Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

Nr 1 2010 | Pris 29 SEK | 25 DKK | 26 NOK | 264 ISK | 2,5 EUR 

Nordens tidning 

tema öresund 

0 år 

med bron 

Tidskrift från Föreningen Norden 

✹Tävla och vinn! 

Rivet i arkivet 

Kors & Tvärs 

En finsk kärleks– 

förklaring till Sverige 

Miljöministrarna: 

COP 5 en besvikelse 

n o r d e n s t i d n i n g n r 5 / 2 0 0 9 | 

Kristina Persson om Föreningen Nordens framtid

NORDISKA 

SKÖNHETER 

OSLO OPERAN 

Vid Oslofjordens vatten ligger denna snövita pärla i italiensk 

Carraramarmor och norsk granit. Det nya Operahuset är ett av Norges 

största kultursatsningar på fl era hundra år och vi är glada över att 

presentera ”Tannhäuser” och ”Ariadne från Naxos”. Privat visning av 

operahuset ingår. 2-3 dagar • 6/3, 12/3, 23/3, 27/3, 6/4 

LOFOTEN MED HURTIGRUTEN 

Naturen i Nordnorge har en storslagen skönhet. Ögruppen Lofoten 

visar upp pittoreska fi skebyar och vikingatida lämningar. Vi glider fram 

över Trollfjorden – den vackraste delen av Hurtigruten – på ett av den 

klassiska linjens fartyg. Resan börjar och slutar i de nordligaste delarna av 

Sverige, i midnattssolens rike. 6 dagar • 16/6, 2/7 

MIDSOMMAR I VÄRMLAND 

På midsommarafton går färden till det traditionella midsommarfi randet 

på Ransäters hembygdsgård och folklustspelet ”Värmlänningarna”. 

Under vistelsen avnjuter vi Shakespeares ”En Midsommarnattsdröm”, 

Grythyttans gästgivargård, Mårbacka, Sahlströmsgården och 

skulpturparken på Rottneros. 4 dagar • 24/6 

DEN SJUNGANDE DALEN 

Konst och musik i Hälsingland bland magnifi ka gårdar, böljande 

dalgångar och oförfalskad folklore. Musikupplevelser av världsklass bl a 

den 13 juli med Jussi Björling-sällskapets årliga konsert i Voxna 1700tals 

kyrka till minne av den store tenoren. Hälsinglands sköna natur och 

unika gårdar bjuder på sinnliga upplevelser tillsammans med ciceron 

MAJ-BRITT ANDERSSON, expert på Hälsingegårdar. 3 dagar • 11/7 

SAVONLINNA 

Operafestivalen i Savonlinna, på svenska Nyslott, har blivit ett begrepp 

inom musikvärlden med förstklassiga föreställningar av Finlands bästa 

sångare och spännande gästspel av utländska operahus. I sommar får 

vi uppleva Puccini´s ”Madame Butterfl y” och Donizetti´s ”Lucia di 

Lammermoor” samt Retretti Art Center med konst i gallerier och 

installationer i underjordiska grottor. 5 dagar • 13/7 

OPERA PÅ LÄCKÖ SLOTT 

Skira Läckö slott vid Vänern bjuder på traditionsenlig opera utomhus 

där professionella musiker presenterar. ”La gazza ladra” - ”Den tjuvaktiga 

skatan” är en av Rossinis mest laddade operor, ett slags folklustspel 

med både dramatik och komik. Resan inkluderar ett besök i 

sagoslottets berömda trädgård skapad av Simon Irvine samt 

Hällekis säteris park. 2 dagar • 23/7 

MÖTESPLATS HAVET 

STRÖMSTAD & KOSTERÖARNA 

Stilla hav, blå himmel och sol. Strömstad, en av Sveriges mest kända 

kurorter, ligger inbäddat bland klippor, sandstränder, kullerstensgator 

och gamla trähus. De natursköna Kosteröarna där Kosters fyrar på 

Högen reser sig på Nordkoster. Vi besöker Norges 

Fredrikstens fästning, för oss mest känt genom 

Karl XII:s fälttåg och död 1718. 

3 dagar • 13/8 

Tel 08-660 18 00 www.favoritresor.se 

| n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 

RESOR 

FÖR 

SJÄLEN. 

BESTÄLL BES ES TÄ TÄL Ä L 

FAVORITRESORS 

KATALOG 2010! 

Välkommen att delta i en intensivkurs i finska för nybörjare eller längre 

hunna och upplev den finländska sommaren i skärgårdsmiljö! Hanaholmskursen 

är en klassiker som förutom språkundervisningen bjuder på ett 

gediget kulturprogram. 

Grund- och fortsättningskurser 31.7–7.8.2010 

Sommarfinska på Hanaholmen 

En kurs i finska språket och Finlands kultur för nordbor på 

Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, Esbo. 

Grundkursen kräver inga tidigare språkfärdigheter i finska. I år ordnar vi två 

fortsättningskurser! De förutsätter att man har gått Hanaholmens grundkurs 

eller fortsättningskurs eller att man har motsvarande kunskaper. 

Kursavgift: 750 euro / 390 euro (studerande och lärare) 

Anmälan senast 7 maj. 

 

helpension och övernattning på Hanaholmens 

trivsamma kulturhotell vid havet 

Kursavgift utan logi 500 euro. Närmare information om kurserna ges av 

 

 

 

 

 

www.hanaholmen.fi 

Skänk en gåva via www.redcross.se 

www.nifin.helsinki.fi 

Orkaner, översvämningar 

och 

jordbävningar. 

Hjälpbehoven i världen är enorma 

och med ditt stöd kan vi rädda liv. 

Ge ditt stöd via Röda Korsets PlusGiro 900 800-4, 

märk talongen ”Världens katastrofer” 

SMS:a AKUT till 72 900 så skänker du 50 kronor

Till kamp mot 

särskrivningar! 

eder redaktör besökte Köpenhamn i början av 

december. Klimatet var dåligt både utomhus och 

inne i de stora salarna. ”Vädret går inte att göra 

något åt”, heter det i ett gammalt talesätt. Det 

verkar mer sant nu än någonsin. Nu var det inte 

det jag tänkte skriva om för om detta kan ni läsa 

utförligt i detta nummer av Nordens Tidning. 

Men när jag var där föll mina kritiska ögon på en 

rubrik i en av de lokala sydsvenska tidningarna. 

Artikeln handlade om Öresundsregionen, eller 

Öresunds regionen, som det stod i rubriken. 

när han ser sådant reser sig håren i nacken på 

eder redaktör. Dessa särskrivningar! Bara för 

att engelskan skiljer orden behöver väl inte vi i 

Norden på ett så förvirrat sätt sära på de annars 

sammansatta orden i våra språk?! Det försvårar 

läsandet och leder till missförstånd. Undertecknad 

redaktör hade kanske lämnat detta därhän 

med en missnöjd suck om det inte varit för att 

han bara några dagar senare, mitt i julhandeln, 

i en godisaffär möttes av en liten skylt: ”Skum 

tomte 5 kronor.” Vad är det för tomte? Snor han 

åt sig klapparna själv, eller..?! Och när raseriet 

börjar skumma hos eder undertecknad erinrar 

han sig ett annat tillfälle, på den tiden det infördes 

rökförbud på restauranger och han besökte 

ett dylikt näringsställe och möttes av skylten 

”Rök fritt”. Man tar sig åt huvudet! Här införs 

lag mot rökning på krogar men på denna lokal 

är det tydligen bara att bolma på!! Låt oss slippa 

dessa språkmissfoster av typ ”lång hårig sjuk sköterska”!! 

Våra vackra nordiska språk är värda mer 

än så. 

jo, det var så sant! I detta nummer kan ni också 

läsa en intressant artikel om just Öresundsregionen 

tio år efter brons tillkomst. Det var ju det jag 

skulle komma fram till! 

Nordens tidning ges ut av 

Föreningen norden sedan 

1943. Upplagan är 15 500 och 

går till föreningensmedlemmar 

samt till 

prenumeranter 

i sverige och 

övriga norden. 

Redaktörń 

Prenumeration 

4 nr/år. sverige 100 sek, 

övriga norden 130 sek, övriga 

världen 150 sek. Betalas på 

Pg 28 44-9. ”Prenumeration 

nordens tidning” anges på 

talongen. 

Ansvarig utgivare 

Mats Wallenius 

Chefredaktör 

torsten Hallberg 

inneH å ll 

6 

12 

34 

Adress 

Föreningen norden 

Box 22 87 

104 22 stockholm 

Telefon 

+46 (0)8 50 61 13 00 

Fax +46 (0)8 50 61 13 20 

E-post torsten@norden.se 

www.norden.se. 

Annonser 

Advertise 

Tel +46 (0)8 22 44 80 

www.advertise.se 

6. Tema Öresund 

Öresundsbron – den första fasta 

förbindelsen över Öresund – fyller tio år 

i år. och ett resultat av brons tillkomst 

är en framväxande mäktig och folkrik 

dansk-svensk region. 

12. Åland och EU 

okej då! efter stor tvekan och mycken 

vånda sa ålands parlament, lagtinget, 

ja till eUs lissabon-fördrag. Men utan 

att få igenom sina viktigaste krav. 

18. Besvikna ministrar 

en besvikelse. så kan man sammanfatta 

de nordiska miljöministrarnas reaktioner 

efter miljökonferensen Cop 15. Fyra 

ministrar svarar på nordens tidnings 

frågor. 

34. Kärlek till Sverige 

den finske succéförfattaren Miika nousiainen 

hyllart det svenska folkhemmet 

och jantelagen – men hans sverigekärlek 

började som en protest mot pappa. 

40. Medlemssidorna 

Jubilerande föreningar, nordiska Bokveckan, 

studieresa ipå nordkalotten, de 

unga tar över nordjobb – och mycket 

mer. 

OMSLAGSBILD: PIERRE MENS 

Produktion/grafisk form 

Mediabolaget/nils Wennberg 

Tel +46 (0)8 556 963 10 

www.mediabolaget.nu 

Tryck 

sörmlands grafiska 

www.sormlandsgrafiska.se 

n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 |

LEDAREN 

Meningsfull 

verksamhet 

Föreningen Norden blev 90 år förra året. I början 

av 1900-talet konstaterade män i etablissemanget 

(ja, det var män) att samarbete över 

de nordiska gränserna skulle kunna gynna 

samhällsutvecklingen och skapa bättre förutsättningar 

för nordborna. Man bildade Föreningen Norden som 

skulle bli instrumentet för det. Det intressanta var att 

man bildade en riksorganisation och kallade den förening. 

Föreningen Norden, som vi idag kallar folkrörelse, 

växte inte fram utifrån lokal och regional verksamhet 

även om det ganska omgående tillkom verksamhet runtom 

i landet liksom i Danmark och Norge där föreningar 

startade samtidigt. 

Intresset var starkt i början och vid tiden efter andra 

världskriget växte engagemanget ytterligare. Däremellan 

kan man säga att föreningen levt ett lugnare liv men 

dock inte fört en tynande tillvaro. Nu går föreningen in i 

ett nytt årtionde. Hur ser framtiden ut? Det nordiska är 

självklart för de flesta idag och man behöver inte tillhöra 

en förening för att arbeta nordiskt. Vardagsnordismen är 

naturlig framför allt i gränsområdena och många branscher 

har också sin egen nordiska samarbetsorganisation. 


får man svära i kyrkan? Ja, ibland kan man behöva säga 

det man inte får för att få igång det meningsfulla samtalet, 

det samtal som på djupet gör att man prövar vad man 

håller på med. Så jag frågar: Finns Föreningen Norden 

om tio år och kan fira en värdig hundraårsdag? Jag tänker 

tanken varje gång jag får höra att någon trotjänare 

inte orkar längre. Föreningslivet är ansträngande, många 

litar på att de som dragit lasset ska fortsätta med det. De 

ideella kämparna är duktiga tills krafterna plötsligt tar 

slut. Inte sällan händer det att lokalavdelningar läggs ner 

för att flera funktionärer samtidigt tappar kraften. Hur 

kan det bli så? Är föreningslivet en omöjlighet idag? Vi 

lever i en tid när de privata behoven går före de kollektiva 

och man söker tillfredsställelse för stunden. 

nej, föreningslivet är inte en omöjlighet, är mitt svar. 

Det är en möjlig väg till utveckling och meningsfull 

verksamhet som gynnar många. Om man bara får möjlighet 

att upptäcka det. Föreningslivet bygger på kontinuitet, 

men det innebär inte enbart förvaltande av det 

gamla och invanda. Om inte nya influenser och utvecklande 

av nya tankar och idéer får utrymme kommer 

verksamheten definitivt att tyna bort. Det finns dock 

ingen patentlösning. I varje lokalavdelning, hos varje 

funktionär och medlem ligger ansvaret för innehållet i 

verksamheten. I demokratisk anda ska såväl gamla som 

nya medlemmar få utlopp för sitt engagemang. Demokrati 

är obekvämt! Det innebär ständig förändring, man 

är tvungen att ändra sitt eget arbetssätt men det öppnar 

för nya infallsvinklar och arbetsformer som kanske visar 

sig vara bättre. Det är i möten mellan människor av 

olika slag och över generationsgränser som utveckling 

kan ske. Och för att föreningslivet i alla dess delar ska 

blomstra är det inte oviktigt med samhällets stöd! 

förändring är inget självändamål, men att våga lämna 

något som inte längre är meningsfullt för mer givande 

verksamhet är klokt. Det handlar också om att lägga 

resurser på rätt ställe så att även förtroendevalda orkar 

med mer än att bara genomföra aktiviteterna. Att informera 

om verksamheten och entusiasmera andra är något 

av det viktigaste för varje föreningsföreträdare, att tro 

på det man gör och låta andra få vara en del av det. Att 

också med nyfikenhet använda sig av den nya tidens datateknik 

öppnar för nya kontakter och möjligheter. 

Föreningen Norden centralt gör några förändringar 

under innevarande år. Kansliet har flyttat från Hantverkargatan 

33 till nummer 29 där vi hyr in oss hos Länsstyrelsen. 

En ny hemsida, www.norden.se, har sjösatts 

och mitt bland flyttkartongerna ska vi försöka få den att 

fungera för alla berörda. Föreningens generalsekreterare 

Mats Wallenius kommer under 2010 att på heltid ägna 

sig åt de bilaterala fondernas verksamhet och undertecknad 

går in som ställföreträdande generalsekreterare. En 

arbetsgrupp ser över innehållet i föreningens nuvarande 

verksamhet och struktur och utarbetar förslag till framtida 

inriktning. I juni kommer föreningens fullmäktigemöte 

att diskutera dessa frågor, diskutera och samtala 

om hur framtiden ska se ut i föreningen. 

under 2010 vill föreningen uppmana lokalavdelningar 

och distrikt till aktiviteter kring fyra huvudpunkter: 

Nordiskt gästabud kring den 23 mars (Nordens dag), 

Europadagen den 9 maj, Europeiska språkdagen 

den 26 september och Nordiska biblioteksveckan 

Kura skymning i november. Norden 

har alltid varit en region i Europa och det 

kan synliggöras genom aktiviteter under 

Europadagen och Europeiska språkdagen. 

Människors behov av gemenskap 

är stark, känslan av att höra till och finnas 

i begripliga sammanhang är något 

fundamentalt för de flesta. Föreningen 

Nordens främsta uppgift är att formulera 

och förmedla till andra varför det 

är viktigt att engagera sig nordiskt och 

vad samarbete innebär inom och över 

Nordens gränser. 

Låt oss göra 2010 till ett gott år 

för Norden och världen! 

Britta Nygård 

Stf generalsekreterare 

Föreningen Norden i Sverige

Märkesåret, 

flipp eller flopp? 

Ett av de största gemensamma projekten 

mellan två nordiska länder 

som gjorts på senare år genomfördes 

2009: Märkesåret 1809. Det var inget 

jubileum, det var alla inblandade överens 

om. Ett sådant firar man ju, men att fira 

att Sverige förlorade kriget mot Ryssland 

vore kanske väl magstarkt. Därför talade 

man om en markering med syftet att 

stärka samhörigheten mellan Sverige och 

Finland. 

Märkesåret öppnades vid en högtidlig 

ceremoni i riksdagen i januari förra året 

med deltagande av bland andra Kungen 

och Drottningen samt Finlands president 

Tarja Halonen. Sedan följde en rad evenemang 

under hela året. 

Intressantast var kanske många lokala 

och folkliga evenemang, där man tog vara 

på den samhörighet med grannlandet i 

öster som redan fanns där. I Västerbotten 

spelade man t ex upp de fältslag som stod 

på svensk mark under ryska kriget 1809. 

Västanå teater i Sunne bjöd på en uppmärksammad 

uppsättning av det finska 

nationaleposet Kalevala. 

Men allt detta i all ära – frågan är om 

engagemanget verkligen leder till det de 

båda regeringarna syftade till, nämligen 

stärkt samhörighet mellan länderna eller 

om det faller platt till marken när projektet 

är till ända. 

Kanske är det som Pär Stenbäck, tidigare 

finsk minister, partiledare för 

Svenska folkpartiet och dessutom generalsekreterare 

för Nordiska ministerrådet, 

skriver om märkesåret i utmärkta Nordisk 

Tidskrifts senaste nummer (4/09) 

om jubilarerna under jubileer. Jodå, också 

Märkesåret 1809 är ett jubileum vad än 

dess initiativtagare säger. Ett jubileum 

är nämligen, enligt uppslagsverken, ”då 

man firar att det gått en viss tid, oftast 

ett visst antal år, sedan något hände”. Pär 

Stenbäck skriver att ”under jubileer glider 

jubilarerna gärna över och förbi de känsliga 

aspekterna och glömmer den ärliga 

analysen, den som skapar den hållbara 

grunden för framtiden”. Han konstaterar 

vidare att en ny generation har tagit över 

och att ”varken Fredrik Reinfeldt eller 

Mona Sahlin har veterligen någon stark 

personlig relation till Finland”. 

Sett ur det perspektivet måste man 

ända se projektet som lovvärt. Kanske 

kan våra politiker lära sig något av det 

folkliga engagemang som utmärkte 

Märkesåret 1809. 

Per Unckel: 

En framgång 

Stockholms landshövding, 

Per Unckel, deltog i den ex- 

ekutivkommitté som skulle 

genomföra märkesårspro- 

jektet. Här ger han sin syn 

på Märkesåret 1809. 

Våra regeringar började tillsammans 

att planera för flera år 

sedan. Det har inte handlat 

om att fira ett jubileum, utan mer 

en utgångspunkt dels för att minnas 

vår historia, men också ett försök att 

utnyttja den historiska kunskapen för 

att se om Sverige och Finland kunde 

närma sig varandra ännu mer. Det var 

både ett historiskt perspektiv och ett 

framtidsperspektiv och båda perspektiven 

var lika viktiga, berättar han. 

Vilka var de viktigaste hållpunkterna 

under Märkesåret 1809? 

– Allt det som arrangerades ute i landet, 

de lokala och folkliga aktiviteterna 

som var både spännande och överraskande. 

De var löftesrika eftersom de visade 

på att det svensk-finska sambandet 

har en djupare folklig förankring än vad 

många möjligen trodde. 

Hann du själv besöka evenemangen? 

– Tyvärr alldeles för få. Vi konstaterade 

på ett tidigt stadium att vi hade 

tappat kontrollen över allt som inträffade, 

och det var det yttersta beviset på 

de initiativ som var folkligt förankrade 

och därmed särskilt värdefulla. 

Vilken betydelse för allt detta folkliga som 

Drottning Silvia, president 

Tarja Halonen och kung Carl 

XVI Gustaf tillsammans under 

öppningen av Märkesåret 1809. 

drog igång hade de engagemang som genomfördes 

från centralt håll, som du och 

exekutivkommittén stod bakom? 

– De centrala engagemangen, både 

från organisationers och från regeringens 

sida hade en katalysatoreffekt, men 

det ska inte undanskymma det värdefulla 

arbete som gjordes av frivilligkrafterna. 

Något evenemang som du är speciellt imponerad 

av? 

– Särskilt förtjänar att nämnas alla 

de som bestämde sig för att återuppliva 

historien, Oravais i Finland, Sävar 

och Ratan i Västerbotten och Gärdet i 

Stockholm. De hade en inlevelse som 

var mycket djup. 

Blev Märkesåret 1809 ett lyckat projekt? 

– Kanske mer lyckat än de flesta av 

oss trodde det skulle bli, både när det 

gäller de centrala markeringarna med 

regering och statschef och alla som var 

inblandade och när det gäller det stora 

folkliga engagemanget. Det lägger en 

mycket god grund för det vi hoppas ska 

bli det bestående resultatet, nämligen att 

länderna kommer närmare varandra. 

Hur kan man följa upp Märkesåret? 

– Märkesåret är formellt slut, men 

under det kommande året arrangeras 

en rad organiserade och systematiska 

uppföljningsakter. Man ska t ex säkerställa 

att unga akademiker, politiker och 

näringslivsföreträdare får bättre kontakt 

med varandra. Vi kommer bland annat 

att inbjuda till en forskningskonferens 

i Sverige i höst. Vi håller på med ett 

uppföljningsarbete kring språkfrågorna 

tillsammans med de sverige-finska skolorna 

under tre år. ■ 


tema ÖReSUND 

Bild: JaN Kofod WiNther 

Efter 100 år gick 

■ ■ ■ Genom hela den skandinaviska historien har Öresund varit 

ett omstritt område. Idag har det förvandlats till Öresundsregionen. 

Politikerna talar entusiastiskt om hur en mäktig och folkrik dansksvensk 

region växer fram. Inte minst i år då den viktigaste länken 

firar 10-årsjubileum. TexTer: Sture NäSluNd 

| n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0

drömmen 

i uppfyllelse 

För tio år sedan gick en dröm i uppfyllelse. 

Efter fem års arbete och 20 

miljarder kronor öppnades den 1 

juli år 2000 den fasta förbindelsen mellan 

Malmö och Köpenhamn. 

När den kombinerade bron och tunneln 

för tåg- och biltrafik stod klar var 

det efter mer än 100 års diskuterande, 

planerande, grälande, fantiserande som 

drömmen om att binda samman Själland 

och Skåne gick i uppfyllelse. Miljöorganisationer 

hade demonstrerat och protesterat. 

I den svenska regeringen avgick 

Olof Johansson i protest mot beslutet att 

bygga. 

Den fasta förbindelsen blev också 

startskottet för att på allvar sammanfoga 

danska Själland och svenska Skåne till en 

enhet, till Öresundsregionen. Politikerna, 

speciellt de skånska, talade entusiastiskt 

om projektet. Öresund, denna gamla 

stridspunkt i skandinavisk historia, skulle 

utvecklas till ett kraftfullt område till 

nytta för, ja, allting. 

hittills har politikerna i ganska stor utsträckning 

fått rätt. Under de tio första 

åren har tusentals skåningar, mest unga, 

fått arbete på den danska sidan. Och 

tusentals danskar har flyttat från den 

besvärliga bostadsmarknaden i Köpenhamnsområdet 

till bättre och billigare 

bostäder i Malmö. Samarbete mellan 

universiteten och forskningsinstitutioner 

har börjat utvecklas. Man kan redan 

märka en viss sammansmältning till en 

gemensam arbetsmarknad, en gemensam 

bostadsmarknad. Men också en viss ensidighet 

finns. Arbetslösa skånska ungdomar 

har fyllt danska behov av arbetskraft, 

och billigare lägenheter i Malmö har löst 

en del av Köpenhamns bostadsproblem. 

arbetet med att skapa en Öresundsregion 

är också känsligt för de ekonomiska 

konjunkturerna. Det visar den senaste 

ekonomiska krisen. När det år 2008 var 

nära 6 000 svenskar som började arbeta i 

Danmark var det förra året till och med 

november mindre än 3 000, alltså en 

halvering. 

Integrationen har underlättats av att 

den svenska kronan är svag i förhållande 

till den danska. Aldrig tidigare i modern 

tid har danska språket hörts så ofta som 

nu på Malmös gator och skånska butiksägare 

gnuggar händerna över alla danska 

köpstarka kunder. 

utvecklingen har varit så positiv att de 

som spekulerar om framtiden tror att 

förbindelsen mellan Malmö och Köpenhamn 

snart inte räcker till – det behövs 

fler broar för att klara framtidens behov. 

Säger man. Men samtidigt har framgången 

skavanker som väcker irritation 

och ilska i vardagen. Öresundstågen som 

är av vital betydelse för regionen dras ofta 

med förseningar, trasiga vagnar och andra 

problem som förrycker tidtabellerna. 

men en sammanhållen region är inte bara 

näringsliv, bostäder och arbete. Skillnader 

i politiska och kulturella värderingar 

spelar också roll, även om det ännu inte 

hörs särskilt mycket i debatten om regionen. 

Tydligast märks det i frågan om 

synen på invandrare och flyktingar. Sedan 

flera år har öppet främlingsfientliga 

Dansk folkeparti en maktfull position i 

dansk rikspolitik. Något motsvarande 

finns inte i Sverige, ännu. Men av opini- 

tema ÖReSUND 

onsmätningar att döma tycks det finnas 

en risk att vi får det. 

samtidigt som Öresundsförbindelsen 

är redo för tioårsjubileum blir ett annat 

stort projekt klart. Det är Citytunneln 

som sträcker sig under en stor del 

av Malmö och som ansluts till järnvägen 

över bron. Den öppnas för trafik i början 

av december i år och ska förkorta restiden 

men även lösa de trängselproblem 

som järnvägen har i Malmöområdet. 

Tunneln har kostat tio miljarder kronor 

att bygga och blir en viktig del i den 

nya infrastruktur som krävs för att regionen 

ska utvecklas på det sätt som politikerna 

hoppas. 

en fyra km lång tunnel, en lika lång 

konstgjord ö, Peberholm, och en nära 

åtta km lång bro bildar tillsammans 

Öresundsförbindelsen. Trafiken har ökat 

varje år och idag reser omkring 70 000 

människor över bron varje dag, med tåg 

eller bil. Till detta kommer också färjeförbindelsen 

mellan Helsingborg och 

Helsingör. En stor del av lastbilstrafiken 

tar den vägen över Sundet. 

tioårsjubileet för denna framgångssaga 

ska firas med olika arrangemang 

under året. Det blir bland annat cykellopp, 

regattor, matfestival och konstutställningar. 

I jubiléet ingår också det s k 

Broloppet den 12 juni, en halvmara som 

lockat 30 000 deltagare till start. Fler får 

inte plats, det var fulltecknat redan i december 

förra året. Så politikerna tycks 

ha fått fotfolket med sig i sin strävan att 

skapa en superregion vid Sundets stränder. 

➤ 


tema ÖReSUND 

Öresundsregionens tio första 

år har präglats av en stark 

ökning av kontakterna över 

riksgränsen, kraftigt ökad 

arbetspendling, ingen hög- 

ljudd kritik av regionstänkan- 

det eller av själva den fasta 

förbindelsen mellan Malmö 

och Köpenhamn. 

Den minnesgode minns nog den häftiga 

debatten för och emot bron på 1980- och 

90-talet. Men hur blir framtiden? 

Anders Olshov i Malmö är chef för 

Øresundsinstituttet, en organisation som 

analyserar näringslivet, politiken och 

samhällsutvecklingen i regionen. Anders 

Olshov har ett svar på framtidsfrågan. 

Hur ser Öresundsregionen ut om 50 år? 

– Då har Skåne och Själland blivit en 

region med omkring fyra miljoner invånare. 

Det är en ökning med en miljon 

jämfört med dagens befolkning. Den 

uppluckring av nationsgränsen i Öresund 

som vi redan ser tecken på har fortsatt. 

Köpenhamn kommer inte att vara 

lika danskt och Malmö inte lika svenskt 

som idag. Städerna har smält samman till 

en multietnisk storstad, en början till en 

skandinavisk metropol som drar till sig 

även norrmän och finländare. Över Öresund 

finns inte bara bron och tunneln 

mellan Malmö och Köpenhamn utan 

kanske tre fasta förbindelser. 

Vilka negativa effekter kan en fortsatt utveckling 

av regionen få? 

– Det blir ökad trängsel i trafiken, 

trångt på både tåg och vägar, säger Anders 

Olshov. 

– När fler danskar flyttar till Skåne, 

framför allt till Malmö, ökar trångboddheten 

där. Det kan leda till att svaga grupper 

kommer i kläm. Det är inte så att alla 

blir vinnare. Köpenhamnare söker sig till 

Malmö eftersom bostäderna är billigare 

där. Samtidigt hamnar malmöborna i en 

storstad med högre boendekostnader än 

de tidigare varit vana vid. 

Anders Olshov tror också att regionens 

utveckling innebär att det sker en 

uttunning i Skånes och Själlands ytter- 


”Framtiden? Då 

har Skåne vuxit 

ihop med Själland” 

områden men att det kan motverkas av 

att det blir billigare, lugnare och grönare 

att bo där än i själva metropolen. Och 

många vill ju bo så. 

Om nu Malmö-Köpenhamns attraktionskraft 

ökar så kraftigt, vad ska framtidens 

människor arbeta med där? 

– Eftersom det blir dyrt att bo i den 

tänkta metropolen är det folk med de 

högsta lönerna som söker sig dit. Till exempel 

de som arbetar inom finans- eller 

fastighetsmarknaden, läkemedelsindustrin, 

i den nya kommande teknologin 

inom IT. Kommunikation i alla former 

blir en viktig del i det framtida storstadsområdet. 

Förbindelserna med omvärlden 

blir avgörande för det kunskapssamhälle 

som växer fram i regionen. 

framväxten av ett avancerat kunskapssamhälle 

kan redan märkas. På bägge 

sidor av Sundet finns avancerad läke- 

medelsindustri, man talar om ett Medicon 

Valley. IT-forskningen har redan ett 

starkt fäste främst i Lund och det mycket 

stora projektet ESS – European Spallation 

Source - byggs enligt planerna snart 

där. ESS är en forskningsanläggning där 

man med hjälp av neutroner undersöker 

hur material är uppbyggda. Anläggningen 

kostar 13 miljarder kronor och 

kommer att dra till sig forskare från hela 

världen. 

I detta perspektiv kommer Öresundsregionen 

om 50 år, med Anders Olshovs 

ord, att i sitt centrum ha ”Malmö-Lund- 

Köpenhamn som en binationell och 

multietnisk storstad ”. 

de nationella gränserna löses upp. Och 

i regionen kommer det att bo en miljon 

människor mer än idag. Då kan det behövas 

tre fasta förbindelser över Sundet 

som Olshov siar om. Det är trångt på 

Öresundstågen redan idag. 

Bild: Sture NäSluNd

– Det var som att släppa ut 

anden ur flaskan! Allt som låg 

och väntade vällde fram och 

det blev en väldigt kraftfull 

satsning både på människor- 

nas resande, men också på 

företagen, högskolornas och 

sjukvårdens samverkan. Det 

kom väldigt mycket på en 

gång. 

Det är Christina Husmark Pehrsson, 

moderat minister för samordning av 

nordiskt samarbete i den svenska regeringen, 

som säger detta om effekten av att 

Öresundsförbindelsen öppnades för tio 

år sedan. 

– Jag åkte för en tid sedan med tåget 

från Köpenhamn till Malmö och såg 

då alla människor på väg hem från sina 

jobb. För dem var det som att sätta sig på 

ett pendeltåg från vilken stad som helst. 

För alla som använder regionen som sin 

arbetsplats blir det nog mer naturligt för 

varje dag. Förr var det väl så att man reste 

till Danmark, nu åker man till jobbet. 

arbetspendlarna är den grupp som oftast 

kommer i kontakt med de gränshinder 

som fortfarande finns, både för enskilda 

människor och företag som vill verka 

på andra sidan gränsen men bo kvar i 

sitt hemland. Nordiska rådet har sedan 

ett par år ett särskilt Gränshinderforum 

som leds av den finländske politikern Ole 

Norrback. Han anser att verkligheten är 

en helt annat än den allmänna retoriken 

om att det är problemfritt att röra sig i 

Norden. 

– Visserligen går det bättre nu än tidigare, 

men det är inte bra ännu. De svar 

som Gränshinderforum får från myndigheterna 

är alltför ofta runda, undanglidande 

eller direkt avvisande. 

– Det känns mycket frustrerande, speciellt 

som vi kunnat notera att myndigheternas 

svar ofta baserar sig på okunnighet, 

dock mer sällan på ovilja. 

Husmark Pehrsson säger om gränshindren: 

– Jag vill poängtera att den nuvarande 

svenska regeringen hittills har löst 26 

olika gränshinder. Vi ger dessutom två 

miljoner till de gränsregionala informationskontoren. 

Men det finns fortfarande 

flaskhalsar och det är inte säkert att vi 

snart kan få bukt med dem. Det handlar 

om socialförsäkringar och skatter. 

– Jag är positivt otålig. Jag vill att det ska 

hända mer. Och jag kommer därför att i 

samtal med statsministern upplysa honom 

om problemen och påpeka att vi måste ta 

hand om rapporterna från Gränshinderforum 

på ett bra och riktigt sätt. 

Är det politikerna eller tjänstemännen som 

inte gör vad de ska? 

– Vi får väl ta på oss skulden allihop. 

Men det finns en lösning. Jag har till exempel 

föreslagit de nordiska samarbetsministrarna 

att vi ska ha gränshinderfrågorna 

på dagordningen vid varje möte. Så 

blir det. 

– Det finns väldigt många onödiga 

gränshinder som är ganska lätta att få 

bukt med, men det finns också några som 

tema ÖReSUND 

”Gränshindrens 

lösning måste 

upp på varje möte” 

är stora och svåra och några som vi aldrig 

kommer att lösa. 

Har Sverige som stat nytta av en stor stark 

region vid Öresund? 

– Det anser jag. Nationerna vinner 

på starka regioner och tar vi tillvara den 

kraft vi har i norra Europa, de nordiska 

länderna med dess regioner så blir vi väldigt 

starka tillsammans. 

för tio år sedan sprang tiotusentals människor 

en halvmara över Öresundsbron i 

samband med att den öppnades för trafik. 

En av dem som då sprang var Christina 

Husmark Pehrsson. I år genomförs ett 

liknande Brolopp. Men Husmark Pehrsson 

kommer inte att återfinnas bland de 

30 000 deltagarna. Hon har inte haft tid 

att träna. Men hon deltar förmodligen 

på annat sätt i den nya regionens tioårsfirande. 

➤ 

Bild: MagNuS fröderberg/NordeN.org 


tema ÖReSUND 

Bild: Sture NäSluNd 

– Jag har fått upp ögonen för 

Malmös kvaliteter. Det hade 

jag inte tidigare. Jag har väl 

varit i Malmö två, tre gånger 

i mitt liv, det är egentligen 

ganska otroligt, jag bor ju 

bara tio km därifrån. Senast 

jag var där gick jag runt i 

centrum. Så attraktivt! Och så 

fyllt med danskar! Jag kände 

mig hemma. 

Orden är Bertel Haarders, välkänd dansk 

politiker i borgerliga partiet Venstre, undervisningsminister 

och nordisk samarbetsminister. 

Under 2010 dessutom en 

extra viktig politiker i det nordiska samarbetet 

eftersom Danmark är ordförande 

i Nordiska ministerrådet. 

När Öresundsförbindelsen öppnades 

för tio år sedan cyklade Haarder över 

bron i samband med det stora Broloppet. 

Han hoppas att det ska vara möjligt även 

i årets Brolopp. 

Öresundsregionen och därmed den 

fasta förbindelsen kommer också att 

spela en roll i det danska ordförande- 

10 | n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 

skapet även om globaliseringens alla 

aspekter står i centrum får borttagandet 

av gränshinder, stora som små, en stor 

plats på dagordningen. Gränshindren 

som försvårar för människor och företag 

att arbeta och verka över de nordiska 

gränserna har i flera år sysselsatt nordiska 

politiker, men hittills har det gått trögt 

och det finns ett utbrett missnöje med 

att mer inte har gjorts. När det gäller 

den dansk-svenska Öresundsregionen 

är det främst gränshinder som rör skattefrågor, 

arbetslöshetskassor och socialförsäkringssystem 

som dominerat eftersom 

antalet arbetspendlare över gränsen 

närmast exploderat sedan bron öppnades 

för trafik. 

Men även små gränshinder kan väcka 

undran. Bertil Haarder nämner ett: 

– En norsk präst får inte predika i 

Danmark eftersom danskarna inte er- 

Tusentals arbetspendlar mellan de båda länderna trots att vissa gränshinder kan ställa till 

problem. 

”Jag känner m 

Venstres BerteL HAArder gLÄds 

ÖVer en FUngerAnde region 

känner den norska prästutbildningen. 

Varför? Den norska prästutbildningen 

är missionerande, det är inte den danska, 

enligt Haarder. 

För att lättare kunna avskaffa besvärande 

hinder för nordbor som arbetar över 

gränserna och, lika viktigt, se till att inte 

nya gränshinder skapas, har de nordiska 

samarbetsministrarna beslutat att göra 

sina ministerkolleger uppmärksamma 

på att det inte uppstår nya gränshinder i 

samband med att nya lagar skrivs. 

– I den frågan backas jag upp av den 

danske statsministern, säger Haarder. 

Just statsministrarna har förts fram 

för att de med sin politiska auktoritet 

ska öka takten i arbetet med att avveckla 

gränshinder. Och det gäller inte 

bara Öresundsregionen. Samma problem 

finns till exempel vid den svensk-norska 

gränsen och i området vid Haparanda 

och Torneå. 

Vad kan statsministrarna göra som fackministrarna 

hittills inte lyckats med? 

– Om statsministrarna säger till sina 

hälsovårdsministrar att ta bort alla hinder 

för sjukvårdspersonal som vill arbeta över 

gränserna så ska ministrarna ”leverera”, 

säger Haarder. Det här är en fråga som 

står på dagordningen när samarbetsministrarna 

möts senare i år i Landskrona. 

De tusentals svenskar och danskar som 

arbetspendlar till det andra landet betalar 

skatt i det land där de arbetar, inte 

där de bor. Det innebär till exempel att 

danskar som av ekonomiska skäl bosatt 

sig i Malmö men har kvar sina arbeten i 

Danmark, och de är många, betalar sin 

skatt till Danmark, trots att de utnyttjar 

sin svenska hemortskommun när det gäller 

skola, barnomsorg och andra kommunala 

tjänster. Frågan har ältats i åratal och 

sista ordet är nog inte sagt ännu. 

Bertel Haarder säger att det bästa vore 

att det land som tar emot skattepengarna

också betalar för till exempel skolan. 

Är danska politiker beredda på ett sådant 

steg? 

– Det vet jag inte. Jag talar ren teori, 

tillägger Haarder försiktigt. 

bertel haarder har erfarenhet av politik 

både i Danmark, Norden och EU. Han 

har bland annat en period varit medlem 

av Europaparlamentet och i två perioder 

dansk undervisningsminister och nu 

även nordisk samarbetsminister. Som sådan 

kommer han i år att spela en viktig 

roll eftersom Danmark är ministerrådets 

ordförandeland. Och han förklarar 

klart att det inte bara är gränsproblem 

och globalisering som ska diskuteras 

där. Även ministerrådets eget arbetssätt 

borde förändras, säger Haarder. 

– Jag tycker att ministerrådet håller för 

många möten med för tunt innehåll. Och 

när vi diskuterar politiska frågor ska vi 

inte ödsla tid på sådant som ämbetsmännen 

redan blivit överens om. Vi ska i stället 

diskutera vad vi vill göra i fortsättningen. 

Har det inte fungerat så hittills? 

– Inte helt. Det finns plats för förbättringar. 

Det är inte ämbetsmännens fel, 

det är ministrarnas. Ämbetsmännen gör 

ju bara sitt arbete. Och om de har löst 

alla problem, varför ska då vi politiker 

hålla möte? 

Är ministrarna ointresserade av nordiska 

frågor? 

– De blir ointresserade om de kommer 

till ett möte och känner att allt är 

avklarat kvällen innan av ämbetsmännen. 

Gränshindren är ett upplagt ämne 

för oss, ty det är fråga om ren politik. 

Med en sådan inställning kommer 

säkert Öresundsregionen att stå på 

dagordningen vid många ministermöten. 

Regionen är i högsta grad värd att 

tema ÖReSUND 

ig hemma i Malmö” 

Bild: JohaNNeS JaNSSoN/NordeN.org 

Jag gläder mig varje gång jag betjänas av en svensk i danska affärer. Det visar att regionen fungerar, att befolkningarna använder den trots 

riksgränsen, sä’ger Bertel Haarder. 

satsa på. Som exempel på dansk-svenskt 

samarbete i regionen nämner Haarder 

att i stället för att ha återupprättat den 

sociologiska institutionen i Köpenhamn 

så skulle danskarna ha utnyttjat sociologiska 

institutionen i Lund. 

– Den är en av de bästa i världen och 

jag anser att det borde finnas mer arbetsdelning 

på tvärs över Öresund. Jag 

gläder mig varje gång jag betjänas av en 

svensk i danska affärer. Det visar att regionen 

fungerar, att befolkningarna använder 

den trots riksgränsen. Därför ska 

vi politiker göra livet lättare för de som 

arbetspendlar och vi bör lyssna på deras 

problem. 

Och med tanke på det stora Broloppet 

som löps den 12 juni för att fira brons 10 

år säger han: 

– Jag cyklade över bron för tio år sedan, 

hoppas att man kan göra det även i 

år. Men det är nog inte en fråga för ministerrådet. 

■ 

n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 | 11

Okej då! – åländskt j 

Sedan 1 december förra året gäller EU:s Lissabonfördrag, 

med ordförande och hög representant 

för utrikespolitiken bland mycket 

annat. Att få fördraget ratificerat av alla länder 

var en lång process. Tjeckiens president Vaclav 

Klaus stretade emot in i det sista har vi läst i 

tidningarna. Men han var inte sist att skriva 

på om någon tror det. Bara ett par dagar innan 

fördraget skulle träda i kraft godkände Ålands 

parlament, lagtinget, fördraget, om än med 

tvekan. 

För Åland har vägen till Lissabonfördraget 

varit en lång och snårig 

process. Det lilla självstyrande 

öriket mellan Finland och Sverige har 

alltsedan Finlands EU-medlemskap 

hävdat att Åland och andra självstyrande 

regioner ska erkännas på EU-nivå, men 

framgången har uteblivit. Och några bra 

inomstatliga lösningar har man inte heller 

nått. 

Ålänningarna hävdar att de gett ifrån 


TexT och bild: TorsTen hallberg 

stor tVeKAn nÄr FÖrdrAget godKÄndes 

sig makt till Bryssel, men inte fått något 

tillbaka. EU ser nämligen bara stater, 

inte självstyrande områden, så återkopplingen 

från EU:s sida har stannat i 

Helsingfors. Åland vill ha en egen plats 

i EU-parlamentet, ha talerätt i EGdomstolen, 

utökad möjlighet att delta i 

beredningsprocessen i EU:s ministerråd 

och det som tillkom i och med Lissabonfördraget, 

nämligen subsidiaritetskontrollen. 

Den innebär att ett nationellt 

parlament kan protestera om man tycker 

att ett lagförslag inom EU strider emot 

principen att en fråga ska beslutas på rätt 

nivå, när frågan lika gärna kan avgöras 

nationellt, regionalt eller lokalt. 

På Åland bor 28 000 människor, och i 

Helsingfors har man förmodligen tyckt 

att det var rätt höga krav av en grupp som 

bara utgör en halv procent av Finlands 

hela befolkning. I synnerhet kravet på en 

plats i EU-parlamentet har varit viktig

a till Lissabon till slut 

för ålänningarna och med tiden har vissa 

politiska grupperingar surnat till och 

tyckt att om vi inte får parlamentsplatsen 

så röstar vi nej till EU-fördraget. 

Att idka utpressning mot den finländska 

regeringen eller inte är vad frågan 

har handlat om sedan Lissabonfördraget 

hamnade på Lagtingets bord våren 2008. 

Och alltsedan dess har den åländska 

landskapsregeringen förhandlat med regeringen 

i Helsingfors och dess speciella 

Ålandsminister. 

nu blev det, trots allt, ett ja i omröst- 

Någon gång måste vi ta strid, säger Fredrik 

Karlholm, Obunden Samling. 

ningen i lagtinget i Mariehamn i november. 

Två tredjedels majoritet krävdes 

och 24 av de 30 lagtingsmedlemmarna 

röstade ja till slut. 

Och kanske hade inte ett nej inneburit 

mer än en pinsamhet för Finland, åtminstone 

inte till en början. I praktiken 

skulle säkert politiska förhandlingar 

kommit igång, som kanske hade lett till 

att Åland ändå, i ett senare skede, hade 

anslutit sig. Men det hade i sin yttersta 

konsekvens också kunnat lett in på en 

väg där Åland så småningom lämnat 

EU. 

Men det allra första som skett hade, 

åtminstone enligt nej-sägarna, varit att 

Finland skulle ha begått ett fördragsbrott. 

Om Finlands president ratificerat 

fördraget för hela Finlands del trots att 

Åland skulle ha låtit bli att ratificera 

eller sagt nej, så hade det varit ett sådant 

enligt Fredrik Karlholm i partiet 

Obunden Samling i lagtinget i Mariehamn. 

Han är en av de politiker som 

röstade nej till Lissabonfördraget. Hans 

argument var att tvinga Finlands regering 

till förhandlingsbordet. 

– Det kanske är konfrontationspolitik, 

men vi har varit fogsamma i 15 år 

nu och försökt hitta en lösning. Vi har 

inte kommit någon vart. Någon gång 

måste man ta strid för sin sak och det 

här var ett gyllene tillfälle, säger han. 

Fakta 

Lissabonfördraget är det eU-fördrag 

som har gett unionen en 

president, även om denne tituleras 

ordförande, och en hög representant 

för utrikespolitiken som ska 

fungera som eU:s utrikesminister. 

Antalet eU-kommissionärer kommer 

att minska till 18 stycken från 

och med 2014. eU-parlamentet 

utökas i och med Lissabonfördraget 

till 750 ledamöter. sveriges ledamöter 

ökas från 18 till 20 medan 

Finland får 13 ledamöter. 

finland har två lagstiftande parlament, 

den finländska riksdagen och lagtinget 

på Åland. Det ena är representerat i 

Bryssel och kan föra sin talan på de områden 

som det finländska parlamentet 

har exklusiv behörighet på. Det åländska 

parlamentet, lagtinget, har exklusiv behörighet 

inom vissa områden men har 

alltså i praktiken ingen möjlighet att 

påverka i Bryssel. Men Ålands egen regeringschef, 

– titeln är lantråd – Viveka 

Eriksson, tycker ändå att förhandlingarna 

med den finländska regeringen varit 

framgångsrika på alla fyra punkterna 

trots att Finland i december nekade 

Viss framgång, men vi nådde inte ända 

fram, menar lantrådet Viveka Eriksson, 

regeringschef i ö-riket. 

➤ 


Åland en av Finlands två platser i subsidiaritetskontrollen. 

– Vi har inte nått ända fram. Vi har 

inte fått parlamentsplatsen, bara försäkringar 

om fortsatta förhandlingar. Men 

vi har fått ändringar i självstyrelselagen 

när det gäller talerätten i EG-domstolen. 

När det gäller subsidiaritetskontrollen 

måste vi arbeta via Finlands riksdag. 

– När det gäller beredningsprocessen 

till ministerrådet har vi redan tidigare 

haft möjligheter. Vad som hänt är att 

ministerierna fått klarare direktiv och en 

utarbetad praxis, säger Viveka Eriksson. 

Fredrik Karlholm tycker att Åland har 

försuttit sin chans genom att rösta ja till 

Lissabonfördraget. Han har svårt att se 

hur Åland ska kunna förhandla sig till en 

plats i EU-parlamentet nu. 

– Jag förstår finska politikers dilemma. 

Finland har en EU-parlamentsplats per 

450 000 invånare. Hur skulle man då 

kunna ge en sådan plats till Åland som 

bara har 28 000 invånare? För en finsk 

politiker skulle det innebära politiskt 

självmord att ställa sig upp och säga att 

Åland har folkrättslig rätt till ett av Finlands 

mandat. 

Fredrik Karlholm är också övertygad 

om att röstsiffrorna, 24 för Lissabonfördraget 

och sex röster mot, inte motsvarar 

stämningarna i den åländska befolkningen. 

– Jag är övertygad om att om man 

folkomröstade om Lissabon, vilket vi 

också har förespråkat, så skulle siffrorna 

bli helt annorlunda. 


i den heta lissabondebattens elfte timme 

kastade en av partigrupperna i lagtinget, 

Åländsk Center – dessutom ett av reger- 

”Det här är 

någonting mellan 

Finland och Åland, 

men vi kunde 

behöva lite hjälp 

från Sverige i form 

av påtryckningar 

mot Finland.” 

ingspartierna på Åland – in förslaget att 

man skulle be grannen i väster, Sverige, 

om en av dess platser i Europaparlamentet. 

Men det ser inte lantrådet Viveka 

Eriksson, som själv tillhör partiet Liberalerna, 

som en möjlighet: 

– Jag tror inte att Sverige skulle lämna 

ett mandat till Åland. Det här är någonting 

mellan Finland och Åland, men vi 

kunde behöva lite hjälp från Sverige i 

form av påtryckningar mot Finland. 

Fredrik Karlholm håller med: 

– Det här är en fråga mellan två lagstiftande 

parlament – mellan Finland 

och Åland, punkt slut. 

Trots allt kommer Åland i framtiden 

att få en plats i EU-parlamentet, tror 

lantrådet Viveka Eriksson. Trots att hon 

tror att det kommer att ta tid, så ser hon 

en möjlig väg: 

– En av parlamentsplatserna besätts 

av Svenska Folkpartiet i Finland men 

den svenskspråkiga befolkningen i Finland 

minskar. Åland kanske skulle vara 

ett sätt att trygga ett svenskspråkigt finländskt 

mandat i EU-parlamentet. 

– Vi har bidragit till att Svenska 

Folkpartiet har en plats i parlamentet 

både förra valperioden och denna. Man 

har med andra ord varit beroende av de 

åländska rösterna. Så på sikt skulle man 

kunna påstå att de har anledning att betala 

tillbaka. 

roger nordlund, åländsk center och 

talman i det åländska lagtinget, tror inte 

heller på en parlamentsplats för Ålands 

del inom de närmaste åren. Han tror på 

att skynda långsamt även om han ser ett 

uppenbart demokratiunderskott i Ålands 

förhållande till EU. 

– På de områden som vi har lagstiftningsmakt, 

inom miljövård, främjande av 

näringar och så vidare är Ålands lagting 

på samma nivå som Finlands riksdag. 

Där kan inte Finland gå in och påverka 

vår lagstiftning. Därför borde vi ha egen 

talan gentemot EU på dessa områden, 

men det har vi inte. 

Och i vardagen märks det i beslut som 

går nära in på ålänningarnas samhälle 

och vardag. Det har handlat om frågor 

som exempelvis laxfiskeförbud, sjöfågeljakten 

och snusförbud. 

– Det kanske inte är de viktigaste ekonomiska 

frågorna, säger talman Roger 

Nordlund. 

– Men vi tycker att de strider mot sunt 

förnuft! Där skulle vi ha velat vara med 

och föra vår egen talan. ■ 

Vi borde ha egen talan gentemot EU på 

vissa områden, men det har vi inte, menar 

Roger Nordlund, Åländsk Center.

Nytt utseende, 

bättre tillgänglighet 

Föreningen nordens webbplats 

www.norden.se har fått ett nytt utseende. 

det är modern design och lätt struktur 

som gäller. genom enkla rullgardinsmenyer, 

snabbval, webbplatskarta och 

sökfunktioner kan du som besökare lätt 

hitta dig fram på norden.se. Webbplatsen 

är aktuell, innehåller en stor mängd 

information och på ett överskådligt sätt 

synliggör den breda och fina verksamhet 

som drivs i föreningens regi. söker du 

information om norden, vill veta mera om 

skolmedlemskapet eller läsa en nordisk 

tidning? Vill du se vad som händer i din lokalavdelning 

i Föreningen norden? Besök 

då norden.se, det är högst troligt att du 

finner det du letar efter på vår webbplats. 

Påverka innehållet 

det finns en rad möjligheter att påverka 

innehållet på www.norden.se. dels genom 

att påpeka vad som kanske saknas 

på den. Men vår webb är också öppen för 

Facebook, twitter och Norden 

Att synas på webben är av stor betydelse 

för alla organisationer idag. som kommunikationskanal 

är webben snabb och 

lättillgänglig. Men det är inte enbart en 

organisations egna webbplats som gäller 

i webbkommunikation. närvaro i form av 

medverkan och synlighet i sociala medier 

har blivit allt mera populärt i marknadsföringen 

av organisationer och idéer. 

några av de populäraste sociala 

medierna för närvarande är facebook och 

twitter. Föreningen norden är med på 

facebook och twitter och alla är välkomna 

att ta del av den nordiska debatten eller 

medverka med egna inlägg. För att kunna 

skriva egna debattinlägg krävs medlem- 

yvonne norrgård 

medverkan från fältet. Kanske vill du bidra 

till innehållet genom att skriva din egen 

nordenberättelse? eller varför inte dela 

med dig av goda verksamhetstips från din 

lokalavdelning i idébanken? genom sidan 

om lokal kraft vill vi lyfta fram en eldsjäl 

eller en lokalförening i Föreningen norden 

som påverkar. 

det finns många sätt att vara med och 

påverka föreningen. Hör av dig till kansliet 

om du har idéer och synpunkter! 

skap i facebook – vilket är gratis. registrering 

sker på www.facebook.com. 

Föreningen norden i sverige startade 

själva diskussionsgruppen nordentanken. 

intresserade kan titta in i det nordiska 

tänkeriet på www.facebook.com/group. 

php?gid=64723041206 

Föreningarna nordens förbund har ett 

eget diskussionsforum nordisk forum på 

facebook, besök det på www.facebook. 

com/group.php?gid=80348411532 

norden i sverige kan även följas på twitter, 

twitter.com/nordensverige 

norden på nätet 

Nordenbloggen 

Vi har en egen blogg, nordenbloggen, 

som gästas av 

intressanta nordiska skribenter. 

Bloggen är öppen för kommentarer 

från intresserade läsare! 

Var med och skapa en nordisk 

debatt på www.norden.se! 

Nordiska nyheter 

Vi har en nyhetstjänst på norden.se. 

det är möjligt att 

prenumerera på våra nordiska 

nyheter, såväl interna och externa 

nyheter på norden.se, via 

så kallade rss-flöden. genom 

rss kan ni få nyheterna direkt 

till er dator genom webbläsaren 

eller om ni så vill till er e-post. 

externa nyheter 

www.norden.se/rss?page=4047 

interna nyheter 

www.norden.se/rss?page=3472 

lokalavdelningar/distrikt 

Lokalavdelningar och distrikt 

har möjlighet att publicera 

information om sin verksamhet 

på norden.se. en webbansvarig 

får med användarnamn och 

lösen tillgång till avdelningens 

sidor och kan med hjälp av 

ett publiceringsverktyg enkelt 

publicera information och 

marknadsföra föreningens 

verksamhet. 

Kontakta organisationssekreterare 

Yvonne norrgård, tlf. 08 

506 11 324, e-post yvonne@ 

norden.se 


Uno Stadius och andra 

nordbor i folkbildningen 


ur sPindelväven stig lundström 

Folkbildningsrörelsen startade under 1830-talet. 

Hembygdsrörelsen växte fram i slutet av 1700-talet, 

men fick bredd först under mitten av 1800talet. 

Vi erinrar oss förkämpar som författaren Afzelius, 

biskopen Agardh, författaren Geijer, folkskolans grundare 

Torsten Rudenschöld och riksdagsmannen Nils 

Månsson i Skumparp, ”ljusets bonde”. 

Den allmänna folkskolan 1842 fick stor betydelse för 

”de breda lagren”. Bildningssträvandena blev en angelägenhet 

för såväl nykterhets- som arbetarrörelsen. Influenser 

kom från bl.a. Amerika och England – helnykterhetsivran, 

jämställdhets- och rösträttskamp. Att höja 

bildnings- och kunskapsnivån hos ”folket” blev ett vapen 

i den politiska kampen för allmän rösträtt och ett medel 

för att stävja ”superiet”; ”för människors insikter och 

orientering på områden utanför deras egna specialiteter 

och yrkeskunskaper”, som definitionen på folkbildning 

lyder i Nationalencyklopedin. Förgrundsgestalterna var 

lärda och stridbara män och kvinnor, som ofta mötte 

skarpt motstånd. Kring förra sekelskiftet växte det dock 

fram både folkhögskolor, studiecirklar, Stockholms Arbetareinstitut 

(Nordens äldsta föreläsningsförening) och 

ambulerande folkhögskolekurser, senare kom skolfilmen 

och skolradion. 

i min förra krönika (4/09) skrev jag om arkitekten Chiewitz 

(1815–1862), som gick i frivillig ”landsflykt” till Finland, 

där han uträttade storverk som stadsplanerare och 

utvecklare av arkitektutbildningen. Flera nordbor har å 

andra sidan fört folkbildningen framåt i Sverige. Banbrytande 

insatser gjordes av den norska sexualupplysaren 

Elise Ottesen Jensen, Ottar, (1888–1973). Hon grundade 

år 1933 Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), 

stred för legalisering av preventivmedel och fri abort samt 

obligatorisk sexualundervisning i skolan (1955). 

En föregångsman var den finländske konstnären 

Berndt Lindholm (1841–1914), som bosatte sig i Göteborg 

1876. Han var intendent vid Göteborgs museums 

konstavdelning 1878–1905 och även föreståndare för 

Musei Ritskola, men detroniserades därifrån under förödmjukande 

former till förmån för Carl Larsson. Lindholm 

var den förste betydande konstnär som skildrade 

bohuslänsk natur. Hans insatser belyses i Kjell Hjerns 

verk om Valands Konstskola (1972). 

uno stadius (1871–1936) växte upp i Helsingfors när 

Finland var ryskt storfurstendöme. Han var redaktör 

för Borgåbladet. Stadius tog initiativ till de första ”akademiska 

fortbildningskurserna” vid Helsingfors’ universitet. 

En tid var han verksam inom folkhögskolan i 

Finland. Han skrev skarpt och kritiskt mot ryssarna och 

blev ”ombedd” att lämna Finland. Stadius gick i frivillig 

”landsflykt” till Sverige. Den första tiden (1903–1905) 

bodde han, hustrun Emma Eleonora och deras fem barn 

i Vetlanda, där Uno var lärare i Withala-skolan 1903– 

04. I maj 1905 finner vi Stadius som ansvarig för folkbildningskurser, 

finansierade av Zorn, på Sollerön och 

i Mora, embryot till folkhögskolan i Mora. Han drev 

folkhögskolekurser i bl.a. Orsa, Rättvik, Leksand. 

Midsommar 1906 blev Stadius och konstnären Gustaf 

Ankarcrona hembjudna till författaren Karl-Erik 

Forsslund för att diskutera planerna för en folkhögskola 

i Dalarna. Ryktet om Stadius’ bildningssträvanden, helnykterhetsiver 

och engagemang för hembygdsrörelsen 

samt att han var lärare och föreläsare hade nått Forsslund. 

Hos Forsslunds tog planerna för en folkhögskola i 

Brunnsvik utanför Ludvika fast form. När skolan startade 

1906 blev Stadius dess förste föreståndare. Han kom 

dock inte att stanna särskilt länge på den posten. 

en kort skildring av Stadius finns i Rune Nordins 

Brunnsvik och arbetarrörelsen (Brunnsvikarnas Förbund, 

1981). Ett längre kapitel finns i Torsten Fogelqvists 

Postludium (Norstedts, 1946). Fogelqvist, en av svensk 

folkhögskolas portalfigurer, skriver inte helt fördelaktigt 

om Stadius, när han hävdar att Stadius inte fick lämna 

jobbet till följd av sitt ”främmande medborgarskap”. 

Det bedrevs en smutsig ryktes- och förtalskampanj 

mot Stadius, t.ex. att han var ”en inkräktare och utböling 

med självtagna uppfostringsrättigheter”. När Brunnsviks 

statsbidragsansökan behandlades i första kammaren 

våren 1907 hade hovpredikanten Heüman den 

dåliga smaken att yttra: ”Tänken eder, mina herrar, en 

svensk folkhögskola dirigerad av en rysk undersåte!” 

Anledningen till att man lät Stadius förstå att han borde 

lämna ledarskapet var, enligt Fogelqvist, varken för att 

man förföljde honom på grund av medborgarskapet eller 

hans påstådda politiskt ”röda färg”. Förklaringen var 

”helt enkelt och djupast sett den, att han i sin brist på 

uthållighet och sinne för segt arbete inte alls passade till 

ledare för en skola.” 

huruvida fogelqvist har rätt i sin bedömning av Stadius 

vet jag inte. Efter Brunnsvik fortsatte han som folkbildare. 

Han återvände emellertid till Finland i samband 

med självständigheten 1917, blev en förgrundsgestalt 

inom den finländska nykterhetsrörelsen och sedermera 

tjänsteman i Socialministeriet. Detta tyder på att han 

var en kapacitet inom sitt gebit. 

Stadius var morfar till den mästerliga Märta Tikkanen. 

Läste i Dala-Demokraten (9.9.09) en artikel rubricerad 

”Märta Tikkanen jagar en kärlekssaga”. Tikkanen 

samlar stoff om morfadern. Om det blir en bok är osäkert, 

men Tikkanen lär redan ha skrivit flera hundra sidor. 

En bok om Uno Stadius skriven av Märta Tikkanen 

vill jag gärna läsa. ■

Folkehögskolen 

og holdbar 

utvikling 

De fem Nordenskolene i 

Sverige har et telefonmöte 

og den förste setningen går 

til Malmfeltens folkhögskola 

i Kiruna: ”Har dere snö der i 

nord?” 

Hvorfor dette spörsmål om noe 

som alltid har värt en selvfölge? 

Dit er vi kommet, en usikkerhet 

på det naturlige klima i Norden! Isbreene 

i Norge har minsket kraftig, Grönlandsisen 

og kystisen i Grönland er under dramatisk 

forandring. Hva sier og gjör vi så 

på våre folkehögskoler? 

Klimaspörsmålene har värt i fokus 

i hele 2009, på ulike vis har vi tatt inn 

de store spörsmål om vår jords framtid 

ut fra klimaendringer. Konkret arter det 

seg som en bekymring over at vintersesongen 

i Norrland blir kortere og kortere. 

De menneskeskapte forandringer begynner 

å beröre oss alle, ikke bare de som på 

Afrikas horn, India, Kina eller Mexico 

som har fått merke på kroppen hvordan 

en liten ökning av temperaturen får dramatiske 

törkekonsekvenser og river vekk 

eksistensgrunnlaget. 

i alle år finner vi folkehögskolenes fokus 

på de store gjennomgripende samfunnsspörsmål 

og dialog om hvordan vi gjör 

disse spörsmål om til praktisk handling. 

Om vi på våre skoler har internat og 

storkjökkenservering eller ikke, så etterstrever 

vi i dagliglivet å benytte KRAV- 

merket og närreist mat, mer vegetarisk 

matseddel, og miljövennlige rengjöringsmiddel, 

gjenbruk og reduksjon av forbruk. 

Diskusjon omkring vårt store personlige 

forbruk tas inn i undervisning og settes 

opp mot de 80% av verdens befolkning 

der eksistensgrunnlaget er totalt annerledes 

enn i vår rike del av verden. 

nordiska folkhögskolor i sverige 

www.litorina.fhsk.se 

www.biskopsarno.se 

www.skeppsholmsgarden.se 

www.nordiska.fhsk.se 

www.kiruna.fhsk.se 

Klimaarbeidet blir belyst på ulikt sett 

på de fem folkehögskolene og vi er stolt 

over det engasjement som personal og 

deltakere viser i å tenke nytt og ta inn de 

store problemstillingene. Biskops Arnö 

samarbeider med SIDA og Framtidsjorden 

om praktikantkurs i bistands- og 

miljöarbeid i India og Afrika. Etter et 

forkurs reiserdeltakerne og jobber for å 

redusere fattigdommen og bidra til ökologisk 

dyrking, som etterarbeid er deltakerne 

rundt i Sverige for å gi informasjon 

om prosjektene. Litorina bevåker 

Östersjöens utvikling, en stor bekymring 

gjelder den vedtatte gassledningen Nordstream 

mellom Tyskland og Russland, 

Hvordan vil Östersjöen, mennesker og 

sikkerheten bli påvirket? 

nordiska folkhögskolan ble som en av 

de förste folkehögskolene miljödiplomerad 

våren 2009, det er en anerkjennelse 

som forplikter. Ressurstenkning , 

solidaritet og holdbarhet skal prege våre 

holdninger overfor deltakere. Et annet 

eksempel fra Malmfeltenser Ishotellet 

i Jukkasjarvi, isen som skjäres i februar 

benyttes til neste års ishotell for siden å 

leveres tilbake til Torneälven i maj-juni, 

flott gjenbruk! Flere av våre folkehögskoler 

er medlemmer av Balanseakten, et 

nordisk samarbeid omkring komplekse 

klimaspörsmål. 

at temaet engasjerer ser man av de utrolig 

mange unge som fra hele verden samlet 

seg for å väre med å påvirke beslutningsprosessen 

i Köbenhavn. Et WTO–spill 

gjennomföres som et 5-dagers rollespill 

hvert år på Nordiska, da er det naturlig 

at deltakere og lärere var på plass i Köbenhavn 

for å fölge dette enormt viktige 

mötet. Etter mötet vil utfordringen väre 

å fölge opp i enda sterkere grad. Her gjelder 

at alle kan og må gjöre noe. Nordisk 

Folkehögskoleråd inviterer personal fra 

de nordiske folkehögskolene til seminar 

den 13. og 14 april, der fokus blir på ideer 

om hva hver enkelt kan gjöre i forhold til 

holdbar utvikling gjennom et seminar på 

Ekosentrum i Göteborg. 

det er fantastisk å arbeide på en folkehögskole,- 

og ansvarsfullt. Vi fem skoler 

som fokuserer på Norden i verden deler 

engasjementet og entusiasmen for å ta 

opp viktige spörsmål i samtiden og arbeider 

for alternative lösninger for vår felles 

framtid. ■ 


Köpenhamn i december blev scenen för ett magnifikt misslyckande. 

Aldrig har så många av världens ledare samlats för ett så viktigt uppdrag 

med ett så ynkligt resultat. Den globala klimatkonferensens facit 

blev anorektiskt. 

TExT: inger jägerhorn bild: gunnar seijbold/regeringskansliet 

Vems var skulden? Alla pekar på 

varandra. Ingen vill sitta med 

Svarte Petter. De flesta talade 

vackert om klimatet. Nästan alla tycktes 

vara överens – och just därför var det 

obegripligt att det var så svårt komma 

överens. 

Vi har visserligen en jord, men den 

innehåller så många världar. Kanske 

hade det varit realistiskt att från början 

inse att detta inte skulle gå. 

målen för Köpenhamnskonferensen var 

utlagda i förväg: 


En jord med 

”Man talar om 

ett ’ farsartat’ 

resultat.” 

● Att nå ett globalt avtal som omfattade 

alla länder 

● Att nå ett legalt bindande avtal, med 

sanktioner mot dem som bröt mot det 

● Att slå fast utsläppsmål för alla länder 

som gör det möjligt att förhindra jordens 

medeltemperatur att stiga mer än 

två grader detta sekel. 

● Att göra åtaganden som var mätbara, 

kontrollerbara och helst sanktioneringsbara. 

● Att skapa en fond för att hjälpa u-länder 

att anpassa sig till klimatförändringarna 

och även motverka dem i framtiden 

och att skapa en struktur för hur fonden 

skulle administreras. 

● Att helst få ett pris på koldioxidutsläppen 

(enligt president Obama den centrala 

uppgiften).

många världar 

låsta positioner när 

varje land försöker ”vinna” 

● Att rädda jordens regnskogar som en 

viktig ”koldioxidsänka”. 

vad nåddes av detta? Praktiskt taget 

ingenting (med två undantag, en startfond 

och bistånd till regnskogarna). 

I det enda papper som kom ut av 

förhandlingarna, ”The Copenhagen Accord”, 

slår man fast att målet är att jordens 

medeltemperatur skall stiga med 

högst 2 grader under detta sekel och att 

alla länder ska bidra till att uppnå detta, 

både i- och u-länder, dock alla efter sin 

förmåga. Jaha. Det kom man redan överens 

om två år tidigare på Bali. 

en orsak var kanske att förhandlarna 

inte förmådde lösgöra sig från den traditionella 

koreografin i internationella förhandlingar: 

varje land försöker vinna så 

många fördelar som möjligt och den som 

vinner mest är ”segraren”, kompromisser 

betraktas som framsteg, och alla beslut 

måste vara enhälliga och kokar därför 

slutligen ner till minsta gemensamma 

nämnare. En förhandling där länderna 

betraktar varandra som motparter i stället 

för att inse att vi alla riskerar bli förlorare. 

så vilka är då lärdomarna från Köpenhamn? 

1. Klyftan mellan i-länder och u-länder 

i kultur, världsuppfattning och prioriteringar 

är sannolikt för stor för att överbryggas 

i ett gemensamt heltäckande 

avtal. 

2. FNs kollaps. FN är det enda globala 

samarbetsorganet. Klimatet är den första 

och största globala samarbetsfrågan. 

Men FNs sätt att arbeta funkade inte. 

3. Embryot till en ny världsordning. 

USAs president Obama fick tränga sig 

in på ett möte som Kina kallat till och 

där också Sydafrika, Brasilien och Indien 

visade sig finnas på plats. Det var då 

The Copenhagen Accord fastslogs, som 

övriga länder sedan fick acceptera eller 

inte (över hundra har gjort det). Papperets 

status var låg, det ”noterades” bara i 

FNs protokoll från mötet. 

4. EU hade överskattat sin roll. Representanter 

för fyra världsdelar gjorde upp 

sinsemellan om Copenhagen Accord. 

Europa var inte en av dem. Strategin att 

använda löftet om 30 procents nedskärningar 

till 2020 som en hävstång för förhandlingarna 

misslyckades. 

5. Förhandlingsstrukturen. Det verkar 

inte möjligt att nå ett heltäckande globalt 

avtal. Man måste sannolikt bryta ned frågan 

i flera delavtal. Men ändå måste det 

till exempel finnas ett pris på koldioxid. 

Det kräver inte minst näringslivet. 

6. Tidsplaneringen. Förberedelserna 

svek. Det gå inte att skaka fram ett komplicerat 

heltäckande avtal under ett enda 

sista hektiskt dygn. När 193 länder kom 

till Köpenhamn fanns det inget förslag 

till avtalstext att ta ställning till. Man 

visste inte ens om man skulle förhandla 

om ett enda eller två olika avtal. 

. 

de nordiska miljöministrarna tar inte 

ordet fiasko i sin mun, utan försöker här 

i Nordens tidning framhäva det positiva. 

Och det går att peka på positiva drag 

som kanske i bästa fall kan leda till något 

resultat om ett år, vid COP16 i Mexiko 

City. Men många analytiker i världspressen 

skräder inte orden. Man talar om ett 

”farsartat” resultat. 

en annan väg måste sökas. Sökandet 

pågår redan. Om det lyckas har Köpenhamn 

i alla fall fyllt en funktion. 

Nästa sida: Nordens miljöministrar om konferensen 


Nordens miljöministr 

Nordens tidning frågade de nordiska miljöministrarna: 

1. Är Du nöjd eller missnöjd med förhandlingarna 

i Köpenhamn? 

2. På vilket område nåddes de största (viktigaste) 

framgångarna? 

3. Var låg de största besvikelserna/motgångarna? 

Paula 

Lehtomäki, 

Finland: 

❶ Jag är naturligvis besviken. Det här var 

inget ambitiöst resultat och åtgärderna 

är inte tillräckliga för att nå två graders 

målet. 

❷ Det är bra att alla världens länder nu 

är med, om också i sin egen takt. Det ger 

möjlighet att komma framåt på sikt. Det 

blev en mäktig finansiering speciellt till 

utvecklingsländerna, även om det inte är 

klart varifrån pengarna ska komma. För 

Finlands del satsar vi dels statsmedel, dels 

pengar som kommer från beskattning av 

kolanvändning. Under året som kommer 

finslipar vi detaljerna. 

❸ Största besvikelsen var att man inte 

fick ett lagligt bindande avtal. Och att 

man inte kom överens om nivån på utsläppen. 

❹ En överraskning var att processen i 

slutet av förhandlingarna blev så totalt 

ovärdiga. Det uppstod en underlig situation 

när statscheferna lämnat mötet och 

förhandlarna började prata om de konstigaste 

frågor. 

❺ Man måste se på hela den långa processen 

för att kunna utse nyckelpersoner. 

EUs roll har varit synnerligen betydelsefull. 

I Copenhagen Accord fanns i 

själva verket allt det som EU fört fram 

med. 

Många framhäver president Obama 


men det hölls åtskilliga bilaterala möten 

och någon enskild person är svår att 

framhäva. Världen fick inte uppleva någon 

ny Messias på klimatområdet. 

❻ Jag uppfattade inte det nordiska samarbetet 

som särskilt aktivt under själva 

COP15. Vi arbetade som en del av EU. 

Men det är klart att Danmark som värdland 

och Sverige som EUs ordförandeland 

hade en viktig roll. 

❼ Nu måste man skapa ett ökat internationellt 

förtroende, en bra atmosfär inför 

nästa år. 

4. Vilken var den största överraskningen? 

5. Vilka spelade nyckelroll i själva förhandlingarna 

(länder eller enskilda personer)? 

6. Finns det något exempel på nordiskt samarbete 

under själva COP15-mötet? 

7. Hur och när fortsätter arbetet med klimatfrågan? 

8. Vad kommer ert lands regering att göra nu? 

❽ Finlands internationella arbetsgrupp 

börjar sitt arbete direkt efter nyår. I februari 

samlas internationella miljöministrar 

på Bali. Då kommer klimatfrågan 

säkert upp. 

bild: Markku ulander 

dANMARK. fns klimatkonferens leddes av 

danska miljöministern (de tre sista dagarna ersattes 

hon av danmarks statsminister). samma 

dag konferensen avslutades anhöll Connie 

Hedegaard om avsked från regeringen. Hon kommer 

att tillträda posten som miljökommissionär 

i eU-kommissionen i Bryssel. därför kom inget 

svar från danmark

ar: En besvikelse 

Andreas 

Carlgren, Sverige: 

❶ Resultatet är inte vad jag, Sverige eller 

EU hade förberett och arbetat för. 

Jag är självklart besviken. EU var redo, 

men världens ledare var inte mogna att 

ta de beslut som krävs för att rädda klimatet. 

❷ Sverige har drivit på hårt för skogsinsatser, 

där det nu kan finnas förutsättningar 

för snabba åtgärder mot regnskogsskövling 

genom den finansiering 

som finns i form av s.k. snabbstartpengar 

med 30 miljarder dollar per år 

2010, 2011 och 2012. Det finns också 

hopp om att långsiktig finansiering om 

100 miljarder dollar per år från 2020 

kommer på plats. Men totalt nådde 

konferensen inte upp till de förväntningar 

som världens befolkning ställer 

och klimatet kräver. 

❸ Tvågradersmålet uppnås inte med 

denna överenskommelse. Det blev helt 

otillräckliga utsläppsminskningar och 

inget legalt bindande avtal. Inget årtal 

för ”global peak” (vändpunkt för utsläppen) 

anges. Ingenting hände heller när 

det gäller flyg och sjöfart. Det var frustrerande 

att mötet ideligen blockerades 

och fastnade i procedurfrågor. 

❹ Det har talats om att nord stod mot 

syd i mötet. Det är vilseledande. Vad 

som hände var att det uppstod en tydlig 

splittring i G77, där flera stater insåg 

behovet av mer långtgående åtgärder än 

vad Kina m.fl. var berett till. EU försökte 

förgäves pressa på. De som är förlorare 

efter resultatet i Köpenhamn är de 

fattigaste och mest sårbara länderna och 

människorna. Det är sorgligt. 

Den närmast totala oviljan från USA 

och Kina att delta i en process för att 

åstadkomma en överenskommelse där 

alla länder åtog sig förpliktigande utsläppsminskningar 

var inte överraskande, 

men möjligen överraskande tydlig 

och uppenbar. 

❺ Jag vill först säga att EU stod enat, 

med tydliga och ambitiösa mål och vi 

höll denna enighet och höga målsättning 

mötet igenom. Tyvärr kom det faktum 

att de två största utsläppsländerna 

Kina och USA inte ville åstadkomma 

ett avtal för alla att dominera. I olika 

skepnader uppträdde andra länder och 

ländergrupper som direkt eller indirekt 

stödde denna USAs och Kinas strävan, 

bl.a. några av oljestaterna samt Venezuela 

och Bolivia samt Sudan, vars företrädare 

förgiftade mötet med en del 

uttalanden. 

❻ Främst i förarbetet har det nordiska 

samarbetet varit uttalat. Under konferensen 

försökte Sverige med bl.a. stöd 

av Norge driva fram en ministerför- 

handling i form av ”friends of the chair”, 

vilket länge såg ut att lyckas, men föll på 

oviljan från Kina med flera. 

❼ EUs miljöministrar har diskuteratoch 

utvärderat läget vid rådsmötet den 

22 december. Det gäller nu att komma 

vidare. Vi ska använda de möjligheter 

som finns inom kommande FN-förhandlingar, 

men även vara öppna för att 

pröva möjligheterna till andra sätt att 

komma fram. Samtidigt ska man veta 

att just nu är FN-systemet den etablerade 

internationella regimen för detta. 

❽ Sverige kommer att inom EU fortsätta 

att vara pådrivande för att klimatfrågan 

förs längre framåt och att 

nödvändiga internationella steg tas för 

att skapa en överenskommelse som är 

tillräcklig. Hur detta ska ske och när det 

ska ske måste värderas i förhållande till 

hur andra aktörer bedömer situationen. 

Klart är att arbetet för att rädda klimatet 

inte får avstanna på grund av att Köpenhamnsmötet 

blev en stor besvikelse. 

➤ 

bild: johannes jansson 


❶ Jeg er verken helt fornøyd eller helt 

misfornøyd. Det er bra at vi fikk en avtale, 

men avtalen er ikke bra nok. Her 

gjenstår mye arbeid. Bare ettertiden kan 

bedømme hvordan denne avtalen slår 

ut. 

❷ Det er bra at avtalen omfatter alle 

land og at den setter som mål at oppvarmingen 

av kloden ikke skal overstige 2 

grader. Det er positivt at den inneholder 

klare og tidfestede mål for finansiering 

av klimatiltak i utviklingsland. Den 

inneholder også mye bra om regnskogsbevaring. 

Og det er første gang tunge 

utviklingsland som Kina og India går 

med på å forplikte seg. 

❸ Avtalen er ikke juridisk bindende, den 

mangler tallfestede utslippsmål på lang 

sikt og den inneholder ikke et sterkt 

nok internasjonalt kontrollregime med 

at utslippsreduksjoner faktisk blir gjennomført. 

De utslippsmålene som er satt, 

er ikke nok til å nå to-gradersmålet. 

❶ Resultatet av COP15 väcker blandade 

känslor. Å ena sidan måste vi alla vara besvikna 

över att man inte nådde en lagligt 

bindande resolution. Å andra sidan kan 

vi vara mycket nöjda över det faktum att 

varje nation, för allra första gången, kom 

till förhandlingsbordet och var överens 

om att global uppvärmning är ett verkligt 

problem. Kanske ett litet steg, men ett 

mycket viktigt sådant. 

❷ En faktor som jag själv är synnerligen 

nöjd med är att man inkluderade genusperspektivet 

i det utkast som lades fram 

för konferensen. Här har Island drivit en 

stark kampanj och jag tror att detta kan 

bli avgörande i varje framtida avtal om 

klimatet. 

❸ Konferensen avslöjade en djup spricka 

i det internationella systemet, mellan 

nord och syd, mellan rik och fattig. Den 

måste vi komma över om vi vill ha en 

meningsfull diskussion om klimatförändringarna 

– i själva verket om alla frågor. 

Under de följande månaderna kan vi 

försöka samla alla länder runt bordet som 

jämlikar. Detta vore ett stort steg mot en 

gemensam klimatlösning. 


Erik Solheim, Norge: 

❹ At verdens viktigste ledere har sittet 

sammen personlig og forhandlet fram en 

avtale, har vært det mest oppsiktsvekkende 

i København. Jeg tror vi må tilbake til 

Versailles-avtalen etter første verdenskrig 

for å finne noe som ligner. 

❺ Utvilsomt USAs Barack Obama og 

Kinas Wen Jiabao – sammen med Indias 

statsminister Manmohan Singh, Brasils 

president Lula og EU-ledelsen. 

❻ Jeg har et godt samarbeid med mine 

nordiske kolleger i mange sammenhenger. 

I København spilte Norden til sammen 

en viktigere rolle enn størrelsen på 

landene skulle tilsi, ved at Danmark ledet 

toppmøtet, Sverige hadde EU-formannskapet 

og Norge var med i toppledergruppen 

som framforhandlet avtalen. 

❼ Arbeidet med å komme fram til en ny 

❹ För inte så länge sedan var klimatskeptikerna 

en högljudd grupp i det internationella 

samfundet. Nu är det inte längre 

så, vilket är en enorm och positiv överraskning. 

Bland de länder som tycktes 

ivrigast att nå en lösning finns världens 

största utsläppsländer. Också det inger 

mig hopp att nästa steg ska bli mera 

fruktbart. 

❺ Det är svårt att nämna en enda person 

eller ett land i en så enorm grupp, 

men jag tycker att Mohamed Nasheed, 

Maldivernas president, måste räknas som 

en av de mest inflytelserika individerna 

vid COP15. För hans land innebär den 

globala uppvärmningen ett allvarligt existentiellt 

hot. Hans passionerade inställning 

pressade varje nation runt förhandlingsbordet 

till handling. 

❻ Jag deltog i ett parallellt arrangemang 

organiserat av de nordiska länderna, 

”Kvinnor som förändringsfaktor”. Här 

har de nordiska länderna en gemensam 

omfattende klimaavtale er utsatt til toppmøtet 

i Mexico i 2010. Landene skal levere 

sine utslippsmål innen utgangen av 

januar. Jeg regner med at klimaspørsmålet 

vil stå høyt på dagsorden neste år også. 

Vi må lære av feil og bygge videre på det 

gode som er oppnådd. 

En viktig faktor er at klimaavtalen fra 

København kan bidra til at Barack Obama 

får vedtatt sin klimalovgivning i Senatet, 

og det kan gi hele forhandlingsprosessen 

en ny giv. 

❽ Hjemme skal vi i februar legge fram en 

utredning om hvilke tiltak som må til for 

å redusere våre egne utslipp med 30 prosent 

innen 2020. Vi skal også vurdere om 

vi skal øke ambisjonene til 40 prosent etter 

avtalen som ble inngått i København. 

Men vi må vurdere når det er klokt å gjøre 

dette og se det i sammenheng med hele 

prosessen. 

Svandis Svavarsdottir, Island: 

vision. Vår inställning till jämställdhet är 

något vi kan vara stolta över och borde 

exportera så mycket vi kan. 

❼ Under de närmaste veckorna misstänker 

jag att världen kommer att slicka 

såren från COP15. Stora förväntningar 

hade knutits till konferensen och många 

människor känner sig nu svikna. När 

dammet från Köpenhamn lagt sig är jag 

säker på att människorna kommer att se 

möjligheterna och börjar röra sig mot en 

mera permanent lösning av klimatfrågan. 

Vi vet nu var de största problemområdena 

finns för ett avtal och vi kan arbeta på 

att lösa dem. 

❽ Före COP15 hade Islands regering 

börjat arbeta på en plan att nå EUs mål 

på 30 procents utsläppsreduktion 2020 

jämfört med 1995. Även om dessa planer 

stördes av att inget legalt bindande 

dokument kom ut av Köpenhamn ämnar 

vi ändå delta fullt ut för att minska vår 

negativa inverkan på världens klimat. ■

ild: johannes jansson/norden.org 

bild: johannes jansson/norden.org 

Lämna tillbaka boken! 

om ni visste vad en gammal bok kan ställa till med, speciellt om 

den är ett nationellt kulturarv. Fråga danskarna, de vet. En gammal 

bok kan få det nationella bröstet att svälla. 

Nu har danskarna på nytt släppt loss tanken på att en gammal dansk bok 

som sedan början av 1700-talet finns i Stockholm bör och ska tillbaka till 

Danmark. Det gäller lagboken Jyske Lov ( Jylländska lagen). Det är en lagsamling 

från år 1241 som i århundraden spelade en central roll i danskt rättsväsende. 

Nu är den symbol för det nationellt danska, något som populistiska 

Dansk Folkeparti naturligtvis nappat på. 

Partiet har fått regeringen med på att än en gång tala med svenskarna om 

det inte är dags att den återlämnas. Har det byggts en bro över Öresund så… 

kanske man säger. 

men så enkelt är det inte. Muséer och bibliotek runt om i Europa är fyllda 

med gamla krigsbyten som nuvarande ägare ogärna släpper ifrån sig. Förr ingick 

krigsbyten som en del av segrarens rättigheter - även om det idag skulle 

kallas krigsförbrytelser att ta med sig förlorarens kulturskatter. Vad vore till 

exempel det (svenska) kulturarvet utan Silverbibeln och annat? 

Det är inte bara Jyske Lov som idag kan beundras i Sverige. När Karl X 

Gustav härjade Danmark 1658 passade hans drottning Hedvig Eleonora på 

att dammsuga landet på krigsbyten. Som kulturhistorikern Palle Lauring 

skrev: ”Overalt, hvor hun kom, pegede hun op og ned og lod fjerne, hvad der 

passede hende. Malerier og tœpper, sølvtøj, møbler og springvand.” Men lagboken 

tog hon inte. Den kom till Svea rike först i nästa århundrade. 

danmark har varit inblandat i bokstrider förr. I början av 1970-talet beslöt 

Folketinget i stor vånda att återlämna en del isländska medeltida handskrifter 

till Island. De första var berömda Flatöboken och Codex Regius, bägge pergamentskrifter. 

Medan Flatöboken är ett illustrerat praktverk är Codex Regius till 

det yttre liten och oansenlig. 

Jag har själv hållit den mörka och tättskrivna boken i min hand och 

onekligen känt en rysning vid beröringen, ty texten är inget mindre än den 

Poetiska Eddan. Det är nästan begripligt att Kongl Biblioteket i Köpenhamn 

flaggade på halv stång när boken återlämnades. 

Men när det gäller Jyske Lov i Stockholm, den är för övrigt inte original 

utan en avskrift, är nog grundtipset: Den blir kvar i Sverige. 

STURE NÄSLUND, Köpenhamn 


– Vi måste profilera oss 

som en region i världen 

Vi har gått in i ett nytt år, in i framtiden. Och framtiden är en viktig 

fråga för Föreningen Norden. Nordens Tidning passade på tillfället 

att ställa den viktiga frågan ”Vad kommer det bli av Föreningen Norden?” 

till föreningens ordförande, Kristina Persson. Här är hennes 

svar. 


ordföranden om föreningen norden i framtiden 

Vad kommer det bli av Föreningen Norden? 

– Vad det blir av föreningen beror på 

vad vi gör av folkrörelsen Föreningen 

Norden. 

– Som alla andra företag och organisationer 

måste man följa med sin tid om 

man ska överleva. Föreningen Norden 

har varit med under hela det otroligt 

händelserika århundradet 1900-talet. 

Syftet med föreningen när den bildades 

var att skapa vänskap mellan de nordiska 

länderna, att verka för fredliga relationer 

och bli starkare genom samarbetet. Tidigare 

hade de genom århundradena stridit 

och förtryckt varandra och inte haft 

särskilt goda relationer. Syftet på den 

tiden var med andra ord främst inåtvänt, 

de inomnordiska relationerna. Till en del 

finns det syftet kvar fortfarande. 

– Men det räcker inte. Vi lever i en 

helt annan värld. Det nordiska samarbetet 

är så naturligt. Nu måste vi hitta 

en annan roll, och som jag ser det är den 

rollen Norden som en region i världen. 

Först och främst Europa, förstås, men 

sedan också i förhållande till resten av 

världen. Det finns ett stort intresse för 

Norden i omvärlden. De nordiska länderna 

betraktas som förebild, bland annat 

när det gäller demokrati och välfärd. 

Men varje nordiskt land för sig är ganska 

litet när det gäller antal människor och 


ekonomi och väger av den anledningen 

lätt. Tillsammans skulle vi kunna få ett 

mycket större genomslag i världen. 

”Jag tycker 

att vi ska 

börja arbeta i 

riktning mot 

en nordisk 

union.” 

Är Föreningen Norden lika intresserad 

av världen som den är av Norden? 

– Jag upplever att intresset inte är lika 

starkt åt det hållet. Men vi måste följa 

med vår tid, samarbeta med omvärlden, 

lyfta fram det vi tycker är bra i Norden 

och föra ut det bästa av den nordiska 

modellen till omvärlden. Vi förstår inte 

hur viktigt det kan vara för exempelvis 

Kina, Brasilien och andra stora så kalllade 

tillväxtländer på den ekonomiska 

kartan att hämta inspiration från Norden. 

För att inte säga vilken nytta vi kan 

ha av att lära av varandra. 

Är det svårt att vända en så gammal skuta 

som Föreningen Norden? 

– Problemet med Föreningen Norden 

är att vår ålderssammansättning är 

sådan att den kommer att självdö om vi 

inte får in nya medlemmar. Om tjugo 

år finns det nästan inga kvar med den 

avtappning som är idag. 

Hur ska man göra Föreningen Norden 

mer attraktiv för andra åldersgrupper? 

– Jag tror att vi måste våga sticka ut 

hakan och profilera oss i viktiga samhällsfrågor. 

Enligt våra stadgar ska vi 

delta i samhällsdebatten, skapa opinion 

och sprida kunskap. Vi har exempelvis 

satsat på klimatfrågan de senaste åren. 

Norden skulle ha kunnat göra ett mycket 

starkare avtryck vid klimatmötet i 

Köpenhamn om man haft en mer enad 

och genomtänkt nordisk politik. 

Vilka nordiska frågor skulle kunna attra-

Om tio år kommer jag fortfarande att vara aktiv på något sätt. Kanske i någon aktionsgrupp för den nordiska modellens utveckling och om 

det blir en nordiska tankesmedja, Föreningen Nordens ”thinktank”, så vill jag gärna vara med på ett hörn i den, säger Kristina Persson när 

hon tittar in i framtiden. 

hera en yngre målgrupp? 

– Jag tycker att vi ska börja arbeta i 

riktning mot en nordisk union. Det är 

en fråga som skulle kunna attrahera nya 

medlemmar, kanske inte på det gamla 

sättet, via lokalavdelningar och distrikt, 

utan mer via nätet eller via diskussionsgrupper. 

Man skulle kunna sätta upp ett 

antal tydliga mål, trots att det kanske 

ligger långt fram i tiden, till exempel 

börja med att sluta upp kring Stoltenbergrapportens 

idéer om samarbete i 

utrikes- och säkerhetsfrågor och till att 

börja med begära en gemensam plats i 

G20. Norden är den tionde största regionen 

i världen ekonomiskt sett. Vi skulle 

mycket väl kunna få en gemensam plats i 

G20 om vi krävde det. 

– Jag kan tänka mig att formulera 4- 

5 tankar och åsikter på temat ”Nordisk 

union i framtiden” och lägga ut dem på 

internet. Kanske kommer inte alla medlemmar 

och lokalavdelningar att ansluta 

sig till dessa idéer, men många kommer 

säkert att göra det. Det skulle kunna 

bli en början till en förnyelse av föreningen. 

De som vill kan bilda så kallade 

communities på nätet och delta i diskussionsgrupper. 

Nätet är A och O om 

man ska nå nya människor. Det betyder 

”Nätet är A 

och O om man 

ska nå nya 

människor.” 

inte att man inte kan ha kvar den gamla 

ordningen med avdelningar och distrikt. 

Och vissa av de som ansluter via grupper 

på nätet kring våra frågor, exempelvis en 

nordisk union, kanske väljer att gå med i 

en lokalavdelning också. 

Hur arbetar man lokalt med detta? 

– Alla ambitiösa kommuner har samarbeten 

med sin omvärld. De åker på studieresor 

och de får studiebesök från alla 

möjliga ställen. Om Föreningen Norden 

lokalt engagerade sig i detta samarbete 

skulle man kunna bidra genom att ta 

hand om de besökarna och visa upp sina 

samhällen. 

Är du optimist när det gäller att vända den 

negativa trenden i föreningen? 

– Det beror på hur vi jobbar. Vi diskuterar 

inom föreningarna Nordens paraplyorganisation 

FNF hur vi skulle kunna 

utveckla vårt samarbete. Att vi skulle 

kunna gå mer mot opinionsbildning och 

analys, nå ut och påverka dagordningen ➤ 


”Det som 

föreningen är 

idag kommer 

inte att 

försvinna på 

tio år.” 

för samhällsdebatten. Men vi har inte tillräckliga resurser. 

Därför tror jag att vi måste omprioritera dessa. 

Vi måste vässa vår förmåga att ligga i fronten. 

Varför inte en enda stor gemensam förening Norden istället 

för en i varje land? 

– Absolut. Den här internetcommunityn borde vara 

nordisk och varför skulle den inte fungera utanför Norden 

också. Avdelningar och distrikt skulle i sin tur kunna 

rekrytera från den här kretsen och få in nya medlemmar. 

På så sätt skulle man vitalisera den gamla rörelsen. 

Det är ingenting som hindrar att den verksamhet som 

fungerat tidigare med studieresor, kultur, historia och 

diskussionsgrupper om inomnordiska frågor fortsätter 

parallellt. Den verksamheten har också ett stort värde, 

men jag tror inte det räcker för att i längden hålla liv i 

Föreningen Norden som en folkrörelse. 

Vilka är Föreningen Nordens styrkor och svagheter? 

– De som är verksamma inom föreningen är ofta 

människor med goda medborgaregenskaper, förkämpar 

för demokrati och det öppna samhället. De har en 

positiv syn på samverkan. De vill gå utanför den lilla 

världen där de bor och verkar. Det är första steget till 

det vidare, större steget ut mot världen. Jag tycker att 

vi skulle kunna bygga på den här civiliteten, medborgarandan 

och de demokratiska idéerna. 

– Svagheten är densamma som för alla folkrörelser: 

vi som är med är litet till åren. Vi har dåligt tillskott av 

yngre och därmed kanske inte alltid förnyelsekraften. 

Har man inte förnyelsekraft så riskerar utvecklingen 

att springa förbi en. 

Hur tror du Föreningen Norden ser ut om tio år? 

– Jag hoppas att de här tankarna slår rot och att 

flera yngre blir engagerade. Vi kanske har en starkare 

närvaro i de nordiska sammanhangen, syns mer och 

trycker på mer. Vi kanske är lite mer av en tankesmedja 

i Norden som verkar i och genom ett dynamiskt 

nordiskt nätverk. 

– Men det som föreningen är idag kommer inte att 

försvinna på tio år. Avdelningarna kanske är färre men 

starkare. Eldsjälar kan skapa fantastiska centra. Det är 

där som det blir aktivitet. 

– Jag kommer inte vara ordförande då, men jag 

kommer nog att vara aktiv på något sätt. Kanske i 

någon aktionsgrupp för den nordiska modellens utveckling 

och om det blir en nordiska tankesmedja, 

Föreningen Nordens ”thinktank”, så vill jag gärna vara 

med på ett hörn i den. ■ 


”Harry-handeln” blomstrar 

shoppingsugna norrmän som reser över gränsen 

till Sverige för att handla billigt ökar under 2010. 

Den slutsatsen är inte alltför långsökt sedan de 

norska tobaks- och alkoholskatterna höjdes vid årsskiftet. Skattehöjningen 

är fem procent och med övriga prishöjningar är ett 

paket cigaretter sju procent dyrare än 2009. Ett 20-paket kostar 

cirka 95 svenska kronor, samma paket i Sverige kostar hälften. 

Prisskillnaden på en dosa snus är ungefär densamma. 

Alkoholpriserna är också märkbart lägre i Sverige än i Norge. 

Skillnaden har blivit större efter nyår, även om de svenska knappast 

kan betecknas som billiga. Bensinen kostar mindre - livsmedel, 

kläder, möbler, bilar och tandläkarbesök likaså. 

de som gynnas av prisskillnaderna är i första hand handlarna 

på svensk sida gränsen som varje dag tar emot tusentals norrmän 

på ”handledtur i nabolandet”. Så viktig har den svensknorska 

gränshandeln nu blivit att den räknas in i Sveriges totala 

exportvärde till Norge. 2008 var gränshandeln värd 10 miljarder 

svenska kronor. Någon statistik för 2009 finns ännu inte, men 

att siffran kommer att slås – trots finanskrisen – är ingen vild 

gissning. Med gränshandeln inräknad i exporten till Norge är 

det sannolikt att Tyskland inte längre kommer att vara Sveriges 

viktigaste exportland. Värdet av den svenska exporten till Tyskland 

var under 2008 mellan 9 och 12 miljarder kronor per månad, 

medan motsvarande siffra för Norge var mellan 8 och 11 

miljarder. Vissa månader var exportvärdet till Norge högre än 

det tyska. Med gränshandeln på 12–15 miljarder under 2009 kan 

Norge mycket väl segla upp på förstaplatsen. 

att det inte längre handlar om små kvantiteter som norrmän 

handlar i Sverige förstår man när man besöker de enorma köpcentra 

som byggts på svensk sida av Svinesundsbron och i värmländska 

Töcksfors och Charlottenberg lite längre norrut. Hundratals 

butiker ser till att det som för några år sedan myntades som 

”Harry-handel” idag är ”serious business”. 

Det var dåvarande jordbruksministern och Venstre-ledaren 

Lars Sponheim som i början av 2000-talet myntade uttrycket 

Harry-handel. ”Harry” är norsk slang för töntigt, och Sponheim 

fick en hel del kritik för att han kallade det töntigt att åka till 

Sverige för att shoppa. 

harry eller ej, men när priserna på vissa varor kan skilja så 

mycket som 50 procent mellan Sverige och Norge så förstår man 

att det är svårt för de norrmän som har Bohuslän, Dalsland eller 

Värmland på bekvämt avstånd att inte passa på att utnyttja de 

låga priserna. Tullen har inte resurser att stoppa alla som eventuellt 

kan ha en och annan liter för mycket med sig. Dessutom 

är vägarna många över gränsen, och har man för mycket med sig 

kan det förekomma att man tar ”vägen genom skogen”. 

LARS KILLANDER, Oslo

Jozef Dzyaloshinsky, professor och expert på frivilligorganisationer 

och civilsamhälle menar att flera organisationer i Ryssland har varit 

inblandade i brottslighet och ekonomiska oegentligheter. 

Bara omkring sex procent av Rysslands 

befolkning på cirka 145 

miljoner är medlemmar av en organisation 

eller folkrörelse idag. 

Det framgick vid ett seminarium om 

NGO:s (non governmental organisations) 

och massmedia i St Petersburg i 

slutet av november. Seminariet anordnades 

av Föreningen Norden med stöd från 

bl a Nordiska ministerrådet. Ett hundratal 

företrädare för organisationer och 

media deltog. 

– Vi lever i tron att staten är ansvarig 

för allt och förstår inte vad medlemskap 

i en organisation eller folkrörelse skulle 

kunna tillföra. Dessutom finns det en stor 

misstänksamhet eftersom flera organisationer 

har varit inblandade i brottslighet 

och ekonomiska oegentligheter, säger Jozef 

Dzyaloshinsky, professor vid ett universitet 

i Moskva och expert på NGO och 

civilsamhälle. 

organisationer och föreningar har en 

viktig roll i dagens Ryssland där yttrandefriheten 

minskar och journalisterna får 

allt svårare att utföra sitt arbete. Samstäm- 

miga uppgifter från flera ryska journalister 

gjorde klart att myndigheterna ofta om 

inte motarbetar så inte är intresserade av 

att samarbeta. Tjänstemän vill heller inte 

bli citerade med namn. 

– På 1990-talet var det lätt. Då var politikerna 

tillgängliga och svarade på frågor. 

Nu kan vi ringa och fråga om när en 

basketbollplan blir färdig och få svaret att 

lämna in en skriftlig förfrågan till lokala 

idrottskommittén – som besvarar frågan 

inom 30 dagar, berättade Diana Kachalova, 

chefredaktör på en lokal tidning. 

Elena Larionova, som talar norska och 

arbetar på en tidning i Murmansk, bekräftar 

bilden. Hon talar om den självcensur 

som idkas vid framför allt lokal- och regionaltidningar 

och säger att situationen 

blivit värre bara på ett år. Journalisterna 

undviker att kritisera företrädare för Enade 

Ryssland, premiärminister Vladimir 

Putins parti. Formellt råder yttrandefrihet 

men hon och hennes kollegor har erfarenhet 

av att kritik mot det styrande partiet 

kan leda till att tryckeriet vandaliseras el- 

Margareta Hammerman från Föreningen Norden i Stockholm deltog i en paneldebatt 

om media och NGO runt Östersjön på seminariet. Föreningen Norden administrerar 

flera projekt och ett av dem är den svenska delen av The Baltic Sea NGO 

Network, ett nätverk för organisationer runt Östersjön. Syftet är att stödja civilsamhällets 

utveckling. 

Organisationer och folkrörelser i Ryssland har en viktig uppgift när 

journallisternas frihet att skriva inskränks och när myndigheter inte 

vill uttala sig, menar Diana Kachalova, chefredaktör. 

Rysk kamp för pressfriheten 

TexT och Bild: carolina Ehrnrooth 

RappORT FRåN SeMiNaRiuM i ST peTeRSBuRG 

ler att distributionen slutar att fungera. 

Elena Larionova har arbetat för pressfrihet 

i Ryssland i decennier. Hon är orolig 

för framtiden men också hoppfull. 

– Jag vill tro att det kommer en generation 

unga som kan stå upp mot den 

styrande eliten. 

när journalisternas möjlighet att skriva 

fritt minskar och myndigheter inte vill uttala 

sig finns det ett behov av nya källor 

som kan förse media med information. 

Där har organisationer och folkrörelser en 

viktig uppgift, enligt Diana Kachalova. 

En hel del organisationer har gott rykte 

bland befolkningen. I St Petersburg bland 

annat en organisation, som i fri översättning 

heter ”Den levande staden, bevara St 

Petersburg” och som vill bevara stadens 

gamla kärna och arbetar bland annat mot 

en planerad flera hundra meter hög skyskrapa 

i centrum. Skyskrapan, som kallas 

Gazpromtornet, överskrider reglerna för 

hur höga hus som får byggas men myndigheterna 

i staden stöder projektet. ■ 

Margareta 

Hammerman 

N O R d e N S T i d N i N G N R 1 / 2 0 1 0 | 27

film Lina RosengRen 

Ett svårbegripligt mästerverk 

Titel: Antichrist 

Genre: Skräck/drama 

Ursprungsland: Danmark 

(2009) 

Regissör: Lars von Trier 

en fruktansvärd olycka 

leder till att ett par förlorar 

sitt barn. Kvinnan tycks vara 

den som har svårast att 

hantera skulden, skammen 

och sorgen. Hennes make 

som är terapeut gör allt för 

att hjälpa sin hustru men hon 

sjunker djupare och djupare 

in i depressionen. 

För att bygga upp sin 

relation på nytt, och för att 

hustrun ska få möjlighet att 

bearbeta sin ångest reser 

paret bort från civilisationen 

till en stuga långt ute i skogen. 

Men skogen har en egen 

urkraft och den är kaosartad, 

grym och brutal. Den triggar 

primitiva känslor och lockar 

fram kvinnans begynnande 

galenskap. När naturen kallar 

väger mannens rationella 

förnuft lätt och snart tvingas 

han själv överge förnuft för 

instinkt för att överleva den 

mardröm han hamnat i. 

Lars von Triers Antichrist 

är väldigt svårt att beskriva. 

Där finns så många bottnar, 

så många dimensioner, så 

många symboler och möjliga 

tolkningar att det är svårt att 

veta var man ska börja. Men 

man kan i alla fall konstatera 

en sak- filmen lämnar ingen 

Våldsam humor om mördande 

tråkig banktjänsteman 

Titel: I Kina käkar dom 

hundar 

Genre: Action/komedi 

Urprungsland: Danmark 

(1999) 

Regissör: Lasse Spang 

Olsen 

banktjänstemannen Arvid är 

så trist att till och 

med katten blivit 

uttråkad och rymt. 

Men en dag gör 

han något oväntat. 

Med hjälp av ett 

squash-racket 

lyckas han avstyra 

ett rån på banken 

där han jobbar. 

Arvid blir dagens hjälte. Men 

vad hjälper det när flickvännen 

redan har lämnat honom 

av samma anledning som 

katten? 

När sedan rånarens tjej 

ringer på Arvids dörr och är 

vansinnig över att han hindrat 

28 | N O r D E N S T I D N I N g N r 1 / 2 0 1 0 

hennes kille från att råna 

pengar till en konstgjord befruktning 

börjar Arvid fundera 

över om han verkligen gjort 

rätt. Han bestämmer sig för 

att fixa tillbaka pengarna till 

flickvännen. För att få hjälp 

kontaktar Arvid sin bror 

Harald, den enda kriminella 

person han känner. 

Harald visar 

sig vara en riktig 

fullblodspsykopat. 

Snart blir det uppenbart 

för publiken 

att han inte är 

den enda psykopaten 

i familjen. 

I Kina käkar de 

hundar har blivit något av 

en dansk klassiker. Det är en 

väldigt rolig och icke-politisk 

korrekt komedi med mycket 

onödigt våld och en lysande 

dialog. Filmen rekommenderas 

varmt alla som uppskattar 

svart humor. 

oberörd. En del äcklas 

av det explicita våldet, 

andra tycker att Lars 

von Trier visar upp en 

förkastlig kvinnobild 

och några menar att 

det är obegripligt, 

tungt och pretentiöst. 

Personligen 

tycker jag att det 

är en helt genial 

film. Jag har sällan 

stannat så länge 

i en känsla eller 

funderat så mycket över ett 

budskap. Trots att ämnet 

är tungt gör den fantasifulla 

inramningen, de vackra 

bilderna och de suggestiva 

stämningarna att man som 

Ödesmättat drama 

Titel: Fräls oss från ondo 

Genre: Drama/Thriller 

Urprungsland: Danmark 

(2000) 

Regissör: Ole Bornedal 

det kristna helylleparet 

Johannes och 

Pernille återvänder 

till Johannes 

barndomsby på 

Jylland. Under 

de år Johannes 

varit borta har 

han hunnit bli 

en framgångsrik 

advokat. För 

hans bror Lars som bott 

kvar har det gått sämre. 

Han har supit ner sig och 

gjort sin unga flickvän 

med barn. När han dessutom 

blir orsaken till en 

fruktansvärd olycka letar 

han efter någon att lägga 

skulden på. 

I byn bor också Aino, 

en flykting som fått hela 

tittare sugs in 

i berättelsen på ett helt unikt 

sätt. 

Nordiska rådets filmpris till 

Antichrist – se sidan 39! 

sin familj utplånad i krig. 

I byn tror de flesta att han 

är galen. Men Johannes 

och hans fru förstår att 

Aino har svåra upplevelser 

i bagaget och Johannes 

försöker få honom att 

öppna sig. Allt 

går om intet när 

Lars bestämmer 

sig för att göra 

Aino till syndabock. 

Fräls oss 

från ondo är 

skickligt berättad. 

De olika 

karaktärernas öden vävs 

samman till den ofrånkomliga 

striden mellan 

den rättrådige Johannes 

och hans ständiga förlorare 

till bror. Det bleka 

drömlika fotot och den 

kvinnliga berättarrösten 

skapar en ödesmättad 

känsla som för tankarna 

till ett klassiskt drama.

Leif Ove Andsnes 

”Pictures reframed” 

Skivbolag: EMI Classics 

den skicklige norske pianisten 

Leif Ove 

Andsnes ger 

här en hel 

skiva med 

verk av den 

ryske tonsättaren 

Modest 

Petrovich 

Mussorgsky 

(1839–1881) 

och tyske 

kompositören robert Schumann 

(1810–1856). 

Vi bjuds på hela 32 spår 

av varierande karaktär och 

längd. Det är behagligt och 

rofyllt med bara piano, särskilt 

med tanke på att det är 

mitt favoritinstrument. 

Mussorgsky kanske 

inte är så känd för den 

stora massan men flera av 

styckena kan jag lova att 

ni känner igen, framförallt 

den inledande Promenade, 

som sedan följer i flera olika 

versioner. 

Schumanns 

verk 

är lite lättsammare 

och 

studsigare, 

vilket egentligen 

faller 

mig mer i 

smaken. Även 

där finns en 

del populära stycken, såsom 

Von främden Ländern und 

Menschen. 

I och med att det är så 

många, korta, stycken blir 

det lätt lite enformigt efter 

ett tag, men det går inte att 

sticka under stol med att 

detta är en fantastisk pianist 

som framför musiken med 

största känsla. 

Trummor & Orgel ”Visions” 

Lisa eLghoRn 

Irina 

”Miten valmiiksi tullaan” 

Skivbolag: Capitol 

finska irina skulle passa 

in på vilken amerikansk 

scen som helst. Den 

rockiga skivan känns 

genomarbetad och hennes 

ganska barnsliga röst 

passar till, 

den något 

skramliga, 

musiken. 

Min favorit 

är lugna 

Jälki som 

inleds med 

ett långt, 

vackert 

pianosolo. Men det är 

framförallt i upptempolåtarna 

Irina fångar lyssnarens 

uppmärksamhet. 

Jag hade givetvis fått 

ut ännu mer av skivan 

om jag förstått texterna, 

men nu är hela albumet 

Skivbolag: Bonnier Amigo 

trots att detta är Trummor 

& Orgels tredje skiva har 

de helt gått 

mig förbi. 

Konstigt, kan 

tyckas, med 

det annorlunda 

och roliga 

konceptet. De 

två bröderna 

Staffan och 

Anders Ljunggren 

levererar, precis som 

namnet antyder, musik med 

enbart hammondorgel och 

trummor och har på detta 

album valt att inte ta in några 

gästartister. De står på helt 

egna ben och skapar ett 

på finska och jag får koncentrera 

mig på de enkla 

men välarrangerade låtarna. 

Hon gör dessutom 

helt rätt i att hålla skivan 

kort, endast elva spår, 

eftersom det nog skulle 

kunna bli aningen tjatigt 

om den var 

längre. 

Den här 

typen av 

musik blir 

enligt mig 

lätt dussinaktig, 

men 

jag tycker 

att Irina 

lyckas bra och lätt kan 

konkurrera med världsartister 

som exempelvis 

Avril Lavigne, särskilt då 

många av spåren känns 

som riktiga MTV-hits. 

sound som genast får mig 

att tänka på en surrealistisk 

pjäs, där tongångarna skulle 

passa utmärkt som bakgrundsmusik. 

Men efter att 

ha lyssnat på 

hela skivan i 

hörlurar inser 

jag dock att 

det blir lite 

väl mycket 

skval för min 

del. Alla låtar 

smälts samman till en och 

jag tappar snart intresset, 

trots att första låten Whatever 

inleder med skönt gung. 

Men jag applåderar mer än 

gärna deras uppfinningsrikedom. 

mUSiK 

N O r D E N S T I D N I N g N r 1 / 2 0 1 0 | 29

BöcKer 

Titel: Nordiska gudinnor 

Författare: Britt-Mari 

Näsström 

Förlag: Albert Bonniers 

förlag 

Kvinnan 

bakom allt 

Britt-Mari Näsström har 

skrivit en mycket angelägen 

bok med sin Nordiska gudinnor. 

Nytolkningar av den 

förkristna mytologin. Dessa 

gudinnor har inte alltid fått 

det utrymme de förtjänat 

i tolkningar och återberättandet 

av den nordiska 

mytologin. Ofta har de bara 

varit bihang till sina heroiska 

manliga kollegor, men Näsström, 

som varit professor i 

religionshistoria vid göteborgs 

universitet, ger med 

sin både underhållande och 

kunniga penna en helt annan 

bild av dessa amasoner. En 

följd av att mytologin har 

återberättats av män, och 

kanske också skapats av 

män, har fått till följd att åtminstone 

inte jag känner till 

särskilt många nordiska gudinnor. 

Men de finns i ganska 

stort antal, om man får tro 

Britt-Mari Näsström. Freja, 

Frigg, Sigyn och Idun kanske 

vi känner till, men vem kände 

till gudinnan Nanna eller 

gefjon, som skapade Själ- 

land av mark från Svealand. 

Hennes självsvåldiga markannektering 

lämnade ett 

hål efter sig som sedermera 

blev sjön Mälaren. Så hade 

inte gudinnan gefjon funnits 

hade Själland kanske legat 

kvar mellan Stockholm och 

Arboga. Fascinerande! 

Martina Tunsäter 

Samband som kanske inte alla känner till 

Titel: Samband Sverige och 

Island i växande kontakt 

Författare: Christina och 

Lars-Åke Engblom 

Layout: Linnea Svensson 

Utgiven av: Svensk-isländska 

samarbetsfonden 

Svensk-isländska samarbetsfonden, 

som delar ut bidrag 

och driver projekt som syftar 

till att öka samarbetet mellan 

Sverige och Island och öka 

kunskaperna om Island i 

Sverige och vice versa, har 

funnits i 15 år. Nästan lika 

länge har ambitionerna funnits 

att ge ut en publikation 

som uppmärksammar de 

omfattande kontakterna mellan 

de båda länderna, och 

nu har den äntligen kommit. 

Samband Sverige och Island 

i växande kontakt är skriven 

30 | N O r D E N S T I D N I N g N r 1 / 2 0 1 0 

och sammanställd av 

Christina och Lars-Åke 

Engblom, ett par med 

gedigen kunskap om 

Island. Christina är 

universitetsadjunkt 

och har undervisat 

i svenska på 

Island och Lars- 

Åke är professor 

i medie- och 

kommunikationskunskap 

och har varit 

direktör för Nordens hus i 

reykjavik. Att de båda har 

ägnat sitt liv åt pedagogiken 

märks i bokens systematiska 

och pedagogiska upplägg. 

I nästan vart och ett av de 

tolv kapitlen med rubriker 

som Hästar, Sjukvård, Turism 

Näringsliv och så vidare 

pekar de ut samband mellan 

de båda länderna, samband 

som gemene man inte alltid 

har känt till. Spännande, intressant 

och lärorik är paret 

Engbloms bok som väl fyller 

sitt syfte nämligen att stärka 

sambanden mellan Island 

och Sverige. 

Torsten Hallberg 

Titel: Kvinnliga spioner 

Författare: Tore Pryser 

Översättning: Ulf 

gyllenhak 

Förlag: Natur & Kultur 

Norsk 

spionhistoria 

Att Tore Pryser, författaren 

till boken Kvinnliga spioner, 

är forskare går inte 

att ta miste på. Denne 

norske historieprofessor 

lär vara strängt sysselsatt 

med ett forskningsprojekt 

som heter Tysk underrättelsetjänst 

i Norden 1930- 

1950, och det verkar vara 

ur det materialet han har 

vaskat fram de kvinnliga 

spioner han berättar om i 

denna bok. Materialet är 

noggrant sammanställt 

och spännande redovisat 

även om det kan vara 

något för stort för att rymmas 

på de drygt 200 sidorna. 

Man vill helt enkelt 

veta mer av bakgrunder 

och analyser av enskilda 

ställningstagande. Dessutom 

har åtminstone undertecknad 

alltid föreställ 

sig att det verkliga centrat 

för underrättelseverksamhet 

i Norden under kriget 

var Stockholm på grund 

av Sveriges neutralitet. 

Men Pryser lägger tyndpunkten 

i sin berättelse i 

Norge. Är det månne för 

att han är norrman? 

Torsten Hallberg

En högtflygande 

djuping – men 

vem är han? 

Egentligen vet jag inte vem eller vilka det säger mest om, svenska 

folket eller dess folkvalda, att vi vet så lite om våra riksdagsmän, 

vilka de är och hur de ser ut. Nu ska ingen skugga falla 

över just moderate Hans Wallmark, som var förra omgångens 

tävlingsfråga. Det finns säkert de som är mer anonyma än han. 

Det var, trots allt, en hel del av våra läsare som visste vem han 

var. Och den som först visste det, eller åtminstone först skickade 

in sitt svar var Alf Fors i Kvidinge. Kan möjligen bero på att Alf 

nästan bor granne med Hans Wallmark. Mellan Vejby Strand, 

där Hans bor, och Kvidinge, där Alf bor, är det bara 2,5 mil. 

Men grattis ändå, Alf! En tröja kommer. 

Hans Wallmark kom in i 

riksdagen för moderaterna 

2006 och orsaken till att vi 

tyckte det var roligt att ha 

honom med i tidningen är 

att han också sitter i Nordiska 

rådets svenska delegation, 

alltså i den sammanslutning 

av nordiska parlamentariker 

som alldeles särskilt ägnar sig 

åt Norden och nordiskt samarbete. 

Trots att han bor i Skåne och bland annat varit kommunalråd 

i Ängelholm så härstammar han faktiskt från Boden. 

Han har alltsedan studenttiden i Uppsala hållit på med politik 

och han har varit politisk redaktör för flera moderata svenska 

dagstidningar. 

Hur man nu ska hitta en smidig övergång från en svensk 

moderat riksdagsman till den person som den här omgångens 

tävling gäller är inte lätt. Likheterna är ganska få, inte ens nationaliteten 

är densamma. Vad man kan säga om denne äldre 

gentleman är att han åtminstone gått på djupet… 

Nähä, den ledtråden hade ni ingen hjälp av, eller? Han var 

dessutom den yngste ”i sitt slag” när han hamnade på den plats, 

eller position kanske, som han skulle ägna en stor del av sitt liv 

åt, väldigt stor del faktiskt. Man kan kanske också säga att han 

hade högtflygande planer. Inte bara planer, förresten. Han genomförde 

sina visioner också, vilket innebar att han rätt kraftigt 

stack upp ovanför oss vanliga dödliga. 

Är det fortfarande svårt?! Ja, men fler ledtrådar kan jag inte 

ge utan att avslöja namnet på mannen på bilden, och då vore det 

ju ingen tävling. Så tyvärr! 

tävla & vINN 

Rivet 

i arkivet 

? 

Vinn Norden-tröja 

När ni vet svaret skickar ni som 

vanligt in det till: 

Rivet i arkivet 

Nordens Tidning 

Box 22 087 

104 22 Stockholm 

Glöm inte att uppge ditt eget 

namn, din adress och färg och storlek 

på den t-shirt du kan vinna om 

ditt svar blir det första rätta som 

öppnas. 

Storlekarna är small (s) till large (l) 

och dessutom extra extra large (xxl). 

Färgerna är svart och sandfärgad. 


porträttet 

Hon har 

Nordens 

tuffaste 

jobb 

Nu får världen sin första öppet 

homosexuella ledare”, skrev tidningen 

The Independent när socialdemokratiska 

Jóhanna Sigurðardóttir 

tog över som statsminister på Island 1 

februari förra året. 

Och visst är hon det, som om det nu 

skulle ha någon betydelse. Islands sextiosexåriga 

kvinnliga statsminister är öppet 

homosexuell. 2002 ingick hon partnerskap 

med Jonina Leosdóttir, som är journalist 

och dramatiker. 

Jóhanna Sigurðardóttir är från Reykjavik 

och har hunnit med en hel del, både 

inom och utanför politiken, innan hon 

tog över statsministerposten efter Självständighetspartiets 

Geir Haarde. Han fick 

skulden för regeringens släpphänta hantering 

av finanssektorn på Island, vilket i sin 

tur anses ha lett till att örepubliken tillhör 

de länder som råkat allra värst ut i den 

globala finanskrisen. 

Jóhanna Sigurðardóttir är bland annat 

före detta flygvärdinna. Hon var styrelseordförande 

för isländska kabinpersonalförbundet 

1966 – 1969, 1975 blev hon 

ordförande i Förbundet för tidigare flygvärdinnor. 

1978 ledde det fackligpolitiska engagemanget 

till en plats i Alltinget, Islands 

riksdag, och där har hon suttit för tre olika 

partier: Alþýðuflokkurinn som sedan blev 

Enhetsfronten – Islands socialdemokra- 


tiska parti. Hon lämnade partiet 1994 

efter att ha förlorat partiledarvalet och 

bildade i stället partiet Þjóðvaki som var 

vänstersocialistiskt. 

Men redan år 2000 återförenades de 

båda partierna och sedan dess har det varit 

Enhetsfronten som gällt. 

Att ge sig i kast med att försöka lösa 

den isländska krisen kan tyda på ett mod 

som inte står en tidigare namne, Johanna 

av Arc – eller Jeanne dÁrc som hon hette 

på franska – långt efter. Och hon är inte 

oomstridd i de politiska korridorerna på 

Island, även om hon har varit en mycket 

populär politiker åtminstone bland folk i 

gemen. Senast har hon anklagats för att 

vara hemma och baka bullar o istället för 

att försöka lösa den isländska krisen. 

Kraven på den isländska statsministern 

är höga. Hon har haft sin smekmånad. 

Nu måste hon börja leverera. Nu står 

hon också inför den folkomröstning om 

Icesave-lagen, den lag som ska avgöra hur 

Island ska reglera internetbanken Icesaves 

skulder till sparare i Storbritannien och 

Nederländerna. De båda länderna betalade 

ut garantier till spararna när Icesave 

gick omkull hösten 2008 och vill nu ha 

tillbaka sina pengar. 

Men det vill inte den isländske presidenten 

Oláfur Ragnar Grímsson. Han 

lade in sitt veto sedan lagen godkänts av 

parlamentet i Reykjavik. Så nu blir det 

folkomröstning i mars, och det isländska 

folket verkar inte heller särskilt sugna att 

betala tillbaka dessa pengar via skattsedeln. 

Så man får se vad som sker. 

”Min tid ska komma”, sa Jóhanna Sigurðardóttir 

när hon inte blev ordförande 

i sitt parti 1994. Uttrycket har blivit bevingat. 

Jo, kommit har den väl, Jóhannas 

tid. Frågan är hur lång den blir. ■ 

Tillrättaläggande 

Vårt förra porträtt, Bertil Jobéus, var nöjd med den beskrivning han fick i nordens 

tidning. dock vill han tillrättalägga några missförstånd: 

”om nordiska ambassader sade jag att det från tid till annan talats om nedläggning. 

Vår regering har vad jag vet aldrig talat om det. Men i den offentliga 

debatten har den frågan då och då ventilerats. 

om dyra residens. Här menar jag absolut inte norden – jag vet av egen erfarenhet 

att dessa residens verkligen används för representation. Men i världen 

i övrigt finns här och var dyra residens, som nog skulle användas som både 

kansli och residens.” 

rätt ska ju vara rätt, så – med detta kan väl det hela anses vara tillrättat.

Svår nöt 

att 

knäcka 

Snacka om uppvaknande 

■ Lätt förvånade blev tio passagerare 

på nattåget mellan Rovaniemi och 

Helsingfors för en tid sedan. När de 

vaknade efter en, nåja, god natts 

sömn i tågets sovvagn upptäckte de 

att de inte alls vaknat upp i Helsingfors 

utan i Åbo! 

Förklaringen var att en vagn i tåget 

under ett nattligt uppehåll på någon 

■ Norska Mattilsynet 

hade bråda 

dagar inför julen. Varor från vissa 

länder betraktas som riskabla när det 

gäller mögelgiftet aflatoxin som kan 

framkalla cancer och skada arvsmassan. 

Därför tvingades myndighetens 

tjänstemän gå igenom hundratals ton 

av sådan godsaker som norrmännen 

äter till jul: paranötter och jordnötter 

från Brasilien, pistagenötter från Iran, 

jordnötter från Egypten och Kina, mandel 

från USA samt fikon, hasselnötter 

och pistagenötter från Turkiet. 

Kalsingar 

stängde bibliotek 

■ Ett par kalsonger tvingade för en tid 

sedan biblioteket i finländska Tammela 

att stänga. De orsakade nämligen översvämning 

i det hus där biblioteket är 

beläget efter att de av okänd anledning 

hamnat i avloppet. Avloppsstoppet ledde 

till översvämning där både golv och 

böcker på de nedre hyllorna förstördes. 

De läshungriga Tammelaborna fick nöja 

sig med bokbussen, som fick en extra 

hållplats utanför biblioteket. 

■ För första gången säljs det mer 

snus än rulltobak i Norge. Från juli 

2008 till juni förra året såldes 1065 

ton snus mot 1007 ton rulltobak. Det 

är rekord och har inte hänt tidigare, 

avlägsen järnvägsknut av misstag 

kopplats över till tåget från Tammerfors 

till Åbo. ”Vi är alla människor”, 

angav planeringschefen Herbert Mannerström 

vid VR:s (Finlands statliga 

järnvägar) fjärrtrafik som förklaring. 

Klen tröst för de yrvakna resenärerna 

som tre timmar senare nådde slutstationen, 

Helsingfors. 

Afrika – örngott 

för finsk pippi 

■ En reslysten örn har påträffats i Taraba 

i norra Nigeria i Afrika. Fågeln, som 

fångades av nigerianska fiskare, visade 

sig vara ringmärkt av Zoologiska museet 

i Helsingfors. Örnen ska vid det här 

laget ha återbördats till sitt hemland. 

Vad den själv önskade – det kanske 

fanns en orsak till att den lämnade snöiga 

nord för varma Afrika – verkar ingen 

ha tagit reda på. 

■ En ledande norsk socialdemokrat, 

gruppledaren Helga Pedersen, ställde 

till en pinsamhet för fredspristagaren 

Barack Obama och hans djurrättsintresserade 

hustru Michelle 

under Nobelbanketten i början av 

december, avslöjar den norska djurskyddsorganisationen 

NOAH. Helga 

Valmaskinen går varm 

■ Finlands regering vill flytta riksdagsvalet 

från mars till april månad. Orsaken 

är att politikerna inte vill frysa näsan av 

sig när de är ute och valtalar. Dessutom 

syns politikerna bättre i vårljuset när de 

valkampanjar på gator och torg. Förslaget 

har starkt stöd från alla partier i den 

finländska riksdagen och innebär att 

nästa val kommer att hållas i april 2011. 

Snus faller norrmännen på läppen 

skriver nättidningen Dagens Medicin. 

Snusförsäljningen har ökat kraftigt 

i Norge de senaste åren. Vid millennieskiftet 

låg omsättningen bara på 

368 ton. 

Så kan det gå 

när inte 

bromsen är på 

Blamage på bankett 

nordtiser 

■ En nederländsk man råkade ut för 

en fatal händelse i finländska Salo 

för en tid sedan. Mannen hade kört 

vilse och klev ur bilen på Hamngatan 

i staden med endast telefon och karta 

i handen för att fråga om vägen. Men 

eftersom Hamngatan sluttar, som de 

flesta sluttningar, ner mot vattnet, och 

handbromsen inte var åtdragen så 

kom bilen helt enkelt i rullning. Den 

olycklige nederländarens bil hamnade i 

ån där den flöt medströms, mot havet, 

en stund innan den sjönk. Finländska 

räddningsverket som bland annat har 

till uppgift att ta upp bilar som hamnar 

i åar även om det inte är särskilt vanligt 

bedömer bilen som totalförstörd. Men 

nederländaren har ju sin mobiltelefon 

och sin karta i behåll, om det nu kan 

vara någon tröst i eländet. 

Pedersen dök nämligen upp i en illröd 

jacka av sälskinn. Möjligen höjde 

presidenthustru Michelle indignerat 

på ögonbrynet. Hon harr offentligt 

proklamerat att hon inte går klädd 

i päls och att maken Barack Obama 

aktivt bidragit till flera djurskyddsreformer. 

Inga 

fikaslantar precis 

■ En så kallad Gimsöydaler, Norges 

äldsta mynt från 1546, har sålts på 

auktion i den norska huvudstaden. 

Köparen var en anonym norsk samlare 

som betalade motsvarande nästan 1,5 

miljoner svenska kronor för silverdalern. 

Det finns bara 18 exemplar av 

myntet kvar. Tolv ägs av olika museer 

men sex finns fortfarande i privat ägo 

Senast en daler såldes var 2001 och då 

fick säljaren drygt 300 000 kr. 

N O R D E N S T I D N I N G N R 1 / 2 0 1 0 | 33

Han hyllar folkhem 

34 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

met och jantelagen 

”…rolig och tankeväckande med smart hopknuten intrig…” ”…en 

roman fylld av humor…” är några av de lovord som Miika Nousiainen 

fått för sin debutroman Hallonbåtsflyktingen. I Finland 

kom den ut 2007 och gjorde sin författare till en av landets mest 

framgångsrika debutanter på senare år. Hittills har Hallonbåtsflyktingen 

tryckts i över 30 000 exemplar i hans hemland. 


Finske MiikAs sUccédebUt en 

kärleksFörklAring till sverige 

Miika Nousiainen är från början 

journalist och har arbetat 

länge med programmet Gomorron 

Finland på finländska TV3. Där 

handlade det mest nyheter för hans del. 

Finländska TV3 motsvarar för övrigt 

vårt TV4, och Gomorron Finland är ungefär 

samma typ av gomorronprogram 

som de svenska TV-kanalerna visar. 

– Nästan hela mitt arbetsliv har jag arbetat 

på tv, berättar han. 

Men så blev det alltså en roman, Hallonbåtsflyktingen. 

Många journalister 

drömmer om att skriva böcker, men 

Miika Nousiainen försäkrar att det inte 

var avsikten. 

– Jag hade några historier i huvudet 

bland annat den här, men jag tänkte skriva 

en tv-serie eller ett filmmanus. 

Men att göra en tv-serie där huvudpersonerna, 

som i Hallonbåtsflyktingen, 

pendlar mellan Finland, Sverige och 

Thailand skulle bli väldigt dyrt och när 

några kompisar föreslog att Miika skulle 

göra en bok av sin historia istället så blev 

det så. 

hallonbåtsflyktingen handlar om en 

finsk man som kallar sig själv nationalitetstransvestit. 

Han är nämligen en svensk 

man i en finsk mans kropp. Hans ursprung 

Fakta 

Miika nousiainen 

är född 1973 i Haukipudas norr om 

Uleåborg. 

Han är gift och bosatt i Helsingfors. 

Han är stor sverigevän och 

fotbollsfan (Hammarby). 

Aktuell med romanen Hallonbåtsflyktingen, 

som kom på svenska 

2009. 

är i den purfinska delen av Finland där 

inga svenskspråkiga finns så långt ögat ser. 

Trots det längtar han till Sverige. 

– Han visste redan som sexåring att 

han var svensk. Han glorifierar Per Albin 

Hansson, Olof Palme, Tage Erlander och 

det svenska folkhemmet. Han vill helt 

enkelt bli svensk. 

Lite satir är det, naturligtvis, historien 

om denne purfinne som helt kompromisslöst 

vill bli, inte en sverigefinne, 

utan en äkta svensk Medelsvensson. För 

att bli det behöver han svenska rötter och 

en svensk historia bakom sig. Han lyckas. 

Skaffar sig en svensk familj, en vacker fru 

och två välartade barn, pojke och flicka. 

Men slutet kan man tolka på många sätt 

och det är upp till läsaren själv att avgöra 

om historien slutar lyckligt eller inte. 

miika nousiainen själv är en hängiven 

Sverigevän. Därför inställer sig naturligtvis 

frågan om det finns något av Mikko 

Virtanen, alias Mikael Andersson, i honom 

själv. Han rycker på axlarna men 

konstaterar att finska män i hans egen 

pappas generation älskar att hata Sverige. 

– I och för sig är hat ett starkt ord, 

men de gillar i alla fall när Sverige förlorar. 

Pappa och jag tittade på fotbolls-VM 

1990. Sverige förlorade alla matcher och 

min pappa var på ett strålande humör. 

Det var inte bara Miika Nousiainens 

pappa, menar han, utan väldigt många ➤ 


finska män i den generationen som 

kände den där skadeglädjen när det gick 

dåligt för Sverige i olika sammanhang. 

Själv ville han vara annorlunda, så han 

började istället hålla på Sverige i vått och 

torrt. 

– När jag började läsa på universitetet 

så handlade en av de första kurserna jag 

gick om Sveriges historia. Jag läste fotbollstidningar 

och sportsidor på svenska 

och jag lärde mig det svenska språket 

bättre på det sättet. Det ena ledde till det 

andra och jag blev intresserad av svensk 

politik och samhällsliv i övrigt. 

men några större skillnader mellan 

våra båda länder ser inte Miika Nousiainen. 

Däremot tycker han det vore bra 

för finländare att snegla på Sverige precis 

som det på motsvarande sätt vore bra för 

svenskar att snegla lite på förhållandena 

i Finland. 

– Vi finländare vet mer om Sverige än 

vad ni svenskar vet om Finland. Finska 

nyhetsmedier följer Sverige ganska noggrannt. 

De har korrespondenter här, alla 

stora tv-kanaler och tidningar har korrespondenter 

i Stockholm, så vi får mer 

av svenska händelser än vad ni får av 

finska. 

I Miika Nousiainens generation är 

det helt i sin ordning att gilla Sverige. 

Kanske beroende på att Sverige blivit ett 

land bland andra. Förr gick så gott som 

alla finländares första utlandsresa med 

båt till Stockholm. Nuförtiden flyger 

man och det är nästan lika billigt att resa 

vart som helst i övriga Europa. 

Och just för att Europa och världen 

blivit mycket mindre, tycker många ungdomar 

att det är nyttigare att läsa spanska 

eller ryska i skolan istället för svenska. 

Även om man fortfarande läser svenska i 

finländska skolor, från sjunde klass. 

– Tvångssvenska kallas det. I det finländska 

skolsystemet ska alla få lite baskunskap 

i svenska. Men det räcker inte. 

Man måste vara lite intresserad av att 

prata svenska, annars försvinner kunskaperna 

när man slutar skolan. 

så kanske är det den tilltagande språkförbistringen 

som gör att Sverige och 

Finland glider ifrån varandra, vilket är 

synd, tycker Miika Nousiainen. 

– För när det gäller det där med folkhemmet 

tror jag att vi alla, du och jag 

och Fredrik Reinfeldt, är socialdemokrater 

om man jämför med amerikansk 


” Vi finländare 

vet mer om 

Sverige än vad 

ni svenskar vet 

om Finland.” 

eller italiensk politisk tradition. 

Att folkhemmet finns som en grundtanke 

hos honom verkar uppenbart. Det 

är något vackert i tanken att ta hand om 

de svagare, tycker Miika Nousiainen, 

samtidigt som han menar att den tanken, 

precis som många andra moraliska 

koder, håller på att försvinna. 

– Ta jantelagen till exempel, att man 

inte ska tycka att man är något. Att man 

inte är bättre än andra. Jag gillar jantelagen, 

men nu vill alla vara bättre än grannen, 

ha bättre bil, och så... 

Så frågan är om det var bättre förr. 

På sätt och vis, tycker Miika Nousiainen. 

Även om han själv inte upplevde 

Palmes eller Tage Erlanders Sverige har 

han förstått att det faktiskt fanns de som 

var frustrerade över att leva i folkhemmet 

och tyckte det var svårt att inte få 

sticka upp ovanför mängden, bli rikare 

eller bättre. Att nöja sig med att vara lagom. 

Förstått, men inte accepterat. För 

själv är han besviken över att de nordiska 

länderna, som han säger; ”inte lyckades 

med folkhemmet”. 

– I Finland är det inte billigt att söka 

sjukvård. När jag var barn var sådant gratis. 

Idag får man bättre vård om man är rik. 

men medan folkhemmet och jantelagen är 

begrepp som är gemensamma och finns 

inbyggda i både den svenska och finska 

medvetenheten finns det, förutom relationen 

till Sverige, ytterligare två typiskt 

finska trauman, som fascinerar Miika 

Nousiainen och som han skrivit om och 

kommer att skriva om. 

– Min andra roman kom ut för ett 

halvår sedan i Finland och tar upp det

finska långdistanstraumat. 

Finland har ju genom idrottshistorien 

haft många duktiga långdistanslöpare. 

Huvudpersonen i romanen är en man som 

vill ha löparnationen Finland tillbaka. 

– Den handlar om en pappa som tränar 

sin dotter. Hon ska bli stjärna och det är 

hon som ska lyfta Finlands som löparnation. 

Hon är den nya Lasse Wirén. Den 

har samma ton av att det var bättre förr, 

i folkhemmet. 

Det tredje finska traumat är supandet, 

enligt Miika Nousiainen, men någon roman 

på det temat har han inte börjat på 

ännu. 

– Det kan bero på att jag inte super 

tillräckligt mycket själv. Jag vet helt enkelt 

inte tillräckligt mycket om ämnet. Dessutom 

har det skrivits så många bra romaner 

om det finska supandet. 

men är dessa finska trauman lika med 

de finska nationaldragen? frågar sig en 

häpen reporter. Jo, på sätt och vis, menar 

Miika Nousiainen. 

– Det är visserligen stereotyper, men 

bakom alla stereotyper ligger en sanning. 

Vi kan dessutom vara lite mer melankoliska 

än vad ni svenskar är. 

Vilka tycker i sådana fall denne Sverigeälskande 

författare att de svenska nationaldragen 

är? 

– Ni svenskar tror att ni är melankoliska 

och tysta, men jämför man med Finland 

så är ni inte alls tysta. Ni diskuterar och 

diskuterar. Ni kan aldrig fatta ett beslut. 

Ni måste ha konsensus kring allting. 

Ett annat svenskt karaktärsdrag är empati, 

enligt Miika Nousiainen, och den är 

tvångsmässig. 

– Ni måste vara empatiska med människor 

i Eritrea och Sri Lanka och på det 

viset köpa bättre samvete. Det är mycket 

svenskt. 

Men finns det något drag som är gemensamt 

för svenskar och finnar? 

– Det skulle i sådana fall vara det där lagoma. 

Vi ska alltid vara lagom och får aldrig 

leva ut, varken i glädje eller sorg. Inga 

svårigheter, inga bråk, inga höjda röster. 

Lagom. Två barn, flicka och pojke. 

Precis som i Miika Nousiainens roman 

om Mikko Virtanen, alias Mikael Andersson. 

Man kan undra varför den blev en så 

stor succé i Finland. Är det kanske så att 

om inte alla, så åtminstone många, finnar 

är nationalitetstransvestiter, svenska män 

i finska mäns kroppar? De kanske är hallonbåtsflyktingar 

allihop?! ■ 

Vem blir Finlands Kristina? 

diskussionen går het sedan Benny Andersson och Björn Ulvaeus 

meddelat att de exporterar musikalen Kristina från Duvemåla 

österut. I februari 2012 inviger Svenska Teatern sina 

nyrenoverade lokaler med emigrantmusikalen som då för första gången i sin 

helhet visas utanför Sverige. 

Vem tycker du skall sjunga Kristinas roll? undrade Hufvudstadsbladet i sin 

nättidning och den frågan debatteras alltså nu hetsigt. 

En majoritet tycks anse att Helen Sjlöholm borde vara Kristina också i 

Helsingfors, även om många har dubier huruvida Svenska Teatern har råd 

med gaget. Andra hejar på Maria Sid, känd för den svenska publiken från 

tv-serien Livet i Fagervik. 

Svenska Teatern räknar med hård konkurrens om alla roller i musikalen 

och en nordisk audition arrangeras i Helsingfors 2011. Bland dem som sitter 

i juryn finns givetvis Benny Andersson och Björn Ulvaeus som båda räknar 

med att tillbringa mycket tid i Helsingfors under såväl auditionen som repetitionsarbetet. 

i övrigt är det framförallt framlidne hissdirektören Pekka Herlin, eller snarare 

den nyutkomna biografin över honom, som har debatterats. Herlin var 

chef för hisstillverkaren Kone som han utvecklade till dels en hissjätte, dels 

en föregångare i internationaliseringen av det finländska näringslivet. Utvecklingen 

av Kone startade med köpet av svenska Asea. 

Biografin Koneen ruhtinas, vilket betyder Kones furste, är skriven av britten 

John Simon som arbetar på Kones informationsavdelning. Den är ovanlig 

eftersom den fokuserar på de privata uppoffringar Pekka Herlin gjorde för 

företagets skull samtidigt som den understryker hans lynniga, alkoholiserade, 

mano-depressiva och schizofrena personlighet. 

– Min far var ett svin, sammanfattar sonen Niklas Herlin som säger att 

han är sin far tacksam för en enda sak, nämligen att sonen varit ekonomiskt 

oberoende sedan han blev myndig. 

Såväl familjen som Pekka Herlins närmaste medarbetare har varit beundransvärt 

öppna och inte väjt för obehagliga sanningar. 

Pekka Herlins fem barn beskriver i intervjuer hur fadern utvecklades från 

att ha varit en pappa de ivrigt väntade på att få hem från jobbet till att bli en 

demon vars hemkomst familjen fasade för. Han var alltid ordentligt berusad 

och han krävde att någon skulle hålla honom sällskap och lyssna på hans 

timslånga monologer. 

som företagsledare omhuldade Pekka Herlin den stil svenskar döpt till ”management 

by perkele” och han kunde vara ytterst hård mot sina underlydande. 

En mellanchef minns att Herlin en gång läxade upp en bokförare som tog så 

illa vid sig att han gick in på lagret och hängde sig. En av Herlins sekreterare 

försökte begå självmord genom att hoppa ut från fönstret men överlevde. De 

fem barnen har få glada minnen av sin far. 

Pekka Herlin avled 2003 och då avslöjades att han i hemlighet ingått en 

pakt med äldsta sonen Antti Herlin. Ledningen för Kone liksom aktiemajoriteten 

övertogs av Antti Herlin, antagligen för att Pekka Herlin ville säkerställa 

att Kone förblev i familjen. 

Känslan av att ha blivit förda bakom ljuset tycks överskugga det faktum att 

de alla ärvde pengar i överflöd och i dag tillhör de rikaste i Finland. 

ANNIKA HÄLLSTEN, Helsingfors 


öster i norden 

Ohederligt 

om klimatmötet 

❞ 

Det är trist att en tidning som 

vanligen är seriös presenterar en artikel 

om klimatmötet i Köpenhamn som är 

så långt ifrån hederlig journalistik man 

tänka sig. Inte en rad som tar upp de 

läsares syn på klimatmötet som har en 

annan åsikt än den som koldioxidivrarna 

för fram. ”Testet” på sid 11 av läsarnas 

kunskaper om klimatfrågan är så tendensiös 

som bara den kan ställa som vill 

bekräfta sina egna värderingar. Ett svalg 

är befäst mellan folk och dess representanter 

i form av så kallade intellektuella, 

journalister och politiker. 

Nog borde författaren orkat med att 

omnämna vad professorn vid Copenhagen 

Business School Björn Lomborg, 

konstaterar i sin bok Cool It, från 2008. 

”Om alla länder inklusive USA skulle 

ansluta sig till Kyotoprotokollet, och leva 

efter detta, skulle temperatursänkningen 

2050 endast bli 0.07 procent lägre än om 

man avstår från att göra någonting alls”. 

Det är skrämmande att så stora resurser 

satsas på de ytterst svårtydliga beräkningar 

som FN:s av många ifrågasatta 

klimatpanel kommit fram till. Att de klimatförändringar 

som ändå pågår är orsakade 

av mänsklig påverkan, eller och det 

är värre, kan åtgärdas genom mänskliga 

aktiviteter är helt obevisat. 

Redaktörń svarar: 

Inget ställningstagande 

Oj då, det var ord och inga visor, Thomas! 

Och inte ägnade vi oss åt hederlig 

journalistik, heller! Här måste nog 

redaktörń höja en protesterande hand 

– i all anspråkslöshet, naturligtvis. Du 

har naturligtvis rätt när du skriver att artikeln 

du upprört dig över inte tar upp 

”de läsares syn på klimatmötet som har 

en annan åsikt än den som koldioxidivrarna 

för fram”. 

Thomas, jag är ledsen att behöva säga 

det, men du har missuppfattat hela artikeln. 

Den var inte ett redovisande av 

ställningstaganden för och/eller emot. 

Den handlade om att det skulle bli ett 

klimatmöte i Köpenhamn. Den försökte 

också redovisa åtminstone en del av de 

frivilligorganisationer, NGO:s, som skulle 

delta och lite av vad som skulle hända. 

Och så här med facit i hand kan vi väl 

ändå konstatera att ett klimatmöte ägde 

rum i Köpenhamn och att åtminstone 

många av de frivilligorganisationer vi redovisade 

också var där. Hederligare än så 

kan väl journalistiken inte bli? 

Du ondgör dig också över ”Testet” 

38 | N o r D E N s t i D N i N g N r 1 / 2 0 1 0 

Thomas Nilsson 

Nybro 

på sidan 11 och kallar det tendensiöst. 

Frågorna i ”Testet” handlar om statistik 

som går att ta fram i vilka officiella sammanställningar 

som helst. Och en fråga 

som ”Vilka ministrar är det som officiellt 

leder sitt lands klimatförhandlingar 

i Köpenhamn?” är väl inte tendensiös? 

Det var ju miljöministrarna. Det måste 

väl du också ha sett på tv eller läst om i 

tidningarna? 

Men om det kan vara till någon tröst, 

Thomas, så lovar vi att också skriva om 

de som har en annan åsikt än de du kalllar 

”klimativrarna” anordnar ett internationellt 

möte här i Norden. I synnerhet 

om det blir lika stort som det klimatmöte 

som faktiskt ägde rum i Köpenhamn 

i december. Inte minst för att visa vår 

goda vilja att överbrygga det svalg som 

du tycker är ”befäst mellan folk och dess 

representanter i form av så kallade intellektuella, 

journalister och politiker”. Och 

vi kommer inte att ta ställning då heller 

utan försöka bedriva så ärlig journalistik 

vi kan, då också! 

Redaktörń 

Kraftsamla 

energin 

i Norden 

Över 25 miljoner männis- 

❞ 

kor i Norden är beroende av att 

det finns en trygg, hållbar och 

miljövänlig energiförsörjning. För 

att möta detta krävs gränsöverskridande 

samarbete. En gemensam 

elcertifikatmarknad innebär stora 

fördelar för de nordiska länderna, 

såväl i arbetet med att trygga 

energiförsörjningen som att nå 

klimat- och miljömålen. Energi- och 

klimatfrågor måste så långt som 

möjligt bemötas med internationella 

åtaganden samt effektiv handel 

med gemensamma kostnadseffektiva 

styrmedel. 

Fördelarna med ett närmare 

nordeuropeiskt energisamarbete 

är många. En nordisk energimarknad 

ger lägre kostnader och bättre 

långsiktighet för konsumenterna. 

Flaskhalsar i det nordiska elnätet 

samt mellan Norden och kontinenten 

byggs bort. Bättre sammanbindning 

av elnäten, inte bara 

inom Norden utan även mellan 

länderna kring Östersjön, skapar 

bättre möjligheter för samhällsekonomiskt 

effektiv utbyggnad 

av vindkraftsparker till sjöss. Det 

underlättar även harmonisering av 

nätanslutningsregler, olika strandstaters 

konkurrerande stödsystem 

och andra gemensamma projekt 

för förnybar energi. 

Då producenter kan ta hänsyn till 

marknadens prissignaler skapar 

elcertifikat effektivare användning 

av resurserna. En nordisk marknad 

bidrar till att rätt sorts investeringar 

görs - vid rätt tidpunkt och i rätt 

omfattning. Nordiskt energisamarbete 

ger en stabilare marknad för 

leverantörer av förnybara energisystem. 

Det krävs för en fortsatt utveckling 

av förnybar elproduktion. 

Kent Olsson 

Riksdagsledamot (M) 

Vice president i Nordiska rådet

Danmark leder 

ministerrådet 

Danmark är ordförandeland för 

det nordiska regeringssamarbetet 

i Nordiska ministerrådet i år och 

kommer att fokusera på globaliseringen, 

klimatfrågan och den 

ekonomiska krisen. Programmet 

ligger i linje med det nordiska 

samarbetet i globaliseringsfrågor 

som fastslogs vid statsministrarnas 

möte i Finland 2007. 

”Det danska ordförandeskapet 

vill bidra till att Norden förblir en 

föregångsregion”, 

skriver den danske 

statsministern Lars 

Løkke rasmussen. 

Norden ska 

också vara en ”grön 

region” som ska 

ligga i framkant när det gäller arbetet 

med klimat- och miljöfrågor. 

slutligen framhåller statsministern 

att Norden ska vara en region som 

skapar både värden och åstadkommer 

resultat och genom detta 

får en ännu större internationell 

genomslagskraft. 

Ny rektor 

i Göteborg 

Anders Foldspang är 

ny rektor för Nordiska 

högskolan för 

folkhälsovetenskap 

(NHV). skolan, som 

ligger i göteborg, 

vidareutbildar personer 

inom hälso- och socialsektorn. 

skolans nye rektor har varit 

professor i folkhälsovetenskap 

vid Århus universitet sedan 1997 

och har en trettio år lång karriär 

som universitetslärare bakom sig. 

Anders Foldspang har bland annat 

publicerat 67 vetenskapliga originalarbeten. 

Den tidigare rektorn, göran 

Bondjers, gick i pension i början av 

februari. 

Ann Jäderlund 

FoTo: Ulla Montan 

Författaren Steve Sem-Sandberg och 

poeten Ann Jäderlund är Sveriges nomineringar 

till Nordiska rådets litteraturpris 

2010. Sem-Sandberg nomineras för 

romanen de fattiga i Łódź, som redan 

tidigare fått Augustpriset 2009. Ann Jäderlund 

nomineras för diktsamlingen Vad 

hjälper det en människa om hon häller rent 

vatten över sig i alla sina dagar. 

Steve Sem-Sandberg är framförallt 

känd för sina tre löst sammanhängande 

romaner Theres, allt förgängligt är bara en 

bild och ravensbrück. 

Ann Jäderlund har gett ut en rad dikt- 

Filmpris till von Trier 

Nordiska rådets filmpris 2009 gick till 

den danske filmregissören Lars von Trier 

och producenten Meta Louise Foldager 

för filmen antichrist. I motiveringen säger 

juryn bland annat: 

”Lars von Triers Antichrist är en vild, 

visuellt vacker och chockerande våldsam 

film om sorg, vrede och skuld.” 

Filmen hade premiär i Cannes 2009, 

där Charlotte Gainsbourg vann priset 

sombästa kvinnliga skådespelare. 

”Det är med stor stolthet, glädje och 

ära på filmens vägnar jag tackar Nord- 

Ny NAPA-direktör 

Leise Johnsen blir 15 februari ny direktör 

för Nordens institut i Grönland, NAPA. 

Den nya chefen vill profilera Grönland 

globalt, visa upp landets värden och 

skapa grogrund för nytänkande och utveckling. 

Leise Johnsens ambitioner 

vill synliggöra NAPA som en attraktiv 

aktör i det nordiska kultursamarbetet. 

NAPA är en kulturinstitution under 

Nordiska ministerrådet och öppnades 

1987. Dess uppgift är att bidra till att ut- 

det nordiska samarbetet 

Steve Sem-Sandberg 

FoTo: pieter ten hoopen 

Nominerade till litteraturpriset 

samlingar och har fått flera priser, bland 

annat Bellmanpriset 2009. 

Danmark nominerar Peter Laugesen 

och Ida Jessen, Finland Sofi Oksanen 

och Monika Fagerholm, Island Einar 

Kárason och Steinar Bragi, Norge Karl 

Ove Knausgård och Tomas Espedal och 

Färöarna Gunnar Hoydal. 

Prisvinnaren väljs vid bedömningskommitténs 

möte i Helsingfors den 29– 

30 mars och offentliggörs den 30 mars. 

Priset utdelas i samband med Nordiska 

rådets session, som i år går av stapeln i 

Reykjavik på Island i november. 

iska rådet för detta erkännande till Antichrist. 

Och jag tackar samtidigt alla de 

modiga och starka investerare, instanser 

och människor, som har medverkat till 

att bringa Lars von Triers Antichrist 

till världen”, kommenterade producenten 

Meta Foldager utnämningen. 

veckla, stödja 

och stimulera 

grönländskt 

kulturliv och 

då i synnerhet 

barns och 

ungas kultur. 

NAPA producerar 

och erbjuder också kulturella evenemang 

och turnéer med grönländska 

och nordiska artister till de grönländska 

kommunerna och till övriga Norden. 

N o r D E N s t i D N i N g N r 1 / 2 0 1 0 | 39

Detta händer 

under 2010 

Språk 

Visste du att vi är 25 miljoner 

människor i norden som med 

bara lite övning skulle kunna 

kommunicera med varandra 

på våra nordiska språk? tyvärr 

är det inte många av oss som 

får tillräckligt med tillfällen att 

öva. det tycker vi i FnUF att det 

borde bli ändring på. Här är 

några saker vi tänker göra: 

● Vi tar över driften för 

nordjobb i sverige, ett väldigt 

konkret sätt för unga att öva 

sig i nordiska språk och få nya 

perspektiv på tillvaron. 

● Vi kommer att jobba för att 

det ska gå att se nordisk tv i 

sverige. 

● Vi kommer att testa hur den 

nordiska språkkonventionen 

efterlevs i sverige. Hur sköter 

sig din kommun? det kommer 

vi med din hjälp att testa. Håll 

utkik under året, du kan göra 

skillnad. 

Övriga aktiviteter 

Vi kommer som tidigare år att 

delta i Bok- och biblioteksmässan 

och vi kommer också att 

åka till roskildefestivalen. 

givetvis kommer lokalavdelningarna 

att anordna en massa 

roliga aktiviteter. 


Nu tar vi unga 

över Nordjobb 

Vi hoppas på fler lokalavdelningar. Vi ser 

just nu särskild potential för nya lokalavdelningar 

i Östersund och Växjö men det 

kan säkert finnas chanser på fler orter, kanske 

på din? 

Inför verksamhetsåret 2010 vill FNUF 

verka för att öka det nordiska utbytet 

och rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden. 

Efter många år i Föreningen 

Nordens regi kommer FNUF att ta över 

ansvaret för Nordjobb i Sverige. Vår uppfattning 

är att ett projekt med unga som 

målgrupp hör hemma i en ungdomsorganisation! 

Med Nordjobb hoppas vi kunna bredda 

vår verksamhet och arbeta med de frågor 

som är viktiga för unga idag. Med hjälp 

av den kompetens och kunskap som finns 

inom FNUF hoppas vi kunna utveckla 

Nordjobb vidare och vi ser med glädje fram 

emot de utmaningar som framtiden för 

med sig. 

Sofia Mörtlund 

Ledamot i Förbundsstyrelsen. 

Var med och starta 

nya lokalavdelningar 

Årsstämma 

Årsstämman kommer att hållas i Västerås 

den 17–18 april. Mer info kommer i vår. 

Föreningen nordens ungdomsförbund 

FnUF är en förening för dig mellan 16 

och 35 år som är intresserad av att 

uppleva norden. Medlemskapet kostar 

bara 95 kr/år och ger dig tillgång till 

en massa spännande aktiviteter i hela 

norden. Årligen arrangeras resor, ungdomsträffar, 

seminarier, filmvisningar 

och många andra aktiviteter där du får 

Det här är FNUF 

Om du är intresserad av att vara med 

och bygga något nytt är du välkommen att 

höra av dig. Det krävs intresse men inga 

förkunskaper. 

Skriv till info@fnuf.se. 

Nyhetsbrev 

Får du inte vårt nyhetsbrev norrsken? 

Mejla info@fnuf.se så sätter vi upp dig 

på listan. 

möjlighet att träffa ungdomar från hela 

norden. en prenumeration på nordens 

tidning ingår, liksom vårt nyhetsbrev 

norrskenet där vi informerar om vad 

som är på gång. information hittar du 

också på vår hemsida www.fnuf.se och 

på vår egen Facebook-sida. du når oss 

på info@fnuf.se och vårt plusgiro är 

4339354-5.

NorDisk säkerhetspolitik 

i göteborg 

■ ■ ■ Sverre Jervell från det norska utrikesdepartementet 

redovisade Stoltenbergrapporten 

om ”Nordiskt Samarbete 

om Utrikes- och Säkerhetspolitik” vid ett 

seminarium på Göteborgs Handelshögskola 

i november. Föredragshållaren gjorde 

en kort tillbakablick till det kalla kriget då 

tanken på ett gemensamt nordiskt samarbete 

kom att splittras, dels på grund av 

ländernas varierande medlemskap i olika 

försvarsallianser samt också en starkare 

koncentration kring framtida EG och EUfrågor. 

i juni 2008 presenterades Stoltenbergrapporten 

som har Norges tidigare 

utrikesminister Thorvald Stoltenberg som 

upphovsman. Den föreslår bland annat att 

de nordiska länderna tar ansvar för sitt ut- 

ökade närområde och också den praktiska 

luftövervakningen över Island. Stoltenberg 

tycker också att ett civilt system för havsövervakning 

bör byggas upp. En gemensam 

nordisk marin- och amfibiestyrka tas fram 

och gemensam nordisk solidaritetsförklaring 

i utrikes- och försvarspolitiska frågor 

anser rapporten också önskvärd. 

en berikande frågestund ledd av moderatorn, 

professor Lars Nordström, avslutade 

en givande och tankeväckande afton på 

Handelshögskolan i Göteborg. Seminariet 

var ett samarrangemang mellan Föreningen 

Norden i Göteborg, Föreningen För Göteborgs 

Försvar och Reservofficerssällskapet 

i Göteborg. 

Text och bild: 

Christer Nedström 

Så in i norden 

Färre svenskar 

i danska jobb 

■ ■ ■ 128 svenskar fick nytt 

jobb på den danska sidan 

Öresund i december förra året. 

det skriver nyhetsbrevet nytt 

från Öresund (nFÖ) som också 

konstaterar att den är den lägsta 

siffran för en enskild månad 

sedan januari 2006. 

Konjunkturnedgången har 

betytt färre jobbmöjligheter 

för svenskar i danmark också 

på årsbasis. totalt började 2 

929 svenskar jobba i danmark 

under 2009. det kan jämföras 

med 5 798 under året före. 

kura skymning 

i hedemora 

■ ■ ■ Hedemora stadsbibliotek 

var fullsatt när man samlats 

för att kura skymning den 9 

november. nordenavdelningens 

ordförande, göran Bergqvist, 

tog fasta på temat "Krig och 

fred i norden" i sitt föredrag 

om kriget 1808–1809. göran är 

historielärare och kan verkligen 

framhålla detta krigs omvälvande 

betydelse. 

Kerstin Hultén talade om 

stadspojken runeberg som 

tjusades av storskogarna 

och sjösystemen i saarijärvi, 

samma fascination som präglar 

hans dikt Vårt Land som också 

blivit Finlands nationalhymn. 

Bibliotekschefen tommy 

Larsson berättade om hur man 

förr i tiden samlades i köken 

och läste högt för varandra. 

Högläsning med tända ljus är 

ett försök att återuppliva en 

gamma tradition från bondesamhället, 

berättade han. 

Fr.v. Tommy Larsson, bibliotekarie 

Maria Pettersson, Kerstin Hultén, 

Göran Bergqvist och vice ordf 

Margareta Andersson. 



Följ med 

Norbotten 

på studieresa 

■ ■ ■ Föreningen norden 

i norrbotten vill med resan 

”Från Bottenviken till norska 

havet” bjuda på upplevelser 

av naturmiljöer präglade av 

Bottenvikens brackvatten, 

torneälvens outbyggda flöde, 

skandinaviska fjällkedjans 

varierade profil och norska 

kustens strandlinjer som under 

årtusenden bearbetats av 

ishavets vågor. På resan ges 

medlemmar från Föreningen 

nordens lokalavdelningar på 

nordkalotten, men även från 

övriga delar av sverige och 

Finland, möjligheter att umgås 

och lära känna varandra, såväl 

som det område man reser 

igenom. resans mål är tromsö 

och 17 maj-firandet. Haparanda 

och Kiruna lokalavdelningar av 

Föreningen norden, norrbotten 

och Malmfältens Folkhögskola 

samverkar för att genomföra 

projektet. 

Är du intresserad – hör av 

dig till Karin Westergren, 

Malmfältens folkhögskola för 

mer information. tel 0980- 

675 00 eller e-post karin. 

westergren@kiruna.fhsk.se 

■ ■ ■ Nordjobb är ett projekt i alla 

nordiska länder som förmedlar sommarjobb 

till unga i Norden. Tidigare 

har projektet, genomförts av Föreningen 

Norden i respektive land, men i Sverige 

tar nu Föreningen Nordens ungdomsförbund, 

FNUF, över. 


gröNt, UNgt NorDeN- 

möte i köpeNhamN 

■ ■ ■ Inget kunde vara mer naturligt och 

logiskt än att förlägga ett samnordiskt klimatseminarium 

i närheten av Köpenhamn 

den 14–16 december, då all världens blickar 

riktades mot den danska huvudstaden i 

samband med COP15? Följaktligen 

var inte bara världens 

ledare på plats för att 

diskutera världens klimatförändringar 

- 

även ”Nordenkorrespondenterna” 

tillbringade några 

fullspäckade 

dagar i Hilleröd 

strax utanför 

Köpenhamn. 

ungdomar från 

Norge, Finland, 

Danmark och 

Sverige fick under 

några decemberdagar 

lära känna varandra 

och få en inblick i 

klimatproblematiken i form 

av intressanta föreläsningar, rollspel 

och direktrapporter från Bella Center, 

där de egentliga förhandlingarna ägde 

rum. 

Tom Juslin, journalist på Västerbottens-Kuriren, 

berättade om klimatförändringarnas 

påverkan i de nordiska länderna 

och illustrerade med egna fotografier. 

Peter Wiborn från Vuxenskolan gav en 

föreläsning på temat ”Hur skall vi ha det 

med klimatet?”, som visade allvaret med 

klimatförändringarna. Carl Eneroth från 

ArenaNorden talade om förhandlingsteknik 

och lät oss själva känna på hur det är 

att förhandla i ett rollspel som mynnande 

– Vi tror oerhört mycket på Nordjobb 

som kraft för ökad gemenskap, mobilitet 

och språkförståelse. Vi tror också att ett 

projekt som riktar sig till unga mår bra av 

att förvaltas av unga, säger Karin Thorasdotter, 

generalsekreterare FNUF. 

Ny projektledare för Nordjobb är Ca- 

ut i många professionella framföranden av 

”Norden-korrespondenterna”. 

föreläsningarna och övningarna matchades 

av presentationer av respektive 

skolor, deras miljöengagemang 

och framtida miljöprojekt. 

I seminariet 

ingick också ett 

besök på Hillerödsgymnasium, 

där 

eleverna berättade 

om 

sitt internationellamiljörollspel 

i med 

d e l t a g a r e 

från hela 

Europa. 

vårt samnordiska 

seminarium 

avslutades med ett 

uppskattat besök i centrala 

Köpenhamn, där vi bl.a. 

besökte DGI-byen – den folkliga klimatkonferensen 

– och dess enorma utbud 

av NGO:s (Non Governmental Organisations), 

klimataktiviteter och konferenser. 

Det var lätt att konstatera att klimatförändringarna 

engagerar människor från 

hela världen. När vi vände hemåt på onsdagseftermiddagen, 

kände vi oss väl insatta 

i klimatfrågan och dess problematik. 

Tack för en fantastisk upplevelse i händelsernas 

centrum! 

”Nordenkorrespondenterna” 

genom Lerum/Sverige 

NorDjobb tas öVer aV UNgDomsFörbUNDet 

roline Jonsson, som också kommer att 

vara föreningsassistent för FNUF. Många 

nordjobbare kommer som tidigare år att 

placeras i Stockholms- och Göteborgsregionerna 

men Nordjobb satsar i år också 

på att hitta arbetsgivare i Norrbotten. 

Läs mer på www.nordjobb.net

Blivande svensklärare 

på norsk-danskt äventyr 

■ ■ ■ Svensklärarstudenter från Göteborgs 

Universitet besökte i höstas 

Voksenåsen i Norge och Shaffergården 

i Danmark. I kursplanerna för gymnasieskolan 

ingår studier grannländernas 

språk och kultur och norska och danska 

är alltså en del i lärarutbildningen. 

programmet för veckan på Voksenåsen 

var späckat av föreläsningar och rundturer. 

Alla föreläsare talade norska, förutom 

Björn Lindahl som på svenska talade 

om vad en utböling behöver veta för 

att överleva i Norge. Föreläsarna talade 

alla väldigt olika dialekter av norska och 

man måste undra hur mycket ett språk 

egentligen kan skilja sig åt i ett sådant 

långsmalt och relativt litet land med ca 

fem miljoner invånare. 

Bland föreläsningarna kan nämnas 

”Norske folkeeventyr” med Marit 

Spurkland och ”Norsk på norsk” med 

Bodil Aurstad. Kjersti Birketvedt hjälpte 

oss in i Ibsens teatervärld med en genomgång 

av ”Per Gynt” och vi fick också 

uppleva denna pjäs live på Oslo nye teater. 

schemat i danmark var inte riktigt lika 

fullt som i Norge. Vi fick lite mer tid 

över till att umgås med varandra i den 

trevliga Shaffergårdens långsträckta 

byggnad med runtomkringliggande park 

och samhälle. Bland föreläsningarna 

kan nämnas barnboksförfattaren Hanne 

Kvist som föreläste om danska på danska 

och Liz Madsen som talade om nabospråksdidaktik. 

Ett uppskattat besök 

gjordes på det vackert belägna konstmuseet 

Louisiana. 

dessa studieresor har för mig fungerat 

som en sk ögonöppnare för grannländernas 

språk och kultur och jag hoppas någon 

gång i framtiden få möjlighet att låta 

mina egna elever uppleva detsamma. 

Martina Holmgren 

lärarstudent, Göteborgs universitet 

Nordiska 

kulturdagar 

■ ■ ■ 23–28 oktober arrangerades 

nordiska kulturdagar på Kulturhuset i 

stockholm. dagarna inleddes med en 

nordisk kulturhusnatt då besökarna 

hade möjlighet att se och höra ett 

90-tal artister, 22 grupper som uppträdde 

på 12 olika scener! På plats var 

bland andra det grönländska bandet 

orka, den isländska popgruppen 

Mammút och den finländska dansaren 

Virpi Pahkinen. 

därefter följde fem dagar med mat, 

musik och litteratur från våra nordiska 

grannländer. Åhörarna kunde 

bland annat lyssna till norges senaste 

musikaliska stjärnskott Marit Larsen, 

Artikelförfattarinnan,sittande, 

studerade bland annat Oslos 

statyer under sin studieresa. 

Speakers corner var en del av de nordiska 

kulturdagarna. Carolina Ehrnrooth från 

Norden i Fokus ställer frågor till Fredrik 

Bjørnbekk, ungdomspolitiker från norska 

Arbeidarpartiet. 

käka en dansk lunch i ekoteket eller 

kolla in finsk film i Klarabiografen. 

de nordiska kulturdagarna arrangerades 

med anledning av att nordiska 

rådets session ägde rum i stockholm 

27–29 oktober. 



Stig Jonsson och Christina 

Engblom från Föreningen Norden 

framför en dansk julgran på Sorte 

Diamant i Köpenhamn. 

Foto: RigmoR Holmqvist Ödman 

Dansk julstämning 

för huskvarna 

■ ■ ■ 5–6 december gjorde 

23 medlemmar i Föreningen 

norden i Huskvarna en resa till 

Köpenhamn för att uppleva hur 

stämningen var inför klimatmötet 

och julen. Besöket startade 

på den sorte diamant, biblioteket 

i svart granit som ligger 

i anslutning till det gamla 

tegelröda Kungliga biblioteket 

och kanalen. 

För att riktigt känna stämningen 

bodde vi ett stenkast 

från rådhusplatsen på Vesterbrogade 

där vi lät oss väl 

smaka den danska buffén. det 

var också nära till det sagolikt 

vackra tivoli där ståtliga 

belysningar lyste upp en mörk 

himmel. 

inför klimatmötet svävade 

en jordglob över rådhusplatsen 

och runt den stora julgranen 

fanns fast placerade cyklar 

som tände julljusen när de 

trampades. 

På söndagen besöktes 

Frilandsmuseet i Lyngby. där 

välkomnade julgranen vid 

entrén och nissen väntade i en 

av de många gamla vita gårdar 

med halmtak. 

Rigmor Holmqvist Ödman, 

ordf. Huskvarna 


60 År i himleDaleN-liNDberga... 

Kvällens underhållare Reidun Sæther och Dan Lindéns hugger in på kalasbordet tillsammans 

med festdeltagarna. 

■ ■ ■ Himledalen-Lindberga Nordenavdelning 

har firat sitt sextoårsjubileum i 

Stamnareds Bygdegård. Närmare 100 personer 

deltog, från den egna avdelningen 

men också från Laholm, Halmstad, Falkenberg, 

Tvååker, Varberg, Frillesås och 

Fjärås och från danska vänortsföreningen 

Haderslev-Frös Herred. Gästerna bjöds 

på en trerättersmeny, kaffe med tårta och 

underhållning. 

diplom för förtjänstfullt arbete inom föreningen 

fick Asta Runevad, Gabriel Gabrielsson, 

Sivert Björling och Nils Lyngfelt. 

Föreningen Nordens generalsekreterare, 

Mats Wallenius höll högtidstalet och delade 

ut silverplaketten för nordisk gärning 

till Elsa (Esso) Peterson, som är den enda 

■ ■ ■ Nordiska Bokveckan i Helsingborg 7–14 

november blev återigen en stor publikframgång.Veckans 

första stora evenemang var besök 

av fem aktuella författare på stadsteatern. Ledsagade 

av Lars Svenson och Per Johansson fick 

publiken ett par timmars litterär avkoppling i 

höstmörkret. 

Klas Östergren inledde med att berätta om 

sin nya bok, 1980-talsretrospektiven den sista 

cigaretten. 

–På 1980-talet förändrades Sverige från provinsiell 

randstat i norr till europeisk skojarnation, 

enligt Östergren. 

I isländskan Auður Jónsdóttirs bok Folket i 

källaren står paret Klara och Svenni i centrum. 

medlem som är kvar sedan föreningen 

startades och som haft flera styrelseposter 

under åren. 

Motsvarande plakett i guld delades ut 

till Helge Kärrbrant, styrelsemedlem i 40 

år och ordförande sedan 1975. Nämnas 

kan att föreningen bara haft 3 ordföranden 

under sina 60 år. 

Hallandsdistriktets ordförande, Göran 

Hegen överlämnade senare silverplakettenr 

till Monica Gabrielsson, Bertil Börjesson 

och Göran Hellberg. 

kvällen avslutades med ett knippe svenska, 

norska och finska sånger med den duktiga 

sångerskan Reidun Sæther ackompanjerad 

av pianisten Dan Lindéns. 

Helge Kärrbrant 

Tunga namn på Nordiska Bokveckan 

Tidsplanet pendlar mellan en fest i parets lägenhet 

och tillbakablickar i Klaras svåra uppväxt. 

Boken nominerades till Nordiska Rådets 

litteraturpris 2006. 

Alexandra Coelho Ahndorils bok Mäster om 

agitatorn August Palm är den sista i ett projekt 

med historiska huvudpersoner. Författaren har 

velat lyfta fram kvinnorna och barnen till dessa 

personer. 

Den norska deckardrottningen Anne Holts 

senaste bok 1222 över havet är en hyllning till 

den klassiska kriminalromanen med liket i det 

slutna rummet. I detta fall ett av snöstorm isolerat 

högfjällshotell. De 300 hotellgästerna utgör 

en ”miniatyr av Norge”, enligt Holt.

...oCh 70 År i VästerÅs 

Deltagare fr v: Niels Christian Christensen, Randers, Mats Wallenius, Stockholm, Edith Juhlin, 

Västerås, Ragnhild Källberg, Västerås, Ulla-Britt Holmér, Sala, Gunnar Stenås, Fagersta, Saara 

Hakaste, Lahtis och Alice Widlund, ordförande, Västerås. 

■ ■ ■ Lördagen den 17 oktober firade Föreningen 

Norden i Västerås 70-årsjubileum 

på restaurang Sjöhagen. Festens högtidstalare 

var generalsekreterare Mats Wallenius 

från Föreningen Nordens kansli i Stockholm. 

Han gjorde en mycket intressant 

resumé av Föreningen Nordens ställning 

idag och gav en återblick på föreningens 

historia. 

före detta ordföranden i Västerås, Edith 

Juhlin, berättade om när avdelningen bildades, 

som en av de äldsta Nordenföreningarna 

i Sverige. Ragnhild Källberg från 

Västerås stad gav sin syn på föreningens 

samarbete med de nordiska vänorterna liksom 

med övriga nordiska föreningar i Sve- 

rige, som hon uppskattade mycket. Ordföranden 

i Fagersta, Gunnar Stenås, samt 

ordföranden i Sala, Ulla-Britt Holmér, höll 

var sitt anförande, bland annat om betydelsen 

och nyttan av samarbetet i Föreningen 

Nordens Västmanlandsdistrikt. 

Systerföreningen i vänorten Lahti representerades 

av sin vice ordförande Saara 

Hakaste och från vänorten Randers kom 

tre personer. 

musikunderhållningen svarade Per-Åke 

Folkesson, Erik Umegård, Gunilla Umegård 

samt Stefan Werme för. Samtliga representanter 

för Visans Vänner. 

Anne Holt Klas Östergren 

Auður Jónsdóttir 

Finlandssvenske Kjell Westös senaste roman 

Gå inte ut ensam i natten utgör avslutningen i 

Westös kvartett om Helsingfors. De flesta figurerna 

i boken kommer ur den trasiga efterkrigsgenerationen. 

Westö säger att han skriver bäst 

om Helsingfors när han är i Visby på Gotland. 

Avslutningsvis gästades bokveckan av po- 

Alice och Conny Widlund 

pulära finlandssvenska författaren Märta Tikkanen 

under ”Samtal på Dunkers”. Poeten Lisa 

Zetterdahl från Malmö mottog Föreningen 

Norden i Helsingborgs Kulturstipendium avnordiska 

samarbetsministern Cristina Husmark-Pehrsson. 

Bengt och Madeleine Janson 

1809 0ch kriget 

tema i Norrbotten 

■ ■ ■ 16-17 september arrangerade 


norrbotten temadagar kring 

Märkesåret 1809. Medarrangörer 

var Biblioteket, Kulturens 

Hus, norrbottens museum, 

Friluftsmuseet Hägnan, nederluleå 

hembygdsförening, BodenÖverluleå 

Forskarförening 

samt Försvarsmuseum Boden. 

dagen var upplagd i ett antal 

stationer som de deltagande 

skoleleverna fick besöka för 

att få en bild av 1808-09 års 

krig. norrbottens Museum 

och Friluftsmuseet Hägnan 

uppförde var sin dramatiserad 

händelse med kriget som 

tema. Biblioteket bjöd på ett 

bokbord och levande musik. 

nederluleå hembygdsförening 

berättade om spåren efter 

kriget i länet och om hur ryssarna 

tog sig över älvarna med 

broar. Försvarsmuseum Boden 

visade krigets verktyg och BodenÖverluleå 

Forskarförening, 

berättade om den indelte soldatens 

liv. Författaren till ”det 

glömda kriget”, Kim Kimselius, 

föreläste också på skolorna. 

nästan femhundra elever 

fick ta del av temadagarna 

som finansierades med stöd 

från Kulturfonden för sverige 

och Finland, norrbottens läns 

landsting och Luleå Kommun. 

Föreningen Norden Norrbotten 

Rolf Johansson/Marit Lamberg 

Nästan femhundra elever fick ta 

del av temadagarna. 


på gång i norden 

14 februari 

Vandring Nötabråne 

samling vid City gross, 

Karlshamn. 

Tid: 10:00 

Ledare: Lars nilsson 

Arrangör: Föreningen norden, 

Karlshamn 

15 februari 

Årsmöte, Karlskrona 

inbjuden gäst är förlagschef 

stig sjöberg, förlaget Albinsson 

& sjöberg, som kommer 

att tala om nordiskt samarbete 

inom förlagsvärlden. 

semlor och kaffe. Anmälan 

till expeditionen senast 10/2. 

Plats: stadsförsamlingens 

församlingshem, Karlskrona 


Karlskrona 

16 februari 

Årsmöte, Östersund 

Föreningen norden Östersund 

bjuder till årsmöte. 

Mötet kommer att ägnas åt 

sedvanliga förhandlingar 

samt årets årsbok. För anmälning 

och/eller frågor, 

kontakta Mikael Andersson 

Plats: Wargentinskolan (preliminär 

lokal) 

Årsmöte, Falkenbergs och 

Morup-Vinbergs avdelningar. 

Margita och ingvar Johansson 

visar bilder och berättar 

om att vara stugvärdar i 

väglöst land. 

Tid: 19:00 

Plats: Vinbergs församlingshem 

Arrangörer: Föreningarna 

norden i Falkenberg och 

Morup-Vinberg 

17 februari 

Årsmöte Håbo 

Föreningen norden Håbo bjuder 

in till årsmöte. 

Tid: 18.00 

Plats: nordens folkhögskola 

Biskops-Arnö 


Årsmöte Strängnäs 

Föreningen norden i strängäs 

bjuder in till årsmöte. 

Plats: Järpen 

18 februari 

Årsmöte, Ätradalens Nordenförening 

Axel sandahl visar bilder och 

berättar om en resa i Alaska. 

Tid: 19.00 

Plats: Ätraskolans matsal. 

22 februari 

Årsmöte, Föreningen Norden 

Jönköping 

För anmälning och/eller frågor, 

kontakta Hannu Jokela, 

tel: 073 8079292 e-post: 

hannu.jokela@westendict. 

com 

24 februari 

Vårens finskkurs 

Förberedelse inför kommande 

4-kantmöte i saarijäärvi. 

Tid: 19,00 


norra Halland 


Nässjö 

För anmälning och/eller frågor, 

kontakta göran galthe, 

tel: 0380-105 44, e-post: 

goran.ebon@telia.com 


Skövde 

Föredrag av ambassadör 

sven g. Linder, skara över 

ämnet ”Kina - viktigt också 

för norden”. 

Tid: 17.30. 

Plats: swedbanks samlingssal 

med ingång från Kungsgatan 

19. 

Nordisk konst 

Besök på Konstmuseet i göteborg. 

samling vid éntren. 

Tid: 15.30 

Plats: Konstmuseet, götaplatsen, 

göteborg 


Mölndal 

27 februari 


Kalmar 

Bildspel med Karl- gunnar 

Larsson, Långlöt. 

Tid: 15.00 

Plats: samlingssalen, stadsbiblioteket 

i Kalmar. 

28 februari 


Huskvarna 

Plats: Huskvarna bibliotek 

1 mars 

Studiecirkel om Karelen 

inför resan i augusti. Cirkeln 

omfattar tre måndagar. 

Övriga planerade dagar är 15 

och 22 mars. Cirkelledare är 

sven-Axel Wernersson. 

Pris: 300:- inklusive Föreningen 

nordens årsbok 2007 

om Karelen, 125:- exklusive 

boken. Anmälan till expeditionen 

och inbetalning 

till plusgirokonto 160004-8 

senast 15/2. 

Lokal: Chapmanskolan. 


Karlskrona 

13 mars 

Årsmöte, Hallands distrikt 

Plats: stadshuset i Kungsbacka 

16 mars 

Tåget över Bält 

År 1657 tågade den svenska 

armen under Karl X gustav 

norrut genom Jylland 

svensk-dansk historieföreläsning 

med Lars Woltke-eriksson.. 


gävle 

20 mars 

Nordiskt gästabud 

nordenföreningen i eslöv 

bjuder in alla nordenvänner 

i skånedistriktet till ett gästabud 

med nordisk mat och 

underhållning. Ur programmet: 

guidad visning av Med- 

borgarhuset, dansuppvisning 

med spektakel, frågesport. 

Tid: 13.00 

Plats: Medborgarhuset i 

eslöv 

20 mars 

nordiskt gästabud 

Falkenbergs avdelning bjuder 

in oss till nordiskt gästabud. 

Middag och underhållning. 

Anmälan före 10/3 till Birgitta 

13202 el inga-Maj 81857 

tid:18.00 

Plats: restaurant Kattegatt 


Falkenberg 

23 mars 

Nordens dag och Nordiskt 

gästabud 

nordens dag 23 mars. i 

anknytning till dagen arrangerar 


nordiska gästabud. 

Nordiskt gästabud 

Tema:sankt Petersburg 

Tid:23 mars kl. 19.00 

Plats: stensjökyrkan, gunnebogatan, 

Mölndal 


Mölndal 

27 mars 

Göteborgs och Bohusläns 

distrikts distriktsstämma 

Tid: 9.30 

Plats: nordiska Folkhögskolan 

i Kungälv 

24 april 

Vatten så in i Norden 

niels Jantzen berättar om 

rent vatten i sjön Lyngern i 

Kungsbacka samt i Finland 

och danmark 

Tid: 10.30 

Pris: 30 kronor för medlemmar, 

50 kronor för ickemedlemmar 

Plats: Fjärås naturum 

Arrangör: Föreningen norden 

norra Halland

✁ 

FÄRJE- 

TUREN 

SPRIDER 

VÄRME 

ORIEN- 

TALISKA 

FOTDON 

OLJE- 

PAKT 

POETEN 

RAINER 

MARIA 

GITTER 

EL- 

LEVE- 

RANTÖR 

GJORDE 

STÖRRE 

Grattis, 

ni vann! 

Vinnare i Kors & 

tvärs 3/09: 

Ann och Olov 

Thunman, sandviken, 

May Carlsson, 

Lysekil, 

Jack Borlinger, 

Uddevalla, 

Roland Hansson, 

Karlskrona, 

Hans Pedersen, 

Filipstad. 

S I N N E S - 

S J U K 

TSA R 

BILD: NORDENS TIDNING 

NR 3/09 SID 43 

STORA BILDEN 

VAN- 

ÄRA 

JÄMFÖR 

GREKISK 

KALMAR- 

BOKSTAV 

BRÖDER 

FINSK 

MAR- 

SKALK 

GOSSE 

TILL- 

SLAG 

KAN GÅ 

UR BE- 

SVIKEN 

FÖRE 

BRUTE 

DRAG 

INGEN 

LITEN 

KABYSS 

GÅ 

IHOP 

ANNAS 

EGEN 

ANKA 

ODEN- 

BROR 

PARAT 

VANLIG 

LOTT 

GÖRS 

VID 

JIPPO 

BÖRD 

FÖRST I 

SVERIGE 

SOM 

EN 

MUS 

OM- 

GÄRDAR 

EXTRE- 

MIST 

FART 

OCH 

TRYCK 

OST- 

ORT 

FORS- VILL VARA FATTIG- 

FÖR SIG 

CERE- 

LAT TILL 

MANS- 

SJÄLV 

MONIN S HAVS 

ROS P 

GER 

SEMES- 

TER R E K R E A T I 

BILD: NORDENS TIDNING 

2009/02 SID 35 

GÅR 

BJÖRN 

I 

VARU- I D E HUS 

KO N ST I G T N K O 

KAN 

AV- 

MAN 

STÅND 

HUGGA G A P I S T E N 

BÖR 

STAD I 

MAN 

C A M P A T BROTT G CA 

LOGE- JÖNS- 

SNABB SKÅNE- TVÄTT- 

GREKER- 

STYRS 

Ö I 

RADE I SON, 

TÄLTAT 

SITTA 

BÖRJAN FLICKA 

HO 

NAS NR 

AV 

RIGA- 

POLTAVA PROFES- B V HÖGT 

FEM 

MOON BUKTEN Ö S E L 

SOR I TV 

FORTIS- 

AV- 

SIMO 

HUGG- 

PROVO- 

STOR- 

NA K O R T A D E F F CERA T R O N A 

VILT 

ESTERS 

F Ö R HAT- 

INGEN- 

SOM- 

JÖR 

TOLKIEN- ANDRA 

L I G 

MAR- 

KORT 

FIGUR 

TONEN 

O D I Ö S STAD P Ä R N U I D 

HAR 

LITTE- 

BUSKE 

FLOD I 

VISSA 

RÄR 

ITALIEN 

VASSA 

ARB S I V K SÅDAN S L Å T U N G O R 

FÅGEL 

PLACE- 

MATCH- 

RAS BOK 

DEL 

EFTER 

V A L S A ÄR VISS 

PÅ BIBL. S I G N U M G A M E 

KNUT 

SAGO- 

TA EN 

FIGUR 

OTYD- 

ÄR 

LÅG- 

DANS 

LÄRAR- 

LIG 

ANO- 

C T R O L L V A G LAND N L NYM 

ORGAN 

P R I C K E N 

TRAV- 

SLÄKT 

JUPITER- 

ÄR JU TRÄNAR- 

K L A N MÅNE I O E N O BRÖDER N O R D I N 

DOLK 

PRESI- 

F E R R O DENT K N I V YT- 

MÅTT 

BETE 

KVÄL- A R LEN A G N 

JÄRN- STÖRRE 

I 

KORT I 

KLEM- 

DENNA 

VAJA 

LEKEN 

ANDE 

Ö MED 

ORD 

HO R T STUND F GRÄDD- D A M GRUND D A L T ODENSE 

MÅTT 

BERG- 

MILJÖ- 

OMRÅDE 

KÖTT- 

SÄGS 

MANS 

VÄNNEN 

I NORD- 

STYCKE 

OM 

VÄRDS- 

GORE T EUROPA N O R D E N KAN VA- B I F F ANDRA F 

HUSVÄRD 

VIKT 

RA BLEK 

BRÅD- 

SAND- 

SKA 

KULLE 

M A R K U R E L L H A S T D Y 

SIMPEL 

HUVUD- 

STADS- 

BLAD 

© 

BARN- 

PONTUS 

KULLEN 

PRESS 

L Å G D N S Y S K O N E N 

FÖRE 

APPIA 

RÖST 

UT- 

SLAGS- 

PLATS 

HYSS 

HÄR 

BLEV 

ANDERS 

LJUNG- 

GREN 

AMBAS- 

SADÖR 

FORM- 

BAR 

ÄR VISS 

GÖK? 

KRAF- 

TIGT 

LJUD 

STATIO- 

NÄR 

BINDE- 

MEDEL 

ÅTER- 

FÄRD 

SKRIN 

DOKTOR 

I TV 

SUMMA 

AV MY- 

TISKA 

TAL 

TRAN- 

FÅGEL 

KLASS I 

INDIEN 

ANG. I 

USA 

NANSEN- 

SKEPP 

HAR VI 

VARIT 

I 

KRETSEN 

AV 

BRÅKAS 

SEGER- 

GUD 

SÅS 

SKUT- 

ORT 

KLÄMMA 

SES 

FÖRE TID 

Vinn en ny bok! 

kors & tvärs 

LÅTSAS 

OM 

INTET 

BEHAND- 

LADES I 

KÖPEN- 

HAMN 

PJÄS- 

DELAR 

N E G A- 

T I O N 

TRUPP- 

SLAG 

MERA 

CITRON- 

LIK 

© 

PONTUS 

PRESS 

TIDI- 

GARE 

RE- 

PUBLIK 

STRIX- 

ALBERT 

VOKAL- 

LÖST 

MALMÖ 

skicka din lösning till: 

Föreningen Norden, Box 22 087, 104 22 Stockholm. 

Märk kuvertet ”Kors & tvärs”.senast 15 mars vill vi ha din 

lösning. 

Fem slumpvis utvalda rätta lösningar belönas med bokvinster. 

Välj här vilken bok du vill ha om du vinner: 

c danmark mer än kroer 

c grönland mer än isberg 

c nordisk kust 

Namn: 

Adress: 


medlemskapet 

Föreningen 

Nordens 

årsbok 2010 

Slesvig – ett 

gränsland 

i Norden 

■ ■ ■ Slesvig har varit ett av 

Nordens oroliga hörn med 

gränsförflyttningar och minoriteter 

på båda sidor om den 

dansk-tyska gränsen. Men här 

har man lyckats lösa problemet 

genom att låta människor 

bestämma själva. Idag är Slesvig 

ett lugnt område där majoriteter 

och minoriteter på båda 

sidor om gränsen lever i fred 

och sämja, utan konflikter. 

Medlemspris: 200 SEK+ 

porto 

Ej medlem: 300 SEK+porto 

Studiehandledning: 50 

SEK+porto 

Föreningen 

Nordens årsbok 

2009 

Nöd och Lust – 

Sverige och Finland 

i samtid och framtid 

■ ■ ■ Relationer mellan Finland och 

Sverige från tiden efter andra världskriget 

och framåt handlar Föreningen 

Nordens årsbok 2009 om. Vi har låtit 16 

skribenter beskriva relationerna, från de på 

det politiska och ekonomiska planet via de 

idrottsliga i form av Finnkampen till rent 

personliga relationer rakt över Bottenviken 

och Ålands hav. 

Vid beställning av böcker får du en bonusbok gratis! 

48 | n o r d E n S t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 

Nordisk Kust 

✹Extra bok 

på köpet! 

Bonusböcker 

■ Fångstkultur i Västnorden 

gratis vid köp av annan bok 

■ Musik i Norden 


■ Nordkalottkonferansene og Nordkalottens 

framtid 


Medlemspris: 

190 

SEK+ porto 

Ej medlem: 300 SEK+porto 

Studiehandledning: 50 SEK+porto 

Danmark– mer än kroer 

■ ■ ■ En rikt illustrerad bok som även är lämplig i 

skolans undervisning om dagens Danmark. 

Pris: 20 SEK+porto 

■ ■ ■ Vackra bilder och talande texter om folk och farkoster 

i Norden – från Kvarken i öster till Grönland i väster, 

från Bornholm i söder till Nordland i norr. 


■ I Sverrig 


■ Svenskerne var vi halveis i krig med 


■ Från fälttåg till folkfest 


■ Finskan – ett svenskt språk 

gratis vid köp av annan bok

Barents – ett 

gränsland i Norden 

■ ■ ■ Föreningen Nordens årsbok 2008. 

Området omfattar landområdet längs 

kusten mot Barents hav från Nordland 

i Norge till Uralbergen i Ryssland. Samarbetet 

omfattar fyra länder – Norge, 

Sverige, Finland och Ryssland. Studiehandledning 

finns 


Karelen – ett 

gränsland i Norden 

■ ■ ■ Föreningen Nordens årsbok 2007. Karelen 

är ett av Nordens mest omstridda områden, 

delat mellan Finland ocgh Ryssland. Gränsen 

går rakt genom Karelen och är inte bara en 

geografisk skiljelinjeutan avslöjar också en välfärdsklyfta. 

Vi har låtit ett antal kunniga och 

initierade skribenter på båda sidor gränsen 

berätta om det Karelen som en gång var och 

om det som är idag. 


■ Att leva i den bästa av världar 


■ Dansk språksnurra 


■ Finsk språksnurra 


■ Svensk-norsk ordliste 


Grönland – mer än isberg 

■ ■ ■ Föreningen Nordens årsbok 2005. 

Grönland mer än isberg handlar om det 

moderna Grönland, om de människor 

som bor där och om de omständigheter 

de lever under i ett otillgängligt men 

modernt land som strävar mot ökad 

självständighet. 

Pris: 40 

SEK+porto 

Övriga böcker 

■ En bok om Thorbjörn 

50 SEK+porto 

■ Nordismen inifrån 

45 SEK+porto 

■ Finland i Norden 

60 SEK+porto 

■ Båda sidor 

30 SEK+porto 

Övrigt 

Manschettknappar i stål 

Utformade som nordengloben. 

Levereras i presentförpackning. 


Nordiskt flaggspel 

Med de åtta nordiska flaggorna 

i format 32x20 cm. 

Pris: 40 SEK+ porto 

Nordenfana 

Att bära vid högtidliga tillfällen. 

Storlek 150x108. Med 

stång och förvaringspåse. 

Pris: 1 740 SEK+porto. Utan 

stång och förvaringspåse 670 

SEK+porto 

Klubbnål av matt stål 

Utformat som nordengloben. 

6 mm i diameter. 


Skärmutställningar 

”rullgardins”-utställning om 

Föreningen norden. 

Lånas ut mot fraktkostnaden. 

Bordsstandar 

i vitt konstsiden. 50 cm hög 

stång av stål. Fot i marmor. 


Mugg 

Med nordiska flaggor. 


Vackra Nordenservetter 

ge ditt kalas en nordisk profil. 

nordenservetter i paket om 

20 st. 


Gratis värvningsmaterial 

Affisch med verksamhetsidén 

Värvningsfolder med inbetalningskort 

Affisch med nordensymbol 

och plats att texta på 

Små klistermärken med 

nordensymbol, ark om 12 st 

Stora klistermärken med stor 

nordensymbol 9x10 cm 

Nästa sida – här kan du beställa! 

n o r d E n S t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 | 49

medlemskapet 

✁ 

✁ 

Ja, tack! Jag beställer 

antal Årsböcker à sek 

......... Slesvig – ett gränsland i norden ......... 

......... nöd och lust ......... 

......... Barents – ett gränsland i norden ......... 

......... Karelen – ett gränsland i norden ......... 

......... grönland – mer än isberg ......... 

......... danmark – mer än kroer ......... 

......... nordisk kust ......... 

antal Övriga böcker à sek 

......... En bok till thorbjörn ......... 

......... nordismen inifrån ......... 

......... Finland i norden ......... 

......... Båda sidor ......... 

antal Bonusböcker 

à sek 

......... Att leva i den bästa av världar gratis 

......... Fångstkultur i Västnorden gratis 

......... Musik i norden gratis 

......... i Sverrigen gratis 

......... Från fälttåg till folkfest gratis 

......... Finskan – ett svenskt språk gratis 

......... Svensk-norsk ordliste gratis 

......... dansk språksnurra gratis 

......... Finsk språksnurra gratis 

......... nordkalottkonferansene gratis 

......... Svenskerne var vi halveis i krig med gratis 

Vi skickar faktura. OBS! P g a Postens ändrade 

leveransvillkor måste din gatuadress 

uppges för undvikande av extra debitering. 

Ja, tack! Jag vill bli medlem 

❏ Jag vill bli medlem i Föreningen norden. Som ny medlem betalar jag 150 SEK första året och får en prenumeration 

på nordens tidning, medlemsrabatter och information om föreningens evenemang, resor, böcker etc. 

❏ Jag vill bli medlem i Föreningen nordens Ungdomsförbund. 95 SEK/år 

❏ Jag vill ge bort nordenmedlemskap 

❏ Jag vill veta mer om Föreningen norden 

namn: 

Adress: 

Postnummer: ort: 

50 | n o r d E n S t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 

antal Övrigt 

à sek 

......... Manschettknappar ......... 

......... nordiskt flaggspel ......... 

......... nordenfana ......... 

......... Klubbnål ......... 

......... Skärmutställningar ......... 

......... Bordsstandar ......... 

......... Mugg med flaggor ......... 

......... nordenservetter ......... 

Föreningen Norden-tröjor 

à sek 

piketröja 

(fyll i antal bredvid resp storlek) 

Svart XS..... S..... M..... L..... XXL..... ......... 

Vit XS..... S..... M..... L..... XXL..... ......... 

antal 

Skicka beställningen: ❏ med A-post ❏ på billigaste sätt 

Gratis informationsmaterial 

......... Affisch med verksamhetsberättelse 

......... Värvningsfolder 

......... Affisch för textning m nordensymbol 

......... Små klistermärken med nordensymbol 

......... Stora klistermärken med nordensymbol 

. 

Avdelning/medlemsnummer: ££££££ 

namn: 

Adress: 

Postnummer: ort: 

à sek 

t-shirt 

(fyll i antal bredvid resp storlek) 

Svart. S..... M..... L..... ......... 

Sand S..... M..... L..... XXL..... ......... 

Summa (exkl porto): ............. 

Talongerna skickas till 

Föreningen Norden, Box 22087, 10422 Stockholm

Nöd och lust 

Sverige och Finland i samtid och framtid 

BENGT LINDROTH 

Eländeskriget 

En mer personlig än vetenskaplig 

social jämförelse i hur vi tävlar om 

var det är eländigast – i Sverige 

eller i Finland. 

KJELL WESTÖ 

Scener ur ett särboskap eller 

Hördu Finland… 

En ambivalent man skärskådar sin 

ambivalenta kärlek till broderfolket 

i broderlandet Sverige. 

Föreningen Norden har låtit 16 skribenter 

beskriva relationerna mellan Finland 

och Sverige från tiden efter andra 

världskriget och framåt . 

Kan beställas via 

www.norden.se 

eller på Föreningen 

Nordens kansli på 

adressen nedan. 

Föreningen Norden | Box 22087, 104 22 Stockholm 

Tel: +46(0)850 61 13 00 | e-post: foreningen@norden.se | www.norden.se 

MÄRTA TIKKANEN 

En fot här och en fot där 

En personlig betraktelse över 

dubbel hemhörighet – en fot i 

Sverige och en i Finland. 

M. A. NUMMINEN 

Fördomar, fördomar! 

Om hur de båda broderfolken 

ser på varandra.

annons:Layout 1 09-10-30 13.45 Sida 1 

SLESVIG 

- ett gränsland i Norden 

Föreningen Nordens årsbok 2010 handlar om det komplicerade förhållandet Schleswig/ 

Slesvig, Danmarks, men också Nordens, landgräns mot söder. Boken heter Slesvig – ett 

gränsland i Norden och den tar upp allt från den historiska bakgrunden, där Slesvig 

utvecklades till ett hertigdöme under den danska kronan, via hur grän- 

sen har flyttats, bland annat under de slesvigska krigen på 1800-talet 

till den folkomröstning som ägde rum 1920 och där folken själva fick 

bestämma vilket land de ville tillhöra. Men boken tar också upp för- 

hållandet idag, med den danska minoriteten på den tyska sidan och 

motsvarande tyska på den danska sidan. Den porträtterar människor 

tillhörande minoriteterna och den beskriver också de problem som 

Schengenavtalet har inneburit, med människo smuggling och illegal 

gränshandel. Slutligen innehåller boken också ren turist information 

där en del av alla sevärdheter som finns i Schleswig/Slesvig 

beskrivs för den som vill göra en resa. 

Beställ Föreningen Nordens årsbok 2010 

Slesvig – ett gränsland i Norden redan nu! 

Medlemspris 200:- + porto 40:- 

Köp Föreningen Nordens 

årsbok 2010 redan nu! 

Föreningen Norden | Box 22087, 104 22 Stockholm 

Tel: +46 (0)8 506 113 00. Fax: +46 (0)8 506 113 20 | e-post: foreningen@norden.se | www.norden.se

Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?