Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden
Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden
Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BöcKer<br />
Titel: Nordiska gudinnor<br />
Författare: Britt-Mari<br />
Näsström<br />
Förlag: Albert Bonniers<br />
förlag<br />
Kvinnan<br />
bakom allt<br />
Britt-Mari Näsström har<br />
skrivit en mycket angelägen<br />
bok med sin Nordiska gudinnor.<br />
Nytolkningar av den<br />
förkristna mytologin. Dessa<br />
gudinnor har inte alltid fått<br />
det utrymme de förtjänat<br />
i tolkningar och återberättandet<br />
av den nordiska<br />
mytologin. Ofta har de bara<br />
varit bihang till sina heroiska<br />
manliga kollegor, men Näsström,<br />
som varit professor i<br />
religionshistoria vid göteborgs<br />
universitet, ger med<br />
sin både underhållande och<br />
kunniga penna en helt annan<br />
bild av dessa amasoner. En<br />
följd av att mytologin har<br />
återberättats av män, och<br />
kanske också skapats av<br />
män, har fått till följd att åtminstone<br />
inte jag känner till<br />
särskilt många nordiska gudinnor.<br />
Men de finns i ganska<br />
stort antal, om man får tro<br />
Britt-Mari Näsström. Freja,<br />
Frigg, Sigyn och Idun kanske<br />
vi känner till, men vem kände<br />
till gudinnan Nanna eller<br />
gefjon, som skapade Själ-<br />
land av mark från Svealand.<br />
Hennes självsvåldiga markannektering<br />
lämnade ett<br />
hål efter sig som sedermera<br />
blev sjön Mälaren. Så hade<br />
inte gudinnan gefjon funnits<br />
hade Själland kanske legat<br />
kvar mellan Stockholm och<br />
Arboga. Fascinerande!<br />
Martina Tunsäter<br />
Samband som kanske inte alla känner till<br />
Titel: Samband Sverige och<br />
Island i växande kontakt<br />
Författare: Christina och<br />
Lars-Åke Engblom<br />
Layout: Linnea Svensson<br />
Utgiven av: Svensk-isländska<br />
samarbetsfonden<br />
Svensk-isländska samarbetsfonden,<br />
som delar ut bidrag<br />
och driver projekt som syftar<br />
till att öka samarbetet mellan<br />
Sverige och Island och öka<br />
kunskaperna om Island i<br />
Sverige och vice versa, har<br />
funnits i 15 år. Nästan lika<br />
länge har ambitionerna funnits<br />
att ge ut en publikation<br />
som uppmärksammar de<br />
omfattande kontakterna mellan<br />
de båda länderna, och<br />
nu har den äntligen kommit.<br />
Samband Sverige och Island<br />
i växande kontakt är skriven<br />
30 | N O r D E N S T I D N I N g N r 1 / 2 0 1 0<br />
och sammanställd av<br />
Christina och Lars-Åke<br />
Engblom, ett par med<br />
gedigen kunskap om<br />
Island. Christina är<br />
universitetsadjunkt<br />
och har undervisat<br />
i svenska på<br />
Island och Lars-<br />
Åke är professor<br />
i medie- och<br />
kommunikationskunskap<br />
och har varit<br />
direktör för <strong><strong>Norden</strong>s</strong> hus i<br />
reykjavik. Att de båda har<br />
ägnat sitt liv åt pedagogiken<br />
märks i bokens systematiska<br />
och pedagogiska upplägg.<br />
I nästan vart och ett av de<br />
tolv kapitlen med rubriker<br />
som Hästar, Sjukvård, Turism<br />
Näringsliv och så vidare<br />
pekar de ut samband mellan<br />
de båda länderna, samband<br />
som gemene man inte alltid<br />
har känt till. Spännande, intressant<br />
och lärorik är paret<br />
Engbloms bok som väl fyller<br />
sitt syfte nämligen att stärka<br />
sambanden mellan Island<br />
och Sverige.<br />
Torsten Hallberg<br />
Titel: Kvinnliga spioner<br />
Författare: Tore Pryser<br />
Översättning: Ulf<br />
gyllenhak<br />
Förlag: Natur & Kultur<br />
Norsk<br />
spionhistoria<br />
Att Tore Pryser, författaren<br />
till boken Kvinnliga spioner,<br />
är forskare går inte<br />
att ta miste på. Denne<br />
norske historieprofessor<br />
lär vara strängt sysselsatt<br />
med ett forskningsprojekt<br />
som heter Tysk underrättelsetjänst<br />
i <strong>Norden</strong> 1930-<br />
1950, och det verkar vara<br />
ur det materialet han har<br />
vaskat fram de kvinnliga<br />
spioner han berättar om i<br />
denna bok. Materialet är<br />
noggrant sammanställt<br />
och spännande redovisat<br />
även om det kan vara<br />
något för stort för att rymmas<br />
på de drygt 200 sidorna.<br />
Man vill helt enkelt<br />
veta mer av bakgrunder<br />
och analyser av enskilda<br />
ställningstagande. Dessutom<br />
har åtminstone undertecknad<br />
alltid föreställ<br />
sig att det verkliga centrat<br />
för underrättelseverksamhet<br />
i <strong>Norden</strong> under kriget<br />
var Stockholm på grund<br />
av Sveriges neutralitet.<br />
Men Pryser lägger tyndpunkten<br />
i sin berättelse i<br />
Norge. Är det månne för<br />
att han är norrman?<br />
Torsten Hallberg
Change language