istället var 

jippot ett försök att göra danska kvinnor 

uppmärksamma på hur lite de vet 

om familjerätt. 

Ekonomin stoppade finsk 

queertidning 

Trots att Tidskriftsjournalisternas förbund 

i Finland i år gav landets enda 

tidskrift för sexuella minoriteter, Voltti, 

det ärevördiga priset Salli, har Volltti 

tvingats lägga ner på grund av dålig ekonomi. 

Voltti kommer ur Föreningens för 

sexuellt likaberättigande tidning, som 

gavs ut fram till 2007, då dess chefredaktör 

startade eget, tog över tidningen och 

döpte den till just Voltti. Finlands första 

tidskrift för homosexuella kom ut 1969, 

men nu finns alltså ingen kvar. 


Ec E n S I o n E r> Bö c k E r 

överdådig ö-bok. 


Anders Källgård är ö-entusiast, och nu har 

han återigen tagit hjälp av konstnären Johnny 

GR Ahlborg, för att skapa ett praktverk i ö-genren. 

Den tidigare, Sveriges öar från 2005, är en 

mycket matnyttig bok för den som vill resa till 

ställen dit man tar sig med båt och där man 

har vatten runtom. Nu har dessa båda kommit 

med en minst lika matnyttig bok, men den 

här gången om helt andra öar, nämligen Danmarks, 

Färöarnas och Grönlands öar. Boken är en 

i det närmaste fullständig redovisning av tre 

mycket olika övärldar med fakta, insprängda 

reportage om människor och platser på öarna 

som boken tar upp, vilket är samtliga bebodda 

öar utan broförbindelse i Danmark och 

de självstyrande Färöarna och Grönland, och 

Faktaspäckat om militäreliten 

Elitförband i Norden heter krigshistorikern 

Lars Gyllenhaals senaste bok. Den tidigare 

Slaget om Nordkalotten fick övervägande 

god kritik. I den nya boken har Gyllenhaal 

förflyttat sig från historisk tid, andra världskriget, 

till nutid, och redovisar grundligt hur 

själva kärnorna, elitförbanden, i de nordiska 

ländernas försvar ser ut. Ingen detalj lämnas 

därhän i den här boken, som därför lätt ger 

ett intryck av uppräkning, men hos en militärt 

intresserad ”kalenderbitare” måste det 

vattna sig i munnen. Som en bok att hämta 

Fantastiskt lättläst om Finland 

Med Finland förknippas fyra stora S - Sisu, 

Sauna, Skogar och Sjöar, konstaterar journalisten 

och författaren Ann-Gerd Steinby i sin 

bok Fantastiska Finland. Och i nästa andetag, 

eller på nästa sidor om ni så vill, så visar hon 

att Finland är så mycket mer än bara detta. 

Här finns allt från den finländska historien via 

naturen och kulturen till industri och näringsliv. 

Därtill restips för den presumtive turisten, 

och många bilder. Allt på 160 sidor! Det gör 

att redovisningen kanske är något summarisk, 

och ska man få en flerdimensionell bild 

pricksäkert vackra teckningar och akvareller 

av Johnny GR Ahlborgs hand. Att använda 

den slitna klyschan ”ett måste” om Danmarks, 

Färöarnas och Grönlands öar vill jag inte göra, 

men nog kommer den att ligga i ytterfacket på 

väskan nästa gång jag besöker någon av dessa 

öar. 


Titel: Danmarks, Färöarnas och Grönlands öar 

Författare: Anders Källgård 

Illustrationer: Johnny GR Ahlborg 

Förlag: Carlsson Förlag 

faktauppgifter ur är den säkert bra, men att 

läsa den från pärm till pärm orkar åtminstone 

inte jag, trots alla spännande bilder. 


Titel: Elitförband i Norden 

Författare: Lars Gyllenhaal 

Förlag: Fischer & Co 

av vårt östra broderland bör man nog komplettera 

med något annat. Till bokens försvar 

kan man dock säga att den är lättläst och överskådlig, 

som så ofta när duktiga journalister 

håller i pennan. 


Titel: Fantastiska Finland 

Författare: Ann-Gerd Steinby 

Förlag: Bilda Förlag

Ec E n S I o n E r> fI L m 

Norska tonåringar bekämpar blodtörstiga nazi-zombies 

Regissören Tommy Wirkola har valt att göra 

en film där onda tyskar spelar en bärande roll. I 

övrigt har filmen ”Död snö” få saker gemensamt 

med andra filmer på detta tema. ”Död snö” utspelas 

nämligen i nutid och i denna film är tyskarna 

precis så döda som motståndsmännen önskat. 

Detta är emellertid knappast till någon hjälp för 

de skidåkande ungdomar som råkar ut för dem. 

Tyskarna har nämligen återuppstått som blodtörstiga 

nazi-zombies. I över 50 år har de bott på 

fjället i väntan på att en lämplig grupp hjälplösa 

tonåringar ska dyka upp. När detta händer blir 

det precis så blodigt, och roligt som man kunde 

förvänta sig. Att tala om huruvida en B-skräckis 

Dansk flyktingpolitik tema för thriller 

Under ett uppdrag i Afghanistan blir den 

danska utrikeskorrespondenten Rikke kidnappad 

av en terroristgrupp. När Nazir, en av de 

yngre medlemmarna av terrorgruppen, inser att 

Rikke kommer att offras bestämmer han sig för 

att hjälpa henne att fly. Väl hemma i Danmark 

hyllas Rikke som en modig journalist som flytt 

från talibanerna. Men en dag får hon ett telefonsamtal 

från Nazir. Han är i Danmark. Den här 

gången är det hans liv som står på spel och Rikke 

är den enda som kan hjälpa honom. 

Flykten är en spännande och välspelad film 

som behandlar flera intressanta ämnen. Den 

riktar stark kritik mot de senaste årens danska 

Året är 1940 och Norge är ockuperat av Tyskland. 

En grupp unga vänner bestämmer sig för 

att kämpa mot tyskarna. Till en början ägnar 

de sig åt att trycka och sprida propaganda. Men 

gruppens ledare, Max Manus, vill ta kampen ett 

steg längre. Efter att ha tillfångatagits av tyskarna 

lyckas han fly till England där han sluter sig till 

löjtnant Linges kompani. Manus får i uppdrag att 

leda sabotageaktioner mot tyska mål i Norge. Det 

är ett livsfarligt uppdrag. Manus tvekar aldrig att 

riskera sitt eget liv för kampen men han våndas 

över de faror kamraterna utsätts för. I och med att 

tyskarna intensifierar jakten på motståndsmännen 

blir situationen för gruppens medlemmar 

allt mer trängd. Max Manus är en typisk andra 

är bra eller dålig är förstås meningslöst. Däremot 

kan en film i den här kategorin vara mer eller 

mindre underhållande. ”Död snö” är kanske inte 

så läskig men den är just underhållande och för 

den som längtat efter att se nazi-zombies i norsk 

fjällmiljö är det förmodligen enda chansen. 

Titel: Död Snö 

Genre: Skräck-komedi 

Ursprungland: Norge (2009) 

Regissör: Tommy Wirkola 

flyktingpolitik och tar samtidigt upp ämnet 

krigsjournalistik. Den vill också visa att en ”terrorist” 

inte behöver vara en kompromisslös 

fundamentalist. utan lika gärna en förvirrad tonårskille 

utan andra alternativ. 

Titel: Flykten 

Genre: Drama 

Ursprungsland: Danmark (2009) 

Regissör: Kathrine Windfeld 

av LIna RoSengRen 

Motståndsmän vs onda tyskar- den norska versionen 

världskriget-film. Liksom för alla filmer i den 

här genren gäller att karaktärerna är hämtade 

ur verkligheten, modiga motståndsmän kämpar 

mot onda tyskar, manlig vänskap står i centrum 

men där finns också plats för en omöjlig romans. 

Men även om Max Manus är väldigt typisk för sin 

genre är den inte dålig. Skådespeleriet är utmärkt 

och filmen är både fartfylld och spännande, trots 

att vi som tittare kan ana hur det slutar. 

Titel: Max Manus 

Genre: Drama 

Ursprungsland: Norge (2008) 

Regissör: Espen Sandberg och Joachim Ronning 


Ec E n S I o n E r> mu S I k 

ilkka Alanko – elektra 

(EMI) 

Skulle Finland vilja vinna Eurovision 

song contest med något annat än trist 

rock, borde de skicka Ilkka Alanko. Han 

har nämligen gjort en modern schlagerskiva 

i samma klass och stil som svenska 

Alcazars discohits. Skivan heter Elektrika 

och lever upp till namnet med elektroniska 

slingor och ackompanjemang. Det 

ena spåret är mer dansant än det andra 

och skivan är en välproducerad produkt 

för alla som gillar att svänga sina lurviga 

på trånga discotek. Ett återkommande 

Jazz är lite som klassisk musik, älskad 

av många men även missförstådd och 

hatad av andra. Och ja, jazz kan vara svår 

att ta till sig med knepiga ackord och 

utdragna solon. Känner man så, är det 

den här skivan man ska lyssna på för att 

ge genren en hederlig ny chans. Weeping 

Willows fantastiske sångare Magnus 

Carlsson har tydligen länge velat göra 

en jazzplatta och jag tvekade inte alls 

på att han skulle lyckas då jag anser att 

han är en av Sveriges bästa sångare. Att 

han lyckats är en underdrift. Det här är 


problem när det gäller finsk musik är att 

jag inte förstår texterna, men i detta fall 

tycker jag inte att det gör något, då jag 

ändå dras med av Ilkkas röst och härliga 

toner. 

kings of Convenience – Declaration of dependence 

(Virgin Records) 

Jag skulle ljuga om jag sa att jag lyssnat 

mycket på denna norska duo tidigare, men 

jag misstänker att jag hade tyckt om dem 

redan i början av deras karriär. Nu, några 

album senare, är de i alla fall hur bra som 

helst. Här snackar vi finstämd och fyllig 

musik, gjord med små medel. Oftast är 

det bara två akustiska gitarrer och Erlend 

Øyes och Eirik Glambek Bøes vackra röster 

i genomtänkta, välarrangerade stämmor. 

På deras Myspace-sida beskriver de sin 

musik som något ”dina föräldrar också 

skulle gilla” och jag tror att det stämmer 

in på de flesta familjer – det här är vackert 

och lågmält men blir ändå aldrig tråkigt, 

så både syskon och päron kan nog uppskatta 

Bergen-killarnas vackra musik. 

Magnus Carlsson & The Moon ray Quintet 

(Blue Note) 

ett mästerverk, där de jazziga tonerna får 

sällskap av lite soul och melodier som är 

lätta att ta till sig. The Moon Ray Quintet 

är fantastiska musiker som gör Carlssons 

berättande rättvisa. Det här är en skiva för 

alla som gillar välgjord musik, för dem 

som gillar jazz och de som trodde att de 

inte gjorde det. Fulländat! 

av LISa eLgHoRn

tävla 

& 

vinn 

Vinn en Norden-tröja! 

Är den här tävlingen för 

lätt, frågar sig en bekymrad 

redaktör, som formligen 

får vada i rätta svar när Nordens 

Tidning har kommit 

er tillhanda. Jag tror inte 

det var någon av läsarna som 

missade att den blonda damen 

i förra numrets tävlingsomgång var den 

danska författarinnan Hanne Vibeke Holt. Jag 

tror dessutom inte det var någon av tidningens 

läsare som underlät att skicka in sitt svar! 

Jag tycker att brevbäraren tittar så konstigt på 

mig så att det är nog bra om vi lägger ribban 

lite högre nästa tävlingsomgång. När jag stack 

handen ner i högen av rätta svar fick jag upp 

ett vackert vykort med sommarmotiv från 

Allan & Grete Lilja i Hultalycke i Urshult. De 

får faktiskt varsin Nordentröja för att de var 

så duktiga! 

För er som inte känner till Hanne Vibeke 

Holt kan jag ändå berätta att hon är från Jylland 

och förutom att vara författare har hon 

ett uppdrag som FN:s goodwillambassadör 

i kvinnofrågor. Hon slog igenom med en 

romantrilogi om en kvinnlig journalist på 

dansk TV som väckte en viss debatt på grund 

av att de satte fokus på jämlikhetsfrågan. 

Hanne Vibeke Holst har också varit diplomathustru 

och som sådan bott bland annat 

i Moskva och Bryssel. Det var också i den 

egenskapen hon började intressera sig för det 

politiska spelet, ett intresse som lett till en rad 

romaner som utspelar sig på hösta politiska 

nivå i Danmark. Vi har sett två av dessa romaner 

som TV-serier i svensk TV, Kronprinsessan 

och Kungamordet. I inspelningen av den förra 

var för övrigt denna tidnings redaktör inkallad 

för att spela dragspel i en midsommarfirandescen 

som skulle ingå i TV-serien. Den kväll 

scenen spelades in måste ha varit den kallaste 

och mest regniga den sommaren. Det gjorde 

nu ingenting. Den verkade än mer autentisk 

eftersom vädret ju var som midsomrar brukar 

vara. Men dragspelsfingrarna blev kalla och 

stela efter ett fyrtiotal omtagningar av ”Små 

grodorna”. Och dessutom blev visst scenen 

bortklippt. 

Tävling Rivet i arkivet! 

Nog om detta. Vi ska alltså höja ribban något. 

Det hoppas jag vi gör med nästa bild. 

Mannen den föreställer är i högsta grad 

en offentlig person, och det är inte bara könet 

utan också nationaliteten som skiljer honom 

från Hanne Vibeke Holst. Jag tror inte ni kan 

utläsa någon ledtråd ur det han håller i sin 

hand. Däremot möjligen ur hans slips. Mer 

än så säger jag inte, då kanske ribban 

faller ner en bit igen och 

det blir alldeles för 

lätt. Och då blir 

brevbäraren 

inte glad… 

När ni vet svaret skickar ni som vanligt 

in det till Rivet i arkivet: 

Nordens Tidning 

Box 12 707 


Glöm inte att uppge ditt eget namn och adress och färg och storlek på den t-shirt 

du kan vinna om ditt svar blir det första rätta som öppnas. 

Storlekarna på tröjorna går från: 

x-small (xs) till x-large (xl) och färgerna är svart och sandfärgad. 


tuu L I k k I – S v E n S k f I n n E oc h BI S k o p mE d un d E r I f r å n p E r S p E k t I v 

Tuulikki – 

svenskfinne & biskop 

med underifrånperspektiv 

Text: Torsten Hallberg 

Bilder: Torsten Hallberg och Uppsala domkyrkoförsamling 


Fakta 

Tuulikki Koivunen Bylund 

62 år, född i Åbo. Uppväxt i Raumo. 

Familj: Två barn - Ida, barnombudsman 

i Uppsala, och Pål, konstnär. 

Präsvigd i Uppsala 1971. 

Första prästtjänst i Trelleborg. 

Stiftsadjunkt för finsktalande i Lunds 

och Växjö stift. 

Komminister i Bro pastorat. 

Studentpräst och därefter distriktspräst 

i Uppsala domkyrkoförsamling. 

Tjänstledig för disputation och 

undervisning på Uppsala universitet. 

Domprost i Uppsala 1995. 

Biskop i Härnösands stift 2009. 

härnösands stift har fått 

sin första kvinnliga biskop, 

efter inte mindre än 25 manliga 

på rad. Men Tuulikki 

koivunen Bylund är inte 

bara kvinna, hon är sverigefinne 

också. Dessa båda 

förhållanden tillsammans 

skulle möjligen kunna vara 

en black om foten i den kyrkliga 

världen, som anses vara 

lätt konservativ. Men inte för 

Tuulikki koivunen. >>

Flygbild över centrala Härnösand 

© Härnösands kommun 

-Det skulle ha kunnat vara det, 

men jag vill gärna vända sådant 

som uppfattas som negativt till 

min styrka. Eftersom jag inte talar 

finlandssvenska, vilket är socialt 

accepterat i Sverige, utan svenska 

med finsk brytning så hamnar jag 

kanske inte i städarklassen men i 

sjukvårdsbiträdesklassen, säger den 

nya Härnösandsbiskopen. 

Detta underifrånperspektiv har 

hon vänt till något positivt eftersom 

hon tror att Jesus utgångspunkt var 

densamma. 

-Jag är närmare det genuina kristna 

budskapet på det sättet! 

Det finns många andra saker där 

Tuulikki Koivunen Bylund ser sin 

finskhet som en styrka bland annat 

har den ett mått av allvar som hon 

menar att den svenska kyrkan mår 

bra av. 

-Det finns en stark predikotradition 

i Finland där det är oerhört 

viktigt vad man säger. 

Det finns mer av ”ordning och 

reda” i Finland, tycker hon. Och 

det beror på att det finländska samhället 

varit mer auktoritärt än det 

svenska. 

- Skillnaden där kan man se väldigt 

tydligt om man jämför den 

svenska och finska skolan. Det 

kanske inte i alla lägen är fel att man 

respekterar sina överordnade och 

inte gör som man vill. 

-Jag tror att krig och elände, fattigdom 

och död skapar en seriositet. 

Jag har en pappa som var med i 

kriget och det är inte många etniska 

svenskar som har det. Och det samhälle 

jag växte upp i var hårdare, 

inte så materialistiskt som det svenska. 

Jag skulle absolut inte vilja vara 

utan mitt finska arv. 

Tuulikki Koivunen Bylund är 

uppvuxen i Raumo, en så gott som 

helt finsktalande stad. Hon studerade 

vid Åbo Akademi, bland annat för 

att lära sig svenska språket bättre. 

1971 prästvigdes hon, i Sverige! 

-På den tiden prästvigde man inte 

kvinnor i Finland så därför åkte jag 

till Sverige. Det var först 17 år efter 

att jag blivit prästvigd som man 

öppnade prästämbetet för kvinnor i 

Finland. 

Någon religiös bakgrund hade 

hon inte i familjen utan det var 


tuu L I k k I – S v E n S k f I n n E oc h BI S k o p mE d un d E r I f r å n p E r S p E k t I v 

influenser utifrån hon attraherades av. 

-Jag var på ett väckelsemöte i fjortonårsåldern. Där sa 

de att om man knackar på dörren så skulle den öppnas. 

Och jag tänkte att ”nu knackar jag!”! 

Hennes första tjänst som färdig präst var i Trelleborg. 

Där arbetade många finnar på gummifarbiken och 

Tuulikki såg bland annat som sin uppgift att försöka förbättra 

deras villkor och hjälpa till med språket. De flesta 

kom från finska Lappland och många av dem hade svårt 

att anpassa sig. 

-Det fanns ju ingen skog! En berättade hur chockad 

han blivit när han inte lyckades släcka belysningen i 

trappan i det hyreshus han bodde i. Han hade bott i en 

stuga på landet och aldrig sett något liknande. 

En del av de finska arbetarna mådde väldigt dåligt. 

De bodde i ungkarlsbaracker och alkoholismen var 

utbredd, men många fick möjligheter de aldrig skulle 

ha fått hemma. Flera började studera och skaffade sig 

utbildningar i vuxen ålder, minns Tuulikki. 

-Det var en sådan utmaning! En del gick under och 

en del fick nya krafter. När man överskrider gränser, 

och det är ingen liten gräns att flytta mellan två länder 

som är så pass olika som Finland och Sverige är, kan det 

hända att man får mod och krafter att överskrida andra 

gränser. Jag tror själv att om jag hade stannat i Finland 

hade jag till exempel aldrig disputerat. Jag kommer från 

en familj utan akademisk bakgrund. Emigrationen har 

varit en bra sak även om den har var dyrköpt. Så med 

facit i handen är den nog positiv både för mig och för de 

flesta av de finska arbetarna i Trelleborg. 

Tuulikki känner sig varken svensk eller finsk, men 

väl som en sverigefinne. Med det menar hon att hon har 

finska värderingar djupt i ryggmärgen samtidigt som 

hon lever i ett land som där människorna inte riktigt har 

samma värderingar. 

-Då är man inte riktigt svensk och bara jag öppnar 

munnen så hör dessutom alla att jag inte är svensk. 

Trots det vet hon att hon i vissa kretsar betraktas mer 

eller mindre som en fosterlandsförrädare, för att hon 

inte pratade finska med sina barn när de var små, ”att jag 

inte förde det finska arvet vidare”. 

Det var ett beslut hon tog tillsammans med min man, 

som är svensk. 

-Vi ville leva i ett jämlikt förhållande. Han kände 

sig lite utanför eftersom jag som mamma stod närmare 

barnen när de var riktigt små. Skulle jag och barnen 

dessutom haft ett ”hemligt” språk hade han känt sig 

ännu mer utanför. 


Det har hänt att hon ångrat att hon inte gav sina barn 

det finska språket, men Tuulikki Koivunen Bylund är 

inte den som blickar tillbaka särskilt ofta. 

-I den situationen jag befann mig i hade jag väldigt 

svårt att göra på något annat sätt. 

Sedan bara några dagar är hon alltså biskop i 

Härnösands stift. Än så länge har kanske inte västernorrlänningarna 

märkt så mycket av det. En bit in i nästa år 

är hon bokad för olika besök i det stora stiftet där hon 

mer ska lyssna på vad människorna har för problem, 

och vilka förväntningar de har på kyrkan, än att prata 

och tala om vad hon vill göra. 

-Jag kommer inte som en stjärna från himlen och proklamerar 

mitt budskap. Det, mitt budskap, ska komma i 

form av ett herdabrev ungefär till nästa jul. 

Men en viktig uppgift, som den nya biskopen ser det, 

är att se till att Härnösands stift även fortsättningsvis

leder ”kyrkotillhörighetsligan”. Det gör 

man idag. 85 procent av befolkningen i 

Västernorrland är medlemmar i svenska 

kyrkan. Hon ska också lyfta fram det 

kvinnliga perspektivet. Det tycker hon har 

saknats i Härnösands stift. Att hon är den 

första kvinnliga biskopen i raden av tjugofem 

manliga tycker hon talar sitt tydliga 

språk. 

Svenska kyrkan är mycket mer marginaliserad 

än den finländska och det är 

en sak som bekymrar Tuulikki Koivunen 

Bylund. Hon vill se till att kyrkan inte 

”hukar sig utan är en aktiv part i samhällsdebatten”. 

Det handlar om att lyfta fram 

viktiga etiska frågor och att exempelvis 

våga tala om döden, som är det mest tabubelagda 

i samhället. 

-Jag vill medverka till att kyrkan inte 

sekulariserar sig själv. Många biskopar i 

svenska kyrkan vill till exempel avsäga sig 

vigselrätten. Det är en självsekularisering. 

Just den frågan hänger samman med 

frågan om samkönade äktenskap. När 

det gäller sådana har Tuulikki Koivunen 

Bylund inga problem. 

-Det är ganska marginella grupper i 

kyrkan som är emot samkönade äktenskap. 

Svenska kyrkan började på allvar 

diskutera homosexualitet redan 1974 

när det kom en positiv bok skriven av en 

etikprofessor. Svenska staten lyfte bort 

sjukdomsstämpeln så sent som 1979, så vi 

var faktiskt före staten. 

-I demokratiska biskopsval har man valt 

en kvinnlig biskop i Stockholm som lever 

med en annan kvinna. Så vi inom kyrkan 

tillhör inte samhällets mörkermän. 

Och det finns klart teologiska skäl att 

bejaka samkönade äktenskap, menar Tuulikki 

Koivunen Bylund, likaväl som det 

på sin tid fanns teologiska skäl att bejaka 

kvinnliga präster: 

-Ur evangeliets kärna strömmar det ut 

att vi ska välsigna och befrämja trogen, 

livslång kärlek, så jag har absolut inget 

problem med frågan om samkönade 

äktenskap! 

Picasso är höstens man 

"Ge mig ett museum så skall jag fylla det" är ett av 

många odödliga citat, signerade Pablo Picasso. Konstmuseet 

Ateneum i Helsingfors hörsammar Picassos begäran. I höst 

är nästan hela det väldiga museet i centrum av staden ägnat 

Picasso, konstnären som är så berömd att även de som aldrig 

sett ett enda av de verk Picasso skapade känner till honom. 

Pablo Picasso (1881-1973) är en av världens flitigaste 

konstnärer med en produktion som beräknas uppgå till närmare 

50 000 arbeten. Nästan 200 av dem finns nu utställda i 

Ateneum. De ingick i den konstskatt Picassos arvingar 

efter hans död skänkte till den franska staten för att undgå 

arvsskatt. 

Konstsamlingen ledde till att Paris fick sitt eget Picassomuseum 

– Musée National Picasso som invigdes i ett barockslott 

från 1600-talet i Maraiskvarteren i Paris år 1985. Museet är nu 

stängt för renovering vilket är en anledning till att halva samlingen 

ställs ut i Helsingfors. 

Utställningen Pablo Picasso är kronologiskt uppbyggd och 

följer Picasso genom alla hans mångomtalade perioder – från 

ungdomsårens blå och rosa perioder mot kubismen, klassicismen 

och surrealismen. Utställda är målningar, skulpturer, 

grafik, teckningar och fotografier och mottagandet har varit 

översvallande. 

"...den är absolut genial. Här finns inga svackor utan det 

är de viktiga stora verken som visas. De som genom Picassos 

hand ruckade på konstens utveckling", skriver Hufvudstadsbladets 

konstkritiker Dan Sundell 

Ett av de tidiga verken är Självporträtt från 1905 som 

visar en storögd yngling på väg att erövra världen. När 

Picasso målade självporträtt hade han redan väckt uppmärksamhet 

med målningen Celestina, den enögda kvinnan som 

föreställer en blind kopplerska i Barcelona. 

Bland de mest rörande verken på utställningen är en liten 

målning som föreställer Picassos ungdomsvän Carles Casagenas, 

som gjorde Picasso sällskap till Paris år 1900. Ett år 

senare begick Casagenas självmord och målningen föreställer 

honom död med ett tänt ljus bredvid sig. 

Picasso har påverkat och inspirerat andra konstnärer i mer 

än hundra år. Överst i Ateneum visas exempel på finländska 

konstnärer som tagit intryck k av Picasso. 

Dessutom finns här en så kallad Extas-klinik, inspirerad av 

Stendhal-syndromet som ju handlar om att hänföras av konst. 

Den bästa medicinen efter en attack av Stendhal.-syndromet 

lär vara en kopp starkt kaffe. 

Utställningen Pabglo Picasso i Ateneum pågår till och med 

den 6 januari 2010. 

ANNIKA HÄLLSTEN, Helsingfors 


tIp S E t 

Bilder från Finland – land och folk 

Med anledning av Märkesåret 1809 visas utställningen Bilder från Finland 

– land och folk på Prins Eugens Valdemarsudde I Stockholm. Utställningen 

innehåller verk ur Föreningen Finländska konststiftelsers samlingar. Konstverken 

presenterar den finländska guldåldern, perioden 1850-1920. Många 

välkända konstnärer finns representerade, bland andra Akseli Gallen-Kallela, 

Albert Edelfelt, Helene Schjerfbeck och Pekka Halonen. 

Utställningen visas till den 10 januari. 

Prins Eugens Waldemarsudde ligger på Prins Eugens väg 6 på Djurgården I 

Stockholm. 

Museet har öppet tisdag-söndag 11.00-17.00 

Torsdag 11.00-20.00 

Måndagar stängt 

rö S t E r I no r d E n 

Per-Olof Larsson och Jörgen Lundälv 

skriver i Nordens tidning 3/09 om den 

svåra situationen på arbetsmarknaden för 

personer med olika funktionshinder. Jag 

skulle därför vilja peka på några viktiga 

reformer som regeringen har vidtagit för 

att fler i denna grupp ska kunna delta på 

arbetsmarknaden. 

Regeringen började med att ta bort 

arbetsgivarnas medfinansieringsansvar, 

vilket gör att arbetsgivare numera slipper 

betala femton procent av sjukpenningen för 

en anställd som blir långtidssjukskriven. 

Regeringen har infört nyfriskjobb, som 

ger arbetsgivare en rabatt som motsvarar 

halva lönekostnaden när de anställer 

någon som varit långtidssjukskriven. Vi har 

avskaffat sjuklöneansvaret när arbetsgivare 

Göteborgsforskarnas svar till 

Socialförsäkringsministern: 

Socialförsäkringsminister Cristina 

Husmark Pehrsson (m) tillika nordisk 

samarbetsminister skriver att den sittande 

regeringen har infört nyfriskjobb och 

att antalet lönebidragsanställningar har 

ökat. Detta är enligt vår mening ingen 

framgångsrik socialpolitik eftersom det 

egentligen handlar om tillfälliga lösningar 

på mer långsiktiga problem. Personer med 

funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar 

vet många gånger att deras nedsättningar 

och sjukdomar är varaktiga. De arbeten som 

den sittande regeringen idag konstruerar är 

långt ifrån varaktiga. De är tillfälliga och 

en dag tar lönebidragsanställningen slut. 

För den funktionshindrade och långtidssjuke 

har nedräkningen börjat inför den 


anställer unga som tidigare haft aktivitetsersättning. 

Vi har ökat antalet lönebidrag 

kraftigt och vi inför nästa år ett högkostnadsskydd 

för sjuklönekostnader. Dessutom 

har vi höjt ersättningen för arbetshjälpmedel 

från 60 000 till 100 000 kronor. 

Ur ett nordiskt perspektiv omfattar 

kanske den allra viktigaste reformen dock 

de 400 000 människor som i dag har permanent 

sjukersättning. Sedan den 1 januari i år 

kan denna grupp arbeta eller studera i obegränsad 

utsträckning, utan att riskera sin 

sjukersättning. Men denna reform gör inte 

halt vid gränsen, utan gäller inom Norden 

och EU. Det innebär att man har möjlighet 

att prova på att arbeta i Finland eller studera 

i Danmark. 

öppna arbetslöshetens mörker. Därför kan 

dagens socialpolitik inte annat än ses som 

ett misslyckande för människor med funktionsnedsättningar 

och långtidssjukdomar. 

Det är kanske dags för en socialpolitisk 

reform som omfattar daglig verksamhet 

och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Som 

är positiv och framåtsyftade och som 

hjälper samtliga personer med intellektuella 

funktionshinder så att de får arbete 

och försörjning antingen via lön, eller ett 

socialförsäkringssystem som är i överensstämmelse 

med deras förmåga och intresse. 

Slutligen anser vi att dagens lönebidragssystem 

måste förnyas. Det saknas idag 

goda incitament för arbetsgivare att anställa 

en person med omfattande funktionshinder. 

Det innebär också en alltför stor ekonomisk 

Vi kommer inte att nöja oss med dessa 

reformer. Vid en alliansseger i valet 2010 

kommer regeringen att fortsätta arbetet 

med att hyvla ner trösklarna in på arbetsmarknaden. 

Vi kommer också se till att det 

blir lättare att arbeta i de nordiska länderna. 

Det är ett vallöfte. 

Cristina Husmark Pehrsson (m) 

Socialförsäkringsminister och nordisk 

samarbetsminister 

risk för den enskilde och dennes familj att 

ersätta en relativt trygg och stabil förtidspension 

med lönebidrag som är kopplat 

till hans arbetsprestation. Därför menar vi, 

måste man skapa ett smidigt system som 

når upp till en ekonomisk garantinivå utan 

byråkratiskt krångel. 

Per-Olof Larsson och Jörgen Lundälv 

Funktionshinderforskare vid Institutionen 

för socialt arbete, Göteborgs universitet.

dEt no r d I S k a Sa m a r B E t E t 

Krav på danska i Skåne 

Johan Linander, centerriksdagsman 

som ingår i Nordiska rådets svenska delegation 

föreslår i en motion tillsammans 

med sin riksdagskollega Lennart Petterson 

att riksdagen ska verka för att fler skolor i Skåne 

erbjuder undervisning i danska. 

Det är den växande arbetsmarknaden kring 

Öresund och därmed ökade behovet av kunskaper i 

danska som föranleder motionen. Redan idag finns 

skolor i Skåne som erbjuder undervisning i det 

danska språket på högstadiet och gymnasiet, men 

behovet av fler språkutbildningar i danska ökar, anser 

motionärerna. 

Ny norsk Nordenminister & 

Köpenhamnsmötesminister 

Skogsmulle får Nordiska rådet-pris. 

Skogsmulleverksamheten i ur och skur får Nordiska 

rådets natur- och miljöpris. Verksamheten finns 

på omkring 200 skolor och förskolor upp till femte 

årskullen i skolor runt om i Sverige. Idén är att hålla 

lektionerna utomhus och att låta eleverna lära sig 

genom konkreta exempel i naturen. I sin motivering 

till priset skriver Nordiska rådet: ”Friluftsfrämjandets 

I Ur och Skur är ett lysande exempel på en verksamhet 

som bidragit till barnens välmående och förståelse 

för naturen i en tid då allt fler upplevelser förmedlas 

online.” 

Bild: Johannes Jansson/ 

norden.org 

Norge har fått en ny minister för nordiskt 

samarbete. Hon heter Rigmor Aasrud 

och kommer från Arbeiderpartiet. Hon 

är tidigare stortingsledamot från Oppland, före detta 

statssekreterare i Hälsodepartementet och före detta 

ordförande i Grans kommunfullmäktige. Aasrud blir 

också minister för kyrka, förnyelse, administration 

och samiska frågor och fram till 21 december tillförordnad 

arbets- och socialminister. 

Norges chefsförhandlare inför COP15-mötet 

i Köpenhamn, Hanne Inger Bjurstrøm, blir 

”COP15-minister”, chefsförhandlare med ministerstatus 

fram till 21 december då hon blir arbets- och 

socialminister. UngiNorden.org – Samlingsplats för 

unga på webben 

Avhopp från skolan oroar nordiska 

socialdemokrater 

Den socialdemokratiska partigruppen i Nordiska 

rådet vill hejda den utveckling som leder till att 

upp till 20 procent av ungdomarna i delar av Norden 

hoppar av skolan. Socialdemokraterna vill att de 

nordiska regeringarna öronmärker gemensamma 

pengar för forskning om så kallade ”drop outs” i den 

nordiska budgeten. I Danmark hoppar var femte ungdomsstuderande 

av skolan medan relativt få elever i 

Finland gör det. 

Ungdomens nordiska råd (UNR) vill samla nordisk 

ungdomsservice i en webbportal. Syftet med 

portalen är att överbrygga gapet mellan ungdomsorganisationernas 

aktivism och det etablerade nordiska 

samarbetet. En webbportal skulle öka tillgängligheten 

och föra Norden närmare ungdomar och ungdomsorganisationer, 

tror Lisbeth Sejer Gøtzsche, president 

för Ungdomens nordiska råd. Man har registrerat 

webbadressen UngiNorden.org och alla Ungdomens 

nordiska råds medlemorganisationer får erbjudandet 

att ta del i utvecklingen av sidan. 



årSBok 2009 

M.A. Numminen 

Fördomar, fördomar! 

Om hur de båda broderfolken 

ser på varandra. 

Bengt Lindroth 

Eländeskriget 

En mer personlig än vetenskaplig 

social jämförelse i 

hur vi tävlar om var det är 

eländigast – 

i Sverige eller i Finland. 

Kjell Westö 

Scener ur ett särboskap eller 

Hördu Finland… 

En ambivalent man skärskådar 

sin ambivalenta kärlek till 

broderfolket i broderlandet 

Sverige. 

Märta Tikkanen 

En for här och en for där 

En personlig betraktelse över 

dubbel hemhörighet – en fot i 

Finland och en i Sverige 

Kan beställas via 

www.norden.se 

eller på Föreningen 

Nordens kansli på 

adressen nedan. 

Föreningen Norden har låtit 16 skribenter beskriva 

relationerna mellan Finland och Sverige från 

tiden efter andra världskriget och framåt.

por t ä t t E t 

Bertil 

vår man i Mariehamn 

”Vår man i Havanna” må vara ett känt begrepp i den litterära världen efter Graham Greens dråpliga 

historia om dammsugarförsäljaren Wormold som blir agent, men minst lika känd i den diplomatiska 

världen är ”vår man i Mariehamn”. Dammsugarförsäljare har han aldrig varit, generalkonsul Bertil 

Jobeus, men väl journalist på Uppsala Nya Tidning. Och spion eller någon sorts hemlig agent är det 

minsta han är, denne veteran, som går i pension till sommaren efter 38 år som diplomat. 24 av dessa år 

har han tillbringat på svenska legationer utomlands - i Nederländerna, Japan, Finland, Grekland, USA 

och Island. Att han har tillbringat precis hälften, tolv av de 24 åren, i Norden, tycker Bertil Jobeus själv 

känns oerhört bra. 

Han har lärt sig mycket om sitt eget land genom att 

vara stationerad i Helsingfors, Reykjavik och Mariehamn, 

tycker han. Genom initierade bedömningar han 

har fått i grannländerna av hur man ser på och bedömer 

Sverige och svenskarna. Och att vara diplomat i Norden 

handlar mycket om konkret diplomati. På Island var 

han bland annat med och arbetade för en förändring av 

den svenska namnlagen, så att även svenska barn med 

isländska föräldrar kan heta –dottir i efternamn. 

- Det nordiska samarbetet har ökat i betydelse. Det 

har blivit mer konkret. 

Ett tag var det tal om att regeringen skulle lägga ner 

de svenska ambassaderna i övriga Norden. Det vore fel, 

tycker Bertil Jobeus, men däremot kan man förbilliga 

representationen. 

-Vi har ju väldigt dyra residens. Det finns många av 

dessa som inte används för representation idag. 

En fråga som naturligtvis infinner sig när man träffar 

en man som Bertil Jobeus är vad en generalkonsul i 

Mariehamn egentligen gör för någonting. Och får man 

tro honom så saknas inte arbetsuppgifter. Det handlar 

om att främja kontakterna mellan Åland och Sverige. 

-Det finns hela tiden frågor där ålänningarna vill att vi 

ska ”ligga på” mot den svenska regeringen. Då kommer 

de hit och uppvaktar. Den åländska redarföreningen 

är exempelvis en organisation som ofta vill diskutera 

viktiga frågor med den svenske generalkonsuln i Mariehamn. 

Då handlar det om färjetrafiken, kanske rentav 

om snusförsäljningen. Just nu är det däremot intensiva 

kontakter med utbildningsdepartementet och högskoleverket 

om de nya antagningsbestämmelserna, så att 

åländska studerande ska få samma möjligheter att studera 

som de svenska. 

En annan viktig uppgift är att få de svenska topparna 

att komma till Åland för att direkt på plats diskutera 

eventuella problem i förhållandet Åland-Sverige. Och 

där har Bertil Jobeus lyckats bra. Listan på politiker och 

andra toppar som har besökt Åland är lång: Maud Olofsson, 

Hans Blix, Jan Eliasson, kronprinsessan Victoria och 

Nyamko Sabuni är bara några exempel. 

Så tråkigt har inte Bertil Jobeus haft en dag som generalkonsul 

i Mariehamn, försäkrar han. 

Men det allra roligaste han gjort under sin diplomatiska 

karriär var när Sverige var EU-ordförandeland förra 

gången. Under Göran Perssons besök i Nordkorea ledde 

Bertil Jobeus den internationella journalistdelegation 

som åtföljde EU:s ordförande. Medialt blev det en jätteframgång. 

Så många utländska journalister hade aldrig 

varit inne samtidigt i Nordkorea tidigare. 

Det blir något att berätta om för barnbarnen när han 

drar sig tillbaka som pensionär till hemmet på Gärdet i 

Stockholm och sommarstugan i närheten av barndomshemmet 

utanför Västervik. Men lägga sig på sofflocket 

och göra ingenting passar inte Bertil Jobeus. I många år 

har han skrivit krönikor i Västervikstidningen och det 

hoppas han få fortsätta med även som pensionär. Och 

kanske blir det mer tid för det andra fritidsintresset, 

motion och fjällvandring. Men man kan aldrig så noga 

veta. Bertil och hans Marie-Louise har fyra söner och 

lika många barnbarn. Och barnbarn brukar ta farfäders 

uppmärksamhet i anspråk, i synnerhet om farfar äntligen 

har kommit hem efter så många år utomlands. 


Den 14 oktober bildades Föreningen Nordens ungdomsförbund 

i Norge och senare i oktober anordnas 

Ungdomens Nordiska Råd, de politiska ungdomsorganisationernas 

forum för att påverka Nordiska Rådet. 

Två exempel på ungas organisering. Vi tror att 

Tore Andersson, kassör FNUF 

Umeå & Sverige berättar om sin 

drömresa som blev verklighet i FNUF. 

Under sommaren 2009 har 

FNUF Umeå tillsammans med 

FNUF-are från hela landet och 

även Danmark läst islänningasa- 


ungas organisering i Norden 

FNuF umeås islandsresa 

I november kommer du som är medlem i FNUF 

att få ett brev eller e-brev om att det är dags att 

förnya ditt medlemskap inför 2010. Håll utkik efter 

Föreningen Nordens ungdomsförbund 

FNUF är en förening för dig mellan 16 och 35 

år som är intresserad av att uppleva Norden. 

Medlemskapet kostar bara 95 kronor och ger 

dig en massa spännande aktiviteter i hela 

Norden. Varje år arrangeras resor, ungdoms- 

gan om Gísle Súrsson, en rättrådig 

och dådkraftig västfjording med 

ett något olycklig öde. I slutet av 

augusti möttes vi i Reykjavik med 

ambitionen att under anvisningarna 

från denne hedersman ta vår 

färd mot Islands glesbefolkade nordväst. 

Sammanlagt sju deltagare 

packade in sig i en rimligt stor bil, 

slog på fyrhjulsdriften och trotsade 

en blåst som rakade upp vekare 

fordon längs dikeskanterna. Under 

fyra dagar körde vi sedan in och ut 

ur ett ansenligt antal fjordar, besteg 

berg, badade i varma källor och insöp 

hela den atmosfär från sagan 

träffar, seminarier, filmvisningar, föreläsningar 

och många andra aktiviteter där du 

får träffa ungdomar från hela Norden. Du får 

en prenumeration på Nordens Tidning och 

du får också information om vad som är på 

gång genom vårt nyhetsbrev Norrsken, via 

ungas organisering har ett egenvärde men också att 

det är som självständiga organisationer som vi bäst 

bidrar till utvecklingen av den nordiska rörelsen. I 

den andan vill vi bygga fler och djupare samarbeten 

med Nordenorganisationer på alla plan. 

Karin Thorasdotter, generalsekreterare FNUF Sverige 

och de mörka bergens ärrade famn. 

Kanske vore det väl anspråksfullt 

att i sammanhanget anlita sagatidens 

nyckelbegrepp ära och heder. 

Kanske vittrar våra spår snabbt 

bort i den isländska basalten. Helt 

säkert återvänder vi dock med åtminstone 

några nya rader värda 

att rista in både i FNUF:s och våra 

egna sagor. 

Tore Andersson 

vad drömmer du om? Skriv till oss på info@fnuf.se och berätta, så 

ska vi ge dig minst ett tips på hur du kan förverkliga din idé. 

Aktuellt 

det och förnya ditt medlemskap, det spelar roll för 

föreningen att du vill fortsätta vara med! 

Får du inte vårt nyhetsbrev Norrsken? Maila 

info@fnuf.se så sätter vi upp dig på maillistan. 

hemsidan www.fnuf.se och på vår sida på 

Facebook. Du når oss på info@fnuf.se. Vårt 

plusgiro är 433 93 54-5.

Så In I no r d E n 

ungdomar från 

karlskrona i nordisk 

körfestival 

Törnströmska gymnasiets vokalensemble 

från Karlskrona deltog i 

sommarens körfestival för unga i 

finska Jakobstad. Festivalen blev ett 

stort äventyr för de blekingska ungdomarna. 

Man hade work-shops, 

bevistade såväl kyrko- som jazzkonserter 

samt höll som extra krydda en 

egen konsert för övriga deltagare. 

Festivalen avslutades med en festkonsert 

där alla körer medverkade. 

Ungdomarna från Karlskrona 

fick ekonomisk hjälp till sin resa 

bland annat genom ett stipendium 

från Föreningen Norden i Karlskrona/Ronneby. 

Föreningen disponerar 

Ingemar Gustafssons ungdomsfond 

ur vilken ungdomar kan söka bidrag 

för att delta i evenemang med nordisk 

anknytning. Fonden bildades 

som ett sätt att hedra Ingemar Gustafsson 

då han avgick efter att som 

en verklig eldsjäl ha lett föreningens 

arbete i många år. Fonden ger föreningen 

en extra möjlighet att föra 

fram den nordiska tanken till områdets 

skolor och unga. 

intensivkurs i svenska i Piteå 

För trettioåttonde gången anordnade 

Föreningen Norden Norrbotten 

intesivkurs i svenska språket. Kursen 

pågick i tio dagar och samlade 13 

deltagare från Finland, flera från 

Jord- och Skogsbruksdepartementet 

i Helsingfor. Alla använder svenskan 

i sin yrkesutövning. 

Intensivkursen innehåll inte 

bara språkövningar. Föreningen 

Norden Piteå anordnande en Piteafton 

med underhållning. Kjell 

Lundholm föreläste i det aktuella 

ämnet Märkesåret 1809 och Norrbottens 

situation under denna tid. 

Ett besök gjordes till Solanderparken 

där man fick information om 

och kring Daniel Solander som var 

Nordisk gjestebud 2010 

Den 23 mars 2010 arrangerar 

Föreningen Nordens norska systerförening 

nordiskt gästabud ombord 

på Hurtigrutens fartyg MS Midnatsol. 

Den norska Foreningen Norden 

erbjuder sina medlemmar ett mycket 

intressant och exklusivt program på 

”världens vackraste sjöresa”. 

Norske utrikesministern Jonas 

Gahr Störe inleder gästabudet 

redan i Bergen med ett föredrag om 

Nordnorge. På vägen norrut avlöser 

föredragshållare och teman 

varandra. Polarfararen och trebarnsmamman 

Cecilia Hed Malmström 

berättar om sina erfarenheter, Ruth 

Hemstad från universitetet i Oslo 

berättar om spännande ögonblick i 

den nordiska historien och Solveig 

Bergman från Nordiska ministerrådets 

könsforskningsinstitut i 

Oslo berättar om jämställdhet i den 

nordiska samhällsmodellen. Kvällen 

innan fartygets ankomst till 

sluthamnen Kirkenes går det stora 

Nordiska gästabudet av stapeln 

ombord med mat från Norge, norra 

Ishavet och Barents hav. Priset för 

resan som pågår från den 18 till den 

en av Linnés lärjungar. 

På söndagen gjordes en utflykt 

till Storforsen. Väl där blev det en 

rundvandring med verksamhetsledaren 

Marit Lamberg som berättade 

om forsen. Under återfärden berättade 

Rolf Johansson om den svenska 

jordbrukspolitiken i allmänhet och 

den norrbottniska i synnerhet. 

På måndagkvällen anordnade 

deltagarna själva en finlandskväll 

där den finländska kulturen presenterades. 

Varje kväll visades en svensk 

långfilm, producerad och inspelad i 

Norrbotten. 

Lärare på kursen var Birgitta 

Romppanen, Stockholm och Gunhild 

Östling, Piteå. Kursledare var 

24 mars är 9500 NOK för de norska 

Nordenmedlemmarna och även 

svenska sådana är välkomna meddelas 

från andra sidan Kölen. Priset 

gäller för helpension, dock icke 

drycker och utflykter under färden. 

Resan till avgångshamnen, Bergen, 

och ankomsthamnen, Kirkenes, får 

man bekosta själv. Anmälan sker på 

e-post post@anne-aamodt.com eller 

på telefon +47 952 71 102 

Nordiskt Gästabud den 23 mars är 

en tradition i föreningarna Norden 

som markerar undertecknandet av 

Helsingforsavtalet samma datum 

1962. Avtalet ligger till grund för 

det officiella nordiska samarbetet på 

områden som kultur, ekonomi och 

inom den sociala sektorn. 

Nöjda kursdeltagare intill den mäktiga Storforsen, 

Piteå älv. Foto: Marit Lamberg 

Marit Lamberg, Föreningen Norden 

Norrbotten. 

Röster från kursen: 

-Jag jobbar mycket med fiskefrågor 

och har mycket täta kontakter 

med Åland och Sverige. Då är det 

det svenska språket som gäller, säger 

Heidi. 

-Som kapten på en isbrytare är 

det många gånger viktigt att man 

behärskar svenska. Jag har kontakt 

med lotsar och svenska båtar 

som behöver assistans till och från 

hamnar, säger Timo. 



Finska kriget 

åskådliggjort på 

två timmar 

Föreningen Finlandssvenskar 

i Nyköping/Oxelösund och 

Föreningen Norden Nyköpingsavdelningen 

har uppmärksammat 

”Märkesåret 1809” genom att bjuda 

in rektor Göran Backman från 

Oravais i Finland som, iklädd Österbottenregementets 

blågula uniform 

med hatt och plym berättade om 

Slaget vid Oravais och firandet av 

slagets 200-årsminne där föregående 

år i en fullsatt Olrogsal i Nyköping. 

Föredraget kom inte bara att 

handla om slaget vid Oravais, utan 

den pedagogiska rektorn bjöd på 

undervisning om hela finska kriget, 

från Sveaborg upp genom landet till 

Oravais, Jutas i Österbotten, över 

isarna till Umeå och så småningom 

till krigets avslut. 

Ett fantastiskt intressant och 

underhållande föredrag framfört av 

en fantastisk och pedagogisk rektor. 

Kurt Norrgård 

ordf. i Föreningen Finlandsvenskar i 

Nyköping/Oxelösund 

Medlem i Föreningen Norden 

Nyköpingsavdelningen 


NoVu 2009 i ålesund 

Ännu en gång har 

Föreningen Norden i 

Västerås varit på en vänortsvecka, 

denna gång i 

norska Ålesund. Staden, 

som är Västerås norska 

vänort, är belägen i Møre 

og Romsdal fylke. Kommunen 

har ca 40000 

invånare och är känd 

för sitt fiske och sin sjöfartsnäring 

samt för den 

våldsamma stadsbranden 

1904 då större delen 

av staden brann ner. När 

staden sedan återuppbyggdes uppfördes 

husen i jugendstil vilket blivit 

stadens kännemärke. 

Första utflyktsmål var Atlanterhavsparken 

längst ut på ön Heissa. 

Den innehåller en mängd akvarier 

med fisk från nordiska vatten men 

också pingviner. 

Dag två besökte vi Ulstein och 

Kulturprogrammet ”Samtal på 

Dunkers”, som Föreningen Norden i 

Helsingborg arrangerar i samarbete 

med Dunkers kulturhus, har blivit 

en stor framgång, med gäster som 

författaren Torgny Lindgren, danske 

regissören Bille August och författarna 

Märta Tikkanen från Finland 

och Karsten Alnæs, Norge. 

Det internationella perspektivet 

kom i fokus när diplomaten Jan 

Eliasson var på besök. Han har varit 

Herøy kommuner med bland annat 

Ulstein Verft AS, som bygger underhållsfartyg 

för bl.a. oljeindustrin och 

Olympic Shipping, som är kund till 

bl.a. Ulstein Verft. 

En annan av dagarna besökte vi 

Fjellstua, den kända utsiktspunkten 

och fortsatte sedan med Jugendstilsenteret, 

där stadens historia visas, 

följd av stadsvandring och besök 

på Fiskerimuseet och på Ålesunds 

Kunstskole. 

Vi besökte Sunnmøre Museum 

på ön Borgund och ön Valderøy med 

Skjonghellaren, en naturlig grotta 

som går långt in i berget. 

Fredagen var sista dagen före 

hemresan och samtliga deltagare 

åkte till Ytste Skotet, en f.d. fjällgård 

belägen på en hylla ovanför Storfjorden, 

för Nordisk Afton. Ålesund 

visade sig vara en mycket fin och 

sevärd stad omgiven av ett otroligt 

landskap. 

Samtal om den globala världen 

utrikesminister, men också ordförande 

i FN:s generalförsamling och 

FN:s specielle sändebud i Darfur i 

Sudan. Han hade mycket att berätta 

för samtalsledaren Sören Sommelius. 

Konsertsalen som rymmer 340 

personer var givetvis fullsatt och 

många fick inte plats. 

Arne Johansson 

På bilden ses Jan Eliasson, 

Åsa Bergström Bengtsson och 

Per Johansson, ansvariga för 

programmet och Sören Sommelius.

Personalresa till 

åland 

Föreningen Nordens kansli 

anordnade en personkonferens på 

Åland i början av september, bland 

annat med besök på det svenska 

generalkonsulatet och på den 

åländska motsvarigheten till Sveriges 

riksdag, Lagtinget. Större delen 

av personalen hade mött upp och 

det åländska sensommarvädret 

gjorde resan, som gick med färja från 

Grisslehamn, ännu trevligare. På 

kvällen åt man middag tillsammans 

med Föreningen Norden på Åland i 

Ålands Segelsällskaps vackra paviljong 

vid hamnen. Den abborre som 

bjöds kommer man minnas länge på 

kansliet. 

Nordiskt huvudstadsmöte 

Föreningen Nordens Huvudstadsmöte 

avhölls i Stockholm i augusti. 

Det var tre dagars arbete och nordisk 

gemenskap. 93 deltagare lyssnade 

på och samtalade med bl.a. Theodor 

Kallifatides, Carl Jan Granqvist, 

Bengt Göransson, Mats Hellström, 

-I takt med att antalet medlemsländer 

i EU blir fler ökar regionernas betydelse. 

Som sådan kommer Norden 

att spela en allt större roll i Europa, 

sa Nordiska rådets president Sinikka 

Bohlin, när Föreningen Nordens 

lokalavdelning i Växjö firade sitt 

70-årsjubileum för en tid sedan. Hon 

berörde i sitt anförande det nordiska 

samarbetets betydelse för att få bort 

gränshinder mellan länderna och 

förutspådde ett eventuellt framtida 

nordiskt försvarssamarbete. 

Västmanlandsdistriket arrangerade föreläsning om energi 

Tisdagen den 29 september 

föreläste professor Harry Frank, 

ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 

och dess energiutskott, 

under rubriken Klimatet ur ett 

nordiskt perspektiv, i Stadsbibliotekets 

hörsal i Västerås. I föredraget 

jämförde han energisituationen i de 

nordiska länderna och konstaterade 

att förutsättningarna är olika. All 

elproduktion i Norge är exempelvis 

förnyelsebar medan Danmarks 

Sinikka Bohlin, president i Nordiska rådet gästade Föreningen Norden Växjös 70-årsfirande. Hon flankeras 

av från vänster Gustav Stenow, som var med när föreningen bildades för 70 år sedan, och Ingvar Åkerdal, 

ordförande i 22 år till och med 2000. Foto: Rolf Wenander 

Föreningen Norden Växjö 70-årsjubilerar 

Börje Isaksson, Jan-Erik Enestam, 

Bengt Lindroth, Mats Wallenius, 

Hadar Cars, Hans Wallmark, Sinikka 

Bohlin och Ingvar Carlsson. 

förnyelsebara elproduktion är 

betydligt lägre. Finland och Sverige 

intar en mellanposition. Med detta 

som utgångspunkt och dess eventuella 

påverkan på klimatet visade 

han sedan på olika tänkbara framtida 

scenarier. Föreningarna Norden 

i Västmanland kommer under 

hösten att genomföra studiecirklar 

på temat Energi- och klimatsituationen 

i Norden. 

Ingvar Åkerdal, avdelningens ordförande 

i 22 år, berättade om avdelningens 

historia och dess förste 

ordförande, landshövding August 

Beskow. En alldeles speciell gäst för 

kvällen var Gustaf Stenow som var 

med när avdelningen startades och 

mycket väl minns dess första sammanträde. 

Rolf Wenander 

Ordförande 

Föreningen Norden i Växlö 



Alltfler krav 

på Norden i 

undervisningen 

Föreningen Nordens generalsekreterare 

Mats Wallenius kräver i en 

skrivelse till Skolverket att verket i 

sina kurs- och ämnesplaner inkluderar 

också kunskap om sambandet 

mellan de nordiska länderna och 

länderna i sig. Mats Wallenius hänvisar 

till den enkätundersökning 

som Statistiska Centralbyrån gjort 

på uppdrag av Föreningen Norden 

och som visar att kunskapen om 

grannländerna är svag. 


framhåller också att skälet 

till kravet inte bara är traditionella 

bildningsskäl utan att det redan betydande 

nordiska samarbetet kommer 

att öka i framtiden som en del i det 

europeiska samarbetet. 

Också de båda riksdagsledamöterna 

Sinikka Bohlin och Raimo 

Pärssinen (s) motionerar i riksdagen 

på samma tema. 

Rolf K Nilsson (m) motionerar 

om att det nordiska inslaget i skolundervisningen 

bör introduceras 

redan på lågstadiet och att eleverna 

efter hand bör få sådana kunskaper 

i danska och norska att de kan förstå 

lättare texter. 

Lars Wegendal och Monica 

Green, båda socialdemokrater menar 

i en riksdagsmotion att Sverige bör 

verka för en förbättrad ömsesidig 

språkförståelse i Norden via Nordiska 

ministerrådet. Det är bara är 

genom sådan organiserad nordisk 

samverkan som sker via Nordiska 

ministerrådet och Nordiska rådet 

man kan få verkningsfulla resultat 

på området, menar motionärerna. 


Vänortsmöte i Herning 

Norden i rörelse med nyckelorden 

”Vind, vatten och visioner” 

var temat för det nordiska vänortsmöte 

som hölls den 2-5 juli 2009 i 

danska kommunen Herning. Vänorter 

i kedjan är Husby i Sydslesvig, 

Siglufjördur på Island, Holmestrand 

i Norge, Vänersborg, Eidi på Färöarna, 

Arsuk på Grönland, Ålands 

landskommuner och Kangasala i 

Finland. 

Ett 70-tal gäster var samlade på 

välkomstmötet i Norvesthallen i 

Tjørring utanför Herning. Företrädare 

för de gästande föreningarna 

överlämnade bordsflaggor som gåva 

till föreningen Norden i Herning. 

Efter mötet installerades deltagarna 

hos resp. värdfamiljer. 

Fredagen den 3 juli inleddes med 

flagghissning vid Venskapsbyplatsen 

i Idunparken och”morgensang”. 

På programmet stod därefter utflykt 

till Lem och Ringkøbing som är 

Danmarks centrum för tillverkning 

av vindkraftverk. Ett annat mål för 

utfärden var Skjern å och ängar. 

Området utgörs av invallad åkermark 

kring Skjern å som rätats ut i 

samband med invallningar i början 

av 1900-talet. Ån har nu återställts 

till den slingrande å den ursprungligen 

varit. Åkrarna har delvis 

återställts till betes- och ängsmark 

och har fått ett rikt fågelliv. Vi besökte 

vidare den stora badorten Hvide 

Sande där tillfälle fanns till bad 

innan vi fortsatte på den landremsa 

som omsluter Ringkøbing fjord. 

Lördagen var anslagen till besök 

i centrala Herning. Staden har 

högklassiga konstsamlingar. Förklaringen 

ligger i textilfabrikören Aage 

Damgaards konstintresse. Redan 

på 1950-talet köpte han in konst. 

En del av verken ställdes ut i hans 

textilfabrik. När lokalerna 1977 

omvandlades till konstmuseum 

kunde staden ståta med en samling 

av rang. Kommunen har beslutat att 

bygga ännu ett nytt museum bara ett 

stenkast från det nuvarande, ritat av 

den amerikanske arkitekten Steven 

Holl. 

Hernings kommun har stora 

ambitioner på utbildningsområdet. 

Ett bevis på detta är en filial 

till Aarhus universitet för utbildning 

av högskoleingenjörer och 

civilekonomer. 

På lördagskvällen hölls den traditionella 

vänortsfesten i Vildbjerg 

Sport-och Kulturcenter. Mötet avslutades 

traditionellt på söndagen med 

en högmässa i Gullestrup kyrka 

utanför Herning. 

Eje Livén

Märkesåret 1809 – 

tribut till Finland 

på lidingö 

Föreningen Nordens Lidingöavdelning 

stod, tillsammans med 

Lidingö stad och Lidingö Hembygdsförening, 

som en av arrangörerna 

vid ett arrangemang kring Märkesåret 

1809 i Lidingö stadshus den 22 

oktober. Det välannonserade arrangemanget 

kunde genomföras med 

betydelsefullt bidrag från Kulturfonden 

för Sverige och Finland. 

Norden på 

bokmässan. 

Föreningen Norden presenterade 

sig med egen monter på årets 

bokmässa i Göteborg. Föreningens 

tema för året var Märkesåret 1809, 

och man passade också på att sälja 

Skriv till medlemssidorna! 

Föreningen Norden 

Box 12 707 

Så in i norden är Föreningen Nordens medlemssidor. Här kan du själv medverka. 


Skriv och berätta vad din lokalavdelning har gjort. Skriv kort, utrymmet är begränsat. Tfn: 08 506 113 00 

Skicka gärna med bilder. 

E-post foreningen@norden.se 

- Inför nr 4/09 behöver vi ditt material 20 oktober. Tidningen kommer ut i 18 november. 

Har du missat något ur förra årets Nordens Tidning så kan du beställa den igen från föreningens kansli. 

Du kan också beställa en mindre upplaga 20-30 ex. om du behöver den vid ett föreningsmöte eller i andra sammanhang. 

Kontakta i sådana fall. 

I nummer 4/08 skrev vi om 

-Före detta norske utrikesministern Thorvald 

Stoltenberg som ska fundera kring säkerhetspolitiska 

samarbeten på uppdrag av Nordens 

utrikesministrar 

-Klimatförändringen: Ingen vet varför eller 

vad som kommer att ske. Professor Per Holmlund 

tror att mycket som sker med klimatet 

hade skett också utan mänsklig påverkan 

-Arbetet med en bro över Fehmarn Belt är 

igång. Men ännu är det långt kvar innan 

man kan ta sig över utan båt. 

-SAS i kris. Är detta slutet på ett långt nordiskt 

samarbete? 


Märkesåret 1809 

Grönland och klimatet 

Nordisla entreprenörer 

SUzanne Brögger 



orienterade om Märkesåret 1809 

samt presenterade boken Nöd och 

lust. Hembygdsföreningens ordförande 

Magnus Anderberg gav 

en intressant inblick i signalspaningen 

från Bosön under kriget, ett 

viktigt arbete som tipsade Finland 

om ryssarnas strategiska avsikter. 

Ordföranden i Lidingöavdelningen, 

Stig Lundström, uppehöll sig vid 

det folkliga utbytet mellan länderna 

och framhöll den sverigefinska 

årets årsbok, Nöd och Lust. Sverige 

och Finland i samtid och framtid. Med 

anledning av temat samarbetade 

Föreningen Norden med projektet 

Märkesåret 1809 och Hanaholmen, 

som också hade sina montrar i direkt 

anslutning till Föreningen Norden. 

Nr3›2009 

Tidskrift från Föreningen Norden 

Matthew Henson 

Robert E. Peary 

Frederick Cook 

TEMA: -NordpoleN 100 år 

Knut Hamsun, 150 år firas i Norge. 

PRIS› 29SEK 2,5EUR 25DKK 26NOK 264ISK 

minoritetens viktiga insatser för det 

svenska välfärdsbygget. 

Professor Hans Albin Larsson 

från Högskolan i Kristianstad höll 

en synnerligen instruktiv, spirituell 

och lärorik föreläsning både om historia 

som ämne och om historia som 

forskningsfält. Han gav en pedagogisk 

bakgrund och internationell 

utblick kring händelserna 1809 

samt gjorde en glänsande exposé 

över relationerna Finland-Sverige 

under tvåhundra år. Föreläsningen 

blev mycket uppskattad. 


-Island och den ekonomiska krisen. 

-Om den nordiska pappersindustrin som 

möter konkurrens från "lågprisskogar" 

-300 år sedan Sveriges mest ödesdigra 

nederlag 

- Slaget vid Poltava och Östersjöns riviera 

- stränderna i Baltikum 


-Polaråret och upptäckten av Nordpolen 

-Om en omstridd bild av den främste finländaren 

genom tiderna fältmarksalken 

-Mannerheim och 150-årwjubileet av 

-Knut Hamsuns födelse 


kaL E n d a r I u m 

18 nov 

Cafékväll 

Cafékväll där vi med filmens hjälp lär oss allt om 

tjärbränningens svåra konst. 

Arrangör: Föreningen Norden i Karlshamn 

Plats: Föreningen Nordens kansli i Karlshamn 

Tid: 18.00 

Anmälan till kansliet tel. 0454-39490 

18 nov 

Cafékväll 

Hans-Fredrik Samuelsson, som varit projektsamordnare, 

leder en visning av Vattenborgen 

och utställningen ”The Kulonevic Collection”. I 

anslutning till visningen finns möjlighet att köpa 

kaffe, ett glas vin med mera. 

Plats: Vattenborgen, Karlskrona 

Tid: 18.00 

Pris: 50:- 

Arrangör: Föreningen Norden, Karlskrona 

19 nov 

Sigrid Undset – diktardrottningen 

Den norska journalisten Sigurd Slappgard 

skildrar i en stor biografi den engagerande och 

mångfacetterade författaren Sigrid Undset och 

hennes författarskap. Slappgard presenterar 

boken och samtalar om Undset med kritikern 

Annina Rabe. Samtalsledare: Bengt Göransson. 

Plats: ABF-huset, Sveavägen, Stockholm 

Tid: 18.00 

Arrangör: Föreningen Norden Stockholm i 

samarbete med ABF och Norges Ambassad 

20 nov 

Resa till Hässleholmsgården 

Skånejul på Hässleholmsgården. Vi får uppleva 

en äkta gammaldags skånsk julmässa med 

levande julmusik och spännande föreläsningar. 

Arrangör: Föreningen Norden Karlshamn 

Anmälan till kansliet på tel 0454-39490 

20-21 nov 

Två dagar tillsammans med Alfred Nobel 

och Selma Lagerlöf 

Seminarium om de båda storheterna Alfred 

Nobel och Selma Lagerlöf med bland andra 

Bente Erichsen, chef för Nobels Fredssenter i Oslo, 

Karin Söder, f d ordförande i Selma Lagerlöf-sällskapet, 

Nils Zandhers, medlem i Selma Lagerlöfsällskapets 

styrelse och Lisbeth Stenberg, fil dr 

och Selma Lagerlöf-forskare 

Arrangör: Selma Lagerlöf-sällskapet – 

Föreningen Norden i Västra Götalands 

län Olav Ditlev-Simonsens stiftelse och 

Voksenåsen 

Plats: Voksenåsen i Oslo 

Pris: NOK 1 500:- 

Anmälan och förfrågningar till Nils Zandhers, 

tfn 0303-163 56. 

Postadress: Blekeliden 8, 442 31 Kungälv. 


21 nov 

Julpynt så in i Norden 

Familjeevenemang med fokus på traditioner kring 

julfirandet i Norden. Detta år är ämnet julpynt 

och dekorationer kring jul. Servering. 

Plats: Krusagården, Eksjö 

Arrangör: Föreningen Norden Eksjö 

För anmälan eller frågor: Christina Bråkenhielm 

Persson tfn.: 0381-17363 eller 

e-post christina.turistsverige@telia.com 

22 nov 

Vandring 

Vandring Ämneboda, Stinestugan. Ledare: Karin 

Widerberg och Kjell Söderström. 

Plats: Finlandsinstitutet, Snickarbacken 2-4, 

Stockholm 

Plats: Samling vid City Gross i Karlshamn 

Tid: 10.00 

Arrangör: Föreningen Norden i Karlshamn 

24 nov 

Glitterscenen 

FMonika Fagerholm om den fristående fortsättningen 

på den Augustprisbelönade romanen Den 

amerikanska flickan. 

Plats: Finlandsinstitutet, Snickarbacken 2-4, 

Stockholm 

Tid: 18.30 

Pris: 40:- 

För mer info: www.finlandsinstitutet.se 

24 nov 

Nordiska designpriset 2009-10-20 

Nordiska designpriset för 2oo9 har tilldlats den 

finländske formgivaren Harri Koskinen, Vi samlas 

på museet för att under guidning se Harri 

Koskinens utställning. 

Plats: Röhska museet. Göteborg 

Tid: 17.00 

Arrangör: Föreningen Norden Mölndal 

24 nov 

Historier från Lappmarken 

Författaren Lars-Erik Larsson berättar historier 

från Västerbottens lappmark. 

Plats: Kyrkans hus i Sundsvall 

Tid: 18.30 

Arrangör: Föreningen Norden i 

Sundsvall-Timrå 

För anmälning eller frågor kontakta: Åke 

Johansson, tfn.: 060-619580 eller 

e-post rolf.ake.johansson@gmail.com 

24 nov 

Inför Advent 

Sedvanlig start på julhelgen med körsång och 

föredrag av Lennart Dahg “När riket sprack”, 

om förlusten av Funland 1809. 

Plats: St Mikaels kyrka, Ängelholm 

Tid: 19.00 

Pris: Kostnad för julsmörgås, öl/vatten, 

kaffe och kaka 100:- 

Arrangör: Föreningen Norden Ängelholm 

Anmälan: senast 20 november 

För anmälning och/eller frågor, kontakta 

Berit Westeson tfn: 0431-45 22 21 

26 nov 

Norsk soaré 

Norsk afton med sång av Gabriella Brunlid. 

Anna Larsson läser texter av norska författare. 

Plats: Storgatan 24, Tranås 

Tid: 18.00 

Pris: Cirkeldeltagare 40:-, övriga 120:- 

Arrangör: Föreningen Norden, Tranås 

26 nov 

Sång och musikkväll 

På begäran fortsätter Föreningen Norden, 

Eskilstuna med den omtyckta musikkvällen 

med allsång. 

Plats: Contrast på biblioteket 

Tid: 18.30 

Arrangör: Föreningen Norden Eskilstuna 

För anmälan eller frågor: Åke Sandberg, 

tfn.: 016- 14 83 56 eller 

e-post ake-berg@telia.com 

27-30 nov 

Biskopsinvigning I Borgå 

Uppsaladistriktet anordnar en resa till biskopsinvigningen 

i Borgå stift I Finland. Resan går 

med båt 27 november och vidare med buss dagen 

därpå till Borgå. Biskopsinvigningen äger rum 

söndagen den 29 klockan 10.00. Därefter återresa 

med hemkomst morgonen 30 november. 

För anmälan kontakta: Tuulikki 

Lehmuksela-Olsson, tfn.: 0173-100 98 eller 

e-post tuuliolsson@hotmail.com 

28 nov 

Adventskonsert 

Adventskonsert med ABC-kören och solister under 

ledning av Ann-Britt Carlsson. Hemlig gäst. 

Plats: Nässjö Allianskyrka, Södra Torget, Nässjö. 

Tid: 16.00 

Arrangör: Föreningen Norden Nässjö i samarbete 

med ABC-kören och Allianskyrkan 

För anmälan frågor: Ann-Britt Carlsson, 

tfn: 0380-12732 

2 dec 

Julen i dikt och ton 

”Julen i dikt och ton” avslutar traditionsenligt 

höstprogrammet. Sångerskan Kristina Backe har 

komponerat ett program inför advent och jul, som 

varvar med lyrik. Kvällen avslutas med sedvanlig 

julbuffé. Lotteri 

Plats: Fröjdenborgs dagcentral, Landskrona 

Tid: 19.00 

Arrangör: Föreningen Norden Landskrona

kor S o r d 

FÄRG- 

ÄMNE 

BILDAS 

MED- 

BORGER 

LIG 

RÄTTIG- 

HET 

GÖRS 

VID 

JIPPO 

RENONS 

FICK 

WILLY 

BRANDT PARTI 

RYMDE 

BILD: NORDEN 

2009/3 SID 25 

RYGGÅS- 

STUGA 

SÄNKOR 

GER 

SEMES- 

TER 

I BREV 

METALL 

MALM- 

BERG 

HÅL- 

SLAGET 

PLACE- 

RA I 

VATTEN 

ÄR 

MÅNGA 

STUGOR 

GRÄNS- 

VATTEN 

VERKS- 

CHEF 

SKYD- 

DAD 

TAR 

ETTAN 

PENN- 

SYL- 

VANIA 

MATTE- 

UPP- 

GIFT 

F Ö R 

F L TA E L R 

HULIGAN 

FORS- VILL VARA FATTIG- 

LAT TILL FÖR SIG 

CERE- 

MANS- 

HAVS SJÄLV 

MONIN S ROS P 

GÅR 

BILD: NORDENS TIDNING 

VARU- 

BJÖRN 

2009/02 SID 35 

HUS 

I 

KAN 

AV- 

MAN 

STÅND 

HUGGA G A P I S T E N 

BÖR 

STAD I 

MAN 

C A M P A T BROTT G CA 

LOGE- JÖNS- 

SNABB SKÅNE- TVÄTT- 

GREKER- 

STYRS 

Ö I 

RADE I SON, 

TÄLTAT 

SITTA 

BÖRJAN FLICKA 

HO 

NAS NR 

AV 

RIGA- 

POLTAVA PROFES- B V HÖGT 

FEM 

MOON BUKTEN Ö S E L 

SOR I TV 

FORTIS- 

AV- 

SIMO 

HUGG- 

PROVO- 

STOR- 

NA K O R T A D E F F CERA T R O N A 

VILT 

ESTERS 

F AT- Ö R H 

INGEN- 

SOM- 

JÖR 

TOLKIEN- ANDRA 

L I G 

MAR- 

KORT 

FIGUR 

TONEN 

O D I Ö S STAD P Ä R N U I D 

HAR 

LITTE- 

BUSKE 

FLOD I 

VISSA 

RÄR 

ITALIEN 

VASSA 

ARB S I V K SÅDAN S L Å T U N G O R 

FÅGEL 

PLACE- 

MATCH- 

RAS BOK 

DEL 

EFTER 

V A L S A ÄR VISS 

PÅ BIBL. S I G N U M G A M E 

KNUT 

SAGO- 

TA EN 

FIGUR 

OTYD- 

ÄR 

LÅG- 

DANS 

LÄRAR- 

LIG 

ANO- 

C T R O L L V A G LAND N L NYM 

ORGAN 

P R TRAV- I C K E N 

SLÄKT 

JUPITER- 

ÄR JU TRÄNAR- 

K L A N MÅNE I O E O N BRÖDER N O R D I N 

DOLK 

BETE 

PRESI- 

YT- 

KVÄL- 

F E R R O DENT K N I V MÅTT A R LEN A G N 

JÄRN- STÖRRE 

I 

KORT I 

KLEM- 

DENNA 

VAJA 

LEKEN 

ANDE 

Ö MED 

ORD R HO T STUND F GRÄDD- D A M GRUND D A L T ODENSE 

MÅTT 

BERG- 

MILJÖ- 

OMRÅDE 

KÖTT- 

SÄGS 

MANS 

VÄNNEN 

I NORD- 

STYCKE 

OM 

VÄRDS- 

GORE T EUROPA N O R D E N KAN VA- B I F F ANDRA F 

HUSVÄRD 

VIKT 

RA BLEK 

BRÅD- 

SAND- 

SKA 

KULLE 

M A R K U R E L L H A S T D Y 

HUVUD- 

© 

BARN- 

SIMPEL 

STADS- 

PONTUS 

KULLEN 

BLAD 

PRESS 

OST- 

ORT 

HELG- 

AFTON 

SKUM 

NEGA- 

TION 

RIDDARE 

SÅDANA KÄPP I 

STÄLLS HJULET 

ÖARMÉ 

FOLK- 

TOMT 

OAV- 

GJORT 

BLIR RÄTT 

M E D 

O S A C R 

EJ VÅR 

HEDRAS 

FRED I 

TV 

BÖR 

BESLUT 

DRYCK 

NEKTAR 

OCH 

MJÖD 

GÅR 

TILL 

KÖPEN- 

HAMN 

TIDI- 

GARE 

KOM- 

PISAR 

GENAST 

BORTA 

CITY OF 

ANGELS 

R E K R E A T I De fem vinnarna 

KO T N I S G T 

I D E N K O i Kors & Tvärs 2/09 är : 

- Mitzy Håkansson, Karlskrona 

- Ylva Dahlström, Knivsta 

- Bo Ahlner, Gamleby 

- Elsa Eliasson, Mörrum 

L Å G D N S Y S K O N E N 

Namn : 

Adress : 

MYCKET 

SÄLL- 

SYNT 

SES I 

SKIDA 

KÅRE 

DYRKAS 

VID 

TUNNEL- 

BANA 

FEMMA 

TRÅG 

MARK- 

NAD 

JÄMFÖRT 

MED 

LAGER- 

LÖFS 

GÅS 

HOLLY- 

WOOD- 

SIGNE 

KAN 

VARA 

RUM 

VIND- 

LJUD 

CHEF 

SALTO- 

MORTAL 

POST- 

LAPP 

ADLIGT 

TENNIS- 

KLUBB 

VIRKE 

FÖRE 

SKAL- 

HAR VAN- 

RIKT- 

BAGGE 

DRAR- 

NUMMER 

HEM 

ANNUL- 

LERA 

SILVER 

FÖR 

INGEN- 

JÖRER 

KORT 

KAN 

GODA 

RÅD 

VARA 

KVALS- 

TER 

© 

PONTUS 

PRESS 

VINTER- 

HELGER 

TRÄ- 

SKO- 

TRÄ 

GÖR 

NALLAR 

HUVUD- 

KLÄD- 

NAD 

GULT 

OCH 

BRUNT 

ÄR 

SIDOR- 

NA I EN 

REK- 

TANGEL 

NYA PriSer! 

Sänd krysset till: 

Föreningen Norden, Box 22 087, 104 22 Stockholm. 

Senast 1 oktober vill vi ha Din lösning. Märk 

kuvertet ”Kors & Tvärs”. Fem slumpvis utvalda 

rätta lösningar belönas med bokvinster. Välj 

nedan vilken av de tre vinstböcker Du vill ha om 

Du vinner korsordstävlingen. 

Danmark - mer än kroer 

Nordisk kust 

Natur i Nord 


medlemskapet 

medlemskapet 


Föreningen Nordens 

årsbok 2010 

Slesvig – ett gränsland 

i Norden 

Slesvig har varit ett 

av Nordens oroliga hörn 

med gränsförflyttningar 

och minoriteter på båda 

sidorna om den dansktyska 

gränsen. Men här har man lyckats 

lösa problemet genom att låta människor 

bestämma själva. Idag är Slesvig ett 

lugnt område där majoriteter och minoriteter 

på båda sidor om gränsen lever i 

fred och sämja, utan konflikter. 

Medlemspris: 250 SEK + porto. 

Ej medlem: 300 SEK + porto 

Studiehandledning: 50 SEK+porto 


årsbok 2009 

Nöd och lust – 

Sverige-Finland i samtid 

och framtid 

Relationer mellan 

Finland och Sverige 

från tiden efter andra 

världskriget och framåt 

handlar Föreningen Nordens 

årsbok 2009 om. Vi har låtit 16 

skribenter beskriva relationerna, från 

de på det politiska och ekonomiska 

planet via de idrottsliga i form av Finnkampen 

till rent personliga relationer 

rakt över Bottenviken och Ålands hav. 


Ej medlem: 400 SEK + porto 

Studiehandledning: 50 SEK+porto 

Barents – ett gränsland 

i Norden 

Barents – ett gränsland 

i Norden är namnet 

på Föreningen Nordens 

årsbok 2008. Området 

omfattar landområdet 

längs kusten mot Barents hav från 

Nordland i Norge till Uralbergen i 

Ryssland. Samarbetet omfattar fyra 

länder – Norge, Sverige, Finland och 

Ryssland. Studiehandledning finns. 

Pris: 100 SEK + porto. 

Danmark – mer än ”kroer” 

En rikt illustrerad bok 

som även är lämplig i 

skolans undervisning om 

dagens Danmark. 


Nordismen inifrån möten - 

minnen - människor 


priSSänK 

priSSänK 

Åke Landqvists bok är 

en självbiografisk skildring 

av ett kvarts sekel 

i nordisk tjänst och en 

kritisk granskning av nutiden 

och framtiden för Nordenrörelsen. 

Förord av Thorbjörn Fälldin. 

Flyttrea!!! 

Föreningen Norden byter 

lokaler och gör stor lagerrensning 

i samband med 

detta. Skynda att fynda! 

priSSänK 

En bok till Thorbjörn 

Vänbok till tidigare 

statsministern och 

Föreningen Nordenordföranden 

Thorbjörn 

Fälldin skriven av ett 

tjugotal av hans vänner 

inom olika samhällsområden där han 

varit engagerad. Boken ger en bild av 

en av vårt lands mest framträdande 

politikers mångsidighet och breda 

engagemang. 

Pris: 50 SEK+porto 

Karelen - ett gränsland i 

Norden 


priSSänK 


årsbok 2007. Karelen 

är ett av Nordens mest 

omstridda områden, delat 

mellan Finland och Ryssland. 

Gränsen rakt genom Karelen är 

inte bara en geografisk skiljelinje, utan 

avslöjar också en välfärdsklyfta. Vi har 

låtet ett antal kunniga och initierade 

skribenter på båda sidan gränsen berätta 

om det Karelen som en gång var och om 

det Karelen som är idag. 

Grönland mer än isberg 


priSSänK 


årsbok 2005. Grönland 

mer än isberg handlar om 

det moderna Grönland, 

om de människor som bor 

där och om de omständigheter 

de lever under i ett otillgängligt 

men modernt land som strävar mot 

ökad självständighet. 

priSSänK

Finland i Norden 

I oktober 1955 beslöt 

Finlands riksdag enhälligt 

att söka finländskt 

medlemskap i Nordiska 

rådet. Finland i Norden 

är en skrift som ur olika 

aspekter och med olika författare skildrar 

Finlands första femtio år i nordiska 

rådet. 


Att leva i den bästa av världar 

skildrar Nordenföreningarnas 

idéer om Norden 

och det nordiska under 

tidsperioden 1919-1933. 


Nordisk kust 

Vackra bilder och 

talande texter om folk och 

farkoster i Norden - från 

Kvarken i öster till Grönland 

i väster, från Bornholm 

i söder till Nordlandet i norr. 


Båda sidor 

priSSänK 

priSSänK 

priSSänK 

Tomas Polvalls (text 

och foto) och Henriks 

Björnssons (foto) fina bok 

om Nordens populäraste 

region, Öresundsregionen. Stränder, öar, 

städer och skogar sällan mer än två timmars 

resa från varandra porträtteras i 

boken. 


priSSänK 

Folken runt Östersjön 

Glimtar ur vår gemensamma 

historia 

”En populärhistorisk 

översikt av ett högst annorlunda 

slag. Sammantaget 

är detta en bok att glädjas åt, en bok för 

samhälls- och historieintresserade i alla 

åldrar.” Hans Albin Larsson Professor i 

historia. 


priSSänK 

Följande böcker utgår ur Föreningen 

Nordens sortiment. 

BeSTäll DeM graTIS. 

Betala bara portot 

- Fångstkultur i Västnorden 

- Nordkalottkonferansene og Nordkalottens 

framtid 

- I Sverrige 

- Svenskerne var vi halveis i krig med 

- Från fälttåg till folkfest 

- Musik i Norden 

- Iingermanland 

- Finskan – ett svenskt språk 

- 40 år för Norden 

- Nordiska rådet 50 år 

- Nordisk musikk 

- Fyra sägner från Färöarna 

- Tårnet midt i verden 

- Utsyn over norsk språkhistorie 

- Svensk-Norsk Ordliste 

- Svensk-Dansk Ordliste 

- Dansk språksnurra 

Föreningen Norden-tröjor. 


Ej medlem: 79 SEK + porto. 

Pikétröja: 49 SEK + porto. 

T-shirt: 19 SEK + porto. 

övrigt 

Manschettknappar av stål 

Utformade som Norden glober. Levereras 

i present förpackning. 

Pris: 190 SEK/par. 

Nordiskt flaggspel 

Med de åtta nordiska flaggorna i format 

32x20 cm 

Pris: 40 SEK. 

Nordenfana 

att bära vid högtidliga tillfällen. Storlek 

150x108. Med stång och förvaringspåse 

Pris: 1740 SEK + porto Utan stång 

& förvaringspåse 670 SEK + porto 

Klubbnål av matt stål 

Utformad som Norden- globen. 6 mm i 

dia meter. 

Pris: 45 SEK. 

Affischserie 

– Från fälttåg till folkfest Om de nordiska 

flaggornas historia. Med studie 

handledning. 

Pris: 75 SEK. 

Skärmutställningar 

”Rullgardins”-utställning om Föreningen 


(Lånas ut mot fraktkostnaden.) 

Bordsstandar 

I vitt konstsiden. 50 cm hög stång av 

stål. Fot i marmor. 

Pris: 250 SEK/st. 

Mugg 

Med nordiska flaggor. 

Pris: 40 SEK/st 

Vackra Nordenservetter 

Ge ditt kalas en nordisk profil. Nordenservetter 

i paket om 20 stycken. 

Pris 45:- SEK 

Gratis värvningmaterial: 

Affisch med verksamhetsidén 

Värvningsfolder med inbetalningskort 

Affisch med Norden symbol och plats att 

texta på 

Små klistermärken med Nordensymbol. 

Ark om 12 st 

Stora klistermärken med stor Nordensymbol 

9x10 cm 


Ja tack! Jag beställer 

Antal Årsböcker à SEK 

Ja tack! Jag vill bli medlem 


Slesvig – ett gränsland i Norden 

Nöd och lust 

Barents - ett gränsland i Norden 

Karelen - ett gränsland i Norden 

Grönland mer än isberg 

Danmark - mer än kroer 

Nordisk kust 

Fångstkultur i Västnorden Gratis 

Musik i Norden Gratis 

Antal Övriga böcker à SEK 

Nordkalottkonferansene og Nordkalottens 

framtid 

Gratis 

I Sverrigen Gratis 

Svenskerne var vi halveis i krig med Gratis 

Från fälttåg till folkfest Gratis 

Lingermanland Gratis 

Finskan – ett svenskt språk Gratis 

40 år för Norden Gratis 

Nordiska rådet 50 år Gratis 

Nordisk musik Gratis 

Fyra sägner från Färöarna Gratis 

Tårnet midt i verden Gratis 

Utsyn over norsk språkhistorie Gratis 

Svensk-Norsk Ordliste Gratis 

Svensk-Dansk Ordliste Gratis 

Dansk språksnurra Gratis 

En bok till Thorbjörn 

Nordismen inifrån 

Finland i Norden 

Att leva i den bästa av världar 

Båda sidor 

Folken runt Östersjön 

Antal Övrigt à SEK 

Manschettkknappar 

Nordiskt flaggspel 

Nordenfana 

Klubbnål 

Affischserie - från fälttåg 

till folkfest 

Skärmutställningar 

Bordsstandar 

Mugg med flaggor 

Nordenservetter 

Antal Gratis 

informationsmateriel 

Affisch m verksamhetsidén 

Värvningsfolder 

Affisch för textning m. 

Nordensymbol 

Små klistermärken m. 


Stora klistermärken m. 


Piketröja XS S M L XL XXL á SEK 

Sva r t 

vI tt 

T-S h i r T 

Sva r t 

Sa n d 

Namn : 

Adress : 

Jag vill bli medlem i Föreningen Norden. 

Som ny medlem betalar jag 150 SEK det 

första året och får en prenumeration på Nordens 

Tidning, rabatter och information om 

föreningens evenemang, resor, böcker, m.m. 

Skicka beställningen med: 

Summa (exkl. porto) : 

Vi skickar faktura. OBS! På grund av postens ändrade leveransvillkor måste din 

gatuadress uppges för undvikande av extra debitering om 50 kr. 

Namn : 

Adress : 

Sänd den ifyllda talongen till: Föreningen Norden 

Box 22 087, 


med A-post på billigaste sätt 

Avdelning/medlemsnummer : 

Postnummer : 

Ort : 

Jag vill bli medlem i Föreningen Nordens 

Ungdomsförbund för 95 SEKför ett år 

Jag vill ge bort Nordenmedlemskap 

Jag vill veta mer om Föreningen Norden 

Postnummer : 

Ort : 

SEK

Norden och framtidens klimat 

På www.arenanorden.org sker en daglig 

bevakning av klimatfrågan. Utgångspunkten 

är att vidga den svenska debatten 

genom att bevaka och kommentera det 

som sker kring klimatfrågan i de nordiska 

länderna och i det nordiska samarbetet. 

På Arena Norden finns det också material 

och information om studie cirklarna, 

möjlighet att prenumerera på nyhetsbrev, 

ställa frågor till en expertgrupp och att delta 

i ett debattforum. Välkommen in på 

www.arenanorden.org! 

Studiecirklar om klimatförändring, klimatpolitik 

och matens påverkan på klimatet 

Föreningen Norden har tillsammans med 

Studieförbundet Vuxenskolan och Global 

Utmaning utvecklat studiecirklarna ”Norden 

och klimatet” och ”Norden och klimatpolitiken”. 

Cirklarna är fristående från varandra och 

riktar sig till dig som är intresserad av klimat - 

frågorna och klimatpoltik, men kräver inte 

att du har några större förkunskaper. 

Norden och klimatet 

Träff 1: Global uppvärmning 

Träff 2: Nordisk uppvärmning 

Träff 3: Ny spelplan: Arktis 

Träff 4: Lokala klimatplaner 

Norden och klimatpolitiken 

Träff 1: Internationella avtal 

Träff 2: Verktyg och roller 

Träff 3: Opinionsbildning i klimatfrågan 

Träff 4: Nordisk klimatstrategi 

Dessutom kommer det att vara möjligt att 

gå e-kurser på samma teman, som med 

fördel kan genomföras mellan nordiska 

vänorter eller i andra nätverk. 

Anmälan sker via www.sv.se eller 

www.arenanorden.org. 

Vad i hela Norden ska vi äta 

egentligen? 

Förutom ovanstående cirklar an ordnas 

även en studiecirkel om matens påverkan 

på klimatet. Cirkeln kan med fördel knytas 

till ett nordiskt gästabud. 

Vad i hela Norden ska 

vi äta egentligen? 

Träff 1: Ny nordisk mat 

Träff 2: S.M.A.R.T-mat 

Träff 3: Lokal mat 

Träff 4: Säsongsbetonad mat 

Två rapporter 

om klimatet 

Ladda hem dessa rapporter på www.arenanorden.org eller 

beställ dem på Föreningen Nordens kansli 

Om du vill delta i denna studiecirkel, 

kontakta din lokala avdelning i Vuxenskolan. 

Föreningen Nordens klimatprojekt genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxen skolan och Global Utmaning. Finansiellt stöd 

har erhållits av Nordiska ministerrådet, Harald Elldins fond, Letterstedtska föreningen, Naturvårdsverket och Sveriges regering. 

För mer information om projektet Norden och framtidens klimat se www.norden.se eller www.arenanorden.org 

Alternativt kontakta Karin Valtersson på karinv@norden.se eller 08-506 113 41. 


SLESVIG 

- ett gränsland i Norden 

Föreningen Nordens årsbok 2010 handlar om det komplicerade förhållandet Schleswig/ 

Slesvig, Danmarks, men också Nordens, landgräns mot söder. Boken heter Slesvig – ett 

gränsland i Norden och den tar upp allt från den historiska bakgrunden, där Slesvig 

utvecklades till ett hertigdöme under den danska kronan, via hur grän- 

sen har flyttats, bland annat under de slesvigska krigen på 1800-talet 

till den folkomröstning som ägde rum 1920 och där folken själva fick 

bestämma vilket land de ville tillhöra. Men boken tar också upp för- 

hållandet idag, med den danska minoriteten på den tyska sidan och 

motsvarande tyska på den danska sidan. Den porträtterar människor 

tillhörande minoriteterna och den beskriver också de problem som 

Schengenavtalet har inneburit, med människo smuggling och illegal 

gränshandel. Slutligen innehåller boken också ren turist information 

där en del av alla sevärdheter som finns i Schleswig/Slesvig 

beskrivs för den som vill göra en resa. 

Beställ Föreningen Nordens årsbok 2010 

Slesvig – ett gränsland i Norden redan nu! 

Medlemspris 200:- + porto 40:- 

Köp Föreningen Nordens 

årsbok 2010 redan nu! 

Föreningen Norden | Box 22087, 104 22 Stockholm 

Tel: +46 (0)8 506 113 00. Fax: +46 (0)8 506 113 20 | e-post: foreningen@norden.se | www.norden.se 

52 | NORDENS tIDNINg Nr4 >2009

Inför Köpenhamn: - Föreningen Norden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?