Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

More documents

Recommendations

Info

”Det som föreningen är idag kommer inte att försvinna på tio år.” för samhällsdebatten. Men vi har inte tillräckliga resurser. Därför tror jag att vi måste omprioritera dessa. Vi måste vässa vår förmåga att ligga i fronten. Varför inte en enda stor gemensam förening Norden istället för en i varje land? – Absolut. Den här internetcommunityn borde vara nordisk och varför skulle den inte fungera utanför Norden också. Avdelningar och distrikt skulle i sin tur kunna rekrytera från den här kretsen och få in nya medlemmar. På så sätt skulle man vitalisera den gamla rörelsen. Det är ingenting som hindrar att den verksamhet som fungerat tidigare med studieresor, kultur, historia och diskussionsgrupper om inomnordiska frågor fortsätter parallellt. Den verksamheten har också ett stort värde, men jag tror inte det räcker för att i längden hålla liv i Föreningen Norden som en folkrörelse. Vilka är Föreningen Nordens styrkor och svagheter? – De som är verksamma inom föreningen är ofta människor med goda medborgaregenskaper, förkämpar för demokrati och det öppna samhället. De har en positiv syn på samverkan. De vill gå utanför den lilla världen där de bor och verkar. Det är första steget till det vidare, större steget ut mot världen. Jag tycker att vi skulle kunna bygga på den här civiliteten, medborgarandan och de demokratiska idéerna. – Svagheten är densamma som för alla folkrörelser: vi som är med är litet till åren. Vi har dåligt tillskott av yngre och därmed kanske inte alltid förnyelsekraften. Har man inte förnyelsekraft så riskerar utvecklingen att springa förbi en. Hur tror du Föreningen Norden ser ut om tio år? – Jag hoppas att de här tankarna slår rot och att flera yngre blir engagerade. Vi kanske har en starkare närvaro i de nordiska sammanhangen, syns mer och trycker på mer. Vi kanske är lite mer av en tankesmedja i Norden som verkar i och genom ett dynamiskt nordiskt nätverk. – Men det som föreningen är idag kommer inte att försvinna på tio år. Avdelningarna kanske är färre men starkare. Eldsjälar kan skapa fantastiska centra. Det är där som det blir aktivitet. – Jag kommer inte vara ordförande då, men jag kommer nog att vara aktiv på något sätt. Kanske i någon aktionsgrupp för den nordiska modellens utveckling och om det blir en nordiska tankesmedja, Föreningen Nordens ”thinktank”, så vill jag gärna vara med på ett hörn i den. ■ 26 | n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 ”Harry-handeln” blomstrar shoppingsugna norrmän som reser över gränsen till Sverige för att handla billigt ökar under 2010. Den slutsatsen är inte alltför långsökt sedan de norska tobaks- och alkoholskatterna höjdes vid årsskiftet. Skattehöjningen är fem procent och med övriga prishöjningar är ett paket cigaretter sju procent dyrare än 2009. Ett 20-paket kostar cirka 95 svenska kronor, samma paket i Sverige kostar hälften. Prisskillnaden på en dosa snus är ungefär densamma. Alkoholpriserna är också märkbart lägre i Sverige än i Norge. Skillnaden har blivit större efter nyår, även om de svenska knappast kan betecknas som billiga. Bensinen kostar mindre - livsmedel, kläder, möbler, bilar och tandläkarbesök likaså. de som gynnas av prisskillnaderna är i första hand handlarna på svensk sida gränsen som varje dag tar emot tusentals norrmän på ”handledtur i nabolandet”. Så viktig har den svensknorska gränshandeln nu blivit att den räknas in i Sveriges totala exportvärde till Norge. 2008 var gränshandeln värd 10 miljarder svenska kronor. Någon statistik för 2009 finns ännu inte, men att siffran kommer att slås – trots finanskrisen – är ingen vild gissning. Med gränshandeln inräknad i exporten till Norge är det sannolikt att Tyskland inte längre kommer att vara Sveriges viktigaste exportland. Värdet av den svenska exporten till Tyskland var under 2008 mellan 9 och 12 miljarder kronor per månad, medan motsvarande siffra för Norge var mellan 8 och 11 miljarder. Vissa månader var exportvärdet till Norge högre än det tyska. Med gränshandeln på 12–15 miljarder under 2009 kan Norge mycket väl segla upp på förstaplatsen. att det inte längre handlar om små kvantiteter som norrmän handlar i Sverige förstår man när man besöker de enorma köpcentra som byggts på svensk sida av Svinesundsbron och i värmländska Töcksfors och Charlottenberg lite längre norrut. Hundratals butiker ser till att det som för några år sedan myntades som ”Harry-handel” idag är ”serious business”. Det var dåvarande jordbruksministern och Venstre-ledaren Lars Sponheim som i början av 2000-talet myntade uttrycket Harry-handel. ”Harry” är norsk slang för töntigt, och Sponheim fick en hel del kritik för att han kallade det töntigt att åka till Sverige för att shoppa. harry eller ej, men när priserna på vissa varor kan skilja så mycket som 50 procent mellan Sverige och Norge så förstår man att det är svårt för de norrmän som har Bohuslän, Dalsland eller Värmland på bekvämt avstånd att inte passa på att utnyttja de låga priserna. Tullen har inte resurser att stoppa alla som eventuellt kan ha en och annan liter för mycket med sig. Dessutom är vägarna många över gränsen, och har man för mycket med sig kan det förekomma att man tar ”vägen genom skogen”. LARS KILLANDER, Oslo
Jozef Dzyaloshinsky, professor och expert på frivilligorganisationer och civilsamhälle menar att flera organisationer i Ryssland har varit inblandade i brottslighet och ekonomiska oegentligheter. Bara omkring sex procent av Rysslands befolkning på cirka 145 miljoner är medlemmar av en organisation eller folkrörelse idag. Det framgick vid ett seminarium om NGO:s (non governmental organisations) och massmedia i St Petersburg i slutet av november. Seminariet anordnades av Föreningen Norden med stöd från bl a Nordiska ministerrådet. Ett hundratal företrädare för organisationer och media deltog. – Vi lever i tron att staten är ansvarig för allt och förstår inte vad medlemskap i en organisation eller folkrörelse skulle kunna tillföra. Dessutom finns det en stor misstänksamhet eftersom flera organisationer har varit inblandade i brottslighet och ekonomiska oegentligheter, säger Jozef Dzyaloshinsky, professor vid ett universitet i Moskva och expert på NGO och civilsamhälle. organisationer och föreningar har en viktig roll i dagens Ryssland där yttrandefriheten minskar och journalisterna får allt svårare att utföra sitt arbete. Samstäm- miga uppgifter från flera ryska journalister gjorde klart att myndigheterna ofta om inte motarbetar så inte är intresserade av att samarbeta. Tjänstemän vill heller inte bli citerade med namn. – På 1990-talet var det lätt. Då var politikerna tillgängliga och svarade på frågor. Nu kan vi ringa och fråga om när en basketbollplan blir färdig och få svaret att lämna in en skriftlig förfrågan till lokala idrottskommittén – som besvarar frågan inom 30 dagar, berättade Diana Kachalova, chefredaktör på en lokal tidning. Elena Larionova, som talar norska och arbetar på en tidning i Murmansk, bekräftar bilden. Hon talar om den självcensur som idkas vid framför allt lokal- och regionaltidningar och säger att situationen blivit värre bara på ett år. Journalisterna undviker att kritisera företrädare för Enade Ryssland, premiärminister Vladimir Putins parti. Formellt råder yttrandefrihet men hon och hennes kollegor har erfarenhet av att kritik mot det styrande partiet kan leda till att tryckeriet vandaliseras el- Margareta Hammerman från Föreningen Norden i Stockholm deltog i en paneldebatt om media och NGO runt Östersjön på seminariet. Föreningen Norden administrerar flera projekt och ett av dem är den svenska delen av The Baltic Sea NGO Network, ett nätverk för organisationer runt Östersjön. Syftet är att stödja civilsamhällets utveckling. Organisationer och folkrörelser i Ryssland har en viktig uppgift när journallisternas frihet att skriva inskränks och när myndigheter inte vill uttala sig, menar Diana Kachalova, chefredaktör. Rysk kamp för pressfriheten TexT och Bild: carolina Ehrnrooth RappORT FRåN SeMiNaRiuM i ST peTeRSBuRG ler att distributionen slutar att fungera. Elena Larionova har arbetat för pressfrihet i Ryssland i decennier. Hon är orolig för framtiden men också hoppfull. – Jag vill tro att det kommer en generation unga som kan stå upp mot den styrande eliten. när journalisternas möjlighet att skriva fritt minskar och myndigheter inte vill uttala sig finns det ett behov av nya källor som kan förse media med information. Där har organisationer och folkrörelser en viktig uppgift, enligt Diana Kachalova. En hel del organisationer har gott rykte bland befolkningen. I St Petersburg bland annat en organisation, som i fri översättning heter ”Den levande staden, bevara St Petersburg” och som vill bevara stadens gamla kärna och arbetar bland annat mot en planerad flera hundra meter hög skyskrapa i centrum. Skyskrapan, som kallas Gazpromtornet, överskrider reglerna för hur höga hus som får byggas men myndigheterna i staden stöder projektet. ■ Margareta Hammerman N O R d e N S T i d N i N G N R 1 / 2 0 1 0 | 27
Page 1 and 2: Nr 1 2010 | Pris 29 SEK | 25 DKK |
Page 3 and 4: Till kamp mot särskrivningar! eder
Page 5 and 6: Märkesåret, flipp eller flopp? Et
Page 7 and 8: drömmen i uppfyllelse För tio år
Page 9 and 10: - Det var som att släppa ut anden
Page 11 and 12: också betalar för till exempel sk
Page 13 and 14: a till Lissabon till slut för ål
Page 15 and 16: Nytt utseende, bättre tillgänglig
Page 17 and 18: Folkehögskolen og holdbar utviklin
Page 19 and 20: många världar låsta positioner n
Page 21 and 22: ar: En besvikelse Andreas Carlgren,
Page 23 and 24: ild: johannes jansson/norden.org bi
Page 25: Om tio år kommer jag fortfarande a
Page 29 and 30: Leif Ove Andsnes ”Pictures refram
Page 31 and 32: En högtflygande djuping - men vem
Page 33 and 34: Svår nöt att knäcka Snacka om up
Page 35 and 36: met och jantelagen ”…rolig och
Page 37 and 38: finska långdistanstraumat. Finland
Page 39 and 40: Danmark leder ministerrådet Danmar
Page 41 and 42: NorDisk säkerhetspolitik i götebo
Page 43 and 44: Blivande svensklärare på norsk-da
Page 45 and 46: ...oCh 70 År i VästerÅs Deltagar
Page 47 and 48: ✁ FÄRJE- TUREN SPRIDER VÄRME OR
Page 49 and 50: Barents - ett gränsland i Norden
Page 51 and 52: Nöd och lust Sverige och Finland i

Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?